Regioner


Regionfrågan hamnade på bordet igen för ett par veckor sedan. Kanske har den legat där hela tiden men långt ner i någon hög. Nu gäller det att ta ställning till förslaget med sex storregioner, en i norr som geografiskt upptar mer än halva Sverige. Den som berör oss här i Sörmland skulle omfatta Svealand plus Gästkrikland och minus Stockholm och Värmland.

I Sörmlands södra delar har röster höjts för att Sörmland i stället bör bilda en region tillsammans med Östergötland. Inte vet jag varför men det skulle betyda nej till Svealandsregionen. Personligen kan man väl förstå behovet av större regioner, när det gäller sjukvårdsfrågorna. Om det ska vara sex eller tio nya regioner, bör knappast vara avgörande. Men det är klart att ett stort, glesbefolkat land har särskilda geografiska överväganden att ta till sig. Lite drygt blir det förstås att resa från Karesuando till Sundsvall eller Östersund för vård men det är rätt långt redan som det är nu och kartan ser ut som den gör, befolkningen också.

Apropå vår närmaste omgivning, förresten, finns en stark opinion i både Gnesta och Trosa för att tillhöra Stockholms län i stället för Sörmlands, något som politikerna av någon anledning lyckas skjuta på gång efter annan. När man "får tummen ur", lär det bli Stockholm och då kommer regionfrågan inte att ha någon betydelse i dessa småkommuner.

Bildas regioner, får vi hoppas att landstingen avskaffas. Vi behöver inte fler parlamentariska nivåer, inte fler politiker heller. Landstingen verkar ha spelat ut sin roll för ganska länge sedan. Lokala trafikfrågor bör kunna skötas av kommuner eller kommunförbund, där det behövs. Tycker jag. Så det så.

På spåret


L gillar inte snabbjärnväg. L gillar kärnkraft mest av alla och vill sänka skatterna för höginkomsttagare. Igår kunde L-anhängare kanske känna lite hopp, när det förkunnades av riksdagen att Björklund skulle avgå. Lite senare togs beskedet, som var ett misstag, tillbaka. Synd för det vore hög tid. Men Björklund sitter där han sitter. Han lyckades t.o.m. få tyst på Birgitta Ohlsson för ett par veckor sedan.

Nu har M plötsligt ändrat sig om snabbjärnvägsprojektet och säger nej till satsningen, tydligen utan att ha konsulterat sina partikamrater ute i landet. Ms argument att man måste prioritera andra infrastruktursatsningar lär betyda att man vill fortsätta att bygga bilvägar men man säger att man också vill prioritera lokaltrafik. Det är i sig lätt att hålla med om, även om det har en slagsida mot storstadsområdena.

Vad C säger slutligen om snabbjärnvägsprojektet, vet vi inte säkert ännu. C borde som högeralliansens gröna profil vara varma anhängare av järnvägssatsningar men det verkar tyvärr, som om C allt som oftast prioriterar själva allianssamarbetet högre än sakpolitiken.

Regeringen vidhåller dock och avser att på allvar inleda första etappen, Ostlänken, nästa år. Bra, tycker jag, så långt. Fortsättningen ska genomföras också men i en takt, som ekonomin tillåter, lägger man till för att skaffa sig ett argument mot det mesta. Regeringen har åtminstone en positiv grundton när det gäller behovet av omställning till miljövänliga transporter. Vi får väl se, hur det blir men många hoppas att en rejäl upprustning av befintliga järnvägar blir av i alla fall.

Experter uttalar sig i olika riktningar. Någon KTH-person inser nyttan med järnvägsprojektet men anser det för dyrt. Är han politiker också? För dyrt i förhållande till vad, kan man undra. I förhållande till JAS Gripen, kanske som genom åren kostat många hundra miljarder. I förhållande till statsbudgeten i stort? Han menar i förhållande till nyttan, säger han och anser sig därmed veta, hur stor nyttan av en god miljö och ett bättre klimat är.

Tänk att det ska vara så svårt för så många att inse att vi behöver klimatsmarta transporter. Tänk att så många politiker, så länge känner att de måste motarbeta en utveckling mot ett hållbart samhälle.

