Skolverket varnar – igen: Skolan blir allt mer ojämlik och allt sämre

Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt och sannolikt har det fria skolvalet bidragit till utvecklingen. Att förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik är de tre viktigaste områdena för att höja resultaten och kvaliteten i den svenska skolan.
Det slår Skolverket fast i rapporten Skolverkets lägesbedömning 2013.

Detta ger ytterligare belägg för att vi utsätter våra barn för ett gigantiskt - och sannolikt misslyckat - experiment där våra elever blivit kommersiella handelsvaror i ett system där skolor ska konkurrera och slå ut varandra. Läs gärna boken Barnexperimentet för att bättre förstå hur vi hamnat i detta läge - men också hur vi ska kunna vända en mycket oroande utveckling.

Konkurrensutsättningen av den svenska skolan är ett tydligt utslag för New Public Management, där den allmänna välfärden (vård, skola och omsorg) ska "leka affär". Personligen anser jag att det inte är önskvärt, det är inte lyckat, det är inte långsiktigt hållbart. Vi behöver ett alternativ!

Mobbning är inte en skol- eller ungdoms fråga

Jag tror att mobbning är ett vanligt beteende hos djur där man försöker skydda flocken mot ett beteende som skulle vara en säkerhetsrisk för hela flocken. Det skapar mycket gemenskap att och får den redan trygga flocken att bli ännu tryggare.

Eftersom man har forskat om hur mobbning uppstår och anser att föräldrarna är upphovet så bör man fråga sig vad mobbning egentligen är. Det uppstår även liknande situationer bland vuxna och även hos djur. Är det också föräldrarna som har överbeskyddat barnen?

Jag tror att det är ett djupare behov eftersom det är så generellt och uppstår i olika grupper vid olika tillfällen. Det är ju helt klart att vi ska vara civiliserade och försöka undvika sådant beteende. Det är en generell regel som förebygger mobbning eller rasism . Den regeln finns hos alla religioner och kulturer så det har ju bäring på något essentiellt oberoende från vilken religion eller kultur man kommer ifrån.

Debatt om New Public Management – på Karolinska och i Bromma!

Ikväll så anordnades på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, på initiativ av en engagerad läkare, en paneldiskussion om dagens styrmodell för välfärden, New Public Management. Denna styrmodell innebär i princip att vård, skola och omsorg "ska leka affär".

Det stora dragplåstret, som bidrog till att fylla hela Birke-aulan, var utan tvekan journalisten och författaren Maciej Zaremba som alltså skrivit de oerhört uppmärksammade artiklarna om Den olönsamma patienten.

Medverkade gjorde även bl a oppositionslandstingsrådet (S) Helene Hellmark Knutsson (till vänster i panelen).


Jag hann lyssna på Maciej Zarembas inledning, men tyvärr inte mycket mer än så. Däremot, innan jag var tvungen att rusa, så passade jag på att direkt ur handen på förläggaren Svante Weyler köpa Maciej Zarembas busfärska bok Patientens pris - ett reportage om den svenska sjukvården och marknaden.

Boken väckte intresse bland människorna på MP Brommas öppna medlemsmöte, som jag tillsammans med Annika Hjelm, var inbjuden till för att diskutera den motion vi lagt i landstingsfullmäktige: Tryck på pausknappen! Det är dags att utvärdera konkurrensutsättningen i vården. Det var alltså en ödets ironi att jag tvingades lämna Zarembas framträdande inför hundratals vårdanställda för att medverka på Miljöpartiets lokalmöte i Bromma på samma tema.

Sammantaget kan jag säga att vi hade en mycket bra diskussion, tillsammans med bl a partiets hälso- och sjukvårdspolitiska talesperson i landstinget, Helene Öberg. En känsla från denna kväll är att de indignerade stämningarna mot NPM ökar successivt i omfattning, och det vore både märkligt och olyckligt om inte MP i sammanhanget lyckades tydliggöra sin inställning.

Jag menar att MP måste erkänna och våga diskutera de segregerande effekterna av det fria valet, vilket är ganska tydligt inom dagens skola, det finns bevis för det inom äldreomsorgen och risker kan anas även inom hälso- och sjukvården.

