Hedersrelaterat våld och förtryck

Den 21 januari 2017 är det femton år sedan mordet på Fadime Sahindal, och ordet hederskultur etablerades i svensk offentlighet. Jag har försökt orientera mig genom lite litteratur kring hedersrelaterat våld och förtryck.

Mot slutet av 1990-talet började frågor om könsstympning, hedersmord och tvångsäktenskap komma upp på den politiska agendan, såväl globalt genom FN:s arbete som nationellt i flertalet västeuropeiska länder. Däribland Sverige: mordet på Sara Abed Alis 1996 och mordet på Pela Atroshi blev medialt uppmärksammade, vilket satte igång en intensiv offentlig debatt om heder, invandring och våld. År 2002 mördades ytterligare en ung kvinna av sin far – Fadime Sahindal, som bland annat talat inför Sveriges riksdag om hedersrelaterat våld och förtryck.1

Länge relativiserat

Radhika Coomaraswamy
Radhika Coomaraswamy, under 1990-talet FN:s speciella rapportör om våld mot kvinnor.

Inom FN har hedersbrott (crimes of honour) och hedersmord (honour killings), delar av en traditionell familjeideologi, länge främst diskuterats som brott mot de mänskliga rättigheterna. Först 1999 togs frågorna upp av FN:s dåvarande speciella rapportör om våld mot kvinnor, Radhika Coomaraswamy. I en annan rapport beskrivs hedersrelaterat våld som kulturellt betingade handlingar utförda inom familjen eller släkten. Coomaraswamy riktade skarp kritik mot det internationella samfundet för benägenheten att vifta bort dessa frågor som kulturella sedvänjor som det gällde att visa respekt och tolerans inför.2 Denna hållning kritiserades vid samma tid också av statsvetaren Susan Moller Okin, som menar att särskilda grupprättigheter för minoriteter ofta motverkar kvinnors fundamentala individuella rättigheter, som rätten att själv välja partner att få gifta sig med.3 Sociologen Åsa Eldén har visat hur svenska domstolar under 1990-talet inte dömde till mord i fall som hade tydliga drag av hedersmord, utan till dråp på grund av ”kulturell tillhörighet”. Eldén jämför med hur rättsväsendet, när det gäller etniskt svenska mäns våld mot kvinnor, tenderar att se handlingarna i ljuset av individuella förklaringar som psykisk sjukdom.4 Synen på mäns våld mot kvinnor, och uttrycken för detta våld, kan skilja sig åt – men de har det gemensamt att det finns en benägenhet att hitta förmildrande omständigheter av olika slag.

Den forskning som gjorts kring den statistiska förekomsten av hedersrelaterat våld internationellt pekar på att problemet är utbrett, även om det är nästan omöjligt att säkerställa den faktiska omfattningen. Jordanien och Pakistan är de länder som uppmärksammats mest: i Pakistan mördas flera hundra flickor eller kvinnor per år i konstaterade hedersmord, medan studier visar att många av morden på kvinnor i Jordanien är hedersrelaterade. Trots att det saknas studier som följer utvecklingen över tid är uppfattningen i många länder att företeelsen har ökat.

Kartläggningar i Stockholm och Göteborg

I början av 2016 släpptes rapporten Elvahundra av Varken hora eller kuvad, en organisation som bildats 2005 som en avdelning av den internationella organisationen Ni Putes Ni Soumises (bildad 2003 i Paris).5 Studien genomfördes i Stockholms förorter som en enkätundersökning där 1100 ungdomar i åldrarna 12-18 år deltog, samt intervjuer med ett femtiotal vuxna i åldrarna 19-55 år. I undersökningen uppgav 28 procent av de tillfrågade tjejerna att de upplever sig mycket hårt kontrollerade hemifrån. Drygt 27 procent av tjejerna och drygt 13 procent av killarna får aldrig följa med på skolresa med övernattning. Knappt 22 procent av tjejerna får inte delta i simundervisning. 83 procent av tjejerna och 62 procent av killarna uppger att de endast får umgås med personer av samma kön. 63 procent får inte ha en relation med någon av en annan etnicitet. Bland de vuxna deltagarna berättar en del av kvinnorna att familjen i Afghanistan, Bangladesh, Pakistan och andra respektive länder pressar dem och deras makar. Exempelvis tillåter många inte sina fruar att gå i skolan eller arbeta. Män har en uppfattning att kvinnors plats är i hemmet och inte i samhället. Ungdomarna i studien upplever sig som mer religiösa än sina föräldrar och har större tilltro till religiösa samfund än till offentliga myndigheter. I oktober 2016 publicerade Varken hora eller kuvad en rapport utifrån en liknande studie i Göteborg, med titeln Tolvhundra. Den här gången deltog 1200 ungdomar i åldrarna 12-18 år i kartläggningens kvantitativa del, medan ett femtiotal vuxna i åldrarna 19-55 år deltog i den kvalitativa delen. Resultatet pekar i samma riktning som i Stockholmsundersökningen.6