Det gäller att välja sina fajter


Två riksdagsmän från liberalerna, Örnebjär och Tysklind, skrev i ett debattinlägg i SvD i onsdags att alla bilförare, som vill förnya sitt körkort, bör bevisa att de fortfarande är fysiskt lämpliga att köra bil. Framförallt menade de tydligen att en obligatorisk synundersökning vore på sin plats för alla som blivit 45. Att man kan utgöra en fara, om man ser tillräckligt dåligt och struntar i glasögonen, må vara riktigt. Men, allvarligt talat, är det här ett problem? Och, om någon svarar ja på den frågan, hur stort är problemet? Har de här folkpartisterna, förlåt liberalerna, några säkra siffror till stöd för sina förslag? Finns något som helst vetenskapligt stöd för att bilförare över 45 år förorsakar skador i trafiken p.g.a. nedsatt syn och glasögonslarv? Det kan jag inte tänka mig och det påstår faktiskt inte de här liberalerna själva heller.

Så frågan är, om det inte finns ganska många viktigare frågor för liberala riksdagsmän att föra fram i pressen. För det finns många viktiga ämnen bara rörande biltrafiken, som är mer värda att uppmärksamma. Relationen till kollektivtrafik, hållbar utveckling, förnybara bränslen m.m. Olycks- och dödstal i trafiken är förstås, även om de inte stiger, en viktig fråga men man lär inte komma någon vart genom att byråkratisera körkortsinnehavet mer än nödvändigt eller genom att trumpeta ut faror, som inte finns.

Det här påminner mig om en händelse under min korta och föga framgångsrika politiska karriär i lilla hemkommunen. Jag hade en bestämd uppfattning i en fråga, som kanske var av ganska marginell betydelse för flertalet kommuninnevånare men som jag tyckte spelade roll. Alltså skrev jag en interpellation och någon insändare om saken. Det blev ingen hit. Vad sysslar de med, de där politikerna? Det finns väl viktigare saker att arbeta med. O.s.v. Inte ens det egna partiet höll med mig. Det var för all del inte så ovanligt. Inte ledde mitt lokala korståg någonstans heller. Att fritidspolitker inte får någon större ekonomisk glädje av sitt engagemang, är kanske ett klent men ändå ett försvar,

Sidospår och köer


Ett gäng professorer eller f.d. professorer vid KTH skriver i en debattartikel i DI att Ostlänken bör stoppas liksom projektet med höghastighetsbanor för tåg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. det blir alldeles för dyrt, anses det. Att tidigare kalkyler både av Trafikverket och andra svajat är tydligt och att ingen verkar ha riktig kontroll på kostnadsbedömningarna är uppenbart. Så inlägget är i den meningen motiverat. Men sedan då? Hur ska det bli med tågtrafiken? Den behövs. Den behöver underhållas, den behöver moderniseras. Här kunde professorerna kanske göra lite nytta med goda förslag. Det nämns med en mening att man kan behöva lägga ner resurser på järnvägen. I debattinlägget tas också till ett sorts psykologiskt grepp om, hur myndighetsutövning går till. Ett av professorernas svar på frågan om hur kostnadsuppskattningarna kan “skena” som de gjort med höghastighetstågen är: En delförklaring är att de institutioner som hanterar processen lärt sig att detta är möjligt; genom att börja i blygsam skala kan acceptansen efter hand komma att öka och då minskar också bromsen på kostnadsnivåerna. Någon sorts prutmån alltså. Uppriktigt sagt, lite tramsigt i sammanhanget. Även om det skulle ligga något i det, har det knappast med sakfrågan att göra. Hur offentliga sektorn fungerar i allmänhet i budgetsammanhang är väl ett sidospår, när det gäller järnvägen, om vitsen ursäktas.

