Varför har vi ett strandskydd?

Idag har varit en späckad dag. Började med en TV-intervju om partiets miljöpolitik för Aktuellt (kommer att sändas nästa vecka). Hann precis uppdatera mig om Per Bolunds presskonferens om att regeringens kommer att föreslå en flygskatt ( Äntligen !!! Absolut nödvändigt om vi ska uppnå våra klimatmål ) innan det var dags att springa till kammaren för många timmars debatt.

Vi debatterade två betänkanden. Ett om biologiskt mångfald där jag pratade om min motion om ett totalförbud mot elfenben. Och ett om Naturvård och områdesskydd.

Du kan se båda debatterna på riksdagens hemsida.

Debatten om Naturvård och områdesskydd kom mycket att handla om strandskyddet. Eftersom de flesta motioner som de borgerliga partierna lagt handlade just om att försämra strandskyddet och privatisera stränderna. Det är en sorglig utveckling av debatten som historiskt ändå mot ett bättre och bättre strandskydd. Om detta berättade jag i mitt inledningsanförande som du kan läsa nedan:

Herr TALMAN

Vi debatterar idag Miljö- och jordbruksutskottets betänkande ”Naturvård och områdesskydd”. Som Miljöpartist hade jag väldigt gärna sett att de motioner som vi nu debatterar framförallt skulle handla om att stärka naturvården och skydda mer naturområden.

Men så är det inte alls. Majoriteten av de motioner som lämnats in av den borgerliga oppositionen handlar istället om ta bort skyddet av viktiga naturområden. Marker som är speciellt viktiga för djur- och växtlivet. Och för oss människor.

Vi debatterar idag, återigen, strandskyddet. Och jag tänkte ta tillfället i akt att påminna oss alla om varför tidigare riksdagsledamöter i Sverige en gång tog besluten att stränderna skulle vara tillgängliga för alla. Inte bara för vissa.

Så tidigt som 1936 lyfte ledamöterna Andersson och Gustafsson i en motion problemet med den hastigt framskridande exploateringen av stränderna.

”Förmögna människor lägga beslag på så gott som alla natursköna områden, som gränsa intill hav, sjöar och vattendrag. Miltals från staden bli på detta sätt strandområdena förvandlade till tomter och parker i enskild ägo. Hundratusentals människor, vilka äro bosatta i städerna och de tätbebyggda samhällena bli på detta sätt, trots att de äro bosatta i närheten av hav och sjöar, berövade möjligheter till friluftsbad och friluftsliv inom rimligt avstånd till sin bostadsort.” skrev motionärerna.

Den efterföljande fritidsutredningen som lämnade sitt slutbetänkande 1938, djupdök i vad som höll på att hända och föreslog åtgärder. Ledamöterna i kommittén menade bland annat att

”våra stränder böra betraktas såsom en för hela folket betydelsefull nationell tillgång, vars bevarande i ursprungligt skick av såväl sociala som andra skäl bör eftersträvas.”

Fritidsutredningen är en intressant och imponerande läsning. Imponerande därför att där finns en stor insikt kring vad som skulle hända om man inte satte stopp för bebyggelse på stränderna. Intressant därför att den så grundlig. Genom att hämta in synpunkter från samtliga län, kom man till exempel fram till att den ökande strandbebyggelsen var något som väckte oro i så gott som hela landet.

Men herr  TALMAN

Som vi alla vet kom det ett krig emellan. Först 1950 tillkom den första strandlagen. Då gav man länsstyrelserna i uppdrag att utse de områden där strandskydd skulle gälla. För att trygga tillgången till platser för bad och friluftsliv för allmänheten. ”

Men den lagstiftningen visade sig vara otillräcklig för att hejda den stora expansionen av fritidshus under 1960-talet och början av 70-talet. Riksdagen beslutade därför 1975 om ett generellt förbud mot att bebygga stränder, både vid kusten och i inlandet.”

Skärpningen var och är kopplad till en möjlighet att ansöka om dispans.

