Sjukförsäkringsreform gav fler i socialbidrag

Idag bekräftas det som många upplevt - Sjukförsäkringen fungerar inte och särskilt inte för dem med svåra komplexa sjukdomar.

Det är oerhört beklagligt. Förändringarna i sjukförsäkringen har drabbat de sjukaste hårdast. Utförsäkringsreglerna gav inte bättre hälsa men fler i så kallat socialbidrag. Det handlar ofta om människor med psykisk ohälsa som står långt från arbetsmarknaden.

Att sjuka människor tvingas leva på försörjningsstöd under lång tid är fel på flera sätt. Dels tvingas de drabbade att göra sig av med alla tillgångar och riskerar att hamna ännu längre från arbetsmarknaden. Dels vältras kostnaderna över på kommunerna. Regeringens bidragslinje innebär att det är hela familjens ekonomi som bedöms. Den som har en partner med inkomst får inte försörjningsstöd, vilket också är ett jämställdhetsproblem. 7 av 10 utförsäkrade är kvinnor


Resultaten visar tydligt att trygghetssystemen inte fungerar. De behöver reformeras från grunden. Miljöpartiet vill införa en gemensam sjuk- och arbetslöshetsförsäkring där det både finns en inkomstrelaterad ersättning och en golvnivå, precis som i föräldraförsäkringen.
Arbete ska löna sig, men den som är sjuk eller arbetslös ska aldrig degraderas till andra klassens medborgare.

Arbetsförmedlingen tycker du är för sjuk för att jobba och Försäkringskassan att du är för frisk för att få sjukpenning.  Inte undra på att förtroendet för trygghetsystemen har rasat ( SOM institutet)

Av ISF rapporten framgår att ”sju av tio bedömdes av Arbetsförmedlingen vara för sjuka för att kunna sägas stå till arbetsmarknadens förfogande”.

Allvarligt är också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte samarbetar bättre.
”För var femte person som återvände till sjukförsäkringens sjukpenningförmån hade Försäkringskassan inte inhämtat någon information från Arbetsförmedlingen, det vill säga varken tagit del av Arbetsförmedlingens sammanfattande dokumentation efter deltagande i arbetslivsintroduktion eller haft ett avstämningsmöte där den enskilda och Arbetsförmedlingen deltagit.”

 
Läs hela rapporten här

Läs Socialförsäkringsministerns kommentar - han tycker att det är på rättväg

 

Sjuktal ökat med 35 procent på två år.

Det är alarmerande att det ökat så snabbt

Därför  begär jag att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) kallas till socialförsäkringsutskottet för att förklara de senaste alarmerande uppgifterna om antalet sjukskrivningar. Enligt en rapport från Försäkringskassan har sjukfallen ökat med 35 procent på två år och som EKOT rapporterar om idag.

Det är mycket anmärkningsvärt att sjukskrivningarna ökar mest bland de unga och att kvinnors sjukskrivningsdagar ökat mer än dubbelt så mycket som männens.
 
Period Kvinnor Män Samtliga
februari 2013 10,0 5,7 7,8
december 2010   7,4 4,7 6,0
 
Det här är en fråga om arbetsvillkor och livsvillkor, inte om att kvinnor och ungdomar skulle vara mer sköra.  Och det visar också att vi har mycket kvar innan vi har ett jämställt samhälle.
Jag vill veta vad regeringen tänker göra för att minska segregationen på arbetsmarknaden, att män och kvinnor jobbar i olika brancher, där unga och kvinnor ofta har sämre arbetsvillkor, tillfälliga anställningar, mer ofrivillg deltid och mindre makt över sin arbetstid.
 
På kvinnodominerade arbetsplatser tex vård har schemläggning med håltimmar mitt på dagen ökat. Det kallas delade turer och kan innebära att man är 12-13 timmar på jobbet men har lön för 8.
Detta har bla fackförbundet kommunal tagit upp och pekat på att de delade turerna stessar.
Redan år 2005 föreslog Folkhälsoinstitutet åtgärder för ökad hälsa i arbetslivet som regeringen ännu inte genomfört. Det handlade om psykosociala arbetsmiljöfaktorer men också om att öka kunskapen om hälsa i arbetslivet och om hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.
Regeringen har ägnat massor av tid på framtidskommission och ja jag håller med nya mått på välfärd behövs. Men det enda beskedet från regeringen är att de ska arbeta vidare, oklart hur, och oklart hur länge. Risken är därmed uppenbar att den kunskap Framtidskommissionen samlat inte leder till någon förändring av politiken.  Även om framtidsspaning behövs måste man också våga se problemen som finns här och nu och våga förändra. Den ökade psykisk ohälsan och de ökande sjukskrivingarna är alarmerande.
 
Statistiken för 2012 visar dessutom att kvinnor är mer sjuka och under längre tid än män. Under 2012 var sjukpenningtalet 9,8 dagar för kvinnor och 5,6 dagar för män. Den vanligaste diagnosen under 2012 för kvinnor var anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress. För män är depression den vanligaste diagnosen.
Ansvarig minister Ulf Kristersson välkommen till utskottet - jag vill höra vad du tänker göra.
 