Det finns många saker att debattera, när det gäller kollektivtrafik. Hur fort ska tågen gå och varför och vad är kostnaden? En annan är, vem betalar? Med regeringens lönsamhetskrav på SJ skulle det bli passagerarna, som i slutänden skulle få stå för fiolerna. Eller har regering och Trafikverk tänkt sig att man ska upplåta tågrälsen för underpris till SJ och en massa andra entreprenörer, som bara är intresserade av att köra tåg mellan Stockholm och Göteborg?

En annan trafikfråga är hur kul det är med bilköer. Ingen älskar bilköer. Ganska många står ut med dem men knappast någon utan mentala olägenheter. Bilköer är inte bra för någon, allra minst för själva planeten. Det enda raka vore att begränsa det enskilda bilåkandet, där det egentligen gör mindre nytta än skada. Kollektivtrafiken är den naturliga lösningen i och runt större städer, en effektiv och billig kollektivtrafik, en kollektivtrafik som skulle kunna begränsa bilköerna. I upp och nervända världen, i det här fallet Kina, tänker man inte så. Där låter man bilköerna hållas och bygger fordon som kan köra trots köer. I någon jättestad i Kina har man redan provkört, ”The transit elevated bus” (TEB), ett monster som på räls kan köra om/över två stillastående bilköer samtidigt. Fel väg, låter det som. Som en läkare som struntar i patientens sjukdom men ger lite tröst för stunden, typ.

Lokal lokaltrafik


Gnesta tätort är en ganska liten tätort med drygt 5 000 boende. Det är sällan det är kö där till någonting. Lugn på landet eller puls eller hur det nu var. Man slipper de större städernas trängsel på gator och torg, man slipper vänta i affärer utom på apoteket, där det i alla år varit segt. Just där verkar det "sitta i väggarna". Till och med trafiken fungerar bra i Gnesta med bara några få störningsmoment. Det som man sedan länge efterlyst har nyligen blivit gjort, nämligen en rondell i korsningen mellan Östra Storgatan och Dansutvägen. Den har varit i bruk ett par månader nu och den fungerar utmärkt. Bussarna har fått en plats att stanna på, bilisterna behöver inte vänta och inte reta sig på varandra. Investeringen var knappast särskilt stor. Och ett nytt konstverk är uppfört mitt i rondellen. Det estetiska värdet av konstverket ifrågasätts av vissa. Personligen hör jag till dem, som gillar offentlig utsmyckning och det ligger i sakens natur att det råder delade meningar om hur vackert eller inte det är. Smaken är som baken, delad och många synpunkter betyder ändå att många bryr sig.

Snart ska det bli fler cykelbanor i Gnesta, hoppas vi. En vacker dag kanske det blir cykelbana till Klämmingsberg också, som beslutades för många år sedan men som man lyckats skjuta på år ut och år in av en rad olika skäl. Mariefredsvägen är ingen stor väg och långtradarna behövs varken där eller på Storgatan i Gnesta. Något gupp här och där skulle få bort de flesta, som bara kör igenom för att komma till och från Mariefredsvägen. De har förresten redan blivit färre, tror jag, sedan hastighetsgränsen i byn sänktes.

Tja, så mycket annat finns faktiskt inte att gnälla över, när det gäller lokaltrafiken i Gnesta. Parkeringsmöjligheter finns alltid, även om det då och då hörts rop om mer reglering, fler avgifter o.s.v. från lokala korpraler. Själv har jag fått en lapp på en pendelparkering med massor av tomma platser, för att jag stått en kvart längre än jag visat på p-skivan eller möjligen glömt bort själva p-skivan. Lite larvigt men, va f...n, man får väl skärpa till sig.

Och så har vi begåvats med en lokal bilbesiktningsstation i Gnesta. Mycket bekvämt. Den fungerar utmärkt.

Att synas eller att inte synas …

Min första selfie tagen på årets första joggingrunda

Min första selfie som publiceras

Detta är en refle(x)tion efter att ha varit ute på årets första joggingrunda. Det var lite snöglopp inte så kallt men halt Hade behövt dubbade skor.

I alla fall var det debut för att springa med belysning. Förra året köpte jag en ledpannlampa som jag egentligen hade tänkt att ha när jag jagar sniglar på kolonin.