Kanske bör partiet snarast möjjligt landa i slutsatsen att konkurrens och valfrihet leder till ojämlikhet och segregation - MEN om vi ser det som viktigt att behålla valfriheten så ska den åtminstone vara idéburen, inte kommersiellt inriktad..

Hursomhelst, det var en intressant och mycket givande kväll som förhoppningsvis utgör en konstruktiv fortsättning på en nödvändig diskussion, inom MP och mellan medborgarna. Vilken välfärd vill vi ha i framtiden?




Negativa effekter av New Public Management

New Public Management (NPM) är en neoliberal styrmodell som i korthet går ut på att t ex vård, skola och omsorg ska drivas enligt affärsmässiga principer, ungefär på samma sätt som kommersiell varuproduktion. Jag är mycket skeptisk till NPM:s lämplighet som medel att öka kvaliteten i de "mjuka", mänskliga välfärdsområdena. Jag är rädd att NPM snarast kan skada dessa grundläggande och viktiga samhällsfunktioner.

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter igår så konstaterar forskare vid Uppsala universitet lite förvånade att
Offentlig styrning. Den hårt drivna marknadsstyrningen av offentlig välfärdsproduktion (NPM) har medfört oönskade och rent av skadliga bieffekter. Där NPM verkligen skulle göra nytta, till exempel inom infrastrukturområdet, tillämpas systemet märkligt nog inte alls.

I tidningen Dagens Samhälle nr 15/2013 får jag ytterligare vatten på min kvarn genom följande artiklar och debattinlägg (inte ännu på webben?):

Kommuner hindrar insyn i privat äldrevård
När förskolor, skolor och äldreomsorg lämnas över till privata entreprenörer minskar allmänhetens insyn. Det som en gång var offentlig information förvandlas till företagshemligheter. Kommunerna kan motverka hemlighetsmakeriet, men låter medvetet bli att göra det.

Intervju med Metta Fjelkner, avgående ordförande i Lärarnas Riksförbund
som ger underkänt till förhoppningen att friskolor skulle fungera som lönelyftare för lärarna: Lönerna är lägre i friskolorna...

Metta Fjelkner ger också underkänt för den lagstadgade likvärdigheten i skolan. Som väl alla vet idag så går utvecklingen i motsatt riktning och segregationen i skolan ökar...

JB Education, tidigare John Bauergymnasierna, lägger ner utbildning i Jönköping
och lämnar därmed ett 40-tal elever i sticket eftersom de inte kan fullfölja det program de påbörjat. JB har tidigare beslutat lägga ner gymnasieskolor i Mölndal, Uddevalla, Värnamo, Borås, Umeå, Karlshamn och Sundsvall.
Jag lider med eleverna...



Möte med Wikimedia

Idag har jag träffat Wikimedia och diskuterat om hur vi använder wikipedia i skolan. Det är väldigt använt trots det så känner väldigt få till hur det egentligen fungerar. Vi ska definitivt ta hit en person från Wikimedia som föreläsare på skolan.

Vi pratade också om Simple English och hur den skulle kunna användas av språklärare på flera stadier. Jag tror definitivt att vi kommer att kunna hitta flera användningsområden till wikipedia. Jag fick en idé som jag måste prata med min rektor och se om vi kan genomföra den på skolan.

Staten behövs för att lyfta kommunens skolor

Nu rapporteras att läraryrket blivit så impopulärt att den som kryssar i frågorna på högskoleprovet helt slumpmässigt kan ta sig in på lärarutbildningen. Hur är det möjligt att ett yrke där man varje dag får vara med när unga människor lär sig nya saker och utvecklar nya förmågor inte lockar fler? Kanske för att vi som är lärare alltför ofta vittnar om stress, otillräcklighet och brist på uppskattning. För att vända utvecklingen räcker inte att prata om skolan. Det krävs tydliga politiska prioriteringar från statligt håll.