Genom en lagändring 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att också ge skydd för växt- och djurlivet. Vi hade haft en miljörörelse och en kunskap om strändernas betydelse inte bara för människor utan också för växter och djur hade letat sig in i den här kammaren och lagstiftningen.

Det är över 20 år sedan. Nu börjar det bli dags för dagens politiker att ta nästa steg.

För, TALMAN,

Vi ska vara tacksamma för att tidigare riksdagspolitiker har månat om strandskyddet av ytterligare ett skäl. Att vi inte, som i övriga Europa , har bebyggt stränderna, innebär att vi vid sidan av ett mer levande djur- och växtliv och tillgängliga stränder, också kommer att få mindre problem med de skred och översvämningar som ökar som en effekt av klimatförändringarna.

Det kommer att minska både framtida problem och kostnader för oss. Boverket med ansvar för miljömålet ”God bebyggd” miljö har en vision för 2025. De förväntar sig att vi då ska ha tagit de ökade riskerna med att bygga längs stränderna till följd av klimatförändringarna på allvar. Och lokaliserat ny bebyggelse i mer skyddade lägen. Det är sju år kvar – vi kanske borde börja närma oss den visionen nu. Istället för att fjärma oss ifrån den.

Vi borde lägga in även klimataspekten i lagstiftningen. Till hjälp för kommunerna i sin planering och myndighetsutövning. Till hjälp för människor som ska satsa sin pengar bör att bygga en bostad i ett lämpligt läge. Och till hjälp för försäkringsbolagen som är helt inne på Boverkets linje – att bygga nära vatten riskerar blir väldigt kostsamt.

Herr TALMAN

Strandskyddet förändrades under den borgliga regeringens tid. Den borgerliga regeringen införde bland annat ett regelverk kring s k LIS-områden. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

En reform som inte gett det utfall som de borgerliga partierna önskade sig. Barnfamiljer och andra bofasta har inte köat för att få bygga på stränder i bygder där skolan har lagts ned och affären ligger flera mil bort.

Miljöpartiet tycker det är bra att regeringen nu gör en utvärdering av LIS-reformen och andra lättnader av strandskyddet. Jag tycker det då är viktig att ta reda på hur mycket detta har lett till mer fritidshus på stränderna. Något som, den minnesgoda kommer ihåg, sågs som ett stort problem för 50-60 år sedan.

Jag personligen tror att ett attraktivt åretruntboende på landet handlar om helt andra saker än en privat strand. Det handlar om skolor, affärer och offentlig service. Om möjligheter till bra huslån. Även för de som vill bygga på landet. Om bra bredband, jobb, goda pendlingsmöjligheter. Om friluftsliv. Om ett aktivt föreningsliv. Om gemensamma badplatser och simskolor. Dvs allt det som gör det attraktivt att bo på landsbygden.

Självklart är det så att många av oss som också gärna ser vatten från köksfönstret. Men det blir föga värt med en fin sjöutsikt om du aldrig kan ta dig ned till sjön. Om stranden kantas av fritidshus och privata bryggor.

Herr TALMAN

Miljöpartiet anser att det är olyckligt att det blivit lättare att bygga vid vatten i ett läge där det blir allt mer riskfyllt. Framtidens byggande ligger inte i sjö- eller havskanten. Det är också viktigt att understryka att landsbygdens utveckling i hög utsträckning är beroende av de värden och möjligheter som strandskyddet för med sig. Som orörd natur och allmänhetens tillgång till stränder. Vilket också står i den reservation som miljöpartiet har tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet i det här betänkandet. Reservation nr 6. Jag yrkar härmed bifall till den reservationen. I övrigt bifall till betänkandet.

Herr TALMAN

Som miljöpartist är jag väldigt glad och stolt över att vi nu har en regering som satsar på skydd av värdefull natur. Regeringens fördubbling av anslaget för skydd av värdefull natur får genomslag i hela landet.