Jag har länge tänkt på att man inte syns så bra trots reflexer på träningskläderna, när man är ute och joggar. Träningskläderna brukar dessutom vara svarta eller i alla fall väldigt mörka. Reflexerna gör nytta där det finns biltrafik men inte på mörka gångbanor. Med lampan fungerade det väldigt bra. Jag såg var jag satte fötterna kunde därmed undvika gropar och glatta isfläckar. Jag såg dessutom alla andra som joggade och de som hade reflexer upptäckte jag tidigt. Min lampa lyste upp dem. Jag hade dessutom  en röd lampa bak så att ”de få” som sprang fortare än mig såg mig i tid.
Även om det går mot ljusare tider är det mörkt så reflexer är bra även när man inte joggar. För vi vill väl alla synas??!!

IMG_9828

De två små vita prickar är reflexer på en annars mörk joggare.

Det nya året har börjat bra. Hittills ingen stress, mycket kattkontakt, lagom mycket sund mat och i övrigt sunt levende och en stor portion kultur. Det bådar gott för framtiden.

Share on Facebook  Post on Twitter  

Det behövs fler vegan alternativ …

CykeltulbildDet diskuteras mycket om piska eller morot för att ändra våra beteenden. Jag tror definitivt att det behövs fler veganalternativ dvs ”fler morötter”. Intressant artikel i DN, ”Forskare vill ge bonus till cyklister”.

– Många studier visar på att varje krona som staden investerar i cykling får man tillbaka med ränta i  form av bättre folkhälsa, bättre miljö och mindre trängsel. Samhällen som underlättar för cykling gör en ren vinstaffär, säger Teo Enlund, en av ledarna för forskargruppen Green Leap på KTH som forskar om design och hållbar utveckling.

Många av våra utmaningar kräver mod och nytänkande. Det behövs helt klart alternativ till bilen och alternativen måste vara lönsamma för individen och för samhället. Bilens plats i städerna måste definitivt minskas, av miljösjäl, ytmässigt skäl, av av bullerskäl, av olycksskäl och av hälsoskäl. Det räcker inte att bara prata ”miljöbilar”.

En satsning som ökar kollektivtrafiken och cykeltrafiken på bilens bekostnad innebär att  vi rör på oss mer och det ger positiva folkhälsoeffekter. Det finns många studier som visar på positiva effekter av ökad kollektivtrafikresande på bilresandets bekostnad. Det svåra är att räkna ut exakta siffror men att det är lönsamt är det inget tvivel om.

Läs t ex Trivectors rapport gjord på uppdrag av Trafikverket.

.

 

 

Share on Facebook  Post on Twitter  

Ska det vara så svårt …

Det är märkligt att det inte går att lösa problemen med bilmålvakterna.

Elva av landets femton mest belastade bilmålvakter kommer från Malmötrakten, enligt Kronofogdens uppgifter. Vid förra månadsskiftet ägde de 10 715 bilar, visar vår granskning. Rent statistiskt är det var tolfte inregistrerad bil i Malmö. De elva värstingarna är skyldiga skattebetalarna 181 miljoner kronor.

181 miljoner kronor det är väldigt mycket pengar och det gäller bara för de 11 värsta. Dessa 181 miljoner är missade skatter, avgifter och parkeringsböter. För Malmö kommun är det drygt 400 grundskollärare i ett år.

Numera är var tolfte bil i Malmö registrerad på en målvakt.

Man borde väl åtminstone kunna stoppa att man kan registrera fler bilar om man har så stora skulder.

Det finns ett samarbete med kronofogden, som gör att, om man vet att det är en målvaktsbil, så kan den beslagtas. Problemet är att P-vakten inte kan få den information på plats utan måste ringa samtal till Trafikverket som har kö.

Dessutom måste bilen vara felparkerad.

Även detta borde väl kunna lösas med bättre teknisk utrustning och en liten ändring att om en målvaktsbil hittas ska den kunna transporteras bort.

Första handsalternativet ska inte vara lagstiftning men om inget annat hjälper är det läge för detta. Visst kan det bli lite krångligare att köpa och sälja en bil men det tror jag nog kan hanteras av de flesta.

