MP ska samarbeta med…?

Det diskuteras och spekuleras kring Miljöpartiets eventuella samarbetspartners efter valet. Många menar att samarbete med Socialdemokraterna är det enda möjliga. Kanske inte så konstigt.

Varför?

Jo, därför att de borgerliga allianspartierna valt bort Miljöpartiet. Dels genom stora delar av deras politik, men också genom att så grundmurat sitta still i båten och gå fram som allians – utan att vara intresserade av samarbete med andra partier. Jag säger inte att de behöver vilja ha med MP, men vem är det egentligen som väljer bort vem?

Jag vidhåller min tidigare åsikt att svensk politik behöver andra alternativ till de block som ständigt utpekas som varandras motsatser. Det finns mycket att vinna på att ge utrymme för fler samarbeten, som jag tror skulle vara mer gynnsamma för Sveriges framtid – det är ingen hemlighet att jag gärna skulle se ett grönt block i svensk politik. Möjligheterna till detta verkar dock vara mindre än någonsin, där det, trots inviter från MP, inte verkar finnas något intresse från annat håll.

20130525-102846.jpg


Vi behöver en förändrad syn på energi

Det är dags att ändra vår syn på energi. Nu behöver vi en övergång till andra energislag. Hela vår syn på effektiva energislag styrs av oljebolagen och deras möjlighet att ta ut vinster. Det är dags att tänka om och göra en helomvändning. Oljebolagens styre är över vi inser att det numer kostar inte bara pengar det kostar även på miljön att elda med fossila bränslen.

Det handlar om att få en syn på samhället att istället fokusera på så liten energiåtgång istället för att vi ska bygga en industri som kräver alltmer energi så att oljebolagen ska kunna ta ut så stora vinster som möjligt. Det handlar också om att vi får en annan syn på ekonomi där det istället handlar om att förbättra möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle. Det handlar om dina och mina barns framtid.

Det handlar också om att människor ska få en hållbar situation och inte en plats där klyftorna växer. Genom övergången finns det massor av arbetstillfällen. Det handlar inte bara om att effektivisera den befintliga industrin. Vi behöver bygga en ny värld som är fokuserad på hållbarhet snarare än denna ständiga jakt på pengar.

Skjuta migrationsministern?

Tidningen Dagens Samhälle är en underskattad tidskrift. Senaste numret innehåller flera intressanta aspekter som jag vill försöka återkomma till.

Till att börja med så vill jag komplettera en, förvisso informativ och nyanserad artikel om en hetlevrad vänsterpartist i Norrbotten. Eftersom jag har grundprincipen att inte namnge eller lyfta fram negativa element, oavsett om det rör sig om ett främlingsfientligt parti eller en person, så tänker jag inte namnge personen ifråga, utan bara nämna att det rör sig om en ung man som säkerligen brinner för sin sak, vilket är positivt. Negativt är emellertid hans, i mitt tycke oacceptabla sätt att uttrycka sig emellanåt, t ex när han menar att "Alla tänkande människor förespråkar väl Per Gudmundsons avrättning?" (Per Gudmundson är ledarskribent på Svenska Dagbladet). Eller "Inga moderater förtjänar något annat än bly..."

Jag är lite kluven inför Dagens Samhälles utförliga artikel. Dels tycker jag det är bra att de försöker problematisera denna typ av megafonartade opportunistiska mordhot. Samtidigt blir jag sorgsen att en individ som använder denna sorts "knep" för att få uppmärksamhet - faktiskt får det också!?

Nåväl, min komplettering i detta fallet är ett historiskt citat som är väl värt att upprepa i det närmaste dagligen för var och en av oss som har synpunkter på politik och det demokratiska samhällets framtida utveckling:

"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem!"

I sammanhanget kan tilläggas två saker:

1. Citatet ovan brukar tillskrivas den franske filosofen och författaren Voltaire, men det är möjligt att det är felaktigt. Det spelar emellertid inte så stor roll. Citatet är briljant i sin enkla vision om det öppna, demokratiska samhället med yttrandefrihet.

