Putin – come and get me if you can!

När skitpolitiker o hjärtlösa länder drar åt fel håll behövs konsten för att vända skutan av idioti.

I veckan röstade ryska politiker igenom en ny lag som innebär ett förbud mot ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer”. Röstsiffrorna blev 436 röster för lagen. 0 (noll!) emot. En ledamot lade ned sin röst.

Nu väntar en omröstning i ryska överhuset innan lagförslaget hamnar hos president Vladimir Putin för underskrift. Allt tyder på att lagen kommer att träda i kraft. Ryssland antar även en lag som ska straffa de som ”förolämpar religion”. Den som bryter mot lagen kan få ett års fängelse. Om ”propagandan” utförs på religiösa platser är maxstraffet tre års fängelse.

En undersökning visar att 88% av ryssarna ser homosexualitet som en sjukdom.

Lite som vi gjorde i Sverige…

för exakt 300 år sedan!

Lagstiftningen under 1700-talets Sverige var nämligen förvirrad och blandade friskt ihop synd och lag; Guds straff och en domstols dito.

Inom medicinen började man dock att betrakta homosexualitet som en regelrätt sjukdom snarare än som ett utslag av moraliskt förfall för att trotsa Gud, vilket för tiden måste anses ha varit relativt modernt.

Då denna ”sjukdom” var frekvent förekommande inom aristokrati och hov kunde det bli prekära problem, och 1713 skrev Kungen ett brev till Svea hovrätt där han föreskrev skarpt risslitande i stängt rum samt hemlig absolution i sakristian.

Den effektiva hemlighetspolitiken gjorde dock att straffskalan blev godtycklig. 1600-talets offentliga pryglingar och bränningar av bögar försvann helt, och ersattes med allt ifrån fängelse på vatten och bröd och fråntagande av arbete till straffarbete på Marsstrands fästning och landsförvisning. Lite som den ryska lagstiftningen. Och i många dussin andra länder.

På måndag börjar vi repetera Alcina. Samma år som Alcina hade premiär kom en ny lagstiftning i Sverige. I den nämns inte längre sexuella handlingar mellan män. De ansågs nämligen inte lika problematiska då de inte genererade utomäktenskapliga barn.

Den pragmatiska läsningen gällde dock inte tidelag, då det generellt ansågs kunna generera avkomma vars rätta natur var omöjlig att bestämma.

Sexuella handlingar mellan män skulle i jämförelse med detta varit tämligen oskyldigt.

Hade vi gjort Alcina i Ryssland hade vi alla riskerat fängelse. Om vi ens hade lyckats framföra den alls, då jag bytt ut paret i plottens framkant till att gestaltas av två unga män…

Och om jag inte redan hade blivit fängslad för ”homosexuell propaganda” så har jag den här gamla godingen till er Ryssland. Jag är övertygad om att ni i med er snäva världsbild skulle kunna tolka detta som om att jag ”förolämpar religion” – fastän det bara är den största tänkbara hyllningen till kärleken.

Putin, come and get me if you can…

…nä just det. I den sekulära delen av världen fängslar vi inte folk för att de har en annan andlig övertygelse än dej. So you can’t get me.

Men diktaturen verkar ha svårt att går ur kroppen. Eller vad säger du Vladimir?

Och medan du som President lotsar ditt folk bort från kärleken, gör jag som Regissör allt jag kan för att få min ensemble att dra åt andra hållet. Vi har båda möjlighet att vara med och förändra världen med det vi gör. Hur använder du din makt Putin?

Jag har premiär på Alcina den 29e juni, ungefär samtidigt som du kan använda ditt veto för att avslå detta vidriga lagförslag.

Vad säger du? Vilken värld vill du ha? En som hyllar kärleken – eller en som fängslar den?

 

Kära Carl Bildt

Så stolt över att fått vara en del av West Pride. Konserten i Domkyrkan idag var full av skön stämning med en varm o kärleksfull publik. Och en mycket arg tenor.

Själv ägnade jag nämligen morgonen åt att fundera på lite mellansnack medan jag läste tidningen… och kom att läsa om Nigeria. Afrikas folkrikaste land, ganska hårt i religionens grepp, där parlamenten i dagarna har röstat igenom nya lagar som bara ska godkännas av presidenten.

Efter hans underskrift blir det inte bara fortsatt olagligt att gifta sej eller för män att genomföra ”homsexuella handlingar”. Följden heter dödsstraff. Det blir också olagligt att stödja HBTorganisationer, vilket kan ge upp till 10 års fängelse.

