Trots ekonomiska bekymmer ser vi ljust på framtiden

Region Gotland har en ansträngd ekonomi. I år räknar vi med stora underskott främst för att våra utgifter har ökat snabbare än intäkterna. Vi är inte ensamma om att ha detta bekymmer. Alla regioner och landsting brottas med ökade kostnader och var tredje beräknas att gå med underskott. Befolkningen blir äldre vilket ökar behoven av vård och omsorg samtidigt som andelen i arbetsför ålder som kan vara med och finansiera minskar. Statsbidragen har heller inte höjts tillräckligt. Utvecklingen är oroväckande och här på Gotland tar vi fram förslag för att få ordning på ekonomin. Det kommer att krävas stora ansträngningar för att uppnå en stabil ekonomi vilket är basen för vår välfärd över tid.

Det är lätt att få en dyster syn på framtiden när det är besparingar som dominerar diskussionen i medierna. Vi känner därför att det är angeläget att lyfta de ljuspunkter vi ser inför de kommande åren.

I förra veckan var det idel positiva besked om konjunkturläget i Sverige när SCB släppte en rad rapporter. Även Gotland står starkt och utvecklas i en positiv riktning. Nyligen visade småföretagarbarometern att hela 76 procent av de gotländska företagen ansåg sig ha goda tillväxtmöjligheter, vilket var flest i landet. Vi möter ofta människor med idéer och projekt som vi tror stärker Gotland. Vi har i genomsnitt 870 000 besöksnätter varje år och antalet väntas öka. Satsningen på en ny kryssningskaj som hyrs och därmed betalas av en privat aktör kommer utan tvekan att inverka positivt på antalet arbetstillfällen.

Vi lever på en fantastisk ö vars attraktionskraft få orter kan mäta sig med. Medan glesbygdskommuner runt om i Sverige dras med avfolkning är utvecklingen på Gotland den motsatta. Efterfrågan på bostäder är stor och det byggs mycket. Trots att antalet medborgare skrivna på ön har legat stilla ser vi tecken på förändring. Försvarsmakten ska utöka sin etablering, antalet studenter vid Campus Gotland växer och nu väntas ett stort antal människor som behöver nya hem efter att ha varit på flykt. Detta är positivt för Gotland. Vi behöver vara fler för att gemensamt bära investeringar i exempelvis sjukvården.

Gotland har kommit längst med utbyggnaden av bredband vilket ger oss möjligheter att locka fler att flytta till landsbygden. Planerna för en ny elkabel till fastlandet innebär fler jobb inom energisektorn samtidigt som Gotland kan exportera grön el och bidra till att hejda klimatkrisen. Det går bra för Gotland, även om det finns ekonomiska utmaningar.


Isabel Enström (MP), regionråd
Stefaan De Maecker (MP), regionråd

Publicerad i Gotlands Allehanda 13 november 2015

valrörelsens heta fråga – verksamhetsmark vid Ilanda och – Gravaleden

Ni kommer ihåg va? Den riktigt stora lokala frågan som seglade upp, helt otippat, i valrörelsen i höstas? Gravaleden. MP och V var emot och de andra partierna mer eller mindre för. Jag, helt övertygad om att det går att få ut mer verksamhetsmark vid Ilanda, andra lika övertygade om att Gravaleden måste byggas.

Så, vad hände sen?

Efter valet var det förhandlingar mellan partierna och vi kom överens om att vi ska utreda frågan om mer verksamhetsmark, och vad som kan komma med det. Det är det vi är överens om. Vi är inte överens om hur lösningen på detta ser ut, men hoppas kunna räta ut en del frågetecken på vägen fram till beslut. Vi är överens om att vi inte är överens hela vägen, kan man säga.

Karlstad växer och verksamhetsmark med bra kommunikationer är en viktig faktor när det gäller att få fler företag att etablera sig i karlstadregionen. Så är det. Vi vill givetvis se mer verksamhetsmark på olika platser i Karlstad för att ge bra förutsättningar för att Karlstad ska växa och ge växtkraft till fler företag i regionen, vilket ligger i linje med vad som beslutats i alla möjliga kommunala dokument. Vi tror att Ilanda är ett industriområde där det framgent kan finnas plats för mer verksamhetsmark.