2. Oscar Wilde tillskrivs, kanske med större säkerhet, följande citat som jag naturligtvis inte invänder mot:
"En åsikt är inte nödvändigtvis den rätta för att någon är villig att dö för den."

DO finns för att hjälpa de svaga, Skyttedal

Kristdemokratiska ungdomsförbundets nyvalda ordförande Sara Skyttedal fortsätter tyvärr förbundets inslagna väg mot någon slags nykonservatism genom att skriva att de vill avskaffa Diskrimineringsombudsmannen (DO) på SVT Debatt. Själv diskrimineringen som existerar i samhället verkar hon förminska till en ”kränkthetskultur”.

Därför har jag tillsammans med Matilda Andersson som sitter i Grön Ungdoms förbundsstyrelse skrivit en replik som igår den 16 maj 2013 fanns att läsa på SVT Debatt. Klicka dig vidare här eller läs artikeln i sin helhet här nedanför;

 

DO finns för att hjälpa de svaga, Skyttedal

Idag lever vi tyvärr inte i ett samhälle där alla behandlas lika. Allt för ofta händer det att personer behandlas olika på grund av sitt ursprung, sexualitet, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion.

I Sverige har våra folkvalda beslutat att detta inte ska vara tillåtet och därför har riksdagen instiftat diskrimineringslagen.

Denna lag gör det möjligt för den som känner sig diskriminerad att i domstol kräva att missförhållandena justeras. Orätt blir rätt. Men att driva rättsprocesser är dyrt i Sverige och därför instiftades också Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Matilda&Jakob

DO har tidigare gått under flera olika konstellationer innan det blev just DO, men syftet har alltid varit desamma. DO driver rättsprocesserna åt de som drabbats av diskriminering så att orätt ska kunna bli rätt även man inte har pengar i plånboken. Det tycker vi i Grön Ungdom är bra och viktigt!

Det tycker däremot inte KDU. Deras nyvalda ordförande Sara Skyttedal skriverpå SVT Debatt att DO borde avskaffas. Som anledning till detta anger hon ett antal skäl som ofta är missvisande eller bara berättar delar av sanningen.

Skyttedal menar att dagens diskrimineringslag förbjuder all form av särbehandling och att till exempel åldersgränser på krogen är likställt med att bli särbehandlad inom vården. Detta är oetiskt, hävdar hon.

Vi menar att hennes påstående är missvisande.

Diskrimineringslagen innehåller flera undantag gällande vad som anses vara diskriminering. Alltså är all särbehandling inte otillåten. En av de former som råkar vara tillåten är också just åldersgränser på krogen (§12b p. 3, diskrimineringslagen). Däremot är det inte tillåtet att införa olika åldersgränser för kvinnor och män. Skyttedal har senare i sociala medier menat att det var detta hon åsyftade, men det framgår inte av hennes artikel och är därför viktigt att påpeka.

Sara Skyttedal skriver också att denna typ av fall bäst behandlas på en civilrättslig basis, utan DO:s inblandning. Men redan idag kan man som privatperson välja att driva dessa fall helt själv om man så vill. DO finns där för den som vill ha stöd i att driva sina fall.

Ingenstans i sin artikel skriver däremot Skyttedal om kostnaden den diskriminerade kan komma att bära om de väljer att gå upp i rätten mot ett stort internationellt bolag. Ingenstans skriver hon om hur den redan utsatta nu också kan behöva betala höga rättegångskostnader om de förlorar.

Det går att diskutera om diskrimineringsombudsmannens uppdrag från riksdagen ska justeras. Det går också att diskutera om DO agerat korrekt i varje enskilt fall. Men att onyanserat vilja avskaffa DO och att använda missvisande argument som skäl för detta är att slå blint.

Då missar man varför vi har en diskrimineringsombudsman. Vi har det för att hjälpa de svaga och för att göra att den som behandlats orätt inte ska behöva uppleva det på nytt i framtiden.