Kvinnor som begår ”homosexuella handlingar” får inte döden, utan piskrapp (vilket förvisso ofta leder till döden). Och de kan också våldtas av män för att bli straighta.

Med sådana jävla dårar vid makten, kan man tänka att lite internationella påtryckningar är på sin plats… Men hittar ca 0 tweets om det från personen som enligt demokratins alla regler är vald att representera, och föra talan, för Sverige i utlandet.

Så bortom alla partitillhörigheter, och vad vi tycker eller inte tycker om dem, skriver jag till honom i sitt höga ämbete…

…så skriver jag till Utrikesministern.

Hej!

Kära Carl Bildt, min representant i världen,
alltid snabb att tycka via tweet.
Använd, snälla du, de retoriska svärden,
för att ge homofobin en nit.

Du borde rasa för viktiga värden;
en omvärldsmedveten kosmopolit.
Din dag kommer fortsätta gry, det lär den.
Även om du för kärlek reser en bit,

så du behöver inte vara så rädd.
Och det är också hela min poäng;
Att alla av någon bara vill bli sedd.
Som när du med Anna Maria delar säng.

Om det i hjärtegropen rycker
när en man ser en stilig karl,
finns det ändå vissa som tycker
att man inte rätt till känslan har.

Som om Corazza sej mot dej trycker
och du i ett obegripligt besvar
tvingas lyda idioters nycker
och piskan över hennes rygg drar.

Döende hon ber om nåd
och snart du tvingas sluta
för efter ditt kärleksdåd
lagen kommer dej skjuta.

Så grymt är detta illdåd.
Miljoner idag i denna huta
blir ett mänskligt villebråd.
Fastän de bara vill njuta

Så nu jag hoppas du är beredd
på lite diplomatiskt handgemäng,
för när ryggen av piskrapp är svedd
är det inte lika lätt att va sträng.

Du gör säkert gott, en hel mängd
som jag mig på inte förstår.
Och kritiken, när du blir trängd
rinner ju som vatten på ett får.

Men att inte din näve i bordet är slängd,
att du inte fått in i ditt budgetår:
En prio för den som för kärlek blir hängd
det är mer än jag smälta förmår.

Om du är vald att tala för ett folk
(och inte för din egen vinning),
ser jag det nästan som rent o skärt skolk
att ägna dej åt typ oljeutvinning.

Min kärleksbägare är fylld av smolk,
och innan av ilska jag spränger min tinning,
jag ber dej att använda tungan som dolk
och mana homofober till besinning.

Ta i som åskans buller och dån -
regimers förtryck på riktigt förvisa.
Allt annat mot dom är ett hån
som i varandras kärlek finner lisa.

Du är Sverige i världen blott som lån,
och för de utsatta ska du bevisa
att du om kärleken faktiskt är mån.
Annars kan jag avgångspapper visa.

KRAM //Rickard

Rekat oreko reklam

På förekommen anledning tvingas jag börja med att påminna om att detta inte har något med sex eller sexualitet att göra. Men om du inte vet skillnaden på sexualitet och sexism så orkar jag inte ens förklara. Då är detta nog inte bloggen för dej…

Men för er andra…

Übersexistiska fenomen från 50talet kanske en del kanske med nån slags vintagecharm…

Och även om skrattet sätter sig i halsen när 80-talets fröken blåbär i Tutti Frutti på TV3 med lite blått glitter på brösten eller Solstollarna med en bikinivåt Sam Fox på Public Service syns, så är vi alla ganska överens om att det är sjukt.

Eller är vi?

För när jag tittar ut i reklamflödet vill jag bara spy… spy på den bild av människan som de vill få oss att tro att vi borde/ska/vill bli om vi konsumerar deras produkter. Spy för att det jag ser är så bortom all kontroll. Bortom all rimlighet.

Och bortom all värdighet.

Jag förstår att det finns en konstnärlig frihet från reklammakarna att göra vad de vill och att det inte går att censureras. Men på samma sätt har jag också en frihet att säga vad jag tycker om skiten och dessutom vara en aktiv konsument och aldrig, aldrig lägga en spänn på deras skit.

Den enda annons som jag vet blivit förbjuden för att den var lagvidrig de senaste åren var en från Lancome. Inte för att den var sexistisk, utan för att den var för hårt retuscherad:

Men kvar står vi vi som fån och tolererar att vi blir våldtagna av budskap som gör att kids vill ta sitt liv och vuxna går in i svåra sjukdomstillstånd av anorexi, bullimi och ortorexi.

Bilder som talar om för oss att vi inte bara måste ha en sexualitet, utan den måste se ut på ett visst sätt. Oftast våldsam och heteronormativ.

