En fjällräv och en hackspett samlade in 40 000 kronor i Vasaloppsspåret

Anna och Daniel som fjällräv respektive vitryggig hackspett i Vasaloppsspåret

Anna Frisk och Daniel Zetterström åkte Vasaloppet för skogen, utklädda till en fjällräv och en vitryggig hackspett. Tillsammans med ytterligare en vän lyckades de samla in 40 000 kronor till Greenpeace skogskampanj, som går ut på att rädda det norra skogsbältet från destruktiv avverkning.

Berätta om loppet, hur gick det?

Anna: Det var en galen uppförsbacke med långa köer i början och det tog oss lång tid att komma till första depåstoppet. Vi hade våra ups and downs och var ganska slut när vi kom fram till Evertsberg med ungefär halva loppet kvar. Sen blev det nedför och det var tydligen mer vår grej.

De sista tolv kilometerna var riktigt roliga. När det började skymma kändes det som att vi blev djur på riktigt och att vi hade en massa kraft undansparat.

Daniel: Vi startade längst bak av alla, vilket gjorde att de första milen var trånga, långsamma och spårlösa - det gjorde det hela tuffare. Efter Evertsberg lättade det dock, och de sista milen var riktigt roliga!

Vad fick ni för uppmärksamhet i spåret?

[caption id="attachment-35323" align="alignright" width="350"]Anna och Daniel som fjällräv och vitryggig hackspett Foto: Adam Alexander Johansson[/caption]

Daniel: Vi fick väldigt bra respons. Vi ville bara skapa god stämning, våra dräkter hade inga direkta budskap men vi pratade med många. Flera hade redan läst om oss och hejade på, några följde oss till och med från stopp till stopp!

Anna: Många kommenterade och ville prata om våra dräkter. Vi blev intervjuade vid flera blåbärssoppastationer och i slutet av loppet hörde vi flera gånger folk som ropade ”Heja Greenpeace!” till oss.

Några av åkarna kom upp bredvid oss och hälsade och berättade att de hade skänkt pengar till vår skogsinsamling. Det var så fin stämning i och längs med spåret!

Hur mycket pengar samlade ni in?

Daniel: Vårt mål var 40.000 kronor. Tack vare alla som stöttat oss, och att min vän Sef startade en stödinsamling, nådde vi vid målgången 40.009 kronor!

Hur kändes det att åka i mål?

Anna: Det kändes så himla skönt. Det var häftigt att komma in på upploppet och uppleva det som åkare. Det kändes härligt att krama om varandra och att ha klarat utmaningen tillsammans.

Daniel: Det var härligt att åka i mål, men det kändes mer som att det riktigt arbetet började där. Nu kommer Greenpeace arbeta vidare med detta och jag kommer se efter olika möjligheter att stötta deras arbete vidare!

[caption id="attachment-35326" align="aligncenter" width="580"]Anna och Daniel i Vasaloppsspåret Foto: Adam Alexander Johansson[/caption]

Här kan du läsa vår artikel om varför Daniel och Anna antog utmaningen att åka Vasaloppet för våra skogars skull.

De försöker stoppa fossilgasen i Göteborg

Göteborgs hamn 16

Nu har en namninsamling startats för att stoppa en ny fossilgasterminal i Göteborg. Personerna bakom insamlingen beskriver det som en "fristående gräsrotskampanj som drivs ideellt av engagerade invånare".

Stoppa fossilgasterminalen i Göteborg. För att hålla era klimatlöften och undvika klimatkaos måste ni genast stoppa utvecklingen av ny fossil infrastruktur och istället investera i en rättvis omställning till en 100% förnybar energiframtid för alla. Vi kräver därför att Göteborgs stad och regeringen stoppar bygget av en ny fossilgasterminal med tillhörande gasledning. Kliv inte i fossilgasfällan!", står det på hemsidan.

Göteborgs hamn lyfter bränslet som miljövänligt och beräkningar säger att anläggningen kommer att minska koldioxidutsläppen vid raffinaderiet med cirka 130 000 ton per år.

Miljövinsterna med det nya fartygsbränslet är stora. Svavel- och partikelutsläppen minskar till nära noll, kväveutsläppen med 85-90 procent och koldioxidutsläppen med 25 procent jämfört med oljedrift. LNG är färglös, giftfri och luktfri, skriver de i ett pressmeddelande.

Men gasen är fortfarande ett fossilt bränsle även om det kan minska utsläppen jämfört med olja. Förespråkarna menar att vi när utbudet finns borde gå över flytande biogas. Det framtida utbudet av biobränsle är däremot osäkert och kritiker menar att vi riskerar att låsa in oss i ett fossilberoende, och även fossilgasens livscykelanalyser lyfts som ett problem.