Ett tips
Förebyggande arbete med arbetsmiljö och livsvillkor i fokus.
  • Tredelad föräldraförsäkring så att båda föräldrarna har ansvar för hem och barn
  • Bättre arbetsvillkor och arbetstider
  • Ökad kunskap om hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
 

200 000 utan sjukpenninggrundnande inkomst ÄR problem

Försäkringskassans nya siffror om människor utan SGI visar på behovet av att införa ett golv i trygghetsförsäkringarna. Det är mycket oroande att det så tydligt framgår av försäkringskassans rapport att det rör sig om specifika grupper som hamnar utanför. Grupper som riskerar att hamna i fördjupad fattigdom som är svår att ta sig ur. Exempelvis ensamstående kvinnor med barn.

Sjukförsäkringen har varit det mest omfördelande transfereringssystemet vi har i Sverige. Med regeringens reformer har det dock blivit allt mer grovmaskigt. Istället för att fånga upp människor utförsäkras fler och många fastnar i försörjningsstöd
Rapporten visar på att Sverige behöver modernisera trygghetssystemen så att fler får nytta av dem.

MP föreslår att man gör EN gemensam försäkring med ett golv - en lägsta ersättningsnivå så som finns i föräldraförsäkringen och pensionsystemet. Det skulle göra att alla de med timanställning eller som växlar mellan arbetslöshetsperioder och tillfälliga jobb också skulle kunna få en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och därmed ha rätt till ersättning.

Det skulle också vara intressant att pröva en modell med historisk inkomst istället för som idag visa på vilken inkomst man kommer ha framöver, då skulle de som haft tillfälliga jobb kunna kvalificera sig till ersättning.

Om man lät arbetssökande få tillgodoräkna sig tid som arbetssökande i à- kassans kvalificerings regler - ett så kallat sökandevillkor skulle fler få ersättning Detsamma  skulle gälla om ett golv i sjukförsäkringen infördes .

Jag skrev i Arena igår om att det nu finns öppningar om hur vi kan göra så att fler får nytta av akassa. Läs här

SVT skriver också om att så många tjänar så lite att de inte får SGI. Men vänta - det handlar inte om vad man har tjänat utan vad man framöver kommer att tjäna.
Det är ett stort problem för många med tillfälliga anställningar men också för småföretagare.
Läs här om en tjej som bytte företagsform och förlorade rätten till SGI
 

Trygghetssystem i verkligheten

GPs ledare skriver om Miljöpartiets utskottsinitiativ
vars beslutsförslag lyder så här
"Riksdagen begär att regeringen i vårbudgeten återkommer med konkret förslag som säkerställer uppföljning och garanterar människor rätt till insatser och rehabilitering innan tidsgräns för utförsäkring slår till."  ( texten kan läsas i sin helhet nedan)

Ett utskottsinitiativ är riksdagens sätt att väcka en fråga när inte regeringen gör det.
Trots att vi vet att att försäkringskassan räknar med att antalet utförsäkrade kommer att öka med 5000 personer nästa år har inte regeringen tagit några initiativ.

Alliansregeringens så kallade rehabiliteringskedja har fört över många människor till arbetsförmedlingen.  Det skulle vara bra OM det ledde till jobb. Men efter tre månader har dock hälften kommit åter i sjukskrivning igen. En rundgång som knappast hjälpt den enskilde.
Kanske är det så att det Ekot rapporterar idag "Antalet arbetslösa i arbetsmarknadspolitiska program har ökat dramatiskt de senaste åren och är nu fyra gånger så många som de var 2007", har ett samband.
Regeringen har kanske bara flyttat människor från sjukskrivning till program hos arbetsförmedlingen.

GP skriver att det inte är så att " utförsäkring slår till" och att "den som fortfarande bedöms som för sjuk för att kunna arbeta eller delta i någon av Arbetsförmedlingens aktiviteter återförsäkras i sjukförsäkringen eller får sjukersättning/förtidspension". Nej så enkelt är det inte.

För att återförsäkras måste det gå tre månader om du inte kvalar in i de tuffa undandtag som finns. Så här står det i beslutet:
" en försäkrad i vissa fall, utöver de 914 dagar som i dag kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning, ska kunna få ytterligare dagar med förlängd sjukpenning. Detta ska bl.a. gälla när den försäkrade vårdas intagen
på sjukhus eller på annat sätt får omfattande vård utan att vara intagen på sjukhus".

Läs hela beslutet här

Att vara ödmjuk är inte alltid lätt i politiken. Men jag vill verkligen få allianspolitiker att lyssna. Så länge den bortre gränsen kvarstår är det extra viktigt att alla har rätt till insatser och rehabilitering samt uppföljning av åtgärder innan utförsäkring kan göras.
Det är därför vi inte skrivit ut exakt hur eller vad som ska göras, just för att öppna för en bred överenskommelse.  Vi kan inte låta människor lämnas i sticket ända till 2015 då parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska vara klar.
Moderaterna har tagit fram en lista på alla rehabiliteringsåtgärder som finns. Men det är ändå inte så att människor garanteras att få ta del av insatser.
En rehabiliterinsgplan ska upprättas ja, men se till att den föjs upp, se till att de insatserna omprövas om det inte lett till förbättrad arbetsförmåga. Idag har man inte som enskild försäkrad rätt att kräva att rehabplanen följs upp ja faktiskt inte ens rättighet att kräva ett möte med försäkringskassan.

Rätt till rehabilitering eller andra insatser borde vara en självklarthet.



Utskottsinitiativ som lämnades till socialförsäkringsutskottet 2012-11-22
Utskottsinitiativ om uppföljning och rätt till rehabilitering
För att socialförsäkringarna ska fungera krävs att människor kan lita på och har förtroende för dem. Sjukförsäkringen uppvisar stora brister, både när det gäller rehabilitering tillbaka till arbete och när det gäller den ekonomiska tryggheten för människor som drabbas av sjukdom.