Socioekonomiska faktorer

Det finns en diskussion inom den internationella forskningen på området om hur det hedersrelaterade våldet ofta uppstår i exil, efter migration exempelvis till västeuropeiska länder. Det skulle då inte kunna förklaras enbart som ett kulturellt fenomen, utan har också att göra med marginalisering och klass. Tahira Khan är en forskare som diskuterat hur hedersrelaterat förtryck kan vara beroende av ekonomiska aspekter, även om det inte handlar om hedersrelaterat våld i exil utan i Pakistan.7 Khan menar att heder och patriarkal makt bygger på dels materiella värden som pengar och egendom, dels ickemateriella aspekter som kontroll av kvinnor och barn i det privata och kontroll av familjen, släkten eller gruppen i det offentliga. En man kan betraktas som hedervärd genom att uppnå både de materiella och ickemateriella värdena. Om kvinnorna i familjen beter sig på ett sätt som följer sociokulturella normer får männen sin manlighet och heder bekräftad av omgivningen. I överklassen, där män genom sitt ägande ses som respektabla, kan en man ses som icke hedervärd som ”hans” kvinnor och barn beter sig ”fel”. Men en man från arbetarklassen, som har en svagare position materiellt sett, kan i en omgivning där heder ses som viktigt känna desto större press att kontrollera sin familj. På sätt och vis kan man säga att fattiga män enbart har sin heder (de materiella aspekterna) att värna. Det är svårt att inte dra paralleller till de förbittrade män ur arbetarklassen i USA som Susan Faludi intervjuade för sin bok Ställd (1999). Mansidealen är någonstans boven i dramat, likväl som kvinnoidealen, vilka det gäller att konfrontera för att kunna uppnå befrielse för alla oavsett kön.

Tycker du det här var intressant? Besök då andra bloggar som skriver om , , , , , , , , , ,

Noter

  1. Jag lutar mig i det följande till stor del mot rapporten Hedersrelaterat våld och förtryck: En kunskaps- och forskningsöversikt, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) 2010. Undantaget är stycket om rapporterna från Varken hora eller kuvad.
  2. Lynn Welchmann & Sara Hossain (red.), ”Honour”: Crimes, paradigms, and violence against women, Zed Books 2005.
  3. Joshua Cohen (red.), Is multiculturalism bad for women? Susan Moller Okin with respondents, Princeton University Press, 2005.
  4. Åsa Eldén, Heder på liv och död: Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, Uppsala universitet 2003.
  5. Amineh Kakabaweh, Guluzar Tarhan Selvi & Jonas Lundgren, Elvahundra: En studie om kartläggning av förekomsten av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1100 ungdomar och 50 tals föräldrar, Varken hora eller kuvad 2016, finns att läsa som pdf.
  6. Amineh Kakabaveh & Guluzar Tarhan Selvi, Tolvhundra: En kartläggning av attityder till samt förekomsten av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1200 ungdomar och 55 föräldrar i Göteborg, Varken hora eller kuvad 2016, finns att läsa som pdf.
  7. Tahira Khan, Beyond honour: a historical materialist explanation of honour, Oxford University Press 2006.

Inlägget Hedersrelaterat våld och förtryck dök först upp på jimmysand.com.

Glädje över pride borde inte behövas

För en tid sedan kom en vän till mig ut ur garderoben. Jag blev jätteglad över att hen valde att berätta detta för mig. Men sedan insåg jag att det är fel, helt fel, att jag blir glad över detta. Självklart blir jag glad när en vän berättar något personligt för mig. Något som kan … Fortsätt läsa Glädje över pride borde inte behövas

Medborgarlön

För en tid sedan publicerade en vän till mig ett eget blogginlägg om medborgarlön. ”Bryt det svenska bidragsberoendet” Hans inlägg fick mina tankar att snurra. Under de senaste åren har jag läst både för- och motargument gällande medborgarlön, båda sidor i saken har haft tunga argument. Men när inlägget tar upp frågan med en ny … Fortsätt läsa Medborgarlön

Bara hjälpa till där

SD’s populäraste argument är att det är mer humant att hjälpa personer på plats i deras egna länder. Här kommer några av mina motargument. Ekonomiskt argument: Vi hjälper till med ett flyktingläger, men så länge inte konflikten som driver människor på flykt löses är det inte billigare. Kostnaden kommer bestå år efter år tills dess … Fortsätt läsa Bara hjälpa till där

Utanförskap

SD har rätt i en sak. Utanförskap skapar problem. Men det beror inte på invandrare eller sexuell läggning. Det beror känslan av att inte tillhöra samhället. Att känna sig oönskad. Det är inte konstigt. Vårt samhälle har byggts länge så att besluten fattas långt från den som berörs. Möjligheten till påverkan känns som liten. Bor … Fortsätt läsa Utanförskap