 

Fossilgas är varken ett alternativ till, eller ett övergångsbränsle från, andra fossila energikällor. Ny forskning visar att fossilgas under sin livscykel ofta har lika stor klimatpåverkan som kol — eller till och med större, skriver fossilgasfallan.se.

Här hittar du namninsamlingen >>

Konstgjord ö ska byggas i nytt energisamarbete

Powerlink_island

Ett nytt energisamarbete ska bygga en konstgjord ö i Nordsjön för att driva havsbaserad vindkraft. Byggandet av en ö väntas kunna förse 80 miljoner människor med el.

Den planerade ön ska byggas vid Doggers bankar i Nordsjön och täcka ett område på närmare sex km2. Den framtida landytan kommer att agera spindel i den havsbaserade vindkraftens nät, som då kan expandera längre bort från kontinenten. Elen matas sedan vidare till fastlandet från ön via ledningar.

Bakom projektet står den nederländska elnätsoperatören Tennet och Danmarks statsägda Energinet.

Jag ser väldigt stora möjligheter för utbyggnaden av havsvindmöllor i Nordsjön. Det är ett jättelikt område som många länder har ögonen på. Så ön kan bidra till att göra Nordsjön till ett havsvindkraftens Silicon Valley, säger Lars Christian Lilleholt, Danmarks energiminister.

Samarbetet påbörjas officiellt den 23 mars då parterna möts i Bryssel för att skriva under avtalet.

Europas största batterifabrik kan byggas i Sverige

Elbilar

Europas största batterifabrik byggs i Sverige, så kan det bli om företagets Northvolts planer blir verklighet. Northvolts VD Peter Carlsson var tidigare chef på Tesla och den planerade fabriken ska i första hand producera batterier till elbilar.

Fabriken planeras bli nästan lika stor som Teslas fabrik i Nevada och 2500-3000 personer planeras anställas. Målet är fabriken skulle starta 2020 någonstans i Sverige, vart är inte bestämt. Detta enligt DN.

Vi räknar med att bygga i Sverige. Här finns det mycket plats att bygga på, billig och grön energi, och vi har många viktiga mineraler för batteritillverkning i Norden. Bland annat finns nickel, kobolt, litium och grafit här, säger VD:n Peter Carlsson till DN.

På sikt vil Northvolt återvinna batterier. Även om detta låter lovande så kan det vara för tidigt att jubla än. Finansieringen av fabriken är än så länge olöst.

Utöver privata investeringar kommer vi även behöva låna pengar för att finansiera projektet, ett sådant skulle vara EU-lån, säger Peter Carlsson till Sveriges Radio.

Flera tidigare planer på batterifabriker i Sverige har misslyckats, även om det också finns lyckade exempel, enligt Ny Teknik.

Liksom Tesla planerar Norhtvolt att bygga litiumjonbatterier. Dessa batterier är effektiva i och med att det går att få ut nästan all el som de laddas med. De tillhör de tekniker för energilagring som lagrar mest energi per volym. Dock finns det en risk att de överhettas och börjar brinna, enligt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

 

Svensk förbrukning av kött ökar

Förpackat kött i mataffär

Förbrukningen av kött låg 2016 på 87,7 kilo per person och år, en ökning med ett halvt kilo jämfört med 2015, rapporterar Jordbruksverket.

Trots ett ökat intresse för vegetarisk mat stiger köttkonsumtionen. Positivt nog omfattas inte nötkött, men intresset för fågel stiger. Omfördelningen tror Jordbruksverket beror på ett allt större hälsofokus och rekommendationer att minska konsumtionen av rött kött.

I sifforna på förbrukning igår även det vi inte äter, så som ben och annat svinn i livsmedelskedjan.

Jordbruksverket menar även att klimatdebatten kan ha gynnat förbrukningen av ägg och fågel, som båda ökat det senaste året. Mattrender, produktutveckling och konsumentpriser framhålls också som faktorer som påverkat konsumtionen.

Trots att kyckling är mer klimatsmart än nötkött är ökningen ett stort problem, enligt WWF:

Trenden med ökningen av kycklingkött är problematisk. Kyckling har fördelar ur ett enskilt klimatperspektiv men kycklingproduktionen har även stora utmaningar eftersom det bland annat går åt mycket mark för att producera foder till djuren. Det är också särskilt allvarligt när man ser till den ökade importen av kyckling, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

Mer produktion förväntas, politiska initiativ saknas

När det gäller den inhemska köttproduktionen tyder de höga priserna på fortsatt hög efterfrågan, och att det finns plats för utökad försäljning av svenskt nöt- och griskött.

Det övergripande målet med regeringens livsmedelsstrategi är att den totala livsmedelsproduktionen bör öka och motsvara konsumenternas efterfrågan på konventionell och ekologiskt, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och att produktionen ska bidra till hållbar tillväxt.