Många målvaktsbilar är dessutom i så dåligt skicka att de utgör en trafikfara.
Det är parodiskt att några få kan missbruka systemet och tjäna pengar på de laglydigas bekostnad.
Share on Facebook  Post on Twitter  

Snögubbar och snögummor

Inlägget uppdaterat 8/12

vovsnow

I min enfald hade jag påbörjat en text som skulle hetat ”Innan snön kommer”, men det fick jag av naturliga skäl kassera (SvD DN GP) och istället fick jag börja om från början igen. Det är med snö som så mycket annat, det ser alltid så härligt ut på bild. I verkligheten är det inte alltid lika fantastiskt. Andra företeelser i den kategorin är t.ex. den där öde stranden i resekatalogen som när man (om man) tar sig dit visar sig vara öde på grund av att sanden kryllar av otäcka sandloppor eller är invaderade av andra obehagliga kryp så ingen människa har lust att befinna sig där ens i ett par minuter. De där bilderna på hur hamburgerrestaurangernas produkter ser ut är ännu ett exempel på hur stor skillnaden kan vara mellan bild och verklighet och här är ytterligare ett förskräckligt exempel

Men tillbaka till det där med snö, eller ”nix” som det heter på latin, till undertecknads och andra vinternegativas glädje. Jag håller helt med om att det är näst intill outsägligt vackert när solen reflekteras i gnistrande vita snökristaller som ligger som ett mjukt täcke över ett vinterlandskap, men är man av olika orsaker nödd och tvungen att framleva sina dagar i en storstad är det väldigt sällan vintern ser ut sådär i den så kallade verkligheten. Här vill man oftast att någon skall komma med någon stor maskin och få bort den grå-gula sörjan som gör det näst intill omöjligt för såväl människor, bussar, tåg och t-banor att ta sig fram och komma i tid. Jo jag vet, bilarna har också problem, men jag har aldrig riktigt förstått vitsen med att använda bil i städerna när det är snökaos (DN)

plog

”Hej mitt vinterland, nu är du här…”

En fråga som jag vill kasta ut till er läsare i samband med detta är hur det kan komma sig att det sedan den så kallade ”trängselavgiften” infördes i Stockholm i för 5-6 år sedan har varit en prishöjning på 14% eller 2280 kr/år för den som väljer att åka kommunalt istället för att ta bilen, medan ”trängselavgiften” (som väl i alla fall delvis hade som mål att folk skulle lämna bilen ibland) inte har höjts någonting. Det har sålunda blivit billigare att ta bilen i förhållande till att åka kollektivt in och ut till Stockholm city. Hur tänkte dom här? De där höjningarna av månadskortet på Stockholms Lokaltrafik motiverades med att ”folk gärna betalade för bättre service”, men om det har blivit 14% bättre service de senaste 5-6 åren får väl var och en som åker kommunalt själv fundera över.

Trafik är känsliga saker och ordet ”trafik” får oss att acceptera sådant som vi aldrig annars skulle ha gjort, det gäller vägtrafik och det gäller telefon och datatrafik. I det senare fallet har vi accepterat att ”upp till 8Mbit/sekund” är lika med c:a 1-2Mbit/sekund och att ”upp till 80 Mbit/sekund” är lika med c:a 10 Mbit/sekund. Ponera att vi köpte annat på samma sätt: ”upp till 1 kg köttfärs i förpackningen”, ”upp till till 75 cl i flaskan”, ”upp till en hel film på DVD:n” eller ”upp till en veckas resa till Thailand ”.  Hade vi accepterat det? Men trafik är känslig, känslig för störningar och känslig för diskussion. Alla någorlunda upplysta människor är fullt medvetna om bilarnas allvarliga miljöpåverkan, såväl när det gäller utvinnandet av drivmedel som utsläppen av CO2 och annat, trots detta är det lättare att få uppslutning runt devisen ”Rör inte min bil” än ”Rör inte min kompis”. Bilister borde hålla ögonen på vägen, även vägen in i framtiden.

