Presentation från medlemsmötet 16/8

Ikväll hade vi medlemsmöte och det var många engagerad medlemmar med. Alltid kul att träffa alla och det var god stämning med bra frågestund. Tänkte samla lite av det jag berättade om under min presentation, utöver det som jag redan skrivit här i bloggen, för er medlemmar som inte var med på mötet så ni med har möjlighet att ta del.

Anledningen till att jag kandiderar är att politik är kul, jag ser det som ett roligt och utmanande uppdrag samt att det är viktigt för interndemokratin att ha fler att välja på. Vara språkrör/kommunalråd innebär ansvar för det externa och politiska arbetet för MP Karlstad tillsammans med språkrörs- & kommunalrådskollegan. Det är viktigt vem vi väljer för dels ska personen vara bra på att samarbeta med andra politiker, nätverka med bl a näringsliv och fram för allt tilltala en bred väljarskara. För om två år är det dags för val igen och redan nu måste vi tänka på vad för signaler vi sänder ut med tanke på vem vi väljer.

Är det något jag litar på så är det all den samlad kunskap som finns inom partiet och som alla medlemmar visar i samtal på medlemsmöten när vi ska ta beslut i olika frågor. Helheten handlar om att vi tillsammans i partiet är ett bra team. Denna mandatperiod har vi ett uppdrag att fullfölja i Karlstad och på vårt vis ska vi ta ansvar. Vi måste få fram vårt budskap än bättre och vässa oss ytterligare som uppföljning av valet 2014. Självklart står jag för vårt lokala handlingsprogram och Miljöpartiets kärnfrågor om ett hållbart samhälle där vi möter klimatutmaningen, ger alla barn en ärlig chans i skolan och skapar nya jobb.

Varit förtroendevald för MP Karlstad sen 2012. Starten för min del var i ledningsgruppen och Karlstads-Hammarö gymnasienämnd. Efter valet 2014 är det Karlstads kommunfullmäktige, stadsbyggnadsnämnden och Region Värmland regionfullmäktige (plats via Karlstads kommun). Valde i vintras att inte fortsätta som sammankallande i ledningsgruppen just för möjligheten att lägga min tid på kommunpolitiken. I våras valde Svensk Kollektivtrafiks styrelse (efter att kommunstyrelsen nominerat mig) att jag ska ingå i den Järnvägsstrategiska arbetsgruppen.

För att ni ska få en bild av vad jag gjort och gör så vill jag ge er några exempel.

Då jag denna mandatperiod sitter i stadsbyggnadsnämnden ser jag till att ha koll på de olika frågorna inom nämndens ansvarsområde. T ex läsa rapporter från Boverket som ger mig idéer och när jag tycker något är bra delar jag med mig av det bl a på sociala medier. När jag dela en bild på Instagram om Boverkets Rapport 2015:23 Att bygga för en ökad jämställdhet plockade KIT (digitala tidskrift) upp det och använde mitt inlägg på Instagram i en artikel om rapporten.

När jag satt i gymnasienämnden var jag bl a med och såg till att vi justerade kostpolicyn för gymnasieskolorna så det blev möjligt för  elever som vill ha vegankost att få  det. Före fanns ingen möjlighet till det överhuvudtaget. Det hela startade med insändare av Elise Edgren, medlem i Djurens Rätt, i Värmlands Folkblad. Jag var en av politikerna som svarade och efter det pratade jag ihop mig med de andra inom majoriteten i gymnasienämnden för att se om vi kunde förändra i kostpolicyn. Detta med tanke på att det då var en diskussion i media om hur föräldrar bl a krävde att deras barn skulle enbart serveras svenskproducerat kött vid lunch i skolan. Att vara vegan är för mig likställt med ett etiskt livsval, alltså borde individer få meddela >>specialkost vegan<< och även få det. Så resultatet blev att jag riktade in mig på individens valfrihet: att vi som kommun ska inte stå i vägen för den valfriheten utan ha med i vår kostpolicy att erbjuda vegan som alternativ.  Efter det tog Djurens Rätt kontakt med mig och berättade att de arbetade med en bok, med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, om hur man kan vara med att förändra och påverka politiska beslut. Självklart ställde jag upp på att vara med i boken och berätta om hur denna förändring skedde. Djurens rätt har nu gett ut sin handbok för att ge inspiration till andra att ge sig ut och förändra världen.

Handbok för att ge inspiration till andra att ge sig ut och förändra världen.

Handbok för att ge inspiration till andra att ge sig ut och förändra världen.