Trots detta missar Sverige 14 av 16 miljömål, bland annat begränsad klimatpåverkan och tidningen Effekt skriver att det saknas politiska initiativ från regeringen för hur man ska minska svenskarnas köttkonsumtion.

Trump gör miljardnedskärningar i klimatprogram

Donald Trump

Både USA:s meteorologiska myndighet NOAA och miljömyndigheten EPA kan tappa runt en femtedel av sin budget, med stora konsekvenser för landets klimat- och miljöarbete. 

För att finansiera ökade försvarsanslag föreslår nu Vita huset stora nedskärningar i USA:s klimatarbete, rapporterar Washington Post. National Oceanic and Atmosperic Administration (NOAA), USA:s motsvarighet till SMHI, hotas att bli av med 17 procent av sin budget.

Samtidigt kan Environmental Protection Agency (EPA) bli av med en femtedel av sin personal, rapporterar Politico. En så liten budget har inte landets miljömyndighet haft sedan 1991. EPA styrs numera av Scott Pruitt, en klimatskeptiker med starka band till fossilindustrin. Pruitt har i sin tidigare roll som statsåklagare i Oklahoma i flera fall slagits mot EPA i rätten - den myndighet han nu ska chefa över.

NOAA:s och EPA:s nedskärningar kommer få stora konsekvenser för USA:s miljö- och klimatarbete. Bland många områden som berörs kan klimatforskning, projekt för renare vatten och luft, samt miljörelaterat stöd för urinvånare nämnas.

”Vaccin” mot klimatförnekelse?

climate-cold-glacier-iceberg

Amerikanska forskare visar att bättre kunskap om desinformationsspridning minskar acceptansen för förvrängda klimatfakta. 

Forskarna presenterade först välkända fakta om klimatförändringarna för försöksdeltagarna, för att sedan ge dem felaktig information, som att forskarna inte skulle vara eniga i frågan. Resultatet? Deltagarna köpte lögnen, skriver Sveriges radio.

Men genom att i förväg informera om de tekniker som kan användas för att sprida desinformation eller politiskt bakomliggande motiv i klimatfrågan, skapas en typ av skydd mot felaktig information.

Deltagarna var sedan mer benägna att hålla sig till vetenskaplig information.

Bakgrunden till studien är den växande klimatförnekelsen. I USA blir frågan alltmer polariserad, trots den starka vetenskapsgrunden som finns, menar forskarna. Detta blir ett uppenbart problem, eftersom klimatfrågan kräver en omfattande omställning.

När människor inte är säkra på om klimatet ändras eller inte så är man inte lika villig att stötta de åtgärderna heller, säger Kirsti Jylhä som forskar om liknande frågor vid Uppsala universitet till Sveriges radio.

Studien i sin helhet hittar du här

Tyska miljödepartementet förbjuder kött vid officiella tillställningar

9299930183_72ce8e5424_b

Nu är det slut med klimatbelastande schnitzel och resurskrävande currywurst. Tysklands miljöminister har nu bestämt att hennes departement endast kommer servera vegetarisk mat. 

Barbara Hendricks, minister vid det tyska miljödepartementet, deklarerade förra veckan att kött inte längre kommer serveras vid departementets officiella bjudningar. Hendricks förklarar för Huffington Post att hennes departement måste agera förebild i hållbarhetsfrågor.

Vi vill statuera ett tydligt exempel på klimatbevarande, eftersom vegetarisk mat är mer klimatvänligt än kött och fisk. [reds.övers.]

Utöver en vegetarisk hållning så innebär miljödepartementets nya matpolicy även ett stort fokus på ekologiska och närproducerade råvaror.

Animalier är en välkänd miljöbov, och ger många negativa effekter på miljö och klimat. Globalt står köttkonsumtionen för nästan lika stora utsläpp av växthusgaser som privatbilismen. Här, här och här har Supermiljöbloggen skrivit mer om ämnet.

De åker Vasaloppet i djurdräkt – för att rädda skogen

Anna och Daniel i skidspåret

Det norra skogsbältet lagrar mer kol än alla regnskogar i världen. I sin kampanj för att rädda det norra skogsbältet menar Greenpeace på att hoten mot den boreala skogen är en tickande klimatbomb. Anna och Daniel bestämde sig för att bidra till kampanjen på sitt eget sätt.

Anna Frisk och Daniel Zetterström åker Vasaloppet i varsin djurdräkt på söndag, av en mycket speciellt anledning - för att samla in pengar till Greenpeace kampanj för att rädda det norra skogsbältet.

Enligt Greenpeace hotas det norra skogsbältet, som sträcker sig genom Norden, Ryssland, Kanada och Alaska, av destruktiv avverkning. Bara tre procent av skogen är skyddad, vilket kan jämföras med regnskogen där 27 procent är skyddad.