Bilder som förstärker de idioters resonemang när de frågar den våldtagna personen vad hen hade på sej eller varför den var tvungen att gå på den där mörka stigen… när de ifrågasätter kraften i motståndet när hen får en flaska uppkört i könet av en handfull fyllos.

Fattar ni att jag blir förbannad…?!

När jag såg Bachmans flickstudie på Dansk TV var min första impuls i raseri att göra en motsvarande variant med med motsatt kön. Men insåg strax att det inte hade gjort saken bättre.

Den senaste tidens bajsigaste reklam har bytts kön på, och med tanke på hur belastad frågan om sexualiserandet är når det inte sin effekt. Kvinnan ska vara osa sex och villighet, medan mannen som gör kopian bara blir lite putslustig och BennyHillaktig.

Så skrattar alla åt hur knasigt det är… samtidigt som företagen är på väg till banken för att casha in och kvinnan vågar inte gå hem ensam en sen kväll.

 

Och när den nakna kvinnan blivit diminuerad till nån slags tamburmajor som skiter loofers har gränsen för vad jag tolererar korsats för länge, länge sen…

Är mannen lika vältränad som den motsvarande kvinnan blir det istället homoerotiskt, och jag tänker aldrig rättfärdiga sexualiserandet av något kön, bara för att det andra är sexualisera… inte så länge ovan nämnda sjukdomar sprider sig som löpeldar också bland unga pojkar.

Kvinnan ska aldrig någonsin behöva leva upp till ”idealet” att vara läckert inoljad och redo att våldtas. Och Mannen ska aldrig någonsin behöva leva upp till ”idealet” att vara en broilertränad och välhängd viking som ska utöva våld för att bevisa sin manlighet.

Inget företag ska heller friköpa sig genom att ta in en ”plus-size” (läs= normalviktig… i bästa fall) och gå ut med håven för att fiska efter beröm, om de samtidigt hänger på skittrenden att störst kupor o smalast midja eller längst kön och bredast axlar vinner

Ingen ska någonsin behöva leva upp till någons jäkla bild, annan än sin egen högsta tanke om sig själv, vad den vill vara och vad den kan göra för att bidra med något gott till världen ifråga om kärlek och frid. Capish?

Och vi som konsumenter måste ryta ifrån när vi ser skit… när vi ser tidningarsredaktörer som upprätthåller en avskyvärds könsmaktsordning och se till att inte ett enda nummer till säljs av dessa tidningar genom att sprida kunskapen. Hjälpa varandra att se igenom det värsta, och hjälpa varandra stå emot det.

För alla dessa företag lever av att vi fortsätter konsumera deras produkter, och i samma ögonblick som vi inte längre tolererar dem utan gör gemensam sak av att byta konsumtionsmönster är det bye bye till  dem.

Vi måste bli aktiva konsumenter, och uppmuntra andra till detsamma. Vi kan inte gnälla här och sen rusa iväg o råka köpa några nummer av nån skittidning, den där snygga Ralph Laurentröjan eller smygbanta lite för att komma i Beach 2013 à la Playboy… då klingar nämligen orden plågsamt orkeslöst.

Vi våga vara högljudda. Våga vara obekväma. Att palla skrika oss hesa varje gång vi stöter på denna smörjan. Mejla företaget, gå in i butiken och ringa leverantören och förklara att vi tycker det är oacceptabelt.

Orka stå emot konsumtionen.

Dessutom uppmuntra varandra göra upp med självföraktet. Lyfta varandra att palla respektera oss själva hur vi än ser ut. Vi måste våga vara oss själva; villkorslöst acceptera – Inte på något annat sätt. Och defentivit inte försöka leva upp till en retuscherad zero-size-värld…

Hey this is my body. This is my live. Detta är mina kön. Om de inte faller in i din snäva världsbild; fuck you.

Och sluta för fasen upp att definiera mej som din sexkitten eller din Mr Universe. I’m neither.

…helt enkelt för att jag inte pallar förklara för kommande generationer varför vi tillät detta ske… Varför vi inte gjorde upp med idiotin…

 

Sossar tog inte de apatiska barnen på allvar

Mellan 2005 och 2007 befann sig 70 barn i Sverige i ett så kallat apatiskt tillstånd. Elva av dem undersöktes och det visade sig att barnen hade förändrade halter av flera hormoner i blodet som har samband med långvarig stress. Barnen var sängliggande och visade ingen kontakt med omvärlden.

Henry Ascher, docent i barnmedicin och ordförande i Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn, förklarar att det finns en omfattande konsensus kring att det handlar om ett mycket allvarligt stressyndrom.