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har kommit igång med sitt arbete men har fått förlängd tid och ska inte lägga förslag förrän i januari 2015. Vi är där beredda att medverka till att finna långsiktiga och konstruktiva lösningar inom ramen för det arbetet.

Samtidigt är det nödvändigt att snabbt finna lösningar på några av de mest akuta bristerna i sjukförsäkringen. För 2 år sedan blev de första personerna utförsäkrade utifrån reglerna som regeringen infört och flera av dem kommer nu att bli utförsäkrade för andra gången efter att ha snurrat runt i systemet.

Konsekvenserna för de enskilda människor, över 60 000, som utförsäkrats syns tydligt.
Ytterst få har kommit i arbete och allt för många som är inskrivna på arbetsförmedlingen
har idag inte någon ersättning alls, från vare sig arbete, a-kassa eller aktivitetsstöd. Många som inte har ersättning väntar på besked om de ska få komma tillbaka till sjukförsäkringen eller inte.

Det är också oklart hur uppföljning sker för dem som blivit utförsäkrade. För att kunna ge individer stöd i att komma tillbaka till arbete och egenförsörjning är det viktigt att uppföljning görs för dem som blivit utförsäkrade och skrivit in sig hos arbetsförmedlingen.

Vi vill avskaffa den bortre gränsen i sjukförsäkringen, eftersom den inte bidrar till ett rubost och tillförlitligt trygghetssystem. Istället vill vi stärka möjligheten för alla att få tillgång till
rehabilitering. Så länge den bortre gränsen kvarstår är det extra viktigt att alla har rätt till insatser och rehabilitering samt uppföljning av åtgärder innan utförsäkring kan göras.

Tillkännagivande
Riksdagen begär att regeringen i vårbudgeten återkommer med konkret förslag som säkerställer uppföljning och garanterar människor rätt till insatser och rehabilitering innan tidsgräns för utförsäkring slår till.



Rätt till rehabilitering

Imorgon kommer jag att lägga ett utskottsinitiativ om rätt till insatser och rehabilitering.
Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har kommit igång med sitt arbete men utredningen har fått förlängd tid och ska inte lägga förslag förrän i januari 2015.  Vilket i praktiken gör att det kommer att ta 3-4 år innan ändring sker.

De människor som kommer att utförsäkras nästa år kan inte vänta på ändring.
De människor som kommer att vara 5000 fler enligt försäkringskassans prognos vill ha hjälp nu.

Vi kan inte bara sitta och titta på, eller vänta på att regeringen ska göra något.

Därför lägger Miljöpartiet fram ett förslag i utskottet imorgon om att ta ett utskottsinitiativ om att
regeringen i vårbudgeten återkommer med konkret förslag som säkerställer uppföljning och garanterar människor rätt till insatser och rehabilitering innan tidsgräns för utförsäkring slår till.

För 2 år sedan blev de första personerna utförsäkrade utifrån reglerna som regeringen infört och flera av dem kommer nu att bli utförsäkrade för andra gången efter att ha snurrat runt i systemet.
Konsekvenserna för de enskilda människor, över 60 000, som utförsäkrats syns tydligt.

Ytterst få har kommit i arbete och allt för många som är inskrivna på arbetsförmedlingen
har idag inte någon ersättning alls, från vare sig arbete, a-kassa eller aktivitetsstöd. Många som inte har ersättning väntar på besked om de ska få komma tillbaka till sjukförsäkringen eller inte.

Vi vill avskaffa den bortre gränsen i sjukförsäkringen, eftersom den inte bidrar till ett rubost och tillförlitligt trygghetssystem. Istället vill vi stärka möjligheten för alla att få tillgång till
rehabilitering. Så länge den bortre gränsen kvarstår är det extra viktigt att alla har rätt till insatser och rehabilitering samt uppföljning av åtgärder innan utförsäkring kan göras.

 

Sjuk redovisning

Nyligen hade vi en hearing i riksdagen om sjukförsäkringen. Regeringen var som vanligen nöjd med vad man åstadkommit.

Men många människor hör av sig till mig och berättar om sina erfarenheter när de bollas runt i sjukförsäkringssystemet.

Så det var inte så förvånande när Ekot i morse rapporterar om att deltidssjukskrivna som utförsäkrats räknas som sysselsatta:
"Sjukskrivna som arbetat deltid men blivit av med sin ersättning från Försäkringskassan räknas i statistiken som om de återgått i jobb".

Men det är ju helt huvudlöst. ÄVEN de som lyckats klara ett deltidsjobb måste väl ha rätt till en sjukförsäkring. Det är ju bra att de kan jobba efter sin förmåga och försöka gå upp till mer tid. Men när de utförsäkrats räknas de som sysselsatta.

Jag har idag begärt att socialförsäkringsministern ska komma till utskottet och tydliggöra hur de faktiskt räknar. Det är mycket anmärkningsvärt att endast 2% av de utförsäkrade fått jobb ( som jag bloggade om igår)

Jag begär att statistik ska redovisa hur många som faktiskt är deltidssjukskrivna och hur många som utförsäkrats av dem.
Mitt andra krav är att säkerställa rätten till rehabilitering.
Enskilda människor ska garanteras rätt till rehabilitering.

Läs artikel fr Ekot här.

Regeringens sjukförsäkr gav ej effekt

Idag rapporterar EKOT åter igen om hur få som fått jobb av de 55 000 som utförsäkrats.
Bara runt 2% eller 1 350 har lämnat Arbetsförmedlingen för ett jobb efter ett halvår.