Det medför dock en rad olika frågor som behöver belysas. Trafiksituationen och trafiksäkerheten på Ilandavägen behöver utredas, inte minst med tanke på de skolor och förskolor som ligger längs vägen. (Gravaleden har i omgångar diskuterats som lösning på trafiksituationen och ska ingå i utredningen – liksom andra alternativ). Området angränsar till välanvända och omtyckta friluftsområden, liksom Bryngfjordens golfbana och skidbacke. Vi har en rad beslut och mål när det gäller klimat, natur, miljöfrågor, buller – som också ska tas med.

Idag lägger vi förslag om att utreda om och i så fall hur mer verksamhetsmark kan tillskapas vid Ilanda. Partierna har olika ingångar, men är överens om det, och med all sannolikhet är detta inte sista blogginlägget på temat.


vi vill förskottera för fler tåg i tid

I går fattade kommunstyrelsen beslut om att Karlstads kommun ska ansöka om att förskottera Etapp 2 i projektet tåg i tid. I den etappen ligger bland annat Karlstads C, ett nytt resecentrum i Karlstad.

I nationell plan finns detta planerat inom perioden 2020-2025, en förskottering innebär att projektet kan flyttas fram till 2018. Det skulle skynda på processen att utveckla en attraktivare centrumkärna, låta den växa lite och framförallt minska barriärerna i staden, som idag utgörs mycket av järnvägen och hamngatan.

En trivsam stad och ett fint resecentrum är naturligtvis bra och viktigt. Än viktigare kanske trots allt en tillförlitlig tågtrafik är för företag och invånare i Värmland.

Regeringen har avsatt 422 miljoner kronor för att bygga ut tågtrafiken i Karlstad och Värmland. Först ut är Väse med mötesspår och nya perronger. Nästa projekt är att bygga ett dubbelspår över Pråmkanalen, vilket snabbar på restiden Oslo – Stockholm. Nästa steg är att bygga om järnvägsstationen i Karlstad till ett resecentrum som blir ett nav för kommunikationer, handel och möten, vilket givetvis ger utrymme för utveckling av området, möjligheter till nya arbetstillfällen och fler kontors-, bostads- och handelsytor i centrala staden.


urbaniseringens baksida: Uppdrag granskning och Grums.

I förra veckan var jag på urbant forum i Göteborg. En heldag med stort fokus på stadsutveckling och hur vi bygger attraktiva städer. Många städer växer och en rad utmaningar som kommer med det – men de flesta kommuner i Sverige växer faktiskt inte. Och i skuggan av urbaniseringen och allt prat om stadsutveckling och attraktiva centrumkärnor sitter många kommuner med stora utmaningar att hantera, med minskande befolkning och mindre skatteintäkter – men ofta med lika höga krav från både medborgare och andra.

Igår hade SVTs program uppdrag granskning ett reportage om Grums. Det skulle nog egentligen kunna vara vilken ort som helst med vikande befolkningsunderlag, allt äldre befolkning, unga som flyttar ut, sociala problem och stora framtida utmaningar, men också med många positiva sidor. Men nu var det just Grums. De där positiva sidorna, som faktiskt finns och att människor trivs, var väl inget som lyftes fram i gårdagens program, där syftet var att påvisa den svenska landsbygdens problem och utmaningar.  Hur som helst berättades om sociala klyftor, sociala problem, unga som mår dåligt, hög arbetslöshet och så vidare. Inget som diskuterades på urbant forum i Göteborg tänker du, men det gjorde det faktiskt!

Faktum är nog att vi inte kan hindra urbaniseringsprocesserna. Städerna kommer att växa och bli större. Men precis som det finns utmaningar i att växa finns det också utmaningar i att behålla sin befolkning eller att bli mindre. Och i skuggan av de växande städerna finns minst lika stora, om inte större, utmaningar att hantera för de mindre orterna och kommunerna. För ett län som Värmland, med en större ort, några mindre och mycket landsbygd är det här en högst relevant fråga, som inte kan viftas bort med flashiga reklamkampanjer eller positiva prognoser. Här krävs gemensamma krafter från politik, näringsliv, fastighetsägare och medborgare.