Matilda Andersson, förbundsstyrelseledamot Grön Ungdom
Jakob Lundgren, Grön Ungdom

Postat i:Brott & Straff, Grön Ungdom, I media, Jämställdhet, Politik Tagged: Diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, DO, Grön Ungdom, Jakob Lundgren, KDU, Matilda Andersson, Sara Skyttedal

Vi måste återförenas



Jag fick frågan om jag tycker att Reva-projektet var hjärtlöst och det är svårt att inte tycka det naturligtvis. I såna lägen kan man inte bara stå bredvid och se på. Har ni märkt hur mycket människor jagas? Kanske inte med blåslampa, men inte heller långt därifrån. Misstänkliggörs. Människor som är arbetslösa, papperslösa, sjukskrivna och maktlösa. Ensamstående föräldrar, ensamstående barn. Varför gör vi dem bara än mer arbetslösa, än mer papperslösa, än mer maktlösa och än mer ensamstående? Vi har splittrats men vi måste återförenas.

Hatet är mer välklätt numera, men vad spelar det för roll att hatet går klädd i slips? Gör det åsikterna mer legitima? Hatet går klädd i koder och sprider ut sig över internet. Folk på Facebook diskuterar muslimska böneutrop. Någon skriver ”Bränn ner alla jävla moskéer i Sverige”, en annan ”Spräng skiten och skjut alla som kommer utkrypandes”. Vad händer och vad ska vi göra åt det? Jag tror på grundläggande värden som solidaritet och jämlikhet – och jag tror både vänster och höger och världen däremellan behöver bli påminda om dessa värden så ofta som möjligt. Vi har splittrats men vi måste återförenas.

Jag läser Aftonbladets kommentarsfält. Ofta skriver folk om invandring, vare sig artikeln handlar om det eller inte. En yngre man kritiserar halalslakt i ett inlägg och verkar irriterad över att kvällstidningen skriver så lite om just detta. Han undrar om det beror på att de vill skydda muslimer. När man kritiserar något är det viktigt att vara tydlig med var kritiken har sin grund någonstans, har kritiken mot halalslakt sin grund i djurrätt eller har den sin grund i främlingsfientlighet? Är han emot halalslakt för att det är ett muslimskt påfund eller för att han värnar om djuren? Och om just halalslakt är värst, vad är bättre med andra slaktmetoder? Även halalslakt sker med bedövning i Sverige.

Kritiserar man något är det viktigt att hålla två olika tankar i huvudet samtidigt, det kan också vara viktigt att ha det när man blir kritiserad. Ibland är det lätt att göra sig till ett större offer än vad man är. Kanske blir man kritiserad av den anledningen man tror, men det kan också bero på något annat. Det finns ofta flera olika nyanser. Kritik bör vara konsekvent och opartisk och inte grunda sig i fördomar eller generaliseringar. De som kritiserar invandringen gör det ofta genom hat och fiskar så mycket syre till sin världsbild som det bara är möjligt. I den bilden ifrågasätts aldrig rasism och liknande idéer, där späs den bara på. I den världen är det logiskt att Sverigedemokrater kallar kvinnor för horor samtidigt som man talar om att muslimer har dålig kvinnosyn.

Kritiken mot invandrare är ofta generaliserande. En hel grupp får stå till svars för vad individer gör. Att två personer delar hudfärg eller religion innebär inte att de har samma människosyn eller övertygelse. Det låter självklart, men är uppenbarligen inte för det alla. Integrationen är inte problemfri och naturligtvis måste de problem som uppstår kunna diskuteras, men detta måste ske helt utan fördomar, generaliseringar och olika slags hat och istället bygga på förståelse och respekt för olikheter.

På nätforumet Flashback skriver en användare ”Burka hör hemma i öknen, och vi måste göra allt för att negrerna inte ska känna sig välkomna”, en annan användare skriver ”Jag menar att muslimer är vildar och svenskar civiliserade. Det är inte någon bra idé att släppa ut aporna på skansen i city om du förstår liknelsen”. Internet är fyllt av dessa kommentarer, delvis på grund av en inbillad anonymitet och delvis för att det är så enkelt. Det är många som skriver och det ger glöd till ens egna tankar. Man har funnit en slags samhörighet. Det spelar ingen roll om den bygger på hat. Man är delaktig. Ofta påstår användarna att det finns vissa saker som är sanna, men som man inte får säga i Sverige idag. De anser att man inte får avvika i frågor om jämställdhet, homosexualitet, barnuppfostran, religion, abort och rasism då. Hela tiden finns föreställningen att Sverige stramas åt av ett åsiktsförtryck, men så är det inte. Man får säga vad man vill, men säger man något kontroversiellt så får man vara beredd på att få mothugg. Det är inte särskilt konstigt. Nej, snart får man väl inte ens vara rasist utan att bli kallad för rasist. Har det gått för långt då, menar ni?