I Miljöpartiet i Huddinge har vi stenhårt prioriterat satsningar på förskola och skola i våra budgetförslag de senaste åren. Vi har valt bort såväl skattesänkningar som stora satsningar på andra viktiga områden som kulturlivet för att lyfta skolan. Vi har lagt förslag som skulle göra skillnad och som skulle innebära en tydlig signal till Huddinges lärare om att vi tar deras situation på allvar. Fortbildningen skulle kunna stärkas och löneutrymmet växa. Men ärligt talat skulle de extra pengar vi fått fram (i storleksordningen 15-30 miljoner) inte göra några underverk. Det handlar i bästa fall om pengar som motsvarar någon enstaka lärartjänst per skola. Om våra lärare ska få verklig avlastning med mer tid för att se varje elev och för att utveckla pedagogiken måste det också till rejäla statliga satsningar.

Miljöpartiets nya förslag om satsningar på karriärtjänster i förskola och skola är bra. Det ska finnas plats för lärare som vill och kan det lilla extra. Att MP till skillnad från regeringen sätter skolan före skattesänkningar är viktigt. Likaså att MP till skillnad från regeringen ser vikten av att lyfta den skolform där allt börjar: förskolan. Jag utgår ifrån att det gröna budgetförslag vi går till val på också kommer att innehålla satsningar som kommer göra vardagen lättare för den stora massan lärare som gnetar på i klassrummet varje dag för att eleverna ska växa.

Det är underbart att undervisa. Skapar vi rätt förutsättningar för dem som väljer läraryrket kan det inte vara svårt att locka fler till lärarutbildningarna.
 
Karin Reuterswärd på tvillingbloggen Södertäljeperspektiv har tamejfan fått nog.

Kungliga Vetenskapsakademin: Sätt stopp för vinstuttag i skolan!

I ett inlägg på SvD Brännpunkt idag så pekar ett stort antal ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin på det faktum att den svenska skolan blir alltmer segregerad - och samtidigt allt sämre i internationell jämförelse. Och detta är resultatet av att statsmakterna har släppt lös skolan i en marknadsstyrning som ligger "till höger om höger", så extrem att modellen inte ens diskuterades under Thatchers tid som premiärminister i England.
KVA-ledamöterna, ett gäng "tunga" professorer, skriver:
"På detta nonchalanta sätt får inte staten hantera en av vårt samhälles viktigaste institutioner"

Jag kan inte annat än hålla med.

M struntar i forskning kring elever och betyg

Den debattartikel Lorentz Tovatt och jag om tidigare betyg och skriftliga omdömen fick rätt snabbt ett svar från moderaterna Tomas Tobé (ordförande i riksdagens utbildningsutskott) och Erik Bengtzboe (ordförande MUF), men eftersom svaret helt valde att bortse från all kritik valde Lorentz och jag att replikera det. Svaret finns nu uppe på SvD Opinion men kan även läsas inklistrat här nedan;

M struntar i forskning kring elever och betyg

Miljöpartiet och Moderaterna skiljer sig i den grundläggande synen på eleven och skolan. Därför har Moderaterna helt rätt när de säger att ideologin styr när vi ifrågasätter betyg (Brännpunkt 6/3). Men tyvärr stämmer inte deras analys i något annat än just det.

För oss är det självklart att ansvaret för det svenska utbildningsväsendet är gemensamt och inte någonting som kan placeras på den enskilda individen. När en elev misslyckas med att nå de ställda målen är det på grund av att skolan och samhället misslyckats med att skapa en god studiemiljö för eleven. Det är för oss också en självklarhet att vi låter experter och forskning avgöra vilka reformer som gagnar skolan bäst.

Det är därför vi vågar stå på oss och mena att tidigare betyg inte är en lösning för den svenska skolan trots att det inte är en populär åsikt. I vår artikel på Brännpunkt 1/3 gav vi flera exempel på experter på området som höll med oss om det. Vi menar inte att betyg helt ska tas bort, de är ett bra verktyg för urval inför gymnasiet och högre studier, men innan dess vill vi använda oss av skriftliga omdömen istället. Omdömena ger större plats för nyanser, och forskning har också visat att de ökar resultaten och inte ger samma instängningseffekter som betyg kan ha.

De moderata debattörer som replikerade oss valde att inte diskutera denna forskning. Trots detta är de bergsäkra på att deras förslag om att införa betyg från årskurs tre är ett bra sådant. De är säkra på att det är en bra idé redan innan de utvärderat om det var en bra idé att införa betyg från årskurs sex.