Både Annas insamling och Daniels insamling är redan uppe i över 15 000 kr var. Här berättar de för Supermiljöbloggen om varför de antagit utmaningen att skida nio mil.

Hur kan en göra för att avverka skog på ett mer hållbart sätt?

Daniel: Det stora problemet idag är ju att alldeles för lite yta har ett skydd. FN har identifierat att 17% måste skyddas för att våra skogar ska må bra. Så det Greenpeace vill få igenom är att de stora företagen och framför allt det statliga skogsbolaget Sveaskog ska låta mer av sina skogar vara. Det är inget orimligt, tänk att de får avverka mer än 80% av alla Sveriges skogar.

Ett annat problem är att större och större maskiner används, vilket lätt förstör marken. Skogen är förnybar, men inte oändlig. Den är bara förnybar så länge den får en chans att återhämta sig, och för det behövs större partier av välmående skogar!

Anna: Än så länge är endast några få procent av den svenska skyddsvärda skogen skyddad, vilket enligt FN inte är tillräckligt för att se till att skogen är levande och välmående.

En annan viktig aspekt är att göra det möjligt för våra lagar att följas. 97 procent av all avverkning sker i blindo då Skogsstyrelsens budget bara räcker till att inspektera tre procent av den aktuella skogen innan avverkning. Skogsstyrelsen får alltså inte den budget som behövs för att kunna hålla sig till de regler som finns.

De stora skogsbolagen har också alldeles för stort inflytande i skogspolitiken. För stor makt och ett samtidigt starkt ekonomiskt vinstintresse hos skogsindustrin är svårt att kombinera med en hållbar skogsavverkning.

Hur stor erfarenhet har ni av skidåkning?

Anna: Jag är född och uppvuxen i Borlänge. Utflykter i naturen har varit en stor del av min uppväxt. Så fort det fanns tillräckligt med snö var det skidåkning i Gyllbergen, ett naturreservat strax utanför Borlänge, som gällde.

I helgen som var åkte jag två långa turer med pappa. Vi konstaterade flera gånger att det är magiskt och helt sjukt att det finns ett så här vackert ställe att åka omkring på. Så var känslan.

Men kanske är det inte så sjukt. Kanske är det motsatsen som skulle vara sjuk. Att naturreservat som Gyllbergen inte skulle finnas, för oss att njuta av och för djur och växter att leva i.

Daniel: Jag har väldigt liten erfarenhet av skidåkning, jag har mest lånat sådana där gamla skidor med piggar i pjäxorna. Detta är min första vinter med egna moderna skidor!

Vad betyder skogen för dig?

Daniel: För mig är skogen en oas från det samhälle vi lever i, att få glida ut i det tidlösa och bara vara en del av det hela! Det är läkande, ger svar på frågor som kanske inte får plats i det tempo som vårt samhälle innebär!

Anna: Enormt mycket. Skogen har gett, och ger mig fortfarande, massor. Den är min träningsplats, min andningsplats, den var min lekvärld som barn, min tankesorterare, en nyfikenhetsväckare, en hitta ro-hjälpare och en trygghet.

Jag bor nu ganska centralt i Örebro. Varje dag cyklar jag igenom stan till och från skolan. Att då ibland komma ut i skogen, bort från konsumtionshjul och effektiviseringsfokus, kan vara så himla skönt.

Och så den viktigaste frågan, vilka djur ska ni klä ut er till?

Anna: Jag ska åka som fjällräv i vinterstass! Fluffig och vit alltså.

Daniel: Jag ska vara en vitryggig hackspett! Det är en väldigt talande art för hur våra skogar behandlas, nu finns bara cirka 25 stycken kvar på grund av den svenska skogspolitiken. Så jag tänkte bli den 26:e.

Här kan du skänka pengar till Daniels insamling och Annas insamling!

 

M och KD bryter EU-förhandlingar om utsläppsrätter

power-plant-2012377_1920

Antalet krediter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter har varit för många och därför blivit för billiga. Miljöutskottet i EU gjorde en överenskommelse om att minska antalet, men nu bryts överenskommelsen av den konservativa partigruppen EPP.

Handelssystemet med utsläppsrätter infördes 2005 och betyder att industrier inom EU tilldelas ett visst antal krediter att använda för utsläpp. Industrier som släpper ut mer än de tilldelats kan köpa rätter av den industri som lyckats minska sina utsläpp. På så vis skapas ett handelssystem med ett utsläppstak och priset bestäms sedan på marknaden.

Taket på utsläppsrätter ska sedan successivt sänkas. Men systemet har hittills inte fungerat och har fått mycket kritik, framförallt för att priset har varit alldeles för lågt.