På urbant forum ställdes frågan om det inte var dags att prata mer om att ”minska med kvalitet”? Men säg den politiker som vågar säga att ”min kommun ska minska med kvalitet”! I tillväxt-eran finns nästan inget som kan bli mindre eller på något sätt än ”uppåt och framåt”. Och det är synd. Kanske skulle man istället faktiskt fokusera på att vara liten? Att se till att lyckas med att ge de medborgare som finns en god service, bra service till företag osv? Att se fördelarna i att vara nära varandra och känna varandra som en mindre ort har?

Vara liten. Men naggande god.

Men nej, jag vet inte hur man i så fall gör det.


svar på tal

Min förrförra blogg om att vi borde planera och bygga Karlstad för framtidens karlstadsbor var väl inget som Socialdemokraterna i Karlstad hurrade över direkt. De skrev svar på tal i NWT i förra veckan, och idag publicerades mitt svar på deras inlägg.

I sak håller jag fast vid mina tidigare argument. Att jag inte tror att externhandel är det som bygger Karlstad starkt i framtiden. Jag tror inte det är det som attraherar mängder av människor att flytta hit. Jag förstår att vi inte kan ha en byggvaruhandel på stora torget men det är inte heller det jag föreslår. Visst spelar bostäder, jobb och ett intressant handelsutbud roll, men det behövs mer, mycket mer, för att stå sig i konkurrensen med större städer som växer och som börjar få ett allt mer intressant nöjesutbud, kulturliv och fysiskt attraktiva centrummiljöer. Karlstad är en bit på väg, men vi kan bättre. Heja på!


bygg Karlstad för framtidens karlstadsbor och inte för gårdagens sossar!

I dagens NWT menar företrädare för Socialdemokraterna att Karlstad gått miste om 700 jobb för att externhandeln vid Eriksberg inte blivit utbyggt. Som vanligt ser Socialdemokraterna i Karlstad enbart till varje liten del för sig och inte till helheten. Jag tror att det synsättet är livsfarligt för Karlstad. En stad som styrs med fokus på varje enskilt projekt, blir aldrig en attraktiv stad, samhällsplanering handlar om att se kopplingar och helheter, något som S uppenbarligen struntar i.

En för snabbt utbyggd externhandel skulle säkert ge 700 jobb men skulle också medföra att några andra butiker får slå igen. Troligen skulle antal arbetstillfällen vara plus minus noll. JUST DÄRFÖR är det viktigt att vara tydlig i prioriteringarna. Givetvis ska vi se till att fler kan få jobb i Karlstad – snart öppnar en ny galleria i centrala stan, det finns fler planer på handel i Välsviken. Det är viktigt att vi gör saker på rätt sätt för att se till att Karlstad utvecklas långsiktigt livskraftigt. Det handlar också om en ärlighet gentemot företagen. Det kommer inte att gå att lösa trafiksituationen vid Eriksberg i en handvändning. Det är bättre att vara ärlig med det än att lura någon att tro att det är löst nästa år. S menar visserligen att det finns bättre trafiklösningar (billigare) än de som Trafikverket och våra kommunala tjänstemän presenterat (som kostar 400 miljoner och inte finns med i nationell plan). Men på vilka grunder har man baserat detta? Har man anlitat egna konsulter? Eller har man suttit hemma på sin egna kammare och funderat lite? Är det i så fall ett seriöst sätt att förhålla sig till trafikplanering?

Vi vill attrahera fler människor till Karlstad. Unga kreativa människor som på olika sätt bidrar till Karlstads tillväxt. Vi vill får studenter att stanna kvar, starta företag eller på andra sätt bidra till att Karlstad och Värmland blir starkt i regionen. Forskning visar på att det INTE är en utbyggd externhandel som lockar människor till en stad. Bostäder och jobb är viktiga bitar, men inte avgörande. En stad ska vara rolig, kreativ, spännande, levande och utmanande! Mycket av det händer i centrum. Det är viktigt att vi ser vad som händer i andra delar av landet, i andra delar av världen, vartåt trenderna pekar, vad forskningen kommer fram till. Med det sagt, tycker jag att vi bygger Karlstad för dagens och framtidens karlstadbor och inte för gårdagens socialdemokrater! 


med människan i fokus

Jag har i veckan besökt och deltagit i stadsbyggnadsdagarna, som denna gång var i Örebro. Det var mycket diskussioner kring hållbart stadsbyggande, och värdefulla sociala och ekologiska dimensioner i planeringen. Men det var framförallt det mänskliga perspektivet som låg i fokus.

