Etikettarkiv: miljöpolitik

mindre plats för bilar, mer plats för människor

Postat av

I senaste numret av Byggindustrin (14/2013) finns ett reportage om attraktiv stadsutveckling där bl a Alexander Stråhle, som är stadsbyggnadsforskare på KTH, pekar på William H Whytes ”the power of ten” (en bra plats är en plats där du kan utföra minst tio olika aktiviteter, tio sådana platser ger en bra stadsdel, tio sådana stadsdelar ger en bra stad). För inte så länge sedan lyssnade jag också på en annan forskare (Charlotta Mellander) som pratade om attraktiva städer. Hon menade att människor vill vara där andra människor är, där det finns mångfald, tolerans, spännande aktiviteter och kultur. En del i detta är såklart en attraktiv boendemiljö.

Parker, butiker, folkliv och snabb och smidig kollektivtrafik är givna faktorer som höjer attraktiviteten i staden.

Att bygga hållbara städer diskuteras allt mer i stadsbyggnadskretsar,
lite försent kan tyckas, men bättre sent än aldrig. Vad handlar det om då? Ofta
utpekas förtätning som den onda stadsutvecklingen som tar alla gröna ytor till bostäder. Jag ser det snarare tvärtom – mer plats för boende och grönytor och mindre till gråytor som parkeringsplatser eller industrier i attraktiva (ofta sjönära). Det är också så jag skulle vilja att Karlstad utvecklas.

Stråhle har vidare satt upp fem faktorer, viktiga för en stads attraktivitet: Utbud av handel, restauranger och kultur, Tillgång till parker och vatten, Kvartersformen (det ska vara slutna gårdar), Närhet till snabb kollektivtrafik, Befintligt gatunät för gång och cykel. Stråhle menar också att tätheten är avgörande, inte minst för att bilar får mindre plats och mer plats ges åt människor. Tätheten i staden är viktig utifrån både Stråhles och Mellanders perspektiv, eftersom tätare stad ger mer människor på en viss yta, vilket gynnar antalet interaktioner, möten, mötesplatser men som givetvis ställer krav på staden och dess olika delars utformning, inte minst tillgången på grönytor.

Precis som forskningen också påvisar blir gröna ytor istället allt viktigare om man ska bygga fler bostäder. Både för människors upplevelse, men också för omhändertagande av t ex dagvatten. I Karlstad finns gott om grönytor, vilket vi ska värna och utveckla och i så stor utsträckning som möjligt bygga på gråytor. Tillsammans ger dessa mindre utrymme för bilar och mer för människor, och visst är det väl så att staden är till för människorna?


Vem bryr sig

Postat av
När man häromdagen i riksdagen diskuterade svenska miljömål, fanns bara två debattdeltagare närvarande i salen. En vänsterpartist ville diskutera med miljöministern om Naturvårdsverkets bedömning att 14 av de 16 miljömålen inte kommer att uppnås med nuvarande politik. Tomt i salen i övrigt, tomt så det ekade, kunde man höra på ett filmklipp. Symptomatiskt på något vis. Varken partier eller ledamöter verkar ta miljöfrågorna på allvar. Inte ens miljöministern tycks bry sig särskilt, även om hon artigt nog var närvarande som den som frågan ställts till. MP borde bry sig, kan man tycka, men MP var inte representerat av någon debattdeltagare eller lyssnare. Man kanske var sur för att något annat parti vågat ställa miljöfrågor till miljöministern. Å andra sidan spelar det inte så stor roll, för några egentliga svar blev det ju inte. Man utreder och funderar och ministern hänvisar till grundlagskrav på beredning av ärenden. Precis som om grundlagen skulle hindra regeringen att föra en politik, som gör det möjligt att uppfylla de miljökrav man själv varit med om att besluta.

jordtimmen – om att inte ge jorden feber

Postat av

Ikväll höll jag tal på torget med anledning av att Glokal Respekt anordnade Earth Hour-firande i Karlstad.

För några veckor sedan var jag sjuk med feber. Jag hade runt 39 grader i några dagar och kände mig ganska svag och bräcklig där jag låg hemma i soffan. När temperaturen sedan sjönk med två grader till de mer normala 37 kändes det som om livet lekte igen.

Varför berättar jag då det?

Jo för att den temperaturökning som jorden står inför handlar om 4 grader. Och även om det givetvis inte är direkt överförbart till människor tror jag att vi behöver något att relatera den temperaturökningen till. De två grader som min temp höjdes med gjorde mig helt utslagen, vad är det då vi egentligen gör med den jord vi lever på om vi inte gör något åt att vi står inför en fyra grader höjning av temperaturen?

Det känns som om det är väldigt svårt att ta på och det känns som om det är svårt att få världens makthavare att enas kring ett mål om att vi ska göra allt som står i vår makt för att det inte ska bli verklighet. Men vi kan inte ge upp hoppet. Det faktum att vi idag tillsammans släcker ljuset är en signal att vi är många som vill uppmärksamma frågan om klimatförändringar.