 

Vid annat tillfälle levererade vi i gymnasienämnden tre initiativ och för att uppmärksamma det skriv, Robert Andersson (L), Fredrik Laapotti (M) och jag en debattartikel om initiativen för ökad individuell kompetensutveckling, kartläggning av lärarnas administrativa börda samt översikt av skolornas värdegrundsarbete: http://nwt.se/asikter/debatt/2013/07/25/offensiva-initiativ-for

Inför Miljöpartiets kongress 2015 var jag med och stödde en motion om att vi måste bygga tätt, blandat, yteffektivt och klimatsmart för att klara klimatmålen. För att ge motionen lite extra uppmärksamhet var vi ett gäng inom Miljöpartiet som samarbeta kring debattartikeln och fyra av oss skrev under på den och den publicerades hos Dagens Arena. Tidigare inlägg här i bloggen med debattartikeln och länk till Dagens Arena.

Tack vare uppdraget i stadsbyggnadsnämnden har jag fått möjligheten att lära mig än mer om stadsutveckling, gestaltningsfrågor, kollektivtrafik m.m. Bl a ser jag till att komma iväg på luncher Fastighetsägarna har då det är viktigt att nätverka och lyssna av, åker på Svensk Kollektivtrafiks bolagsstämma, Bostadsforum2016, Urbant Forum, andra olika konferenser som ger inspiration till hur vi kan lösa olika frågor i Karlstad utifrån våra förutsättningar och utmaningar. Det som gör mig entusiastisk är när tjänstemännen lägger fram gestaltningsprogram till oss i stadsbyggnadsnämnden samt när vi får information kring arbetet som pågår gällande Karlstadstråket. Mycket av det som sker är i samtal mellan oss politiker och tjänstemän, det är inte alltid det sker via politiskt initiativ och pressmeddelande. Skulle allt säga att majoriteten av det vi gör sker faktiskt i ett samarbete i förberedelser av tjänstemän och möten för oss som är förtroendevalda politiker. Visst har man sin ståndpunkt baserat i partiets politik fast det handlar ofta om kompromisser mellan oss förtroendevalda från olika partier, majoritet och opposition. Grunden för det är att vi vill det bästa för alla boende och anställda i kommunen.

 

Skillnad på tomat och tomat …

Matens pris i P1

Matens pris i P1

I samband med SVT:s program VEGORÄTT blev en del diskussioner om vegan eller inte vegan. En del kritiserade programmet för att vara för hälsoinriktat. Jag förstår inte varför det skulle finnas en motsättning mellan att äta vegan och äta hälsosamt. Mina skäl till att äta vegansk är främst etiska. Människan har ingen rätt att behandla andra levande varelser så som vi gör i den s k köttindustrin. Det finns givetvis andra skäl också som klimat och solidaritetsskäl. I alla fal om man nu ska äta vegansk eller vegetariskt så måste det vara bättre att äta mer nyttig mat.

I P1 sänds ett program ”Matens pris”. Programmet Matens Pris och Ekots granskning visar att de nya snabbväxande grönsakssorter som finns i våra matbutiker blivit mindre nyttiga och förlorat många av de ämnen, fytokemikalier som skyddar oss mot många sjukdomar. Den här utvecklingen drivs på av stränga Eu-regler som styr hur handeln får marknadsföra grönsakerna.

I programmet framkom synpunkten att innan vi odlar mer nyttigt måste vi få fler att äta mer frukt och grönt. Ju mindre näringsinnehåll ju mer frukt och grönt måste man äta. Det vore smartare att odla frukt och grönt med mer näringsinnehåll då behöver man inte äta så mycket för att få samma näring.

Tyvärr fokuseras det mycket på att ta fram utsäde som ger mer skörd men till priset med mindre näringsinnehåll. Många gamla sorter riskerar att försvinna för alltid. Det finns dock en del företag kvar som kämpar för att upprätthålla de gamla sorterna i fröutbudet. Ett sådant företag är Runåbergs fröer.

I programmet framkommer det ett exempel på ett bolag som tagit fram en tomatsort som innehöll extra mycket lykopen. Lykopen stärker vårt immunförsvar och kan minska risken för cancer enligt många forskningsstudier. När Monsanto, som säljer GMO-grödor och bekämpningsmedel som t ex Roundup, köpte bolaget slutade de med utvecklingsarbetet kring denna tomatsort.