Idag kommer vi att ta två viktiga och glädjande beslut i den här kammaren. Vi kommer att besluta att utöka storleken på två av våra Nationalparker. Björnlandet i Västerbotten och Tiveden i Närke.

Tivedens nationalpark har jag ett lite speciellt förhållande till. För ett år sedan arrangerade jag och Lars Tysklind ett seminarium i riksdagen om hyggesfritt skogsbruk. En av de medverkande kom från det statliga skogsbolaget Sveaskog.

Kommunchefen i Laxå kommun hade satt sig på tåget och åkt upp till Stockholm enkom för att vara med på seminariet. Varför det? Jo, därför att han och kommunens alla poilitiker var oroliga för hur Sveaskogs kalhygges- och plantagebruk hotade kommunens största attraktion – Tivedens Nationalpark. Det är kring Tivedens nationalpark den enda inflyttningen sker i denna utflyttningskommun. Det är också där de nya företagen startar. Kommunchefen tog tillfället i akt att rikta en vädjan till Sveaskog om att kring nationalparken bruka de sista resterna av naturskogarna med hyggesfria metoder.

Traktens företagare hade gett livfulla beskrivningar av besökarnas kommentarer om skogsbruket runt nationalparken. Turister från Centraleuropa, där kalhyggen är ovanliga, är både oförstående och upprörda, och jämför svenskt skogsbruk med rena krigshandlingar. En grupp studenter från Borneo undrade om Sverige var så fattigt att vi var tvungna att skövla våra skogar.

Kanske var vårt seminarium startskottet för en starkare proteströrelse i Tiveden. Vi kan också kalla det – en konstruktiv dialog mellan kommunpolitiker, företagare och boende å ena sidan och Sveaskog å den andra. Hur som helst så blev resultatet att Sveaskog har lovat att utanför, den nu snart utökade nationalparken, bruka skogen utan kalhyggen. Det är glädjande. Med hyggesfria metoder i skogen gynnar vi inte bara biologiskt mångfald utan även friluftslivet, turismen och en levande landsbygd.

Jag vill därmed yrka bifall på betänkandena om Björnlandet och Tiveden och avslag på samtliga reservationer i de betänkandena.

Tack!

 

 

 

 

 

Svensk förbrukning av kött ökar

Förpackat kött i mataffär

Förbrukningen av kött låg 2016 på 87,7 kilo per person och år, en ökning med ett halvt kilo jämfört med 2015, rapporterar Jordbruksverket.

Trots ett ökat intresse för vegetarisk mat stiger köttkonsumtionen. Positivt nog omfattas inte nötkött, men intresset för fågel stiger. Omfördelningen tror Jordbruksverket beror på ett allt större hälsofokus och rekommendationer att minska konsumtionen av rött kött.

I sifforna på förbrukning igår även det vi inte äter, så som ben och annat svinn i livsmedelskedjan.

Jordbruksverket menar även att klimatdebatten kan ha gynnat förbrukningen av ägg och fågel, som båda ökat det senaste året. Mattrender, produktutveckling och konsumentpriser framhålls också som faktorer som påverkat konsumtionen.

Trots att kyckling är mer klimatsmart än nötkött är ökningen ett stort problem, enligt WWF:

Trenden med ökningen av kycklingkött är problematisk. Kyckling har fördelar ur ett enskilt klimatperspektiv men kycklingproduktionen har även stora utmaningar eftersom det bland annat går åt mycket mark för att producera foder till djuren. Det är också särskilt allvarligt när man ser till den ökade importen av kyckling, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

Mer produktion förväntas, politiska initiativ saknas

När det gäller den inhemska köttproduktionen tyder de höga priserna på fortsatt hög efterfrågan, och att det finns plats för utökad försäljning av svenskt nöt- och griskött.

Det övergripande målet med regeringens livsmedelsstrategi är att den totala livsmedelsproduktionen bör öka och motsvara konsumenternas efterfrågan på konventionell och ekologiskt, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och att produktionen ska bidra till hållbar tillväxt.