Visst är kartor och skisser på städer eller stadsdelar vackra från ovan? och hur ofta ser vi inte skisser på hus i helt andra vinklar än de som vi sedan kommer att se dem? David Sims, som var en av föreläsarna, uppehöll sig länge vid att förklara att människor är ganska små, vi rör oss långsamt, och vi gillar att interagera med andra. Självklart? ja, verkligen! Och ändå så lätt att glömma bort. I hur många städer har vi inte vandrat längs med en intetsägande fasad utan liv?

Så, kort och gott. Vi måste bli bättre på att tänka på den mänskliga dimensionen i planeringen! Trivs människor, kommer de att vilja vara i staden, på platser.. det medverkar till att göra staden attraktiv, där människor uppehåller sig finns alltid rum för företagande, idéer och kreativitet. Och det behöver vi mer av.


Valspecial

(Tillfälligt inlägg på grund av valet)

Idag är det val i Sverige. Svensk media följer minutiöst varje svängning i denna, den första opinionsmätningen på fyra år som har betydelse. Man kan lätt få uppfattningen att detta är en händelse av närmast monumental-global betydelse. Men i resten av världen är det andra saker än Löfven eller Reinfeldt som bekymrar människorna

sverige_fortfarande_pyttelitet440x300

Detta faktum, att valet i lilla Sverige har minimal global betydelse betyder inte att det inte är viktigt att vi röstar. Förutom att valutgången direkt kommer att påverka den promille av jordens befolkning som bor och lever här, så har det trots allt viss betydelse även för om-världen. Valutgången kan påverka jordens miljö då t.ex. statliga ”Vattenfall”, som alltså styrs av regeringen, släpper ut 90 ton koldioxid om året i atmosfären (hela Sveriges sammanlagda koldioxidutsläpp från alla industrier, bilar, flygplan och annat är 50 ton koldioxid per år). Detta påverkar självklart inte bara oss som lever här i Sverige utan även resten av världen.

vattenfallgrafwww

Ett annat globalt problem som kan komma att påverkas är situationen för människor som befinner sig på flykt. På flykt från krig och förödelse, på flykt från naturkatastrofer, på flykt från politisk, religiös eller annan förföljelse eller på flykt från fruktansvärd fattigdom. Sverige är ett lite land och vi kan självklart inte ta emot alla flyktingar som vill komma hit, i synnerhet inte om vi ska kunna ge och garantera dessa och naturligtvis oss som redan är här, ett bättre alternativ än den fruktansvärda situation dessa flyktingar lever under i flyktingläger. Vi kan inte och vi ska inte ta emot mer än vi kan hantera. Men dit är det långt kvar.

Om vi idag inte kan ta hand om en årlig befolkningsökning på 65.000 personer (116.000 invandrade minus 51.000 utvandrade 2013) så är det inte i första hand antalet nyanlända som är problemet, utan oförmågan, hos oss som redan bor här och naturligtvis också hos de som kommer hit, att tillsammans hjälpas åt att minska utanförskapet. Den svenska flyktingkvoten är i år 1.900 personer och det har den varit under de senaste åren. Nitton hundra personer! Det är ungefär lika många som Eskilstunas damfotbollslags totala publiksiffra 2014. Detta kan väl knappast vara ett gigantiskt olösligt problem.

Men det finns naturligtvis även en viss inhemsk skillnad på hur Sverige kommer att se ut de närmaste åren, beroende på valutgången. Ska de som har mer än 75.000 kr i månaden i lön bli tvungna att betala 500 kr mer i skatt? Eller blir det istället fortsatt högre skatt för arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer?  Skall arbetslöshetsförsäkringen fortsätta att vara på samma nivå som för 12 år sedan? Skall det vara möjligt att faktiskt vara sjuk mer än i 2,5 år utan att tvingas konkurrera med fullt friska arbetslösa om de jobb som finns? Ska det byggas hyresrätter också, eller, i stort sett, bara bostadsrätter? Är betyg från 4:e, 6:e eller inga betyg alls lösningen på skolans problem? Ska vi ha tillbaka allmän värnplikt eller ska vi ha en yrkesarmé? Ska vi fortsätta med kärnkraft trots riskerna? Ska vi bygga fler motorleder för att minska biltrafiken? Frågor, frågor, frågor att ta ställning till. Puh!