Förutom att släcka ljuset handlar Earth Hour om att försöka leva lite grönare i vardagen. Det finns mycket vi kan göra. Åker du bil till jobbet – testa att åk buss i en månad, eller varför inte cykla alla dagar det inte regnar? Mitt tips är att du gör ett val och utmanar dina kompisar att göra det lika bra – eller bättre. Om vi utmanar varandra att leva mer klimatsmart, så kan vi gemensamt hantera vår stora utmaning klimatförändringarna bättre.

Jag är politiker, mitt uppdrag, som jag ser det, är att underlätta för människor att göra miljösmarta val. Skapa strukturer i samhället som gör det enkelt att agera klimatsmart. Jag vill inte att karlstadbor och andra ska ha klimatångest över att det är svårt att hitta rätt produkter i affären, att det är svårt att välja kollektiva transporter eller otryggt att cykla eller gå. Jag tror vi alla vill göra det som är bra, politikens uppgift är att levererar lösningar på det. För alla.

När jag var sjuk, var det enda jag ville vara frisk. När jag väl sedan blev frisk, blev det en massa andra frågor som jag tyckte var viktigare än min hälsa. Men det är värt att tänka på och viktigt att komma ihåg. Jag är övertygad om att när vi står där med 4 graders temperaturökning bara kommer att prata om hur skönt det vore med normaltemp. Därför är det viktigt att vi nu ser till att vi agerar så gott vi kan innan.

Earth hour handlar ju dels om att skapa uppmärksamhet för klimatfrågan. Det handlar också om att visa på att vi tillsammans kan göra skillnad. Vikten av att visa på att saker spelar roll och att vi är många som bryr oss.

Det omöjliga tar bara lite längre tid. Tappa inte tron på att vi kan förändra världen.

20130323-213120.jpg

20130323-213224.jpg


De djupa skogarna

Postat av
Det finns inte så många sådana kvar nu. På Skogsbloggen läser jag att det igår var internationella skogsdagen, en dag som passerat obemärkt för de allra flesta. Malin Sahlin på Naturskyddsföreningen, som skriver bloggen, är vass och kritisk om Skogsstyrelsen, skogsindustrin, LRF, politiker och andra skogsintressenter. Hon värnar om urskog och den biologiska mångfalden och ställer ofta de penninghungrande intressena mot mer humanistiska intressen av skogen, som landskapsvård, rekreationsvärde m.m. På den internationella skogsdagen slutar hon i moll på detta vis: Denna dag, som är tillägnad skogen, så skulle jag enkelt vilja uttrycka min stora kärlek till denna fantastiska resurs. En resurs som för närvarande tyvärr endast syftar till positiva kvartalsrapporter, snabba klipp och ett gigantiskt utarmande av arter, livsmiljöer och upplevelser.

Barnens framtid

Postat av
Ett upprop på nätet, som kallas Föräldravrålet (se adress i vänsterkolumnen) har startats av föräldrar, som är oroliga för politisk passivitet rörande klimatfrågan och för sina barns framtid. Föräldravrålet har frågat våra politiska partier, om de tänker göra den globala uppvärmningen och klimatproblemet till en högst prioriterad fråga och, om inte, varför. De säger att de fått svar av fyra av de åtta partierna. De som inte svarat är fyra högerpartier, SD, M, FP och C. Ett högerparti, KD, har svarat och svaret blev nej. KD menar att t.ex. bekämpning av ungdomsbrottslighet, en i och för sig behjärtansvärd fråga, är en fråga som ska högre prioritet än klimatfrågan. I sin motivering är KD rätt tydligt med att man inte anser att politikerna egentligen ska göra något åt klimatfrågan utan nöja sig med att informera och underlätta för enskilda människor att göra något. Inget i det här svaret förvånar det minsta. Tre partier, V, S och MP har svarat att man tillmäter klimatfrågan högsta prioritet.

Reflektion från budget 2013

Postat av
En gång om året går alla politiska partier upp i talar stolen och säger pliktskyldigt att dom minsann är ett ”miljöparti”. Eller så brukar det se ut under kommunfullmäktiges beredning av budgeten. Allianspartierna hävdar att dom har en minst lika offensiv politik för miljön.


Detta år var dock inte som de andra och endast Moderaterna var så offensiva i debatten, dock backades inte den höga svansföringen i debatten upp av några faktiska förslag i deras budgetförslag men det verkade inte spela någon roll. Kristdemokraterna, Centerpartiet och folkpartiet var i år inte uppe och upprepade samma sak. Det kan bero på att i deras budgetar för 2013 var miljöfrågan bortprioriterad. På frågor hur allianspartierna ställde sig till våra förslag i budgeten gavs inga svar, förutom igen från Moderaterna som svarade att de kanske kunde gå med på ”Grön-IT” men att ”Grön-El” verkade dyrt.

Faktum är att den rödgröna budgeten var det enda förslag till budget som faktiskt hade några miljöambitioner, vilket i sig är tråkigt då vi på miljösidan är öppna för fler förslag för att arbeta långsiktigt med miljöfrågor i Borås Stad.

Facit över ett miljöpolitiskt misslyckande

Postat av
I samband med Riomötet om hållbar utveckling 1992 var det en större diskussion om miljön i medierna än under klimatdiskussionen säg 2007. Då fanns en sorts enighet. Näringslivets företrädare sade i princip: OK, miljölarmet har gått, vi har fattat, ni i miljörörelsen har spelat ur er roll. Vi kommer att lösa det. Behövs bara att ”samhället” (staten) pekar ut riktningen och målen, så ska vi lösa problemet. Vi har expertisen, är lösningsorienterade och kan röra oss snabbare.