Trots detta missar Sverige 14 av 16 miljömål, bland annat begränsad klimatpåverkan och tidningen Effekt skriver att det saknas politiska initiativ från regeringen för hur man ska minska svenskarnas köttkonsumtion.

Annars då?


Läste i SN häromdagen om att cheferna för Skavsta och för flygbolaget Norwegian, Steinmetz och Kjos, gnäller över förslaget till miljöskatt för flyget. Man lyfter fram hot om nedläggning, om skatten blir verklighet. Ingen av dessa chefer nämner ett ord om miljö eller klimat. De tycker väl inte att det är deras uppgift. Man kunde annars önska sig att även en flygbolagsmogul kunde höja blicken. Skulle inte både Kjos och Steinmetz vinna poäng på att åtminstone fundera över grunden för hela saken, om och i så fall varför en flygskatt behövs och hur flyget annars ska hantera klimatproblemet? Men min gissning är att de här gubbarna tycker: Inte alls.


Så, till ett annat ämne. Jag var och handlade igår. Vi använder oss av en av byns tre livsmedelsaffärer, Hemköp på Stopp. Det beror mest på att vi gillar deras frukt- och grönsaksavdelning, som är överlägset bäst i byn. De tre etablissemangen, som finns, Konsum, ICA och Hemköp, är nästan egendomligt "vältajmade" med varandra. Öppettiderna är exakt lika, priserna på samma nivå och utbuden, ganska lika. Inget lågprisalternativ finns i Gnesta. Vid senaste besöket på Stopp köpte jag en mango, en avocado och några ekologiska apelsiner. Kilopriserna räknade jag ut med hjälp av hushållsvågen och "räkneappen" i datorn till 38 kr för mangon, 48 kr för apelsinerna och 107 kr för avocadon. Å andra sidan betalade jag en tia per kilo för vitkålen. Priserna indikerar att man kanske ska handla frukt och grönsaker med lite större förståelse för säsongvariationer. En avocado, som inte var i allra bästa skick och vars vikt till en betydande del avser en oätlig kärna, som man alltså också betalar kilopriset 107 kr för, är inte det smartaste köpet just nu. Kilopriset för ganska torra, små vitlökar var 129 kr. Oskalade sesamfrön i paket, alltså inte färskvara, kostade 63 kr/kilo. Ändå tycker vi alltså att den här frukt- och grönsaksavdelningen är det bästa som finns lokalt. Och så är det väl förresten typiskt "panschisar" att klaga på, hur dyrt allt blivit.

Om global uppvärmning och wikipedia

Jag försöker knyta ihop det gytter av artiklar på Wikipedia som knyter an till global uppvärmning. Jag har skapat en navigationsmall och försöker skapa en del artiklar som finns på engelska versionen av Wikipedia. Jag har bl a skapat koldioxid i atmosfären och metan i atmosfären. Jag borde också skapa en om vattenånga i atmosfären som också är en viktig växthusgas.

Då atmosfären blir varmare kommer den automatiskt att kunna innehålla mer vattenånga och det ger upphov till mer nederbörd. Det känns som allt viktigare att påpeka klimatförändringarna och vad dem gör med förutsättningarna. Förstår faktiskt inte varför inte tidningarna försöker följa det ur ett längre perspektiv, men jag gissar att deras kortsiktiga perspektiv gör klimatförändringarna svårgreppbara och definitivt inget man tjänar pengar på.

Ekonomi är en drivande faktor på klimatförändringarna indirekt eftersom vi ständigt törstar efter mer energi för att kunna öka de ständigt ökande vinsterna. Vi kommer inte kunna avvärja en total katastrof så länge vi blundar för ekonomins påverkan för energibehovet. Vi kommer behöva förändra förutsättningarna för att få bort denna ständiga jakt efter mer energi.