Det enda stöd de ger för att det skulle vara en lösning är en IFAU-rapport som i sitt slutord menar att dess resultat är baserat på flera decennier gammal data och att de inte går att överföra till dagens samhälle.

Men för Moderaterna är symboliken i tidigare betyg viktigare än att de ska vara effektiva. Men vilken är då symboliken? Jo, att skolans misslyckande är på grund av eleverna – inte politikerna.

När man tror att lösningen på skolans problem är mer betygsättning tror man också att det är eleverna det är fel på. För om det vore fel på resurserna eller verktygen skulle man också kommit med andra förslag.

Vi i Miljöpartiet vill ta ansvar för den svenska skolan. Det är därför vi valt att prioritera fler lärare över fler skattesänkningar och det är därför vi säger nej till tidigare betyg. För oss handlar det om ideologi, och vår ideologi sätter resultat över populism.

Lorentz Tovatt, språkrör Grön Ungdom
Jakob Lundgren, Grön Ungdom


Postat i:Grön Ungdom, I media, Miljöpartiet, Politik, Utbildning Tagged: Betyg, Forskning, Grön Ungdom, Jakob Lundgren, Lorentz Tovatt, Miljöpartiet, Moderaterna, MUF, Skola, Skriftliga omdömen, Utbildning

Tidiga betyg säger inget om utveckling

För några dagar sedan skrev jag tillsammans med Lorentz Tovatt om den svenska betygshetsen i SvD. Vi menade vi måste ha mer bedömning och mindre betyg i skolan. Vad innebär det? Klicka dig in på SvD eller läs texten här nedan för att få svaret.

Tidiga betyg säger inget om utveckling

 Nu vill Moderaterna se betyg från årskurs tre. Som vanligt motiveras beslutet med tydligare kunskapsuppföljning och som en extra bonus försöker man flörta med socialdemokratiska väljare genom att mena att det främst kommer hjälpa de elever som har det sämst ställt ekonomiskt. Men hur står det egentligen till med det?

Bland allmänheten uppfattas dagens skola som ett misslyckande och därför kan tidigare betyg intuitivt verka rätt. Men en ansvarstagande regering måste också våga vända populismen ryggen för att istället ta välgrundade beslut som ger större vinster på sikt.

Forskningen på området är inte helt enig, men den är relativt tydlig med att tidigare betyg inte stärker elevers kunskaper utan att de snarare kan stjälpa dem. När betygsforskaren Alli Klapp ska kommentera tidigare betyg till Lärarnas Nyheter säger hon att en stor grupp missgynnas av det. Hon är heller inte ensam om att ha den analysen.

Christian Lundahl och Anders Jönsson, båda doktorander i pedagogik, har även de tidigare uttryckt sig skeptiska till tidigare betyg. De menar att tidigare betyg inte nödvändigtvis förbättrar inlärningen och i värsta fall till och med kan försämra den. Istället talar de om vikten av mer omdömen i skolan.

Omdömen är till skillnad från betyg menat att vara utvecklande snarare än ett urvalsdokument. Förenklat kan man säga att betyg är utformat för att placera elever i fack efter deras kunskap. Det är praktiskt vid urvalssituationer men under fortlöpande undervisning kan det sarga en elevs självförtroende och skada dess utbildning. Någonting även Klapp pekat på.

Vi i Grön Ungdom anser att det är viktigt att lyssna på experter när vi utformar vår politik. Därför vill vi också att skolor ska arbeta med nyanserade skriftliga omdömen där elevens styrkor och svagheter kommer till uttryck. I en isrealisk studie som ansedda Dylan Williams hänvisar till i en bok utgiven av Lärarförbundet har man funnit att skriftliga omdömen höjde resultaten med 30 procent i genomsnitt. Hur resultaten kan överföras till en svensk kontext och hur utformningen ska se ut måste förstås utredas, men resultaten kan inte ignoreras.

Utöver omdömen istället för tidigare betyg ser vi att elevdemokratin och elevers inflytande över sin egen utbildning är avgörande för hög kvalitet och ett aktivare deltagande. Även här har Moderaterna och alliansen hamnat fel, då man förbjudit möjligheten för skolor och kommuner att ha lokala skolstyrelser med elevmajoritet.