Ska det gå att bli snor-rik på att ta hand om barn, sjuka och arbetslösa och dessutom tjäna ännu mycket mer om man sparar in på personal och investeringar i just vård, skola och omsorg? Ska det sedan vara möjligt föra ut dessa intjänade skattepengar ur landet för att slippa att själv bidra till vård, skola och omsorg? Ska vi fortsätta att ha ungefär samma straffskala för miljöbrott som för snatteri? Vill vi ha ett samhälle där kanske en och annan ”bidragsfuskare” slipper undan eller ett samhälle där alla som faktiskt behöver stöd (det finns ju faktiskt människor som av olika orsaker inte kan arbeta lika hårt som alla vi andra) skall hållas nere för att inte ”lockas till bidragsfusk”? Vilket parti skall vi rösta på för att slippa skämmas över vårt val i framtiden?

Robert Nyberg

Bild: Robert Nyberg

Ja och så var det där med klimatet. Hur är det egentligen? Håller vår livsstil på att få oss att bita oss rejält i svansen? Kan vi producera oss till ett bättre klimat? Kan vi konsumera oss till ett bättre klimat? Blir det överhuvudtaget sämre klimat och i så fall var och för vem? Vad är egentligen ett sämre klimat? Det lär ju inte finnas dåligt väder, bara dåliga kläder. Frågorna är många och svaren ofta antingen obegripliga eller motstridiga. Att den globala uppvärmningen ökar är det knappast någon som protesterar emot idag, iallafall färre än som opponerade sig emot det påståendet för 5-10 år sedan. Om den globala uppvärmningen enbart beror på vårt sätt att leva eller om det är andra orsaker som också spelar in, det kan i alla fall inte undertecknad ge ett sanningsenligt svar på.

Men att vi inte gör tillräckligt för att minska problemet kan vi väl ändå vara överens om? Dessutom att det vi trots allt gör går alldeles för långsamt. Det har sagts förr men det måste uppenbarligen sägas igen: Det handlar inte om att det blir bättre semester-väder för dig och mig i framtiden! Det handlar om oändliga jordarealer som blir obrukbara för de som lever där, det handlar om katastrofala översvämningar på grund av den höjda havsnivån och det handlar inte minst om katastrofalt ökade antal skogsbränder, något som vi i Sverige fick uppleva för första (men garanterat inte sista) gången i år. Det är inte naturen som bråkar med oss, det är vi som bråkar med naturen och naturen har ingen rösträtt så den är beroende av våra röster.

Bld: Sara Granér

Bld: Sara Granér

Att fritt kunna välja att rösta på det alternativ man tycker är bäst är en fantastisk rättighet som inte alla har möjlighet till. Enligt FN är 54% av världens 194 stater inga fullvärdiga demokratier. I Sverige har vi sedan länge en stabil demokratisk stat med ett mindre antal demokratiska brister. Att inte utnyttja sin röst är det samma som att strunta i demokratin. Gör inte det, rösta på det du tror på. Skillnaderna på det ena eller andra blocket är inte världsomstörtande så det är ingen katastrof om det går si eller så, det verkliga politiska arbetet pågår trots allt i vardagen, mellan valen, men det är bara idag vi kan göra något åt vilka som skall arbeta med politiken i riksdagen fram till 2018.

Vilket samhälle vill vi ha i framtiden? Nästa år? Nästkommande decennier? Det finns inte oändliga tillgångar att ta av, i all evighet. Inte heller kan vi fortsätta att fördela det som trots allt finns, så som det är idag, att 85 stycken personer äger lika mycket som hälften av jordens befolkning, alltså 3,75 miljarder människor. Detta helt oavsett om det är ”ärligt förtjänta” pengar eller inte. Det håller bara inte. Vi kan inte heller fortsätta att stämpla människor som bättre eller sämre på grund av deras, tro, språk, kultur eller på grund av deras utseende. Det håller helt enkelt inte. Vi kan inte heller fortsätta att inbilla oss att den enda vägen till ett lyckligare liv, och för den delen ett bättre samhälle, är en evigt ökad konsumtion. Det håller helt enkelt inte. Det är undertecknads åsikt. Idag, 14/9 2014, är det dags ge din åsikt. Gör det

Bild: Max Gustafsson

Bild: Max Gustafson