De verkar ha fått fusion att fungera och kanske är det lösningen på våra bekymmer som kan lösa ut de fossila bränslena som skapar störst problem. Koldioxiden påverkar på flera plan än bara atmosfären det gör också våra hav surare så att koraller har svårare att bygga kolonier som är födelseplats för många arter.

Mer elände


Israelerna, eller i varje fall Israels regering, är upprörda över att omvärlden fördömer deras olagliga bosättningspolitik och pågående ockupation av land. Av någon outgrundlig anledning menar Israels ledning att alla borde applådera deras annektering av land eller i varje fall låta bli att kritisera det.

Israel må vara ansatt av sina grannar och utsatt för både det ena och andra men det ursäktar inte vad som helst. Krig, behandlingen av palestinier, byggande av murar, bosättningarna på Västbanken kommer inte att lösa Israels problem. Den enda rimliga vägen framåt är en övervakad tvåstatslösning. Nationen Israel skulle ha mycket att vinna på att bidra till en sådan lösning, som förr eller senare måste komma till stånd ändå. Att bosättningarna på Västbanken är olagliga är självklart och fastställt både av israeliska domstolar och världssamfundet. Ockupation är ockupation, oavsett om den pågår på Krim eller Västbanken.

Men risken är väl att inget kommer att förbättras under de närmaste åren med en omdömeslös högerpopulist vid det politiska rodret i USA. Och så finns det ju lite annat att ta hand om i Mellanöstern efter sex års krig i Syrien, pågående inbördeskrig i Afghanistan och Irak, maktkampen mellan sunni och shia, Saudiarabien och Iran. Hej och hå! Hur ska det gå? Där finns mycket att hantera. Man kan undra, vem som ska göra det. Så lite man egentligen vet. Makthavare som gör vad som helst för att behålla eller få mer makt, krigshetsare som skyller på varandra och quasireligiösa fanatiker borde i stället ägna sig åt jordens verkligt stora problem med uppvärmning, miljöförstöring och överbefolkning. Lätt att säga...

Om ett händelserikt och tufft år

Så börjar år 2016 närma sig sitt slut. Dags att sy ihop säcken.  Det har varit ett händelserikt och skrämmande år. Nu senast med terroristattacken på en julmarknad i Berlin. Mordet på strosande, förväntansfulla, oskyldiga människor är svårt att ta in. Vart är världen på väg? Var kommer all ondska ifrån ? Vad är det som gör att dessa trasiga unga män tror att världen blir bättre av våld och hat?

Men det är som Margot Wallström och Anders Ygeman har sagt. Det bästa vi kan göra är att försöka leva våra liv som vanligt. Gå på julmarknader och skolavslutningar utan att vara rädda. Låta julen bli den högtid för kärlek och hopp som vi vill att den ska vara.

Hösten har varit intensiv på många sätt. I miljöpartiets riksdagsgrupp har vi arbetat för att ena hela gänget efter vårens ministeravgångar, språkrörsbyten och jobbiga beslut om Vattenfall och värdlandsavtal. Det kom vi i mål med strax innan riksdagens juluppehåll och det blev en fin julklapp. Ser fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med Annika, Valter, Jabar och Carl i viktiga gröna profilfrågor som fred, sänkt arbetstid mm mm.

Miljö- och landsbygdsfrågor är andra av mina hjärtefrågor. Att vår miljö- och landsbygdspolitik går hand i hand skriver jag tillsammans med Emma Nohren i dagens NWT.

På miljöområdet har vi också rönt stor framgång det här året. Att miljöbudgeten ökat med 73 procent talar sitt tydliga språk. Om du är intresserad av vad jag och de andra i utskottet sa i vår budgetdebatt hittar du våra anföranden på riksdagens webb.