Ett sätt att komma till rätta med det är att minska antalet utsläppsrätter i en snabbare takt än tidigare tänkt. EU:s miljöutskott kom i december överens om en minskning med 2,4 procent, vilket skulle driva upp priset från 50 kronor per ton till mellan 250 och 300 kronor, enligt Dagens Nyheter.

Men den konservativa partigruppen EPP, där Kristdemokraterna och Moderaterna ingår, hoppar nu av överenskommelsen. Det är därmed troligt att sänkningen istället landar på 2,2 procent, i linje med EU-kommissionens förslag.

Isabella Lövin (MP) är besviken och menar att även om det bara handlar om några tiondels procent hade det gjort stor skillnad för hur snabbt målet om noll-utsläpp kan nås.

Centerpartiets Fredrik Federley och Socialdemokraternas Jytte Guteland, som också deltagit i förhandlingarna, är även de missnöjda med beslutet:

Det är ett hinder för att få till en väl fungerande marknad, vilket jag är mycket besviken över, säger Federley till Svenska Dagbladet.

Den konservativa gruppen agerar märkligt och oansvarigt. Vi har kämpat för den här balanserade överenskommelsen som innebär att EU kan leva upp till Parisavtalet, säger Guteland till Dagens Nyheter.

Kristdemokraterna har inte uttalat sig i media angående avhoppet och till Ekot vill Moderaterna inte lämna några kommentarer. Men till Västerbottenskuriren säger EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (M) att han är nöjd med beslutet.

Kommissionen föreslog 2,2 procent. Det är överensstämmande med de mål vi satte i Paris. Att skärpa det målet nu hjälper inte klimatet, men slår hårt mot vår konkurrenskraft, säger Fjellner.

Imorgon ska ministerrådet och parlamentet mötas för att förhandla. Ett slutgiltigt beslut om vad som ska gälla för utsläppsrätterna förväntas komma innan året är slut, skriver Ekot. Men tack vare den konservativa partigruppen kommer resultatet troligtvis bli mindre ambitiöst än vad som var tanken.

Utsläppen från vägtrafiken minskar – men transportsektorn har fortfarande långt kvar

e6_hallandsasen_highres

Utsläppen från vägtrafiken minskade med 5 procent 2016. Men för att klimatmålen ska nås behöver utsläppen minska snabbare. Regeringen har i helgen presenterat flera åtgärder.

Trots att trafiken totalt ökade med två procent under 2016 minskade utsläppen från vägtrafiken, enligt preliminära siffror från Transportstyrelsen. De viktigaste anledningarna till att utsläppen minskade är att mer av biobränslet HVO användes och att motorerna blivit mer energieffektiva.

Totalt minskade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 940 000 ton under 2016. Hade vägtrafiken inte ökat hade utsläppen minskat med ytterligare 260 000 ton. Totalt är utsläppen från transporter i Sverige cirka 17 miljoner ton.

Totalt sett ser dock Sveriges utsläpp ut att öka under 2016 eftersom utsläppen från el-, gas och värmeverk, flyg, sjöfart och tillverkningsindustrin ökar, läs mer här.

Utsläppen behöver minska snabbare

Med de åtgärder och styrmedel som finns idag bedöms utsläppen från vägtrafiken minska med 26 procent till 2030 jämfört med 2010, enligt Trafikverket. Det är inte så mycket jämfört med riksdagens mål om att utsläppen från transporterna ska minska med 70 procent till 2030.

Fler energieffektiva fordon som drivs på el eller biobränslen är en viktig åtgärd för att nå målen. Men det ser inte ut att räcka. Enligt Trafikverket krävs det sannolikt en minskning av biltrafiken för att klimatmålet ska nås.

Regeringens åtgärder

Miljöminister Karolina Skog och klimatminister Isabella Lövin berättade i en intervju med DN i fredags att regeringen under våren tänker presentera följande förslag för att minska utsläppen från transporterna.

  • Långsiktig lösning för ökad användning av förnybara bränslen.
  • Vägslitageskatt på tung trafik för att styra transporter till järnväg och sjöfart.
  • Nytt skatteväxlingssystem av nyregistrerade bilar för att öka andelen miljöbilar.
  • Flygskatt, utredningen är på remiss.
  • Nationell infrastrukturplan med fokus på att öka finansiering till järnväg.
  • Lag om obligatorisk miljöinformation vid bränslepump.
  • Lag om hållbarhetskriterier för biobränsle.
  • Utreda sänkt hastighet.
  • Ge kommuner och städer mer självbestämmande att själv reglera biltrafiken.
  • 700 miljoner kronor för Klimatklivet, kan ge fler laddstolpar och biogasanläggningar.
  • 750 miljoner kronor för Stadsmiljöavtalen för investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.

Finansminister Magdalena Andersson och miljöministern Karolina Skog meddelade i söndags att regeringen inte går vidare med den statliga utredningens förslag på vägslitageskatt, också kallad kilometerskatt.