De verkar tycka att invandrare är skyldiga tills motsatsen har bevisats, tills svenskheten har bevisats. Ta seden dit du kommer eller dra, säger dem. Någon känner några invandrare och säger ”De jag känner är annorlunda, men resten alltså...”. Folk känner sig otrygga, både i sina stadsdelar och i sina skinn. Det är en jakt. Hatet går uppklädd i slips och i koder. Det har samma grund. Du är skyldig tills svenskheten har bevisats. Vissa förföljs men försvaras sällan. Vissa får åka på jorden runt-resor medan andra inte får bosätta sig någonstans.


Ni vill inte bli motsagda i ert hat. Ni vill stå där och stampa medan avståndet mellan människor blir större och större, avståndet mellan utanförskap och att vara en del av samhället, avståndet mellan att börja på noll och komma därifrån, avståndet mellan att ses som en hel grupp till att börja betraktas som en individ. För vissa är Zlatan Ibrahimovic en grupp när han är utanför plan och en individ när han gör mål för Sverige. Gynnar det en själv så får hatet vila en stund. 

Sveriges murar växer, Europas murar växer. Vill vi omfamna allt innanför en viss gräns och bara ett fåtal saker utanför den gränsen? Varför odlar vi avstånd och gränser mellan oss och andra människor? Vad är vi så rädda för? Det finns människor som bor trångt i små lägenheter, kan vi inte göra lägenheterna större så kan vi i alla fall försöka utöka våra hjärtan så länge. Många kommer till Sverige och får börja om från noll. Det är upp till oss att räcka ut en hand istället för att skrika ut hat. Kommer man från ett utanförskap så ska inte den nya landet bli ännu ett. Utanförskap är något vi inte bara ska inse och förstå, det är något vi måste bekämpa. Vi har splittrats men vi ska återförenas. 

Att vara en siffra i statistiken

Jag har en multipelsjukdom som kommer försämras av att jag stressas. Samtidigt har jag i över 4 år gått runt i olika åtgärder som inte har fungerat för mig. Jag har hela tiden varit tvungen att ta egna initiativ och söka mig ur min egen sjukdomsbild. Strokesjuk med en SLE som övergripande sjukdom. Jag har rehabiliterat mig TROTS försäkringskassan och TROTS arbetsförmedlingens försök att skjuta på det hela. Jag satt hemma i ett år utan NÅGON som helst åtgärd av försäkringskassan vilket jag borde JO anmäla eftersom det är de som har gjort fel.

Oavsett så gömmer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hela tiden sjuka genom att skicka in dessa sjukpensionärer i olika åtgärder. Jag själv är en siffra på dessa staplar som visar att det är färre sjukpensionärer. Eftersom då sjukpensionärer göms i statistiken då då är i någon annan gråzons åtgärd. De är inte sjuka men de är inte friska. HUR ska ni ha det alliansen. Det är inte friskare människor ni vill ha utan gömma så många sjuka som möjligt.

Så ett frö…

Ny EU-lag kriminaliserar all odling med eget utsäde!!!

Det finns dagar då man verk,ligen ifrågasätter om myndigheterna och människorna bakom dem är vid sina fulla sinnens bruk.. Marknadskrafter och påtryckningar för kommersialisering av kulturarv och krast för mat och egenförsörjning har åter punktmarkerat förökning av eget utsäde, rötter, knölar och sticklingar.
Att det skulle innebära kraftig utarmning av den biologiska mångfalden är uppenbart.