Man kan fortfarande höra spår av detta synsätt.

Detta kom till uttryck under den dåvarande borgerliga regeringen framför allt på två områden. Inom skogspolitiken infördes de två såkallade jämställda målen, samt ”frihet under ansvar”. Hur det gick med det har vi kunnat följa i en (enligt min mening något yrvaken men) viktig och uppmärksammad serie i DN av Maciej Zaremba i våras, och i en serie i radion nu under sensommaren-hösten. Dvs det gick inget vidare – näringen tog gärna friheten, med ansvaret har det varit sämre ställt.

Det andra området var avfallspolitiken. Det kom till uttryck i ”producentansvaret”: ungefär samma sak där. Näringslivet tog på sig att lösa avfallsproblemet, till att börja med förpackningar.

Jag har länge tyckt att förpackningar fått för oförtjänt mycket uppmärksamhet i svensk miljödebatt och miljöpolitik. Det är inte svårt att förstå varför: förpackningar är vardagsnära, det är något som vi alla konfronteras med om inte varje dag så åtminstone varje vecka i överfyllda soppåsar. De är en symbol över resursslöseriet och miljöproblemet. De har också blivit en symbol över misslyckad miljöpolitik: TROTS all uppmärksamhet har vi fortfarande problem, omfattande problem.

Dåvarande centerledaren och miljöministern Olof Johanssons avfallspolitik var i flera avseenden ambitiös och framsynt. Producentansvaret skulle inte bara ge näringslivet rätt fria tyglar att lösa det utpekade miljöproblemet på ett smidigt och effektivt sätt. Det skulle också utvidgas gradvis från förpackningar till flera områden. Syftet skulle vara att minska slöseriet och sluta kretsloppen vad gäller materialanvändningen. Så skapades också en kretsloppsdelegation, som levde kvar också några år efter regeringsskiftet 1994.

Men hur gick det sen? Johanssons efterträdare Lennart Daléusklagade 1999 på att miljöarbetet inte hade den styrfart den borde haft. Ändå var det i den vevan som miljöbalken och den av nuvarande regeringens sedermera utarmade miljömålssystemet togs fram.
 
Och hur det gick med avfallet? Nu har facit kommit i Avfallsutredningen. Avfallet har inte minskat, snarare tvärtom. Näringslivet har inte lyckats lösa problemet. I stället har det blivit mångåriga bråk mellan näringslivet och kommunerna om utformningen av insamlingssystem, städning osv. I stället för att utvecklas till flera områden har avfallspolitiken kört fast. Utredaren uppger sorgset att han har misslyckats med att få parterna att snacka ihop sig till konstruktiva lösningar. I stället föreslår han i stort sett att kommunerna och staten övertar en stor del av ansvaret för insamlingen och hanteringen av förpackningar. Och politiken har inte utvecklats särskilt mycket från förpackningar. En viktig del av utredningen är att föreslå hur Sverige ska klara EU-kraven i det nya avfallsdirektivet.
 
Ännu ett exempel på hur Sverige gått från ledande miljöland till eftersläpare: vår miljöpolitik reduceras alltmer till det som EU tvingar oss till. I stället för att vi skulle använda EU:s bindande regler för att lyfta EU:s miljöpolitik, och därmed gynnar vår egen miljö, har EU mer och mer kommit att sätta ett golv under vilken inte ens en borgerlig regering får sänka vår miljöpolitik. Ett färskt exempel gäller just avfall, där kommissionen stämtSverige inför EU-domstolen för att inte klara EU-kraven för elskrot.

Något som den senaste avfallsutredningen inte har mäktat med att ta upp. Den hade visst fullt upp med att försöka rätta till 1990-talets lösningar på problemen med förpackningar och pappersinsamling.

Är sydöstskåne laglöst?

Postat av

Det verkar som sydöstra Skåne ska vara ett laglöst land. Åtminstånne om vissa högljudda röster får bestämma.

De senaste dagarna har man kunnat läsa i Ystads allehanda att politikern som åtalas för miljöbrott tycker att man ska lägga ner Miljöförbundet efersom de anmält hans hantering av asbest. Förbundet ansvarar för att miljölagstiftningen följs i Ystad, Tomelilla och Simrishamns kommuner. Enligt miljöbalken är de skyldiga att anmäla alla misstänkta miljöbrott. Anmäler de inte gör de sig skyldiga till tjänstefel. Det är som om den som blir åtalad för att man kört för fort vill lägga ner polisen.

Man kan också läsa om företagaren som kämpar för att slippa riva sitt svartbygge. De som egaserar sig i detta måste ställa sig frågan om det handlade om någon annan lag kan man skylla på att man inte viste om att man inte får lov att köra utan körkort när polisen stoppar en?

De tjänstemän och politiker som är tillsatta att följa plan och bygglagen eller miljöbalken har i många fall bara att följa de lagar som riksdagen fattat. Om myndighetsnämnden inte kräver att snvartbygget ska rivas kan nämnden bli dömd för tjänstefel.