938da13262ee26f97c47a8f0aaebfb88

”Håll ögonen på vägen…”

Ovanstående bild tarvar ett litet klargörande. Svenska kvinnor lär leva och tänka mer miljömedvetet än svenska män (DN Ct TH) och detta tvivlar inte undertecknad  en sekund på, men om vi bortser från det faktum att färre kvinnor kör bil än män gör, så blir knappast bilens miljöpåverkan mindre för att man sitter på passagerarplatsen istället för bakom ratten. Faktum kvarstår dock att 58% av resenärerna med Stockholms Lokaltrafik är kvinnor (SL), 84% av kvinnorna anser att det är mycket viktigt att stoppa klimatförändringen medan motsvarande 67% av männen gör det (NVV). Men att enbart ”genus-generalisera” den här livsviktiga frågan vore osedvanligt dumt. Vår miljöminister heter Lena Ek, är kvinna och befinner sig just nu i Doha för att hjälpa vår lilla planet och dess invånare, men med hennes och regeringens flata argument är genus helt oväsentligt (IDG SvD sr)

Lena Ek skall ha lite beröm (trots att hon senare backat där) för sin kritik av biståndsministern Gunilla Carlsson som tar pengar som skulle gå till bistånd och använder till klimatomställning (DN SvD). Därmed blir det, i princip, biståndsbehövande som ”betalar” för klimatomställningen, håll med om att det blir lite konstigt. Nu är (kvinnorna) Lena Ek och Gunilla Carlsson ”i luven” på varandra och vi kan (i alla fall här) konstatera att ”genusperspektiv” på klimat- och miljöproblemet inte räcker. Om det nu är så, vilket undertecknad faktiskt tror, att kvinnor generellt känner större ansvar för liv och livsmiljö, då har vi män ännu mer att lära oss. Men klimatet är inte en genusfråga, inte ens en ”människo-fråga”, det är oändligt mycket större och viktigare, så alla ”snögubbar” och ”snögummor”, nu får vi skärpa oss (DN). Vattnet och temperaturen stiger mycket snabbare än tillväxten! (SvD DN AB DN AB)

family

Klimatet gäller livet för oss allihop

Uppdatering:
Klimatmötet i Doha blev, dessvärre som väntat, ett praktfiasko och från flera håll hörs uttalanden som: ”Man får vara glad att det inte bröt samman totalt”(DN HD SvD GP) och det är ju lite som den där låten av Lars Demian, ”Man får vara glad att man inte är död”.

http://peterlarson.files.wordpress.com/2012/12/lars-demian-man-fc3a5r-vara-glad-att-man-inte-c3a4r-dc3b6d.mp3%20

En dryg miljon för en meter motorväg

Regeringen har godkänt Förbifart Stockholm och tycks ha ett rätt starkt stöd för den satsningen, åtminstone bland Stockholms bilister. Jag har själv hört många önska sig denna förbifart, kringled, tunnel. Inte så mycket för att de själva tänker använda den som för att de tror att många andra kommer att göra det.
Och det är klart. Visst kommer vägen att användas. Alla nya vägar genererar trafik. Dessutom genererar de nya stormarknader som i sin tur genererar trafik. Så särskilt klimatsmart är det ju inte. Men praktiskt för den som vill fara mellan Skärholmen och Häggvik.
Ändå bör den som inte tror på klimatkrisen eller tar bilismens övriga miljöproblem på allvar fundera ett slag över kostnadena. 27 miljarder.
Det verkar inte ha varit något som påverkat opinionen. Det har bara handlat om vägen är bra eller dålig, inte om den är värd priset.
27 miljarder är mycket pengar. Så mycket att det är svårt även för Finansdepartementet att riktigt begripa. 27 000 000 000 kronor för 2 mils motorväg i tunnel under Mälaren. Det blir drygt 1,3 miljoner per meter!
Eller om man vill se det så här: Kanske skulle det gå att få en miljon stockholmare att frivilligt bidra med 27000 kronor var. Kanske.
Men tillåt mig tvivla.
Se också:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article3315080.ab