Vi vill ha en vägslitageskatt som både leder till att gods flyttas från väg till tåg och sjöfart och skapar ordning och reda i åkeribranschen. Vi nöjer oss inte förrän vi har ett förslag som löser båda de två uppgifterna, motiverar Karolina Skog.

Regeringen ska därför presentera ett eget omarbetat förslag.

IKEA gör kök av PET-flaskor

ikea-1376853_1920

Tillsammans med en italiensk leverantör och den svenska designgruppen Form Us With Love, har Ikea utvecklat ett nytt material till en ny köksserie.

Materialet tillverkas av PET-flaskor som samlats in av japanska kommuner. För tillverkningen av en kökslucka behövs 25 sådana halvlitersflaskor.

Vad vi gör på IKEA har stor inverkan på miljön eftersom vi arbetar med stora kvantiteter. Genom att använda återvunnet material kan vi producera på ett mer hållbart sätt, säger Anna Granath, produktutvecklare på IKEA of Sweden, i ett pressmeddelande.

IKEA vill med den nya köksserien minska mängden plast som blir till skräp.

Vi behöver bli bättre på att använda jordens resurser på ett smart sätt. Vår ambition är att öka andelen återvunnet material i våra produkter. Vi tittar på nya sätt att återanvända material som papper, fiber, skum och plast, så att vi kan ge dem nytt liv i en ny produkt, säger Anna Granath.

Serien, KUNGSBACKA, lanserades hos IKEA den 1 februari.

Ett av USA:s största kolkraftverk läggs ned

Navajo

Under de senaste veckorna har det kommit två besked om nedläggningar av kolkraftverk i USA, skriver Washington Post. Orsaken är att den amerikanska kolindustrin har stora ekonomiska problem. 

Ägarna till kolkraftverket Navajo Generating Station i Arizona meddelade nyligen att kolkraftverket kommer att läggas ned 2019, vilket är flera decennier tidigare än beräknat.

Navajo Generating Station är det största kolkraftverket i västra USA och är den anläggning i USA som släpper ut tredje mest koldioxid. Ägarna motiverar nedläggningen med ekonomiska skäl.

För cirka en månad sedan meddelade även Dayton Power and Light att de 2018 kommer att lägga ned kolkraftverken Killen och Stuart i Ohio.

Anledningen till det amerikanska kolets dåliga trend är billig naturgas, billig förnyelsebar energi, regler för luftkvaliteten och svagare efterfrågan än beräknat på kol i Asien, skriver Micheal E Webber,  vice ordförande för energiinstitutet på Texas University. Dessa trender som ger kolet ekonomiska problem ser till stor del ut att fortsätta, och enligt Internationella Energirådet är kolproduktionen i USA nu lägre än under de senaste 30 åren.

Donald Trump ställde sig i valrörelsen tydligt på kolindustrins sida. Men det verkar nu alltså som att inte ens ägarna till kolkraftverken tror att Trump kommer att lyckas få glöd i kolindustrin.

Supermiljöbloggen har tidigare skrivit mer om den amerikanska kolindustrins problem om här och här.

Nya rönen: en femtedel av jordens mat går förlorad

World Food Day

Nära 20 procent av vår gemensamma mat går till spillo genom frosseri och svinn. 

En ny studie från University of Edinburgh visar att hela nio procent av all mat tillgängliggjord för konsumenten slängs, rapporterar Science Daily. Utöver detta äter jordens befolkning i snitt tio procent mer än vi behöver. Sammantaget betyder detta att nästan en femtedel av jordens samlade matresurser går förlorad.

Den värsta skurken är köttkonsumtionen, där nästan 78 procent – eller 840 miljoner ton – av produktionens resurser varje år går till spillo. Köttet står själv enbart för 40 procent av det totala svinnet av grödor. Av alla världens skördade grödor går nästan hälften, årligen 2,1 miljarder ton, förlorade på grund av överkonsumtion, slöseri och ineffektivitet i produktionsprocessen.

Forskarna menar att det är otroligt viktigt att minska kött- och mejerikonsumtionen, minska svinnet och inte äta mer mat än vad man behöver. Utan dessa förändringar kommer växthusgasutsläppen öka, vattentillgången minska och den biologiska mångfalden hotas.

Förutom att slöseriet får skadliga effekter på vår gemensamma miljö drabbas även stora delar av planetens befolkning. Samtidigt som en så skrämmande stor del av vår mat går till spillo lider 840 miljoner människor av undernäring, visar siffror från WHO.

Frågan om matförsörjning väntas dessutom bli allt mer akut, speciellt med tanke på att jordens matbehov kan ha dubblerats år 2050.