Share

Upp till bevis Alliansen i Borås!

Postat av
En gång om året går allianspolitikerna i Borås upp i Fullmäktiges talar stol under budgetdebatten och proklamerar stolt allt dom minsann också är miljöpartier. Något konkret förslag i budgeten har dom inte men dom försäkrar att dom skall återkomma i frågan. Jag hälsade dom välkommen på "banan" och så fram emot att få se det som så få har sett, en miljöpolitik från alliansen. Vissa kallar borgarnas miljöpolitik för loch ness monstret, alla har hört talas om den, ingen har sett den och troligtvis finns den inte alls.



Finns det något i Loch Ness?

Under följande år efter budgetdebatten visar det sig att det här med miljö inte är någon prioriterad fråga bland allianspolitikerna i Borås. Den senaste frågan var frågan om vegetarisk matdag i skolan. Problemet är tyvärr inte bara att alliansen inte vill göra något utan att dom inte ens förstår frågan. Och om man inte förstår miljöfrågorna hur kan man då driva dom? Under de senaste åren har jag träffat många politiker från andra kommuner i olika sammanhang och kan berätta att et finns flera kommuner där alliansen för en utmärkt miljöpolitik så problemet verkar vara Borås specifikt.

Fram till nästa budgetfullmäktige är det upp till bevis för Alliansen i Borås! visa att ni har någon miljöpolitik, jag skulle bli den första som biföll en bra miljöpolitiskt förslag från er och jag hoppas verkligen att något sånt förslag kommer.

Idag kom min debattartikel med i bt. Det rapporterades även från ks behandling av vegetarisk matdag.

Moderaternas skuggspel

Postat av
De sk. nya moderaterna fortsätter sitt sökande efter väljare genom att i nästa steg inrikta sig på miljöpartister som står och velar, var nu dessa velande miljöpartister finns...

Det är kusligt att se hur viktig makten verkar vara för detta stora visionslösa partiet som är och alltid har varit ett högerparti som framförallt syftar till att göra livet bättre och lättare för adel, rika, chefer, arbetsgivare, höginkomsttagare, fastighetsägare och alla som heter Krull Von Tottensparre.

Ingen kan beskylla reinfeldt för att vara något annat än lyckosam i sitt lurendrejeri. Moderatledaren har lyckats med att bedriva exakt samma politik som Bo Lundgren gick till val på 2002, och då fick 15,2 % av folkets röster, helt genom att låtsas vara arbetarnas företrädare och en politisk nytänkare. Nu står statsministern med dubbelt så stort stöd utan att ha förändrat något annat än partiets färger, retoriken och bytt ut några personer i partitoppen. Politiken är densamma, men numera struntar man att tala om vad målsättningen och visionerna för framtiden är, vilket man vågade göra förr. Om man skulle göra det idag är nämligen risken mycket stor att väljarna skulle svika och vandra bort från dessa sk. nya moderater. Dessutom har moderatledaren lyckats med konststycket att trots den förda politiken vinna stöd bland vanliga människor som har fått för sig att de har fått det bättre.

Får man då det egentligen bättre av att ha mer pengar att röra sig med? Svaret är nog trots allt ja, men endast till viss del. Det är nämligen så att ökade ekonomiska klyftor i samhället bidrar till en otryggare värld där även sociala klyftor samt kriminalitet ökar. Man umgås allt mindre med människor ifrån andra samhällsskikt dessa människor blir främmande. I det långa loppet kommer "vi och dom"-känslan öka. "Vi" som har arbete och gott ställt och "Dom" som inte har arbete och som bara vill åt våra pengar och vårt välstånd.
Ingen människa mår bra av att se misär och olycka utanför sin dörr vilket bidrar till att man söker sig bort ifrån varandra alltmer och bosätter sig på olika platser bostadssegregationen (mellan de som har och de som inte har) ökar (vilket redan pågått under en längre tid). Samtidigt är det naturligtvis så att många människor tycker om att ha råd att handla en extra tröja i månaden etc. Vad man inte tänker på är att man när som helst utan någon som helst förvarning kan stå utan jobb, eller arbetsförmåga. Man glömmer bort att skattepengarna är en investering i den egna framtiden. Just nu betalar man mycket av den hjälp som går till sjuka och äldre, men vem skall betala för oss yngre människor när vi blir gamla?

Solidaritetskänslan och stoltheten i att bidra och hjälpa andra verkar ha försvunnit och här har reinfeldt lyckats storartat.

Om man har varit utanför Sveriges gränser och sett hur det kan se ut i länder där klyftorna tillåtits växa, så tror jag att man har en ganska klar bild av vad man vill se i Sverige. Problemet är att alla kanske inte har bevittnat favelas i Rio de Janeiro, ghetton i USA:s storstäder, kåkstäder i Banjul mer än på TV. Det är svårt att sätta sig in i människorna i dylika miljöers tillvaro där de varje dag ser extrem rikedom passera förbi samtidigt som de själva lever på luft och i skit. Jag tror kanske att det dröjer innan Sverige befinner sig på de nämnda ländernas nivåer, men det är ditåt det barkar om vi inte aktar oss!