Lagstiftningen som vi har kring närings- och hälsopåståenden begränsar möjligheten att marknadsföra frukter och grönsaker som innehåller mer s k fytokemikalier. Fytokemilalier När det gäller tomater så kan man köpa tomater året runt men vad innehåller dessa. I alla fall saknas den goda smaken.

När man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa. Om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem.

Vi borde värna gamla sorter och forskning som fokuserar på näringsinnehåll än kvantitet. Dessutom kan vi som konsumenter ställa krav på vad vi köper och då prioritera kvalitet för pris och kvantitet.

I fyra nya program 2016 ställer Matens Pris frågan vad de färgglada, blänkande frukterna och grönsakerna egentligen innehåller? Ska man verkligen äta nötter från torkans Kalifornien? Och varför fortsätter vi äta socker och kött som aldrig förr när vi vet att trycket på miljön är för stort och att det gör oss sjuka och feta?

Det råder eko- och vegotrend i Sverige, men också lågpris- och köttfrossa. Det har aldrig varit så lätt att äta bra men heller aldrig så frestande att göra fel.

Den industriella matproduktionen vi har idag är inte hållbar. Fortsätter vi som idag kommer jordens ekosystem inte klara sig.

Matproduktionen står för upp till en tredjedel av de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser. Grundvattenreservoarerna är på väg att tömmas och den fossila energin som förser jordbruket med uppvärmda växthus, konstgödsel och bekämpningsmedel tar snart slut.

Maten vi äter skadar också våra kroppar. Vi sätter i oss för mycket energi och framförallt för mycket kött och socker. Resultatet är att vi är fetare än aldrig förr och den dåliga kosten leder till livsfarliga sjukdomar.

Livsmedelsindustrin producerar inte främst det som är bra för oss och vår planet utan vad som går att sälja till minsta möjliga kostnad.

Serien Matens Pris började sändas 2010 med uppföljande program under 2011. Våren 2016 sänds fyra program med start måndag 18 januari. P1 klockan 10 och här på webben eller i mobilen Sveriges Radio Play.

Guide frukt och grönt

Share on Facebook  Post on Twitter  

Varför är alla så upprörda ?

Efter första programmet med VEGORÄTT i SVT så har det blivit rätt många upprörda reaaktioner.

Maria G Francke skrev i Sydsvenskan :

Efter en halvtimma låg jag i fosterställning och kved: rädda mig, ge mig kött.
Det är ett generande flum som står i vägen för själva matlagningen, och det värsta är att det hade kunnat styras upp på manusstadiet och i själva produktionen. Programledarna är icke alls oävna som just det, de är bra framför kameran, de är pedagogiska och förklarar sina moment, de är inspirerande. Men det är på den sistnämnda punkten som det slår över: det finns inga gränser för hur nyttigt, vackert och gott allting är.

GrönkålJag förstår inte hur avsnitt 1 leder till fosterställning och kvidande eller att man vill äta kött. Jag håller med om att det var väldigt hurtfriskt och nyttigt och snyggt. Men det är knappast något man bara kan säga om VEGORÄTT. Har inte sett liknande reaktioner när Ernst eller Plura lagar mat.

Karolina Fjellborg skrev i Aftonbladet :

Galopperande grönt vansinne i ”Vegorätt”. Jag undrar så mycket när jag ser det här. Om det är meningen att vi ska bli inspirerade eller kväva oss själva med skämskuddar så att världen blir av med åtminstone ett par köttätare. Varför programledarna tar på och hänger på varandra, och står jättejättenära, lite bakom eller lite framför varandra, hela tiden, matar varandra och fnissar omotiverat. Man bara väntar på att det hela ska urarta i sådana där kuddkrig som tjejer har i manliga fantasier.

Jag vet inte vad det är för manliga fantasier Karolina menar. Känns lite som beröringsskräck och lite homofobi. Enligt SVT är målgruppen kvinnor mellan 18-35 år. Det är nog svårt att göra ett program för alla speciellt som det egentligen inte bara är underhållning utan egentligen en viktig fråga som både gäller etik och klimat. Rent av politik.

Malin Wollin skrev i Aftonbladet skriver :

”Vegorätt” inte rätt för radhusvegetarian. Att vara vegetarian måste inte vara ett livsstilsval. Många av oss vegetarianer är precis som alla andra med den skillnaden att vi inte äter upp våra vänner. Vi ska inte krångla till det, köttisarna tycker redan att det låter helt hopplöst svårt.