Betyg är ett bra verktyg när urval ska ske till gymnasium eller högre utbildning. Men en bokstav på ett papper i trean placerar elever i ett fack utan att ge dem svar på hur de ska utvecklas.

Det är uppenbart att Moderaterna valt att inte lyssna på den pedagogiska forskning som finns på området, och att elevernas bästa inte är det som prioriteras högst. Så i slutändan får förslaget oss att ställa frågan – vilka är det egentligen som behöver tidigare betyg? Eleverna eller Moderaterna?

LORENTZ TOVATT

språkrör Grön Ungdom

JAKOB LUNDGREN

Grön Ungdom

 

 


Postat i:Grön Ungdom, I media, Miljöpartiet, Politik, Utbildning Tagged: bedömning, Betyg, Forskning, Grön Ungdom, Jakob Lundgren, Lorentz Tovatt, Miljöpartiet, Skola, skolvåren, Utbildning

Och sedan tar vi läxorna….

Februari månad. Hela familjen snorar och hostar, det känns långt till våren och ännu längre till semestern.

När jag lyckats få hem ungarna och lagat middag i överljudshastighet för att inte hela familjen ska gå i kras öppnar jag månadsbrevet från sonens skola. Nu går det bra att börja med läsläxa, får jag veta, men bara för för de barn som vill. Läxa är helt frivilligt eftersom det är en förskoleklass.

När övergår läxan att från att vara frivillig till vaddå? Ofrivillig läxa? Ofrivillig övertid för våra barn? Jag våndas inför framtiden. Jag kan inte för mitt liv förstå hur vi ska lyckas uppbåda energi och ork till att läsa läxor när de största krav vi båda orkar med är att borta tänderna och komma i pyjamas på kvällarna. Hur gör folk egentligen efter heldagar med skola, fritids och fotbollsträning när läxorna ligger där och väntar?

Jag kollar runt lite bland vännerna och vissa beskriver läxor i de yngre årskurserna som glädjande för barnen.  Jag målar upp fina bilder i mitt inre. Hur jag lägger de där 15 minuterna som man minst ska umgås med sitt barn varje dag på att tillsammans vandra in i den skolvärld där barnen befinner sig.  Andra vänner beskriver en ganska ansenlig mängd läxor redan i de yngre årskurserna som tar delar av helgen i anspråk för att orkas igenom. Jobbigast kan läxor vara för barn med någon form av funktionsnedsättning, exempelvis ADHD eller Aspergers syndrom där hela skoldagen upplevs som en enorm utmaning och möjligheten till återhämtning är en förutsättning för att lyckas i skolan. Att ta fighten för att få sitt barn att läsa läxorna måste i detta läge kännas rent ut sagt outhärdligt.

I vårt samhälle är normen heltidsarbete och jag tänker inte få dåligt samvete för att jag arbetar heltid trots att jag är förälder. Det betyder inte att jag är mindre engagerad i mina barns skolsituation eller fritid men att vår tid tillsammans är begränsad varje dag.  Jag hoppas att läxläsning på fritidshemmen och i skolan ska vara en självklarhet så att barn och ungdomar får vara lediga på kvällar och helger och familjerna själva välja vad de ska ägna sin fritid åt. På så sätt kan skolan också vara kompensatorisk för föräldrarnas utbildningsnivå eller elever med behov av lite extra hjälp i olika ämnen.

Vad är viktigast?


Debatten om vinster i välfärdsverksamheter rullar vidare. Nu är det en Almegaperson som yttrar sig i DN och säger att deras expert minsann säger att EU-rätten förhindrar offentliga upphandlingar, där en viss företagstyp ges företräde. Alltså är det olagligt göra som S/LO föreslagit, att lagstifta så att upphandlingar kan riktas mot företag som inte går med vinst som andra, menar Almega. LOs expert har tyckt tvärtom.

