Vi möter sjukvårdens utmaningar

Jag jobbar mycket. Det sliter. Det är ett utsatt uppdrag. Det är många och komplexa frågor. Det handlar om människors hälsa och livsvillkor. Om hur engagerad personal ska känna kraft, stöd och uppskattning för att kunna göra ett bra jobb. Men det känns oerhört viktigt och meningsfullt. Det är intressant att fördjupa sig i komplexiteten, känna att jag också kan göra skillnad utan att jag för den delen någonsin kan känna att jag är i mål.

Såhär tänker jag som ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland inför 2017 (har skickat det lite justerat till GA och GT också):

Utvecklingen inom sjukvården går rasande fort. Där vissa sjukdomar tidigare innebar en snabb och säker död kan de idag botas eller lindras och innebära många år kvar med hög livskvalité. Allt fler äldre lever allt längre med sina kroniska sjukdomar. Denna utveckling är fantastisk men den frestar även på regionens ekonomi.

Underskotten under 2015 och 2016 är i första hand ett uttryck för att vi inte i rätt takt har förmått finansiera utvecklingen som sker inom sjukvården. Till det kommer stora svårigheter att bemanna vilka är problem vi delar med resten av riket.

Vi har de senaste åren gjort flera satsningar för att förebygga sjukdomar, ge en effektivare vård och kunna komma tillrätta med personalbristen. Några exempel: Nya verksamheter så som MiniMaria och socialpsykiatriskt team innebär ett förebyggande arbetssätt som präglas av samarbete mellan socialtjänst och sjukvård. Vi har förbättrat diabetesvården, cancervården och vården för bensköra avsevärt. En utbildningsvårdcentral har inrättats för att få fram fler distriktsläkare. Jag känner mig också synnerligen nöjd med att vi inrättade trygghetspunkter i Katthammarsvik, Fårösund, Burgsvik och Roma. Våra satsningar på sexuell hälsa märks på kraftigt minskade antal klamydiafall samt färre aborter.

Vi väljer att finansiera de nya möjligheterna till sjukvård som även måste komma gotlänningarna till del. Samtidigt finns stora krav på förändrade arbetssätt som till exempel ska minska behovet av slutenvård eller som innebär en effektivare användning av våra resurser. Huvudfokus under 2017 är också att kunna behålla och rekrytera medarbetare.
Nationell katastrofövning på Gotland 2016
- under 2017 måste Gotlands sjukvårds-
ekonomi landa på regeringens bord

 

Idag är Region Gotland med sina knappt 58000 invånare det enskilt minsta landstinget. Vi har ibland svårt att leva upp till de högt ställda krav som landstingen har på sig. Vårt ö-läge kräver att vi har ett akutsjukhus igång vilket på andra ställen med ett så litet befolkningsunderlag inte hade varit fallet. Att ensamt bära kostnaderna för detta är svårt.

Regeringen hade planer på att genomföra en stor regionreform som skulle minska antalet landsting från dagens 21 till väsentligt färre. Drivkraften till denna förändring var främst att möjliggöra för sjukvården att fortsätta utvecklas i framtiden. Det finns för lite stöd i riksdagen för förslagets inriktning varför det nu är stoppat.

Reformen hade krävts tydliga särlösningar för att det skulle passa Gotland. Samtidigt var det ett konkret sätt att kunna hantera de svårlösta utmaningar vi ser framför oss. Utöver arbetet på hemmaplan kommer vi därför behöva ägna stor kraft att påverka regeringen att ta särskilda hänsyn till vårt ö-läge.

Trots ekonomiska bekymmer ser vi ljust på framtiden

Region Gotland har en ansträngd ekonomi. I år räknar vi med stora underskott främst för att våra utgifter har ökat snabbare än intäkterna. Vi är inte ensamma om att ha detta bekymmer. Alla regioner och landsting brottas med ökade kostnader och var tredje beräknas att gå med underskott. Befolkningen blir äldre vilket ökar behoven av vård och omsorg samtidigt som andelen i arbetsför ålder som kan vara med och finansiera minskar. Statsbidragen har heller inte höjts tillräckligt. Utvecklingen är oroväckande och här på Gotland tar vi fram förslag för att få ordning på ekonomin. Det kommer att krävas stora ansträngningar för att uppnå en stabil ekonomi vilket är basen för vår välfärd över tid.

Det är lätt att få en dyster syn på framtiden när det är besparingar som dominerar diskussionen i medierna. Vi känner därför att det är angeläget att lyfta de ljuspunkter vi ser inför de kommande åren.

I förra veckan var det idel positiva besked om konjunkturläget i Sverige när SCB släppte en rad rapporter. Även Gotland står starkt och utvecklas i en positiv riktning. Nyligen visade småföretagarbarometern att hela 76 procent av de gotländska företagen ansåg sig ha goda tillväxtmöjligheter, vilket var flest i landet. Vi möter ofta människor med idéer och projekt som vi tror stärker Gotland. Vi har i genomsnitt 870 000 besöksnätter varje år och antalet väntas öka. Satsningen på en ny kryssningskaj som hyrs och därmed betalas av en privat aktör kommer utan tvekan att inverka positivt på antalet arbetstillfällen.

Vi lever på en fantastisk ö vars attraktionskraft få orter kan mäta sig med. Medan glesbygdskommuner runt om i Sverige dras med avfolkning är utvecklingen på Gotland den motsatta. Efterfrågan på bostäder är stor och det byggs mycket. Trots att antalet medborgare skrivna på ön har legat stilla ser vi tecken på förändring. Försvarsmakten ska utöka sin etablering, antalet studenter vid Campus Gotland växer och nu väntas ett stort antal människor som behöver nya hem efter att ha varit på flykt. Detta är positivt för Gotland. Vi behöver vara fler för att gemensamt bära investeringar i exempelvis sjukvården.

Gotland har kommit längst med utbyggnaden av bredband vilket ger oss möjligheter att locka fler att flytta till landsbygden. Planerna för en ny elkabel till fastlandet innebär fler jobb inom energisektorn samtidigt som Gotland kan exportera grön el och bidra till att hejda klimatkrisen. Det går bra för Gotland, även om det finns ekonomiska utmaningar.


Isabel Enström (MP), regionråd
Stefaan De Maecker (MP), regionråd

Publicerad i Gotlands Allehanda 13 november 2015