De resterande, nio av tio utförsäkrade, har antingen fått tillbaka sin sjukpenning, sin sjukersättning eller väntar på att få tillbaka den. Andra är inskrivna som öppet arbetslösa eller i något övrigt program hos Arbetsförmedlingen.

Magert resultat med tanke på alla de negativa konsekvenser och den oro regeringens stora ändringar i sjukförsäkring och a-kassa skapat. Det är ett fyrkantigt system som gör att många människor hamnar helt utan försäkring. Snacka om utanförskap.

MP vill se en allmän försäkring som gäller både vid sjukdom och arbetslöshet. Vi har därför i vårt alternativa budgetförslag höjt ersättningen vid arbetslöshet så att taket så småningom ska kunna ligga på samma nivå som i sjukförsäkringen.

Men för att få fler människor att kunna jobba utifrån sin förmåga handlar det inte bara om sjukförsäkringsystemet i sig och att även deltid kan ses positivt. Utan också om helhetssyn - att se individer och vilket stöd som behövs för att människor ska kunna försörja sig.

Många kommuner träder idag in för många unga som inte kommit in på arbetsmarkanden överhuvudtaget. De unga har inte ens en försäkring som fungerar om de skulle bli sjuka eller arbetslösa.

Arbetslösheten bland svenska ungdomar i åldern 15– 24 år har ökat och
ligger högre än snittet inom EU. (källa SKL)
Det är inte värdigt ett modernt välfärdsland.

Bättre vore att göra en dörr in. Där kan individen möta stöd för att få jobb inte bollas runt i ett eller annat stuprör.
Med en försäkring så blir det mer lika villkor - tex vill vi i MP att inkomstrelaterade ersättningen ska räknas ut på samma sätt om man är sjuk eller arbetslös och nivån ska vara den samma.

Läs Ekot artikel här


Människor med egen erfarenhet

Idag har jag haft en dag med många givande möten. Träffat personer som själva har egna erfarenheter av hur socialförsäkringsystemet fungerar.

En person som har blivit uppsagd och som mitt emellan två jobb får cancer som gör att hen nu är sjukskriven utan att kunna ta ett nytt jobb och därmed få sjukpenning på den nivå som hade varit om hen hade varit kvar på sitt gamla jobb.

En annan person som haft en utmattningsdepression som nu är i arbetsträning men vars ekonomi har rasat. Hen är glad att hen har kunnat gå från sjukersättning till att nu arbetsträna  MEN att ekonomin rasat genom mycket lägre ersättning ( tappat 3000kr/mån) är ingen arbetslinje som hen så träffande beskev det. För henne hade det varit mer "lönsamt" rent ekonomiskt att går kvar i sjukersättning.

Har idag också träffat handläggare på arbetsförmedlingen som jobbar med ALI som beskrev sitt uppdrag med stor värme. Men hen berättade att det mer och mer blivit som en socialhandläggare. Att tipsa om råd angående ekonomi och hur det tar fokus från arbetsträning eller andra åtgärder som är jobbaktiviteter.

Den handläggaren brann verkligen för sitt jobb att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet och det var mycket intressant att höra henne beskriva de stora system fel som finns i trygghetsystemen nu.

Dessa möten med människor är mycket givande för mitt arbete i riksdagen.

En helt ny allmän försäkring som gäller vid både sjukdom och arbetslöshet.

Såg att DN skriver om behovet av våga tänka nytt i socialförsäkringarna - intressant.
Den senaste tidens debatt om allmän akassa med en gemensam avgift som FP lyfte i Almedalen ses med rätta bara som ett litet inlägg. Det DN skriver om liknar Mps förslag om arbetslivstrygghet.

DN skriver:
"Det är för tidigt att slå fast att en sammanslagning är det enda rätta, men det är en riktigt intressant tanke. Att ersättningssystemen skiljer sig så radikalt åt kan inte ses som något annat än ett resultat av en intellektuell härdsmälta. Det har gjort att människor som är mer arbetslösa än arbetsoförmögna på grund av sjukdom trillat över i ”fel” system, vilket bidragit till att göra dem sjuka. Och ibland till och med förtidspensionerade på grund av sjukdom.
Människor är inte ettor och nollor. Snarare än antingen eller är vi både och. Det är få sjukskrivna som är så sjuka att de inte kan lyfta ett finger, få arbetslösa som inte har eller får vissa kroppsliga symtom av att vara utan jobb. Det finns något friskt i ett system som inte fokuserar på vad individen inte kan, utan på vad hon faktiskt kan. Det skulle vara en av vinsterna med en sammanslagning".

Jag håller med. Det behövs verkligen nytänk i trygghetssystemen. I den pågående utredningen som jag sitter med i har vi nästa möte i augusti. Hittills har det varit mycket låsta positioner men jag hoppas verkligen att vi i höst på allvar ska kunna diskutera nya tankar.

Läs mer om MPs förslag till allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet som finansieras via skatten.
LÄS hela DN ledare här

Ökade klyftor ökande fattigdom

Ekot rapporterar idag om att "barnfattigdomen" ökar i utsatta kommuner. Men egentligen handlar det om barn i fattiga familjer.
Läs Ekots rapportering här

Det är oroväckande att klyftorna ökar i Sverige samtidigt som det inte är så förvånande med tanke på den förda politiken.  Att fler barn lever i fattiga familjer är illa för välfärdslandet Sverige.