Vi kan aldrig och bör nog aldrig heller utradera inkomstklyftorna så länge kapitalismen är det rådande systemet som vi har att förhålla oss till, men vi måste definitivt aktivt minska klyftorna. Inte bara mellan de som arbetar utan också mellan de som arbetar och de som inte arbetar.

Man tar sig inte närmare arbetsmarknaden genom att hamna under ekonomisk press, där man har svårt att betala sina räkningar och har ett ständigt vräkningshot hängande över sig.

Inte heller löser man klimathotet genom att vara ordförande vid den största klimatkonferensen hittills, och inte våga styra dagordningen överhuvudtaget, samt inte våga tvinga fram ett bindande avtal. Om ordföranden på denna oerhört viktiga konferens bara ett par år tidigare sagt att hans parti inte skall syssla med miljöfrågor så förstår man kanske varför Köpenhamnskonferensen inte ledde någonstans egentligen.
Man löser inte heller klimathotet genom att anställa Fia Arkelsten som partisekreterare. Arkelsten har säkert ett visst miljöengagemang, men det handlar inte om ett engagemang för att förbättra miljön utan snarare om ett intresse för miljöpolitik och ett intresse av att ifrågasätta de som har någon kunskap på området. Att vara för förbifart Stockholm i nuvarande utformning, att vara emot utbyggnad av cykelbanorna i Stockholm etc. är knappast något som visar på ett brinnande miljöengagemang och tro på en grönare framtid i mina ögon i alla fall.

Jag har vädjat förut, och gör det igen; Läs på, tänk kritiskt, lyssna inte bara på vad som sägs, läs mellan raderna, läs i partiprogram, ställ fördelar mot nackdelar, sätt er in i andra människors tillvaro, inse att vi alla är medborgare på samma jord. Vi har bara ett jordklot och detta jordklot tillhör inte bara några få människor. Det tillhör alla människor, alla djur, alla växter och alla framtida människor, djur och växter. Vi är inte den första, och förhoppningsvis inte heller den sista generationen som lever här, naturen känner inte till några nationsgränser eller klocktid och det är i naturen vi lever.

Intressant

Äntligen kristna som förstår!

Postat av
Igår publicerades en debattartikel, eller snarare en vädjan om eftertanke från en samling kristna teologer, diakoner, präster, pastorer m.m. Artikeln är förbaskat bra, den visar precis på den brist på humanism som ryms inom alliansens politik och de vägval sittande regering gör.

Att alliansens klimatpolitik är ihålig och fattig råder det ingen tvekan om, övrig miljöpolitik är än värre.

Alliansen vill fortsätta stödja vapenexport även till odemokratiska länder som kränker mänskliga rättigheter eller befinner sig i krig. Alliansen kommer också fortsätta med svensk krigföring under NATO-flagg, istället för fredsbevarande uppgifter i FN:s regi.
Alliansen vill fortsätta stödja pälsindustrin och låta minkfarmarna fortsätta med sitt omfattande djurplågeri.

Alliansen vill fortsätta främja ökad konsumtion och ökad produktion av förbrukningsvaror vilket är förödande för människor, djur och natur både i vår tid och i framtiden.
Alliansen har överfört kontrollen av djurhållning till länsstyrelserna som inte hinner med sitt uppdrag och djuren lämnas åt sitt öde i en värld där ekonomiska vinster är viktigare än empati och omsorg om djuren.

Fattiga blir allt fattigare och tvingas leva på allt mindre smulor som kastas på marken av de som redan har. De som redan har skall dessutom få mer, och därmed de som inte har få mindre.

Gemensamt ägda bolag har sålts ut och kommer fortsätta säljas ut bit för bit. Det ger kortsiktiga intäkter till statskassan, men det ger ingenting på sikt mer än en fattigare nation.

Jag är själv inte kristen, men om man bortser från det teologiska i de kristna värderingarna kan jag ställa upp på allting eftersom det handlar om humanism, omtanke, empati, omsorg om de svagaste och mest utsatta, kritik mot girighet och egoism.
Om man är kristen och står för kristna värderingar är det fullkomligt obegripligt hur man kan ställa sig bakom alliansens inhumana och egoistiska plånboks-politik.

Intressant

Maria Wetterstrand rules!!!

Postat av
Finns det någon i Sverige som kan låta bli att rösta på Miljöpartiet efter kvällens utfrågning av Maria Wetterstrand i SVT?!

Är det någon partiledare som kan mäta sig med vårt kvinnliga språkrör?!

Svaret på dessa två frågor bör vara ett rungande NEJ!

Maria var i stort sett felfri, som vanligt. Hon svarade klart och tydligt på alla frågor och visade tydligt att Miljöpartiet är en röst för framtiden. Den enda frågan som var svårare att svara på var om ett eventuellt regeringssamarbete med alliansen. Den frågan behöver ju inte besvaras av Miljöpartiet eftersom Arrogansens partiledare redan har besvarat detta. De har sagt att de väljer en minoritetsregering förutsatt att alliansen blir största block. Att erbjuda Miljöpartiet en stödjande roll är ju knappast seriöst, och framförallt inte då Mp kommer att bli tredje, eller eventuellt fjärde största parti i Sverige efter valet. Att ett parti med 8-10 % av rösterna skulle agera stödparti är knappast troligt. Alliansen vill ta stöd av SD i första hand och det är något som borde tas upp i större utsträckning!