Monsanto och de stora GMO-företagens lobbyister har lyckats sälja in förslag till en ny EU-lag, som, avser att kriminalisera all odling med eget utsäde, rötter, knölar, fröer, sticklingar eller delande av plantor. Patenter, registreraingar och stålar är drivande argument i processen.
Läs mer på jordbruksverkets hemsida.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/utsadeochsorter.4.373db8e013d4008b3a18000410.html

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/utsadeochsorter/registreringavfruktvaxter.4.6a9d66ed13894dfca8f80001218.html

Lagtexten omfattar alla växter och all odling, såväl professionella bönder, småbrukare, hobbyodlare och privatpersoner. Ja du läser rätt, glöm perlargoniersticklingen från mormor, tagetsfröna fröna från grannen osv

På samma sätt som när EU för några år sedan kom med den avskydda Frölagen som försvarades av jordbruksminister Eskil Erlandsson kan vi troligen inte räkna med något stöd från regeringen heller i den här frågan. Frölagen gjorde det omöjligt för de små fröfirmorna att ha råd att hålla äldre, för klimatet anpassade, frösorter. Och de stora har inget intresse att bevara vårt omistligt odlararv.

Frölagen kompletteras med ett EU-omfattande förbud mot odling och uppdrivning av växter med allt annat än centralt registrerat utsäde. Detta förbud innefattar också skogsbruket, och som lagtexten är skriven blir man också kriminell om en planta, träd eller växt förökar sig själv naturligt.

Parallellt med att lagen arbetas fram planeras också för en ny EU-myndighet som ska tillse att lagens implementeras (som det heter på byråkratspråk) av medlemsländerna.

Här gäller det att stå upp för förnut och kulturarvsrätten, att utarma och lägga en död hand på själva livet är
vansinne utöver all sans och vett..


Förbifarten, ingen genväg till någonting

På Supermiljöbloggen läste jag att den nya trafikleden Förbifart Stockholm beräknas kosta mycket mer än tidigare beräknat. Ingen är väl förvånad över det. Det är Riksdagens Utredningstjänst som gjort beräkningen och Trafikverket håller med utom att man anser att räntekostnader inte är kostnader. Nu har Utredningstjänsten kommit fram till att förbifarten kommer att kosta mellan 45 och 60 miljarder snarare än de knappt 30 som sades tidigare, ungefär då, när beslutet fattades. Det är ett vanligt politiskt trick just att underskatta kostnader, när man vill driva igenom dyrbara och omstridda projekt. Gripen är väl bra att jämföra med. Förbifart Stockholm är tänkt att finansieras med trängselskatter under något halvsekel. Trängselskatterna är bra av ett skäl och det är att de förhoppningsvis minskar biltrafiken. Den måste ju minska av miljöskäl, åtminstone den med fossilbränsledrivna fordon. Ju mera den minskar, desto längre tid tar det att betala förbifarten med trängselskatter och desto dyrare blir finansieringskostnaderna. Åtminstone om man ser räntekostnader som kostnader, vilket ju de flesta gör, tydligen inte Trafikverket dock. Å andra sidan är de flesta ense om att förbifarten inte kommer minska utan att öka biltrafiken, vilket innebär att uppställda miljömål inte kan nås. Det var inget som oroade den tidigare miljöministern, som ansåg att förbifarten är ett miljöprojekt, eftersom så otroligt många miljöbilar kommer att få rum där.

Gäsp!


Partiledardebatten i teve igår var som partiledardebatter brukar vara. Det fanns ingen glädje i den här debatten, ingen av potentaterna såg glad ut en endaste stund, ingen tycktes brinna för sitt uppdrag. Särskilt inte statsministern som i sin nit att vara statsmannalik och undvika misstag, var så allvarlig att man undrade om en depression närmar sig.

Man kan förstå att det är en allvarstyngd uppgift att företräda ett politiskt parti inför hela svenska folket. Och man ska verkligen inte skoja till och skämta bort så viktiga saker som hur landet ska skötas. Men nog blir det segt med rena begravningsstämningen, det stolpiga språket och alla inövade klyschor. Man sitter och önskar sig att någon kunde vara personligare, lite rappare i käften, tala lite målande, entusiasmera. Det kändes inte så igår. Inte alls faktiskt. Den ende som försökte var Björklund men det är inte många som lyssnar på honom längre. Inte jag heller.