Fokuseringen på vinster eller inte vinster i privata bolag verkar överdriven. Det viktiga är väl trots allt att våra välfärdstjänster har en god och hög kvalitet. Många av oss tycker dessutom att en hyfsat stor valfrihet är av godo. Det där andra med ekonomiska orättvisor, räntesnurror och annan skattesmitning bör skötas med lagar som avser sådant. Hur man säkerställer en hög och god kvalitet, kan man diskutera länge men det är främst där det brustit i de fall av missförhållanden som uppmärksammats. Om korrekta och höga krav på utförande och kvalitet ställs både på offentliga verksamheter och i upphandlingar och om det allmänna skaffar sig resurser att följa upp kraven, kommer frågan om vinster automatiskt att bli mindre intressant.

Slaget om skolan

Det känns som alla politiker just nu vill slåss om skolan. Jag tycker det högst märkligt att lärare i skolan ska vara politiskt obundna men samtidigt så kommer politiker och ändrar skolans utformning hela tiden. Vi har knappt bytt regering för ett nytt betyg system införs igen ska vi ha nya läroplaner.

Återigen så klagas det på skolans resultat och det måste givetvis finnas en syndabock. Jag tycker nig inte se någon anledning varför politiska utspel och byten av olika läroplaner ska kunna höja skolan eftersom det faktiskt handlar om hjärnan och inte vilken politisk ordning man har på skolan.

Återigen ska antingen Socialdemokraterna, alliansen eller för den delen Miljöpartiet vara de som räddar skolan och styr upp det hela. Det känns som om politikerna har fastnat i ett dåligt mönster som bara försämrar skolan eftersom systemet saknar kontinuitet och forskningsbakgrund. Nu börjar det komma massor av rön kring hjärnan varför inte då sparka politikernas famlande och låta vetenskapen vara det som styr skolsystemet.

Vi behöver en opolitisk skolan.

Om världens roligaste jobb

Socialdemokraterna pekar nu ut skolan som sin andra huvudfråga vid sidan om jobben. Nya mål för utbildningspolitiken har formulerats. Bland annat ska andelen elever som inte blir behöriga till gymnasiet halveras till 2020. Få saker kan vara mer angelägna. Konsekvenserna av att vi låter tusentals elever i varje årskull misslyckas i grundskolan är oöverblickbara. Men om målet ska infrias då vill det till att man också ser betydelsen av att satsa på skolan och satsa på lärarna.

Skoldebatten har de senaste decennierna kretsat främst kring signalord som ”ordning och reda” och ”flumskola”. Det har diskuterats fram och åter från vilka årskurser eleverna ska ha betyg och på vilka grunder dessa ska sättas. Det har pratats kvarsittning och mobiltelefoner. Kepsar och utskickade elever. Surfplattor och katederundervisning. Mycket lite av skoldebatten har utgått från kanske det enda som all skolforskning är överens om: att läraren har en avgörande betydelse för elevens resultat. Att det alltså är på lärarna man ska satsa om man vill nå bättre skolresultat.

Vill man få skickliga pegagoger att söka sig till och stanna i läraryrket måste man se till att skapa en rimligare arbetssituation för oss lärare. Det hjälps inte att det är världens roligaste jobb. Det är i längden ohållbart att åtskilliga av oss känner oss tvungna att jobba deltid för att orka med. Själv har jag inte ens barn som väntar där hemma. Jag är full av beundran inför de kollegor som syr ihop såväl undervisning som familjeliv. Om jag en dag blir förälder kommer jag noga överväga om jag ska fortsätta i yrket. Och det handlar inte bara om den digra dokumentation som vi lärare är ålagda och som nu fler och fler politiker säger sig vilja göra något åt.

Gärna mindre pappersarbete, om inte priset blir godtyckliga pedagogiska åtgärder och tappad koll på elevernas kunskapsutveckling. Men framför allt vill jag undervisa färre elever. För att kunna se och möta de jag har. För att kunna reflektera över vad jag håller på med och vart jag är på väg. För att tänka långsiktigt istället för att släcka bränder.

För att kunna njuta av att vara med. När människor utvecklas och ett samhälle byggs.
Publicerat i Okategoriserade | Märkt

Socker stör inlärningen

Det är verkligen att rekommendera att hålla nere sockerdosen i skolan eftersom det tydligen stör inlärningen. Socker i hjärnan stör din kapacitet att lära dig och minnas saker.