Att inte äta upp våra vänner är väl ett livsstilsval. Målgruppen var inte alla och inte heller ambitionen att omvända alla köttätare. Malin konstaterar :

Tanken bakom ”Vegorätt” är så god och grön men är lika verkningsfull som att göra ett program för att öka miljömedvetenheten och bara berätta om hur man bygger sitt eget hus av hästspillning. Det är för hardcore SVT, ”Vegorätt” är helt enkelt lite för rätt.

Det är kanske det som är problemet att VEGORÄTT är helt enkelt för rätt. Linda McCartney sa en gång att om slakterier hade glasväggar skulle många fler vara vegetarianer. Det tror jag stämmer och det är kanske det som krånglar till det eftersom i stället för att ändra sin livsstil så fortsätter man med köttnormen och lever med dåligt samvete och då försvarar man sig med ibland mycket dåliga argument.

Många har kommenterat programledarna. De var töntiga, söta, flamsiga, grönkål och bär i håret …
Kanske beror en del reaktioner på att programledarna var två unga starka kvinnor som tog plats?

Alla dessa reaktioner av ett enda avsnitt bådar ändå gott. Fyra kvar och då kan kanske det blir än mer diskussion om varför ”vego är rätt”.

Givetvis spelar nog det faktum in att det är först nu, 2016, som det blir ett vegomatlagningsprogram. Förväntningarna har byggts upp under lång tid. SVT har uppvaktats många gånger i flera år för att de skulle göra ett VEGO-program.

I ärlighetens namn blev jag själv lite upprörd eftersom jag direkt efter programmet tyckte att bilden av en vegan var lite av en nidbild. Jag har nu lugnat ner mig och ser fram emot nästa avsnitt. Rimligen blir det fler program efter VEGORÄTT eftersom det ligger helt rätt i tiden. Visar sedan SVT, Cowspiracy, blir det nog än fler reaktioner. (Kan ses på Netflix eller laddas ner från cowspiracy.com.)

Det är nog lite optimistiskt att tro att fem avsnitt kommer att omvända världen. Men att ett enda program kan beröra och uppröra så många bådar ändå gott. Det är precis som med kultur.

Pratar vi om våra reaktioner kan vi kanske påverka våra livsstilar i rätt riktning så att kommande generationer inte behöver åka till andra planeter för att överleva.

Share on Facebook  Post on Twitter  

VEGORÄTT eller VEGOFEL ?

Äntligen ett vego matlagningsprogram i SVT. Det har lobbats för detta under många år. Man brukar säga att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. I det här fallet är jag lite osäker.

VegorättDetta var program 1 av 5 så man ska kanske hålla sig lite lugn innan man blir allt för kritisk. Enligt min mening verkar recepten vara lite svåra. Inte bara vego utan en del även raw food. Jag tror säkert att resultatet, när jag lagar recepten, blir gott.

Nyttig ketchup och majonnäs, jättebra. Linser och bönor som kan odlas i Skåne, jättebra. Rotfrukter, frukter och bär … Så inga direkta problem med recepten för mig, möjligen för någon som ska ta steget från animaliskt till vego.

Det som egentligen störde mig mest var synen på vego. Det kändes lite som en nidbild. Många leenden, vilket är bra men kanske lite för mycket ”fnitter”. Det viktigaste är ju inte hur jag som vegan uppfattade det, utan hur en nyfiken köttätare uppfattade det. Det kändes som att det var lite för mycket, inte bara vego utan även raw food. I och för sig bra att få se mångfalden av ingredienser man kan använda i vegomatlagning men kanske för många okända, för köttätare, redan i program ett. Bra med hälsoaspekterna men det blev lite för hurtfriskt.

Min förhoppning med programmet är ju att intresset för vego ska öka. Vilket är nödvändigt för att kunna möta klimathoten. Jag vill även att djur ska behandlas mer etiskt. De är ju levande varelser med känslor och har lika stor rätt att leva som vi.

Jag undrar hur man resonerat om vilken den huvudsakliga målgruppen för programmen är.
Är programmet för de som är VEGO eller för de som är köttätare?
Vilken åldersgrupp?

Oavsett mitt lilla gnäll är jag glad att det nu finns ett VEGO-matlagningsprogram. Det kommer väl i alla fall att få fart på diskussionerna om VEGO eller inte VEGO. Ska snart testa recepten och ser fram emot avsnitt två.

Ska dessutom bli kul att se vilka tittarsiffrorna blir!!

Länk till chatten på SVT om VEGORÄTT
VEGORÄTT på Twitter

Share on Facebook  Post on Twitter