Vi måste ge företagen nya incitament att spara energi i första hand

Vi måste ge företagen nya incitament det ska inte handla längre om att priset ska vara det primära. Det primära skall vara att hur mycket energi en apparat kan spara.

Vi skulle kunna se sådana här annonser för att få konsumenterna att handla i sitt strävande för att spara energi. Vi bör minimera antalet maskiner för att kunna spara så mycket energi som möjligt.

Kunderna kommer att bli belönade efter hur bra de sparar energi genom att man sänker deras skatt. Ju mer energi du sparar desto mindre betalar du i skatt. Ju mer energi du gör av med desto dyrare kommer din skatt att vara. Allting bör vara energi relaterat och inte prisrelaterat för att skapa ett så högt BNP som möjligt...

Arbetsfördelning


Vi måste komma tillbaka till full sysselsättning. Vi måste avskaffa ungdomsarbetslösheten. Det var appeller från s-ledaren Löfvén i hans förstamaj-tal. Vem vill inte det men hur trovärdigt låter det här? Vad ska S göra åt det? Och vad kan de borgerliga göra åt det? Och om de kan göra något, varför har de inte gjort det? Arbetslöshetssiffrorna ligger sedan mycket länge på en konstant mycket hög nivå. Politikerna pratar om längre arbetstid, ekonomisk tillväxt. Ungdomsarbetslösheten är det särskilt illa med. Inga av de äldre grupperna vill maka åt sig.

En framtidspolitiker är en politiker, som minskar arbetstiden i stället för tvärtom, som ser till att de som vill jobba får de dela på de jobb som finns, som ser till att begränsa konsumtionsökningarna i stället för tvärtom, som begriper att miljön behöver prioriteras på bekostnad av drömmen om evig ekonomisk tillväxt, inte tvärtom. Det är svårt att se Reinfeldt&co och Löfvén som sådana politiker.

Vem ska göra jobben?

I SN häromdagen skrev två folkpartister ett inlägg om att flera äldre borde jobba längre. Alla pensionssystem måste förstås finansieras. Det är en sak. Men de här skribenterna anser också att ett skäl att höja pensionsåldern är en förestående arbetskraftsbrist på flera områden. Då är det inte lätt att hänga med i svängarna. Vi har en mer eller mindre konstant massarbetslöshet. Bortsett från alla jämförelser med andra länder, där det är ännu värre, så är det en stor andel av befolkningen som inte får plats i arbetslivet, trots att de vill. Åtta procent sådär har det varit länge och ingen större ljusning kan skönjas. Allra värst är det för ungdomar. Bland dem är arbetslösheten dubbelt eller tre gånger så hög, beroende på hur man räknar. Ska man verka för att minska detta problem, ligger det närmare till hands att försöka minska arbetslösheten i stället för tvärtom och att prioritera yngre människors intresse att få jobb snarare än äldres.

Om läkekonstens helhetssyn?

Något som jag blir litet irriterad på är hur litet olika läkare har kontakt med varandra. Reumatologerna har sin specialitet och neurologerna sin...och hjärtläkarna sin... Hur kan du någonsin veta att dina sjukdomar är kopplade till varandra om man inte har insikt i hur sjukdomen reagerar i ett större sammanhang.. det är ju inte som om hjärnan sitter där och fungerar för sig själv....eller hjärtat är helt obundet till resten av kroppens funktion...

Det verkar ibland som om läkarna tar bara ansvar för det område de kan.... Hur resten av patienten bryr de sig inte om... De skulle egentligen hacka upp patienten i bitar och sedan kika på sin bit och se vad som är fel.... Vi behöver en ny syn på det här med läkekonst...

för min egen personliga vinnings skull?

Det finns få saker som gör mig så irriterad som när jag anklagas för att jag är politiker, och fattar beslut, enbart för att det ska gynna mig själv.

Det finns så oerhört mycket jag skulle kunna göra istället för att vara politiker. Saker som skulle kunna gynna mig själv i betydligt högre grad. Som skulle kunna ge mig både mer yrkesmässig utveckling, bättre ekonomisk trygghet och mer tid med både familj och vänner.