Jag har tidigare skrivit om hur skadligt socker är och här kommer ytteligare rön som spär på den kunskapen. Det har direkt påverkan hur du lär dig. Skolor bör definitivt hålla strikt på godisförbud. Det gäller att hålla på nyttiga mellanmål som inte påverkar hjärnan lika mycket men ändå ger den energi.

Det gör det ändå viktigare att parera sockersuget och hålla sig till långsamma kolhydrater.

Mer verklighet i skolan och knyt an till dina elever

Vi lever i en tid av nätverk. Vi har sociala nätverk och material som växer exponentiellt då det delas över dessa nätverk. Vi är sociala varelser som behöver knyta an tillsammans för att lösa problem. Skolan skulle bli bra mycket bättre om vi lärde barnen att knyta an till den här nätverksvärlden och började presentera lösningar. Vi behöver knyta an till verkliga lösningar istället för att vara en statisk lösbar värld.

Jag har sett med vilken kraft som wikipedia har slagit ut de gamla uppslagsverken. Det är dessutom lika pålitligt om inte bättre och mer dynamiskt. Här finns kunskaper om hjärtats funktioner och klingonskt språk sida vid sida. Det är visserligen inget du refererar till i en vetenskaplig uppsats men det är en bra startpunkt som kan leda vidare i din jakt på kunskap.

Vi behöver en tillämpad dynamisk kunskap som följer pulsen av det dagliga livet. Vi behöver knyta an till varje människa som kan sitta inne med lösningen på cancer. ALLA har kunskap och erfarenhet som vi kan dela med oss.

Fler öppna dörrar ger trygghet och delaktighet

Miljöpartiet har under hösten börjat en resa som kommer att utmynna i ett integrationspaket med en handfull åtgärder för en tryggare samhällsmiljö och skola i Sundsvall.

Vi har träffat lärare och elever på SFI, kommunens tolkservice, Arbetsförmedlingen och andra aktörer och i lördags mötte vi Sundsvalls medborgare. Mellan kl. 12.00 och 14.00 arrangerade Miljöpartiet ett lunchsamtal med syfte att träffa och lyssna på folk. Temat för dagen var ”Fler öppna dörrar ger trygghet och delaktighet”. De två huvudfrågorna som diskuterades var: Hur bygger man en tryggare mer delaktig skola utan mobbning? Hur bygger man ett tryggare med delaktigt samhälle utan utanförskap?

Vi är ett demokratiskt och öppet parti därför vi tycker att folket måste få vara med i vår utformning av vår politiska plattform. För att kunna öppna dörrar behöver vi nycklar och varje nyckel är en möjlighet, varje nyckel är ett steg fram till en tryggare närvaro. En nyckel öppnar dörren till jobb, en annan till hemmet, en tredje till vännerna, en fjärde till att bli accepterat för den du är, en femte till att uppfylla din dröm utan att någon förhindrar dig på grund av bakgrund eller för att du är lite annorlunda.

I förslaget till vårt nya partiprogram som nu är under diskussion står det så här: ”Människan är fantastisk. Hen är medkännande, skapande och kreativ. Hen kan drömma och har viljan att försöka omsätta sina drömmar i verklighet. Den mänskliga mångfalden och människans rikedom i synsätt och idéer är själva motorn i den mänskliga utvecklingen”

Mjukvara och tjänster för att flippa klassrummet

Screencast tjänster
Jing http://www.techsmith.com/jing.html
Screencast`o´matic http://www.screencast-o-matic.com/


Screencast mjukvara
Camstudio http://camstudio.org/
Camtasia http://www.techsmith.com/camtasia.html (kostar)

Videoredigerare tjänster
You tube http://www.youtube.com/editor  (glöm inte att du kan redigera litet i you tube)

Videoredigerare mjukvara
Moviemaker http://windows.microsoft.com/sv-SE/windows-live/movie-maker-get-started

Ritprogram (typ photoshop)

Photoshop www.adobe.com/PhotoshopFamily  (kostar)
Gimp http://www.gimp.org/ (gratis)

Ritprogram (typ painter)

Painter http://www.corel.com/painter/ (kostar)
Mypaint http://mypaint.intilinux.com/ (gratis)
Smoothdraw http://www.smoothdraw.com/ (gratis)

Ritprogram (typ illustrator)
Inkscape http://inkscape.org/ (gratis)