Försäkringskassan redovisade i en ny rapport igår att av de dryga 70 000 som utförsäkrats ur sjukförsäkringen så är det 17 procent som nu varken finns hos Arbetsförmedlingen eller i sjukförsäkringen. Och många kommuner kan vittna om ökade kostnader för försörjningstöd, så kallat socialbidrag.

Inom Folkhälsoforskningen är det välkänt att i samhällen med små klyftor mår människor bättre och de upplever större livskvalité. Därför är det angeläget att Sverige bryter den negativa trend som det innebär att fler barn får växa upp i fattigdom.

 Miljöpartiet vill se till att det skapas fler jobb så att fler människor kan försörja sig själva men vi måste också ha socialförsäkringsystem som fungerar. Det bidrar till färre fattiga familjer. Vi föreslår att underhållstöd till ensamstående föräldrar ska höjas då det legat still under många år trots ökande priser. Och vi vill se en allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet som omfattar alla. Det är oacceptabelt att bara 3 av 10 av de inskrivna hos arbetsförmedlingen har rätt till ersättning från a-kassan och nivån på ersättningen har inte höjts på 10 år. Även i sjukförsäkringen finns många problem med utförsäkring och brist på rehabilitering och bollande av människor mellan försäkringskassa och arbetsförmedling.


Mijöpartiet välkomnar försäkringskassans förslag om slopat VAB intyg


Maria en av dem i MP som starkt drivit att ta bort VAB intyg
Det är bra att försäkringskassan äntligen insett vikten av regelförenkling och bra service. Nu gäller det att regeringen lyssnar och tar fram lagförslag till riksdagen snabbt.

Alliansregeringen införde VAB-intyg för att få ersättning vid vård av sjukt barn (VAB). Det innebär att personalen på förskolan ska skriva ett papper på att barnet inte varit där. Försäkringskassan var redan då emot detta och hade ett annat förslag. Men alliansregeringen drev igenom det ändå.

Drygt 200 000 s k VAB-dagar i månaden handläggs av försäkringskassan. Det är en rejält ökad arbetsbelastning att kontrollera dessa blanketter på en myndighet som redan var hårt pressad. Lägg därtill det extra jobbet för förskolepersonalen. Och föräldrarna.

 Det finns flera intressanta förslag i försäkringskassans ”antikrångel” rapport, tex att föräldrar som tar ut föräldrapenningdagar samtidigt ska kunna tillgodoräkna sig jämställdhetsbonus. Miljöpartiet vill ha en tredelad föräldraförsäkring för mer jämnt uttag av dagarna men i avvaktan är det angeläget att förenkla jämställdhetsbonusen då det är få som fått ta del av det.
Likaså enklare regler vid sjukanmälan.

Miljöpartiet kommer att driva på regeringen  så att de snabbt lägger fram förslag till riksdagen. Det är viktigt att Försäkringskassan kan förbättra sin service till medborgarna.









Hönor och ägg … Och socialpolitik

DNs ledarskribenter lyckas i vanlig ordning röra till samband och effekter. Man kan ju undra om det är avsiktligt eller på grund av ren dumhet?

Finns det sociala arvet, och ja, visst finns det, ihoprört med ett biologiskt arv, och så långt är DN rätt ute. 

Det DNs ledare kokar ner till tycks vara är att om folk bara jobbade, och inte var sjukskrivna eller arbetslösa, så skulle det sociala arvet försvinna som i ett trollslag. Det är ju bara det att folk är sjuka och arbetslösa av en anledning, och de som får längsta sjukskrivningarna och arbetslöshetsperioderna är människor som i sig själva har en stor sårbarhet givetvis.

De som hamnar längst bak i kön är lätt de psykiskt sjuka, missbrukarna, de kriminella och de förståndshandikappade och när de då inte får jobb, eller är sjukskrivna, är det inte en förödmjukande sjukpenningpolitik, eller brist på a-kassa som hjälper dem. Det som möjligen kan ge lindring är en generös politik på dessa områden.

Och sen var det då det sociala arvet för deras barn. Nu när jag sitter i en socialnämnd så vågar jag säga att det sociala arvet bryts om och om igen genom insatser från samhället i form av familjehem, kontaktpersoner, hemterapeuter, och andra insatser som bidrar till att nästa generation barn får bättre förutsättningar för ett gott liv.

Tyvärr lyckas inte alltid dessa insatser som man kunde önska, men så är också förutsättningarna för barnen mycket svåra, både fysiskt och psykiskt när de kommer i kontakt med socialtjänsten. En sak är i varje fall säker, nämligen att vi INTE minskar problemen genom att snåla på det bistånd som kommer barn och föräldrar till del.

Bra att regeringen backar om sjukförsäkringen



Det är bra att socialförsäkringsministern nu efter hård press från MP tillsammans med S och V nu backar och gör som riksdagen har beslutat.

Det tycks äntligen gått upp för regeringen att de är en minoritets regering. 