När det gäller kärnkraften hade jag kanske velat se ett ännu tydligare avståndstagande där Maria klart och tydligt talade om var Mp står i denna fråga, även om hon gjorde ett försök. Nu höll hon i första hand fast vid den RödGröna överenskommelsen. Att Mp är direkt emot kärnkraften är fakta, men å andra sidan så är även vi medvetna om att vi inte kan avveckla helt förrän vi har alternativen som ersätter den klara. I grunden är den RödGröna överenskommelsen i linje med Mp:s syn på saken, men det borde gjorts tydligare att Mp kommer göra allt för att skynda på och sätta press på branscherna att utveckla i högsta möjliga takt. Det viktigaste var att hon fick fram att det är oansvarigt att skapa avfall nu som kommer utgöra ett problem i 100 000 år, bara för att uppfylla vårt kortsiktiga elbehov just nu!

Dagens snyggaste replik var den vältajmade släggan rakt i skallen på Maud Olofsson, "Hon ser tecken i allt möjligt". Jag jublade lika högt i TV-fåtöljen som då Zlatan gjorde 1-0 på San Marino i tisdags!

Jag håller med Maria om att Henrik Dorsin var lite väl snäll mot henne i sin nidvisa som enbart riktade in sig på Peter E, kanske döljer det sig en liten Miljöpartis i Dorsin... :)

Det var mycket bra att Wetterstrand fick in det faktum att Mp inte alls för en landsbygdsfientlig politik utan tvärtom! 8 av 10 människor får de facto det bättre med en RödGrön politik, och regeringen har ökat klyftorna mellan stad och landsbygd med i snitt över 7000 kronor!

Wetterstrand bör få toppbetyg efter denna utfrågning av alla, för den som ger något annat betyg förstår sig helt enkelt inte på politik.
Att ge ett lågt betyg vore ungefär som alla idioter som i åratal var Zlatan-hatare och hävdade att Zlatan inte alls var någon större fotbollsspelare, men som i slutändan ändå fått förstå att han nog trots allt är den bästa fotbollsspelare Sverige någonsin har haft.

Till och med Lena Mellin som annars bara älskar alliansföreträdare vågar ge 4 plus till Wetterstrand, vilket visar på hur bra hon faktiskt var, i praktiken är detta ett toppbetyg! Mellin pratar om att Wetterstrand borde pressats hårdare om bensinpriset, men jag tyckte att Maria besvarade ganska klart och tydligt att man måste kompromissa, och att en liten höjning är bättre än ingen höjning alls. Det skapar resurser även om de kanske kan tyckas vara för små. Det utgör trots allt en start för den gröna omställningen, även om den kommer gå något långsammare än vad Mp i grunden vill.
Jag håller för första gången med Mellin om att Wetterstrand definitivt vann några väljare ikväll, något annat vore fullkomligt obegripligt!

Bäva månde Arrogansen efter denna afton!

Nu skall vi upp till minst 10 %, vilket verkar mycket troligt med tanke på att trenden är på väg att vända!

Slutligen: I Miljöpartiets värld delar man inte in människor i klasser och grupper efter utbildning, inkomst och bostad! Det får andra partier stå för...

Läs Gärna:
Hållplats Hådén (om att leva som man lär)


Intressant

Maud Olofssons flykt från verkligheten

Postat av
Maud Olofsson, den person som leder "Arrogansens gröna röst" flyr från verkligheten och förstår sig inte på samhällsutveckling. Hennes överenskommelser med de övriga allianspartierna och hennes argument i debatten med Maria Wetterstrand i gårdagens Agenda i SVT tyder just på detta.
Centerpartiet har bortsett från det faktum att grön teknik hela tiden utvecklas och är en växande sektor. Centerpartiet har köpt sina konservativa kamraters syn på dagens samhälle som konstant och att vi måste ta beslut för den närmsta 10-årsperioden här och nu som inte skall ges någon möjlighet att omprövas.

Maud har rätt i att en del satsningar har gjorts under den senaste 4-årsperioden på flera områden som har varit tydliga steg i rätt riktning. Satsningarna på utbyggnad av vindkraften är ett exempel. Problemet är bara att man agerat direkt kontraproduktivt när det gäller konstgödselanvändning, dispenser till mackar att "slippa" tillhandahålla alternativa drivmedel, vargjakten och kemikalieanvändning. Att utsläppen av växthusgaser har minskat är självklart eftersom människor har blivit betydligt mer medvetna, många väljer cykel före bil, fler väljer ekologiska varor. Dvs. individerna i samhället har tagit ett betydligt mycket större ansvar än någonsin vilket självklart fått effekter. Det vore mycket märkligt om inte Arrogans-regeringen hade lyckats minska utsläppen i och med den teknikutveckling som har skett. De satsningar som har gjorts har varit fullkomligt nödvändiga och hade varit mycket innovativa och progressiva om de hade gjorts för 10 år sedan, men de har inte varit särdeles progressiva och innovativa 2006-2010.