Men under Socialdemokraternas tid anklagades dessa barn för att fejka sin sjukdom för att få asyl. På den tiden arbetade och engagerade jag mig i Sundsvalls Asylkommitté där vi hade en mycket tuff tid för att övertyga myndigheterna att barnen var sjuka på riktigt. Den dåvarande migrationsministern, Barbro Holmberg, var en av de som tyckte att de apatiska barnen var en bluffade för att stanna.

I dag har vi inte en socialdemokratisk regering längre, är det bättre i dag?

Juholtaffären avslutad…eller?

Ingen glaskäke där inte...

Så var väl då cirkusen slut för denna gången, drevet avstannat och all uppståndelse lagt sig. Juholt stannar kvar, avgår inte, utan visar morskt upp sin käke som inte är av glass, reser sig stolt och leder de röda skarorna till seger i valet 2014. Hela partiet backar upp honom och en solid strategi utarbetas för placera ledaren i ett sammanhang av visioner och drömmar om ett annat samhälle byggt på social demokrati, ideologin som så passande också råkar var namnet för det parti denne härförare leder.

Förundersökningen är nerlagd. Det blir inget åtal. Juholt är ren som det vitaste lamm. Det finns inget mer att säga. Tidningarna drar vidare till andra mer viktigare spörsmål. Mitt i den här uppståndelsen har man ju exempelvis nästan fått intrycket av att media glömt bort att vi är mitt inne i IDOL säsongen. Var är bevakningen frågar man sig?

För att vara lite allvarlig så tror jag att Juholt har en chans, vilket jag sagt från början. Han är ett retoriskt snille och med rätt strategi där man placerar honom i rätt sammanhang av personer och uppgifter kan det förmodligen ske en hel del av dynamisk art. Problemet är att ingen annan än Juholt själv kan göra denna typ av metabedömning, vilket gör scenariot mindre troligt.

Det är klart att det är misstanken om fusk som är det stora problemet för S i opinionen, men det är långt till nästa val. För Sahlin hängde Toblerone affären kvar länge, men hon var kvinna och hade fiender av en annan djupare karaktär tror jag. Så givet att inget mer sker kan nog Juholt fixa det hela. Problemet är att detta är så osannolikt. Han kommer att klappa i klaveret igen. Det tragikomiska i detta är att det är exakt den bedömning han gjorde själv för bara något år sedan.

Så är denna affär avslutad? Vad tror ni?

En bloggare, Svensson, menar att vi kan lägga drevet bakom oss och åter börja prata politik, exempelvis hur man förbättrar för arbetarklassen. För den som hyser tvivel på Juholts oskuld kan titta in på den här bloggen. Peter Andersson tror att comebacken för S med Juholt kvar kan bli en smula knepigt, men att alternativen inte hade varit bättre.

Länk till S pressmeddelandet: här

Relaterat: Juholts ledaregenskaper Juholtaffären – några reflektioner -Juholt i feministisk(-medial) RÄVSAX -Juholt: öppet stöd för medborgarlön

Media: Svd, Svd, DN, DN, Expressen, Expressen, DN, SVT, SVT, SR,

Bloggat: Lapsus dei, Görans Blogg, Lasses blogg, Rudberg

Andra bloggar intressant om: Juholtaffären


Juholts ledaregenskaper

Det är ingen tvekan om att Juholt är en utomordentlig retoriker, talare och debattör. Problemet med Juholt som jag tidigare varit inne på är hans personlighet och hans brist på ledarskap. Idag framkommer det att han i utgångsläget godkänt Morgan Johanssons beslut att stödja förslaget om ett andragradens medborgarskap.

Det är klart att han är pressad just nu, men faktum är att de olika utspelen kring Libyen tidigare visar att det är så han fungerar.

Ena minuten är det omöjligt att uttala sig på grund av att det pågår en förundersökning i nästa minut är det hur möjligt som helst. I ena stund stödjer han Johansson och i andra offrar han honom. Han dribblar och trixar med hur processen kring skuggbudgeten gick till. Det riktigt lyser LÖGN i Juholts ansletsdrag när han sitter i morgonsofforna och pratar om detta.

Ledarskap i stundens hetta är uppenbart ingen paradgren för den nye S-ledaren.

Relaterat:

Juholtaffären – några reflektioner -Juholt i feministisk(-medial) RÄVSAX -Juholt: öppet stöd för medborgarlön

Media: DN, Expressen, DN, SvD, SvD, Svd

Andrar bloggar intressant om: Juholt