Via DN debatt meddelar Socialminister Ulf Kristersson (M) nu på morgonen att det från den 1 juli kommer ske en återgång till det tidigare begreppet ”normalt förekommande arbete”
När man ska bedöma mot vilken typ av arbetsmarknad en person som varit sjukskriven i 180 dagar ska prövas emot. Förändringen av skrivningen är en viktigt del i att sjuka människor inte ska bli utförsäkrade utan möjlighet att prövas mot en arbetsmarknad som finns på riktigt.
Visserligen har vi ännu inte sett texten på den proposition som ska läggas. I vanliga fall när det är bråttom trycks en kopia på vanligt A4 som delas ut ganska snabbt.
Men de i riksdagshuset som delar post har fått besked att den proposition som var aviserad är återtagen och att det inte blir något tryck att dela idag.
Vad betyder det?
Nu skriver Kristersson på DN att han ska göra som vi i riksdagen beslutat - men helt säker kan vi inte vara för än vi sett texten i propositionen.
Jag förväntar mig att han gör det han skriver på DN men också att det nya begrepp som ska införas 2013 tas fram i god dialog med både arbetsmarknadens parter och riksdagen.
Det är positivt att vi nu har möjlighet att gå vidare med frågan om ett fungerande trygghetssystem där vi från Miljöpartiets sida vill ta ett helhetsgrepp.
Vi vill bland annat se ett införande en av ett golv i sjuförsäkringen samt slå ihop de olika trygghetssystemen till en gemensam arbetslivstrygghetsförsäkring.
Vi vill ta bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen och se till att människor får rehabilitering.
I avvaktan på att vårt förslag om en gemensam myndighet med " en dörr in" behövs ett gemensamt synsätt på vad som är förmåga så att människor inte ramlar mellan stolarna och därför är utformningen av ett nytt begrepp viktigt.

Läs mer om MP förslag om arbetslivstrygghet

Flera media skriver idag om detta
SvD,
Expressen
Aftonbladet
Aftonbladet ledare
SVT











Försäkringskassans förslag om arbetsförmåga

Riksdagen beslutade i sommras att uppdra åt regeringen att ändra lagen angående hur man ska ställa krav på sjukskrivnas arbetsförmåga. Men regeringen valde att istället lägga ett uppdrag till Försäkringskassan
Igår presenterade försäkringskassan det uppdraget.
FK föreslår ett nytt begrepp - MEN de skriver inte ut exakt hur.
DE skriver: "Den exakta ordalydelsen är grannlaga och tangerar politiska överväganden om sjukförsäkringens gränser".

Försäkringskassans förslag är att i en eventuell ny lydelse bör: ‐ Utrycket ”medicinska förutsättningar för arbete” ingå ‐ Ordet ”arbetsmarknad” inte ingå"

MEN det intressanta är inte främst försäkringskassans förslag utan VAD regeringen tänker göra med detta. För det är ju inte ens färdigt förslag utan anger mest en inriktning. Om FK har ett begrepp och Arbetsförmedlingen ett annat kommer problemen att bestå. MPs förslag om en gemensam försäkring och en dörr in är bättre. (arbetslivstrygghet)

hela rapporten kan läsas här

DN skriver här om förslagetAndra bloggare som också frågar sig vad det kommer att innebära i praktiken
Tofflan

Försäkringskassan stänger på 55 platser

Trots regeringens tal om att säkerställa service och tillgänglighet så stänger försäkringskassan inom kort 7 lokalkontor samt 48 serviceplatser. Bla stängs kontoret i min grannkommun Flen. Jag har låtit RUT – riksdagens utredningstjänst sammanställa hur försäkringskassans lokala tillgänglighet förändrats. Idag är det allt färre ställen man kan besöka försäkringskassan på trots regeringens löfte om tillgänglighet. När de regionala försäkringskassorna gjordes om till en statlig myndighet Försäkringskassan, 2005, och fram till omorganisationen, 2008, fanns möjlighet till fysiska möten på ca 300 orter. I december 2011 hade möjlighet till spontana fysiska möten vid kontor minskat till 124 orter. Därtill finns informationsmaterial och möjlighet till blankettmottagning i Arbetsförmedlingens lokaler genom 124 så kallade serviceplatser.
Jag har ställt frågor i en så kallad interpellation till socialförsäkringsministern om detta. I eftermiddag eller ikväll blir det debatt i riksdagen. När de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs ihop till en statlig myndighet var en av utgångspunkterna att Försäkringskassan även fortsättningsvis skulle vara representerad lokalt. Man kan undra hur stor måste en ort vara för att försäkringskassan ska kunna ge personlig service. Haninge, ett av de kontor som stänger, har ca 78 000 invånare och ca 150 besök varje dag. På 10 ställen i Stockholmsområdet stänger försäkringskassan nu 31 januari och hänvisar istället till Stockholm city eller södermalm. För att socialförsäkringarna ska fungera krävs att människor har förtroende för dem. Det är illa att ministern accepterar att det blir allt färre platser som människor kan besöka försäkringskassan. Internet kan inte alltid ersätta att man får träffa en person.

En allmänförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet

Ju mer debatten går om socialförsäkringsystemet ju mer övertygad blir jag att det behövs något helt nytt och man måste se till människors hela situation.
.

Idag skriver tidingarna om utanförskapet - borgliga regeringens favorit ord men som de inte alls lyckats ändra på snarare tvärt om. TT skriver " Utanförskapet växer bland de mest utsatta" Öppet arbetslösa har sedan 2006 ökat från 211 000 till 244000 i oktober i år (16-64 år exkl heltidsstuderande.
läs artikeln i DN här


Samtidigt ser vi också en arbetsmarknad där allt fler får leva på korta anställningar och otrygga visstidsvikariat.

Parallellt har vi de senaste åren haft en utveckling där allt fler tvingas ut från de gemensamma trygghetssystemen. Medlemsantalet i fackförbunden sjunker och långt över 1 miljon arbetstagare står utanför a-kassan, inte sällan för att de inte har råd med avgiften.