I en situation då människor är mer villiga och medgörliga än någonsin då det gäller miljötänk så väljer regeringen att stanna upp i satsningar på Grön teknik, på infrastruktursatsningar för ett mer hållbart sätt att resa, satsningar på alternativa drivmedel. Att Sverige eventuellt lyckas sänka sina växthusgasutsläpp med 27 % fram till 2020 innebär inte att det slutgiltiga målet är uppnått! Det innebär att man har lyckats bra hittills med miljöarbetet, men det innebär inte att man kan slappna av och sluta! Vi måste då göra ännu mer, göra ännu större förändringar och satsningar. Man måste göra ännu mer för ett hållbart samhälle även internationellt. Regeringen vill visserligen göra satsningar på fattiga länders utveckling men att genom detta undvika Sveriges ansvar är inte acceptabelt!

Att prata antal ton i utsläppsminskning går inte att göra eftersom tekniken hela tiden utvecklas. Det går inte att säga exakt vilken effekt en insats som man gör nu får om 10 år eftersom effekten är helt beroende av hur tekniken utvecklas och på vilket sätt samhället i övrigt utvecklas.

Centerpartiet har ett problem, de är nämligen ett parti med gröna ambitioner, men sitter i en koalition med 3 andra partier som inte har några större miljöambitioner alls. Dessutom har Centerns ambitioner enbart koncentrerats till just klimatkrisen och koldioxidutsläpp vilket gjort att de har glömt bort alla andra miljöområden, såsom naturvård, rovdjurspolitik, biologisk mångfald, kemikalieanvändning och långsiktigt hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen innehåller helt enkelt fler frågor än enbart växthusgasutsläpp. Det är dessutom som jag sagt tidigare, en ren lögn att hävda att Sverige har som mål att sänka växthusgasutsläppen med 40 % eftersom målet i praktiken endast är 27 % vilket INTE är uppseendeväckande höga siffror globalt sett.

Att överföra alla inrikes transporter från väg till järnväg ger betydligt större effekter på utsläppssidan än vad Maud Olofssons siffror talar om. Att få fler tankstationer som tillhandahåller alternativa bränslen ger betydligt större effekter än de som Olofsson talar om.
Maud Olofsson tar inte upp ens en tiondel av de satsningar som de RödGröna är överens om, och tar dessutom inte upp ens en 100-del av de satsningar som Miljöpartiet själva vill genomföra.
Det är härligt att miljödebatten kommer upp på tapeten, och det kommer kosta röster för Centern om det fortsätter vara en kamp mellan Wetterstrand och Olofsson.

Intressant

Den senaste tidens hetaste…

Postat av
Jag är hemma igen efter en veckas semester med sol och värme, utan både internet och mobiltelefon. Självklart har en mängd grymma saker hunnit publiceras på internet under tiden jag varit borta. Jag plockar ihop det bästa. Först och främst, det vi gröna ungdomar väntat så länge på, har vår nya hemsida lanserats. Den återfinns på samma adress som tidigare, alltså gronungdom.se. Den nya siten är otroligt snygg, het, och känns lika cool som vi själva är!

Den gamla Grön Ungdom-siten har också fått sig ett litet lyft, den återfinns här.

Grön Ungdoms båda språkrör replikerar mycket föredömligt LUF:s ekonomiska talesperson Erik Schellers debattartikel på Politikerbloggen.

Maria Ferm och Joakim Larsson, skriver i Allehanda Media om hur många av de etablerade partierna tar efter främlingsfientliga partiers politik för att inte tappa väljare till dessa partier. Detta är feltänk, eftersom detta leder till en förflyttning av det politiska samtalet i en främlingsfientligare riktning, något som enbart gynnar de främlingsfientliga partierna. Istället är det viktigt att stå upp för humana och demokratiska värden, istället för att på populistiskt maneer vända kappan efter vinden.

Jakob Lundgren har ännu en gång lyckats totalsåga Alliansens klimatpolitik genom en replik på Sofia Arkelstens (moderaternas miljöpolitiska talesperson) svar på Lundgrens förra inlägg om Alliansens ickepolitik inom miljöfrågor. Lundgrens replik finns publicerat på Alliansfritt Sverige, Arkelstens här. Riktigt grymt att Jakob, som är 19 år, så klockrent bemöter en av (M):s toppolitiker. Jakob for the parliament 2010!

Sist men inte minst! De Grönas partistyrelse har presenterat sitt förslag till valmanifest - ett otroligt viktigt dokument för den som vill veta i vilken riktning vi Gröna vill att Sverige, och världen ska gå, efter valet 2010, som närmar sig med stormsteg! Beslut om valmanifestet fattas på kongressen, som i år kommer att gå av stapeln i Uppsala i maj.

Valrörelsen är i full gång!

Postat av
Det börjar verkligen märkas nu att det är valår och mindre än ett halvår till valdagen - debatten om en mängd olika viktiga valfrågor är i full gång runt om i landet. Både i mötet med människor och i media, såväl traditionella som digitala pratas det politik, i stort och i smått. I tidningar, nyhetsinslag, i bloggosfären, och inte minst i alla sociala medier är debatten i full gång, med siktet inställt på höstens val.

