Cirkelns väg – en alternativ mötesform


Det finns en alternativ mötesform, en fullständigt icke-hierarkisk. Det är den urgamla cirkeln, där vi sitter sida vid sida i ring, där det inte finns något bakom och framför, där alla få ta lika mycket plats, där vi i tur och ordning får tala om det våra hjärtan är fulla av, där alla blir respektfullt lyssnade på, där vi alla behövs, där allas gåvor till cirkeln är lika värdefulla, där det inte finns någon som vet bättre än du och där alla ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Det är genom cirkeln som vi blivit människor. Vi har samlats i hyddan och runt lägerelden. I cirkeln har vi tagit hand om varandras behov. I cirkeln är det lätt att komma till det som är djupt och viktigt för oss. Vi står nakna inför varandra på ett nytt sätt.

Det är viktigt att ha ett mål för cirkeln, en intention, och att man slutar när målet är uppfyllt. Man kan lägga något i mitten som symboliserar vad man vill, en dikt eller en symbol. Var och en kan bidra med något.

Mångfald är eftersträvnadsvärt i cirkeln. Jag vet inte allt. Tillsammans vet vi mer.

Manitonquat (Medicine Story), som kommer från Wanmpanoag-stammen, har tillämpat cirkeln som mötesform under många år. På hans hemsida Circle Way kan man läsa mer. Hans mission är att främja en mer humant samhälle som bygger på samarbete, jämlikhet, närhet och omsorg.



Dialogens konst

Vi lever i ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle, där människor med skiftande världsbilder, med olika seder och bruk, lever sida vid sida. Vi ser saker och ting med olika kulturella glasögon och står ibland oförstående inför våra främmande bröders och systrars handlande och dem inför våra.

Då finns det två vägar att gå. Antingen låter vi våra rädslor får fritt spelrum och bygger höga murar eller så låter vi vår nyfikenhet och vilja att lära nytt styra och bygger kärleksfulla broar. För det senare ska komma till stånd behöver vi öva oss i dialogens konst. I boken "Together" framhåller Richard Sennetts  tre fundament för en fungerande dialog:

(1) Informalitet
Man bestämmer inte reglerna för dialogen i förväg, utan de måste uppstå efter hand.

(2) Öppenhet
Man måste gå in i dialogen med attityden att man kan ha fel. Den vanliga mänskliga inställningen att jag har rätt och du är dum den skapar inget vidare bra samtalsklimat.

(3) Samarbete
Efter dialogen bör det inte finnas några vinnare eller förlorare. Alla bör gå ut ur dialogen berikade. För målet med dialogen är att vidga våra horisonter, berika våra erfarenheter och vår smala repertoar av sätt att ta itu med livets svårigheter och utmaningar. 
(Från Filosofiska rummet i P1)


Inbjudan till möte

Vi skulle nog förtäras om vi hela tiden befann oss i en intensiv dialog där vi gav uttryck för våra starkaste känslor och djupaste tankar, men vi befinner oss nog i sådana möten alldeles för sällan.

Sent en kväll efter en fest, där hon bara upplevt de vanliga ytliga mötena, skrev Oriah Mountain Dreamer en prosadikt där hon uttryckte sin längtan efter stark närvaro:

INBJUDAN TILL MÖTE
Jag bryr mig inte om hur du tjänar ditt uppehälle. Jag vill veta vad du längtar efter och om du vågar drömma om att nå din längtans mål.

Jag bryr mig inte om hur gammal du är. Jag vill veta om du vågar göra dig löjlig för kärleks skull, för dina drömmar, för att känna att du lever.


Jag bryr mig inte om vilka planeter som står i konjunktion med din måne.?Jag vill veta om du har nått djupet i din sorg, om du har låtit dig öppnas av livets svek eller blivit knuten och sluten av rädsla för mer smärta.


Jag vill veta om du kan sitta hos smärtan, min eller din, utan att försöka dölja den eller förminska den eller bota den.


Jag vill veta om du kan vara i glädjen, min eller din, om du kan dansa ohämmat och låta extasen fylla dig ut i tå- eller fingerspetsarna utan förmana oss att ta det varligt, att vara realistiska, att minnas våra mänskliga begränsningar.


Jag bryr mig inte om ifall den historia du berättar för mig är sann. Jag vill veta om du kan göra någon annan besviken för att vara sann mot dig själv; om du kan bära att bli anklagad för svek och inte svika dig själv; om du kan vara trolös och därför tillförlitlig.


Jag vill veta om du kan se skönhet även när den inte är vacker, varje dag och om du kan ösa ditt liv ut dess närvaro.


Jag vill veta om du kan leva med misslyckande, ditt eller mitt, och ändå stå vid stranden av sjön och ropa ”Ja!” till den silvriga fullmånen.


Jag bryr mig inte om var du bor eller hur mycket pengar du har. Jag vill veta om du kan stiga upp efter en natt av sorg och förtvivlan, trött och sliten in i märgen och göra det som behöver göras för barnen.


Jag bryr mig inte om vem du känner och hur det kommer sig att du är här. Jag vill veta om du tänker stå med mig i eldens mitt och inte vika undan.


Jag bryr mig inte om var eller vad eller med vem du har studerat. Jag vill veta vad som håller dig uppe, inifrån, när allt annat brister.


Jag vill veta om du kan vara ensam med dig själv och om du verkligen trivs med ditt sällskap i de tomma stunderna.