Samtidigt med de stora förändringarna på arbetsmarknaden så sackar politiken efter. Samhällets trygghetssystem är närmast helt anpassade till den tid när människor gick till ett stabilt heltidsjobb på en fabrik. Idag är det en helt annorlunda verklighet som möter den som ska navigera rätt på arbetsmarknaden

Att som nu se rehabilitering i olika stuprör leder inte till att människor snabbare kan komma åter till jobb. Den statliga tillsynsmyndigheten Inspektionen för socialförsäkringen ISF, skriver "Ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen delas av ett flertal aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. De olika aktörerna styrs av egna värderingar, skilda arbetssätt, administrativa begränsningar, fördelningen av ansvar mellan inblandade myndigheter, interna organisatoriska förändringar vilka påverkar kontinuiteten för den enskilde medborgaren etc. För den enskilde individen försvåras rehabiliteringen inte enbart av det faktum att det saknas gemensamma värderingar och arbetsmetoder utan även av att myndigheterna ofta har olika mål med sina respektive insatser. "

Jusek tidningen (Saco förbundet för akademiker både på arbetsförmedlingen och försäkringskassan), har publicerat en artikel av mig om arbetslivstrygghet där jag beskriver Miljöpartiets förslag med en gemensam myndighet och en påse pengar för effektivare användning.
Vi behöver en allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet.
Det innebär en försäkring där alla omfattas och solidariskt delar på risken och finansieringen även den som inte tror sig kunna bli sjuk eller arbetslös.

Försäkringskassan stänger lokala kontor

Förra våren beslutade Försäkringskassan att stänga sina lokala kontor för att kunna anpassa sin verksamhet till de ekonomiska resurser som regeringen gett dem. Men beslutet ledde till hård kritik.

En enig riksdag beslutade våren 2011 på socialförsäkringsutskottets initiativ att ”begära att regeringen återkommer med förslag som tillgodoser medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt, personliga möten och som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter”.

Regeringen har efter det gett Försäkringskassan i uppdrag att senast den 16 april 2012 presentera en långsiktig lösning för hur myndigheten ska möta de försäkrade och medborgarna genom olika kanaler, såväl fysiskt som på elektronisk väg. MEN regeringen har inte gett några extra resurser.

Igår var jag i Nynäshamn, där har personalen fått reda på att de ska omplaceras. De informerar nu kunderna att försäkringskassan ska stänga. Och ett tio tal kontor runt om i Stockholm har fått besked att de ska stänga 31 januari 2012. När jag pratade med Försäkringskassan säger de att det bara är deras egna kontor som stänger och att människor ska hänvisas till servicekontor i stället och att de kommer ha bättre öppettider. MEN det förutsätter att man kan resa. Och visst mycket kan göras på nätet men alla har inte tillgång till dator, och det kan vara svårt att fylla i blanketter på rätt sätt. Både för den som vill ha försäkrinsgkassans hjälp och för kassan själv är det ju bättre att blanketten fylls i rätt från början.

Man kan undra hur stor en ort måste vara för att försäkringskassan ska kunna ge personlig service. Haninge har ca 78 000 invånare och ca 150 besök varje dag. De ska nu hänvisas in till Stockholm city eller södermalm.

Stängning av försäkringskassans lokala kontor sker alltså innan analys och förslag till långsiktig lösning har presenterats. Det görs knappast utan att regeringen är informerad.

Regeringen har själv sagt att förtroendet för sjukförsäkringen behöver öka. Men det sker inte genom att ta bort lokal service
, ej heller genom att minska möjligheten till personliga möten så som nu i alla fall sker.

Jag har idag lämnat in en interpellation - dvs en skrivelse till statsrådet Ulf Kristersson (M) med följande frågor
1. Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att tillgodose medborgarnas behov av Försäkringskassans tillgänglighet lokalt, personliga möten och som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter?
2. Med anledning av det anförda, drar statsrådet fortfarande slutsatsen att det inte behövs ytterligare ekonomiska medel till Försäkringskassan med anledning av riksdagens beslut om tillgänglighet lokalt?

läs hela interpellationen här

Dessutom kan konstatera att den så kallade rehabkedjan inte fungerar så bra som regeringen vill låta påskina. Något som SvD skriver om idag. Rehabilitering är inte bara sjukvård, människor kan behöva hjälp på flera olika sätt för att kunna komma tillbaka till jobb. Den helhetsynen saknas ofta.
Dessutom är ansvaret delat - arbetsförmedlingen för arbetlivsinriktad rehab, sjukvården för medicinsk och kommunen för socialrehabilitering. Det heter att försäkringskassan ska ha en samordnande de roll men de har inga verktyg för att göra det.

Ett steg åt rätt håll och ett steg bakåt i sjukförsäkringen


På måndag debatterar riksdagen förändringar i sjukförsäkringen igen. Förslaget som SR Ekot rapporterar om idag, att arbetsförmedlingen ska kunna möta en sjukskriven redan från 90 dagen är bra och ett steg åt det som Miljöpartiet förespråkar dvs en sammanslagning av sjuk och arbetslöshetsförsäkringen. Det gör vi just för att vi sett att samarbetet inte fungerar och människor bollas runt.
Läs mer om Miljöpartiets förslag till arbetslivstrygghet här

Andra delar som föreslås är att regeringen backar lite till och inför i lagen begreppet "oskäligt" för att fler ska kunna få sjukpenning istället för att bli utförsäkrade, men det är verkligen en förändring i marginalen. Majoritetspartierna skriver :
” Bland annat föreslås det att sjukpenning på fortsättningsnivån, dvs. med 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), ska kunna lämnas för fler än 550 dagar, om det – utöver gällande kriterier – på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.”
Försäkringskassan säger tydligt att det inte kommer innebära några egentliga förändringar av bedömningen. Regeringen har inte heller AVSATT MER PENGAR så uppenbarligen tror inte de heller att ändringen kommer att innebära att fler får sjukpenning.