Jag var i helgen på kongress i Sundbyberg för CMR (Centrum mot rasism), som ombud för 5 i 12/Internationella klubben Härnösand. Där diskuterades och debatterades, där hölls föreläsningar om både dagsläget i Sverige vad gäller etnisk diskriminering på arbetsmarknad, bostadsmarknad och i skolan, och om den främlingsfientliga rörelsens frammarsch i Europa och i Sverige. Riktigt intressant och matnyttigt var det, och jag känner mig manad att debattera och stå upp för en human asyl- och integrationspolitik, och argumentera mot ett kallare och hårdare Sverige, oavsett om förslagen kommer från högerpopulistiska partier som SD, eller från etablerade partier varhelst på den politiska spelplanen de befinner sig. Kongressen har bl.a. antagit ett upprop för en antirasistisk valrörelse 2010.

Här hittar du CMR:s kunskapsbank om rasism och diskriminering, som hjälper dig att sakligt bemöta många av de argument som i debatten dagsläget förs fram för ett kallare samhälle.

Väl hemma igen har jag upptäckt att flertalet spännande och riktigt bra artiklar publicerats av gröna politiker. Jag gillar speciellt att unga gröna tar plats i debatten och visar att politik minsann inte bara angår dem över 40-årsstrecket, utan i allra högsta grad också oss som ska leva i det samhälle vi skapar idag, också imorgon.

Maria Ferm har skrivit på Sourze om regeringens uppenbara flirt med främlingsfientliga partier och väljare genom sitt förslag om att skicka tillbaka ensamkommande flyktingbarn till sina hemländer.

Jakob Lundgren skriver en utmärkt sammanfattning av Alliansens icke-existerande, eller värdelösa "miljöpolitik" på Alliansfritt Sverige.

Anders Schröder skriver på Aftonbladet om grön ekonomi, och bemöter föredömligt fördomen om Miljöpartiet som ett parti utan koll på ekonomi.

Miljöpartiets ena EU-parlamentariker Carl Schlyter , skriver också en intressant artikel om arbetstidsförkortning som en väg till ökad jämställdhet och minskade klyftor på SvD Brännpunkt, tillsammans med F!:s talesperson Gudrun Schyman.

Sammanfattningsvis kan sägas att valrörelsen á la 2010 är i full gång, och att alternativen i svensk politik tycks bli mer och mer tydliga.

Back to basics – Miljön i fokus!

Postat av
Valkampanjen har börjat dra igång och allt fler debatter planeras att hållas runt om i Sverige den närmsta tiden fram till valet. Men redan nu ser jag risker kring hur det kan bli om vi gröna inte är uppmärksamma och står upp för de riktigt viktiga frågorna.

För knappt 2 månader sedan så hölls det som skulle bli vår tids viktigaste toppmöte, COP15. Det hela blev en enorm besvikelse och det blev aldrig en överenskommelse och det finns fortfarande mycket att göra. Men redan nu har klimat och miljö trillat ur dagordningen på de flesta debatter.

Självfallet ska vi gröna i Miljöpartiet de gröna och Grön Ungdom vara otroligt stolta över vår heltäckande politik. För vi har en bra och solidarisk politik i många frågor som ofta lyfts till debatter såsom arbetslöshet, utbildning och allt vad man kan tänka sig. Vi för en politik som bygger på en grön ideologi som ger oss en holistisk syn på samhället.

Problemet är hur miljöfrågor nedprioriteras i debatter och då klimatfrågan decimeras till att endast handla om energi och då kärnkraft, ja/nej tack! Vi vet att dessa frågor är mycket större, att det är vår generation och vår tids viktigaste frågor. För skapar vi inte förutsättningar för ett hållbart samhälle där vi kämpar för att sänka utsläpp av miljögifter, ta bort farliga tillsatser i mat och förändra de transportsystem som bygger på oljeberoende, då blir det kanske inte så mycket fler generationer eller tider på jorden.

Vi måste våga sätta dessa på dagordningen igen! Att hela tiden i debatter, något inspirerat av piratpartiets representanter, kan man inleda sina anföranden med att beklaga sig att vi glömt bort de viktigaste frågorna: miljöfrågorna!

Kanske måste vi ta tillbaka rollen som ett radikalt "enfrågeparti".
För många märker faktiskt när de kollar under ytan att vi har en holistisk politik, och risken att ses som smala är ingenting jämfört med risken att miljöfrågan glöms bort. Att ständigt inrätta sig, sitta fint och finna sig i hur många debatter blir käbbel mellan höger-vänster blir ett sätt att själva nedprioritera miljöfrågan.

Alla partier ser sig numera som ett miljöparti, men deras politik är inte alltid utvecklad, och den är knappast holistisk. Ofta lyfter man bara miljöfrågor på de områden som passar och där det inte går emot sin övriga politik, såsom en djup och osund tilltro till ekonomisk tillväxt.

Miljöpartiet de gröna måste finnas som en motpol och tvinga de övriga partierna att utveckla sin miljö och klimatpolitik, och ge dem en anledning att driva en politik som fungerar med tanke på att få ett hållbart samhälle. Om vi ger oss och inrättar oss så kommer de övriga partierna slippa ifrån att behöva ta fram bra miljöpolitik.


Jag hoppas vi alla kämpar för att i debatter och liknande säga, "Jättebra ämnen, men av synd att vi glömde bort de viktigaste; miljö och klimat. Man skulle kunna tro det inte är viktigt längre."