Men sena kvällar borta från familjen, mindre tid med vänner, bli utskälld och uthängd i media, otryggheten i val vart fjärde år.. Visst låter det glamouröst?

Varför gör jag det då? Lever politikerlivet? Svaret är att jag tror att jag kan göra skillnad. Jag har också blivit vald av det parti jag tillhör att föra fram och jobba för dess åsikter. Jag tillhör dessutom ett parti som tror på att alla ska göra någon form av politisk samhällstjänst – och jag håller med! Jag tycker alla borde vara politiker någon gång i livet.

Är det då bara elände? Nej! Verkligen inte! Varje dag lär jag mig något nytt, jag får träffa spännande människor och får veta mer om deras liv, drömmar och dela deras kunskaper.

Det ihop med att jag tror på att det går att förändra världen gör att det är värt det. Just nu.


mindre plats för bilar, mer plats för människor

I senaste numret av Byggindustrin (14/2013) finns ett reportage om attraktiv stadsutveckling där bl a Alexander Stråhle, som är stadsbyggnadsforskare på KTH, pekar på William H Whytes ”the power of ten” (en bra plats är en plats där du kan utföra minst tio olika aktiviteter, tio sådana platser ger en bra stadsdel, tio sådana stadsdelar ger en bra stad). För inte så länge sedan lyssnade jag också på en annan forskare (Charlotta Mellander) som pratade om attraktiva städer. Hon menade att människor vill vara där andra människor är, där det finns mångfald, tolerans, spännande aktiviteter och kultur. En del i detta är såklart en attraktiv boendemiljö.

Parker, butiker, folkliv och snabb och smidig kollektivtrafik är givna faktorer som höjer attraktiviteten i staden.

Att bygga hållbara städer diskuteras allt mer i stadsbyggnadskretsar,
lite försent kan tyckas, men bättre sent än aldrig. Vad handlar det om då? Ofta
utpekas förtätning som den onda stadsutvecklingen som tar alla gröna ytor till bostäder. Jag ser det snarare tvärtom – mer plats för boende och grönytor och mindre till gråytor som parkeringsplatser eller industrier i attraktiva (ofta sjönära). Det är också så jag skulle vilja att Karlstad utvecklas.

Stråhle har vidare satt upp fem faktorer, viktiga för en stads attraktivitet: Utbud av handel, restauranger och kultur, Tillgång till parker och vatten, Kvartersformen (det ska vara slutna gårdar), Närhet till snabb kollektivtrafik, Befintligt gatunät för gång och cykel. Stråhle menar också att tätheten är avgörande, inte minst för att bilar får mindre plats och mer plats ges åt människor. Tätheten i staden är viktig utifrån både Stråhles och Mellanders perspektiv, eftersom tätare stad ger mer människor på en viss yta, vilket gynnar antalet interaktioner, möten, mötesplatser men som givetvis ställer krav på staden och dess olika delars utformning, inte minst tillgången på grönytor.

Precis som forskningen också påvisar blir gröna ytor istället allt viktigare om man ska bygga fler bostäder. Både för människors upplevelse, men också för omhändertagande av t ex dagvatten. I Karlstad finns gott om grönytor, vilket vi ska värna och utveckla och i så stor utsträckning som möjligt bygga på gråytor. Tillsammans ger dessa mindre utrymme för bilar och mer för människor, och visst är det väl så att staden är till för människorna?


Vända tankarna kan göra underverk

Jag har tid med att utveckla mig själv! Börjar förstå vitsen med mer obunden tid och använder den effektivt. Så om du möjligtvis är en av dem som tror att vi utan lönearbete skäms mår dåligt och har ett eländigt liv så kan jag berätta att det gör många av oss.

Jag har bestämt mig för att sluta med det. Till min hjälp har jag bl.a. tagit en bok om KBT. Förutom fina vänner och familj som stöttar så använder jag KBT,s sätt att utveckla mig själv vidare. Snacka om att ha tid med kompetensutveckling! Dessutom skiner solen idag!

Här några punkter från boken som Du säkert också kan ha nytta av att tänka på!