Regeringen föreslår också åtgärder för de 0-klassade så som riksdagen beslutade i somras. Men OBS det gäller bara dem som tidigare haft sjukpenning och blivit utförsäkrade för nytillkommande i försäkringen finns inget golv. Det vill Miljöpartiet ändra på.

Vi anser att precis som det finns golv i föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och pensionen så borde det göra det i sjukförsäkringen också.

Inkomst klyftorna ökar i Sverige och de är främst de med allra lägst inkomst som halkar efter. Det är en stark riskfaktor för ohälsa. Det borde regeringens folkhälsopolitik fokusera på istället för bara enskilda åtgärder mot alkohol och andra droger som snarare kan ses som symtom på ett samhälle med allt sämre förutsättning för god och jämlik hälsa.

I vårt budget alternativ inför vi ett golv i sjukförsäkringen på 229 kr per dag, det motsvarar samma nivå som i a-kassan. Det är ett steg på vägen till den modell som MP vill se med ett modernt trygghetssystem som har en dörr in och många vägar ut.

Vi höjer även golvet i föräldrapenningen så att det också är 229 kr per dag istället för dagens 180 kr. Just för att satsa på dem som har det allra sämst ställt.

Det är en politik för minskade klyftor och en politik för bättre folkhälsa.
En politik för ett socialt hållbart samhälle även på långsikt.

Flexjobbsreform kan sysselsätta 100 000

Dagens arbetsmarknad är tuff för de flesta människor, men extra svårt att få en plats har personer med funktionsnedsättning.

Det är med stort intresse Miljöpartiet tillsammans med NHR bjuder in till seminarium i riksdagen den 7/12 om flexjobb för att lära mer och se om detta även kan vara något för Sverige.

Trots att det finns många saker en människa kan göra i rätt omgivning styr regelverken till att definiera det man inte kan istället för att fokusera på det man faktiskt kan. Det heter att det är arbetsförmågan som ska bedömas – men den är inte statisk

Jag skriver idag på GP debatt tillsammans med NHR om detta.
läs artikeln här

Ett problem är bedömning av nedsättning av arbetsförmågan, är något som ser väldigt olika ut mellan individer men det kan också variera i tid. Vissa dagar mår du bättre och andra dagar är arbetsförmågan sämre än vanligt.

Svensk arbetsmarknad präglas av en syn på människan som antingen heltidsarbetande eller inget alls. Antingen tillhör du superarbetskraften eller så förpassas du till sjukförsäkringen. Det finns praktiskt taget ingen flexibilitet för alla som ligger däremellan.

Miljöpartiet har en vision om ett långsiktigt hållbart trygghetssystem – en arbetslivstrygghet där man ser människorna och hela situationen för varje individ.

Den som idag blir sjukskriven riskerar att bollas runt mellan a-kassa, arbetsförmedling och Försäkringskassan. Istället borde vi slå ihop de till en Arbetslivsmyndighet som hjälper den som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet att komma tillbaka.



Vi behöver på allvar sänka trösklarna för att överhuvudtaget få vara med i systemet, annars riskerar vi tilliten till hela socialförsäkringsystemet.

För en tid sedan besökte jag och min politiska sekreterare Danmark tillsammans med NHR och fick ta del av erfarenheter av flexjobb och tyckte det lät intressant. Kan det vara något för Sverige?

Att det är ett riktigt jobb, med kollektivavtal och heltidslön istället för någon tillfällig lösning som lät särskilt intressant

Att ha ett jobb, gör att man är delaktig, känner sig behövd och får en mindre pressad ekonomi.
Ekonomisk och social trygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Med trygghet och trivsel ökar kreativitet och människor vågar mer. Det krävs trygga system för att människor ska våga satsa, starta företag eller byta jobb. Men också trygga system för att arbetsgivare ska våga anställa.

Andra som bloggat om flexjob
Kirsten

Företagare ska också kunna ha en karensdag

De som är egenföretagare har idag 7 dagars karens om de blir sjuka. De kan välja att ha mer 14,30,60 eller 90 dagar men inte färre än 7 dagar.

Det är ett gammal modigt sätt att se på företagande att socialförsäkring inte är något man behöver.

För 1 år sedan beslutade riksdagen på initiativ från oss i socialförsäkringsutskottet att det ska vara möjligt att välja färre karensdagar än 7 men regeringen har ännu inte verkställt beslutet. Frågan kommer nu upp i utskottet igen. Jag har krävt att regeringen ska visa en tidplan för genomförandet.

Det har de nu gjort. Hade de inte gjort det hade jag röstat bifall till nya motioner som kräver att även egenföretagare ska kunna ha en karensdag.

Jag tycker regeringen borde ha fixat detta snabbare men nu är det äntligen pågång. En DS (skrivelse) kommer i december och den kommer att skickas på remiss och sen ska lagförslag tas fram och läggas in i budget för 2013.

På samma möte som detta beslutas kräver vi också att regeringen ska respektera riksdagens beslut om den så kallade 180 dagars regeln dvs hur arbetsförmåga prövas. Så det blir på nytt en majoritet i utskottet mot regeringspartierna i den frågan.