Ny rapport: Klimatbevakningen i media minskar

media, tidningar, journalistik

Medias rapportering om klimatet blir allt sämre. Samtidigt ges klimatförnekare mer utrymme, enligt ny rapport. 

För tredje året i rad undersöker Vi-skogen hur klimatfrågan behandlas i svensk media.  Här är några av deras viktigaste slutsatser:

  • Den totala bevakningen har gått ner från 54 122 artiklar under 2015 till 52 733 artiklar 2016.
  • Innehållet i artiklarna har även det förändrats. Det syns en tydlig svängning, från att rapportera om enighet efter Parisavtalet 2015 till att istället lyfta konflikter. Den stora anledningen till det stavas Donald Trump. Under 2016 förekom han i nio procent av alla klimatrelaterade artiklar, och under november och december nämndes han i två tredjedelar av artiklarna.
  • Medieutrymmet för klimatförnekare har ökat kraftigt. Även här är Trump en del av förklaringen, men trenden är tydlig även på insändar- och debattsidor.
  • Bland de svenskar som syns mest i klimatfrågan innehar politiker de första 14 platserna, med statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin i toppen. Näringslivet är däremot inte speciellt synliga i klimatdebatten.
  • Det mest engagerade artiklarna berörde landsbygd och livsstilsval, vilket rapporten konstaterar vara en knivig fråga. Allra mest delad blev debattartikeln "Ni skyller på mina kor - och drar till Thailand" av mjölkbonden Anette Gustawson.

En bra klimatrapportering är oerhört viktigt för att visa på frågans tyngd, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.

Här kan du läsa Vi-skogens rapport i sin helhet.

Kolkraftverk i Stockholm stängs ner

800px-Kaknästornet_Frihamnen_Värtahamnen_Stockholm_Sweden_20050812

Efter hårda påtryckningar avvecklas det starkt kritiserade kolkraftvärmeverket i Värtahamnen.

Kolkraftvärmeverket i Värtahamnen är Stockholms enskilt största utsläppskälla för koldioxid, och har enligt ett pressmeddelande från Stockholms Stad stått för en tredjedel av de totala utsläppen.

Men nu försvinner den svarta fläcken från huvudstadens klimatkarta tidigare än väntat. Kolkraftverkets ägare Fortum väljer att avsluta den koleldade värmeproduktionen redan 2022, istället för att följa den ursprungliga planen om avveckling år 2030.

En bidragande faktor har varit den starka opinion som hörts mot det koldioxidsprutande kraftverket, bland annat på Supermiljöbloggens debattsida.

Morgonstund har guld…


... i mun eller i mund kanske, även utan en prasslande dagstidning. Här ute på landet kommer inga morgontidningar, morgontidningar i den mening som man kan ha i samhällen, alltså på morgonen. Här kommer de fram, långt efter att man redan hört allt på radio eller tv eller läst alltihop på en nättidning.

Jag har en prenumeration på Svenska Dagbladet, visserligen bara på nätversionen men ändå. Jag vill påstå att jag inte hör till SvDs kärnläsarkrets (finns det ordet?) men det är så att de bästa korsorden finns och alltid har funnits i just SvD. Med hjälp av en "app" kan jag lösa sådana korsord på min "surfplatta". Det fungerar, även om känslan med vanans makt inte är precis densamma som förr (får jag väl medge lite motvilligt). Kul med korsord, även om det nöjet är lite tunt som urvalskriterium. Men jag har i alla fall prenumeration på Sörmlands Nyheter, som visserligen också är politiskt förankrad högerut men inte lika långt ut som SvD. Undrar förresten, om inte dagstidningarnas politiska förankring numera tunnats ut eller tonats ner.

Valet av morgontidning kan alltid diskuteras. Jag har bytt flera gånger. Men jag är i alla fall nöjd med att läsa tidningen på dataskärmen i stället för att samla ihop pappersbuntarna, som snabbt växer till gigantiska högar och som är ett slöseri med naturresurser i flera led. Hur många granar eller andra träd, som årligen går åt för att bli pappersmassa för dagstidningar, har jag ingen aning om. Det finns komplicerade beräkningar om det och de varierar beroende på intressena hos den som räknar. Skogsindustrin har intresse av att säga att det t.ex. räcker med en halv gran för att förse ett normalhushåll med ett års direktreklam o.s.v. Den miljömedvetna räknar på sitt sätt. Men högarna av papperssopor, som bara till en del kan återanvändas, är tillräckligt stora för att skapa eftertanke hos var och en.