”• Tänk om vi alla är precis som vi ska vara.
• Tänk om alla har lika många rädslor, lika mycket längtan och samma behov av kärlek och bekräftelse.
• Tänk om du är den som är allra bäst lämpad att vara just du.
• Tänk om den du avundas, avundas dig lika mycket.
• Tänk om perfekt inte existerar.
• Tänk om du har allt du behöver.
• Tänk hur det skulle vara att släppa taget om avundsjukan och se saker utan detta filter. Tänk om det är roligare!
• Tänk på vilken kraft det kunde vara.
• Tänk om du skulle bjuda generöst på dig själv och ta emot omgivningens reaktioner som gåvor.
• Tänk om andra människor kan vara en inspiration för dig.
• Tänk om du själv i detta nu är en inspiration för någon annan.
• Tänk om allt detta är mer sant än avundsjukan.”

Utdrag från: Farm, Maria. ”KBT-akuten.” Bokförlaget Bonnier Existens. iBooks.


Postat i:arbetsmarknad, EGO, politik Tagged: arbetslös, KBT

Mera transparens

Offentlighetsprincipen, grunden för alla politikers favoritord, transparens, är en värdefull princip. I EU tycker man inte det men här hemma värnar vi om den. Det ska vi fortsätta med. Den är viktig för medborgarnas möjligheter att granska makthavarna. Det är inget kontroversiellt påstående i Sverige. De flesta håller nog med, även centerledaren. Upprörda röster, t.ex. från V, KU och DN, höjs över att Lööf felaktigt påstått inför KU att en handling, som lämnats ut, inte lämnats ut till Ekot, som alltså inte bett om det. Kritikerna misstänker att Lööf försökt framstå i en förmånligare dager genom att oombedd lämna ut ett dokument och i efterhand förneka att man gjort det. Nå’nting så’nt. Man använder brösttoner om att ministern inte varit påläst inför KU-förhören. Det är svårt att känna den riktiga upprördheten över detta möjliga småfiffel eller misstag, vilket det nu är. Har vi inte värre skandaler än så, ska vi vara glada.

källkritik

Jag gillar verkligen sociala medier. Jag gillar det snabba sättet att kommunicera med människor, få nyheter, kunna sprida nyheter, information och framförallt – få kontakt med människor jag förmodligen aldrig skulle vetat om annars. Jag ser nästan bara fördelar, men givetvis finns en baksida också.

Baksidan handlar om att alla människor kanske inte kritiskt granskar den information som kommer via bloggar, twitterkonton eller facebookinlägg. När det diskuteras källkritik i vetenskapliga sammanhang är vi ofta väldigt granskande och ifrågasättande, men när det kommer till sociala medier kan vilken blogg som helst betraktas som sanning – fast vi ofta har vetenskapen om att det är en människa med en specifik agenda som ligger bakom.

Exempel finns t ex hos den politiska oppositionens företrädare, som i sin fulla rätt beskriver den politiska verkligheten utifrån sitt perspektiv. Men det kräver också viss källkritiskt granskande av de som läser (och ja, jag tror att vi alla kan reflektera över det – det gäller bara att komma ihåg vem källan är och i vilket syfte inlägg, bloggar och artiklar skrivs och att det inte alltid överenstämmer med sanningen).

Jag tror det finns anledning för oss som är aktiva på sociala medier att i större utsträckning än idag reflektera över det som skrivs, vad vi själva skriver och vilken bild vi vill förmedla. Vill jag att min blogg ska vara kunskapsbaserad, politisk propaganda eller bara lite skojig? Det finns också all anledning att i olika sammanhang (inte bara i sociala medier) lyfta frågan kring källkritik.


Att vara tyst och låta rasismen gro

Vi har att välja en öppenhet och tala eller tysta stå och se på medan rasismen gror. ALLA människor kommer från en kultur och berättigande till att vara. Det innebär inte att man kan förbise mänskliga rättigheter.

Vi lever i en alltmer global värld. Människor med olika kön, kultur eller läggning tävlar om att överleva bättre än sin nästa. Vi kan inte vinna utan att sikta tillsammans på en bättre värld som civiliserade människor. Sluta peka på din nästa som en råtta. Det föder bara paranoia och alla förlorar.