Ja, ja det gäller att läsa SvD med lite omdöme. Det blir en vanesak. Ibland blir det lite mycket. Nyligen fanns en lång artikel av Bergin om Trumps alla tokigheter, när det gäller terrordåd och hans uppfattning om medias bristfälliga bevakning av dem. Artikeln kunde tyckas innehålla en häpnadsväckande läsning, åtminstone för dem, som ännu inte förstått vidden av dumheterna från Vita huset. Det är en sak men jag måste medge att jag studsade lite vid avslutningen. Så här stod det:

Det är förvisso en presidents främsta uppgift att skydda nationen och efterleva konstitutionen. Mot den bakgrunden går det förstås att hävda att terrordåd utförda av muslimer är ett problem. Det går också att hävda att terrorism är ett problem oavsett vilken religion terroristerna har eller var de kommer ifrån.

Nyhetsmorgon


World Economic Forum, en organisation som stöds av stora, privata företag, ägnar sig att undersöka och ge ut rapporter om ekonomiska förhållanden i världen. Nyligen har man kommit med en rapport om jämställdhet mellan könen i olika länder. Bäst var tydligen Island, följt av Finland, Norge och Sverige. Att Sverige hamnade först på fjärde plats förklaras i huvudsak av löneskillnader mellan könen, vilket är bedrövligt att vi fortfarande inte kommit längre med. Toppkvartetten i jämställdhetsrapporten var kanske inte så överraskande. De nordiska länderna har ganska länge visat intresse för jämställdhetssträvanden. Mer överraskande var att efter de de fyra första följde Rwanda, Irland och Filippinerna. För att begripa hur det hänger ihop, behöver man nog sätta sig in i använd metodik betydligt mer än vad jag orkat göra.

Under tiden jag läste om detta i en e-tidning, hörde jag kortnyheter från tv:ns morgonprogram. Först meddelades att 2/3 av världens alla djur kan vara borta om bara ett par år och sedan att Malmö FF vunnit årets allsvenska i fotboll! Det ena ett i sanning fruktansvärt besked för hela jorden, det andra en lokal oväsentlighet. Intressant prioritering av nyheter. Man hade i alla fall den goda smaken att nämna vår pågående massutrotning av djur före fotbollsguldet. Därefter följde en intervju med statsministern, där två reportrar förgäves tjatade sig trötta för att få Stefan Löfvén att säga att Saudiarabien har medeltida bestraffningsmetoder. Svaren var tydliga och korrekta men Löfvén undgick att använda ordet medeltida. Intervjuarna återkom, frustrerade och förgäves, alldeles för många gånger till att försöka lägga ordet medeltida i statsministerns mun. Ingen lysande uppvisning i journalistik, tycker jag.

"Digicross"


Det är speciellt det där med tidningar på nätet eller papperstidningar. Antar att papperstidningarna är på väg ut. Frågan är knappast om utan hur snabbt. Men jag har hört många som inte vill vara utan sin pappersmorgontidning till frukosten. Det förutsätter att man bor i tätort, där tidningen kommer på morgonen men det gör ju i och för sig de flesta nu för tiden. De säger att det är en känsla det där med den stora, prasslande papperstidningen. De säger att det är svårt att läsa på en skärm. Det är inte alls samma sak. Skärmen är för liten, ljuset för skarpt, man får ingen överblick o.s.v.

Jag håller inte med och har länge skrävlat om att jag läser tidningen på datorn och att det går precis lika bra. Morgontidningen kommer ändå så sent här ute på vischan. Miljöhänsyn talar för det digitala. Man slipper släpa på kassar med papper. På nätet är nyheterna färskare. Där finns nyheter och debatt hela tiden, liksom på tv och i radio. Man behöver ändå hänga med på nätet. Det är bara en vanesak att kunna läsa tidningen på skärmen. O.s.v. Alltså har jag digitala abonnemang på en lokal dagstidning och på en rikstäckande, vilket är SvD på grund av de överlägsna korsorden, som den tidningen alltid haft.

För en tid sedan skaffade jag mig en läsplatta och en app, som gör det möjligt att lösa SvDs korsord digitalt. Tekniskt fungerar det utmärkt. Men jag har så småningom märkt att jag blivit mindre benägen att ta fram korsordet, när det bara finns i den skepnaden. Det är inte riktigt samma känsla som att ha det framför sig i själva tidningen. Jag använder plötsligt precis samma argument mot det digitala alternativet som andra använder för att läsa sina gamla papperstidningar, argument som jag livligt motsatt mig.

Ja, ja. Jag får väl traggla på och försöka vänja mig. Eller falla till föga och återgå till att köpa fredags- och lördagsexemplar av SvD. Fast jag kommer nog att välja det förstnämnda. Ett skäl är att det på senare år blivit svårare att komma över lösnumren. Av någon anledning har man blivit mer sparsam med antalet spridda lösnummerexemplar. Åtminstone i vår lilla by.

Apropå digitalt hörde jag just på morgonteve att Zlatan nu avslöjat på nätet att han ska spela för Manchester United. Den föga blygsamme huvudpersonen twittrar och säger att det blivit dags att låta världen veta var han ska spela!