Nu ser jag fram emot julens högtid och dess budskap om kärlek och hopp. Och er alla vill jag önska en…

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

CSR


CSR betyder Corporate social responsibility. Även vinstdrivande privata företag bör numera ta ett sådant ansvar. Det gäller även banker. Det sägs att Nordea är medfinansiär till den planerade oljeledningen i "the Dakotas" i USA. Nordea självt vill inte, i varje fall inte öppet, medge det men man har ändå skickat någon observatör till Standing Rock i North Dakota. Stöder man bygget av den oljeledningen, tar man ställning mot ett ursprungsfolk och mot miljön. Det gäller inte bara Trump, som har personliga, ekonomiska intressen där utan även Nordea. Nu har bygget av oljeledningen stoppats tills vidare men risken finns att Trump ändrar det, så fort han kan.

Personligen anlitar jag Nordeas tjänster. Om Nordea inte gör klart att man inte stöder eller inte längre stöder oljeledningen på något sätt, kommer jag att byta bank. Droppe i havet, javisst. Nordea märker inte ens sådant men, om fler hotar att göra det eller faktiskt gör det, och sedan fler, och fler. Ja, då kan det kanske påverka även ett gäng bankstofiler.

Arktisk värmebölja


Meteorologerna säger att det nu är 20 grader varmare på Nordpolen än normalt. Isen växer inte till som den borde. Tomten behöver inte frysa. Tomten kan slakta renarna och skaffa sig vattenskidor och badboll. Den smältande arktisisen innebär på sikt att isbjörnen inte kommer att klara sig, inte grönlandsvalen heller. Oklart vad det betyder för en rad andra arter och för vädret i största allmänhet. Den enorma temperaturskillnaden just nu är väl tack och lov tillfällig men att polerna blivit avsevärt varmare även i genomsnitt, har varit känt länge. Det gäller ju f.ö. hela jordklotet.



Såväl amerikanska reaktionärer som högerpopulister runt om i Europa och maktfullkomliga ryska och kinesiska ledare förringar klimatproblemet eller till och med förnekar det. För dem finns viktigare saker att bry sig om än kommande generationer och själva planetens framtid. Framför näsan har de sitt eget bästa, sin makt och framförallt sin egen rikedom. Det är inte utan att man oroar sig för vår stackars gamla jord, när massor av människor frivilligt stöder sådana som lePen och Orban, Trump och Grillo, Wilders och Farage och allt vad de heter.

Sopor och olja


Enligt ett medborgarförslag i lilla hemkommunen bör man införa orangea (intressant stavning där) plastpåsar för insamling av plastsopor. Det låter som ett vettigt förslag. I flera kommuner använder man redan olikfärgade påsar för sopsortering vid källan. Men det som låter anmärkningsvärt är det här yttrandet om de orangea påsarna från Gnesta kommuns miljöansvariga, vilket återgavs i gårdagens SN: En utredning om fastighetsnära insamling kan vara klar till 2020. Bara utredningen om saken skulle alltså ta mer än tre år och sedan ska beslutsfattande på flera nivåer till. Skulle man behöva gissa på 2022 eller 2023 då? För ett beslut att införa en sorts soppåsar! Inte ens med kommunala mått mätt, kan det rimligen ses som en acceptabel takt. Det är bara att hoppas att den miljöansvariga är ute och cyklar, när det gäller tidsplaneringen för denna mycket enkla åtgärd.

Ute i stora världen är det en, kanske begränsad men ändå, framgång för både ett ursprungsfolk och miljön att oljeledningen genom South Dakota, som planerats genom sioux-indianernas reservat och som f.ö. Trump har personliga, ekonomiska intressen i, stoppats. Utmärkt! Hade Trump tillträtt redan, hade beslutet knappast blivit detsamma.

Misstag


Läste ett intressant debattinlägg i SvD av ett stort gäng aktiva miljöpartister. Den för MP aktuella frågan om makt contra principer vädrades på ett vettigt sätt och med klädsam återhållsamhet. Man pekade på vissa framgångar, som MP nått tack vara sin regeringsmedverkan men också på några kompromisser, som man tycker äventyrar hela MPs själ. De exempel som man lyfte fram som de värsta var brunkolet, flyktingpolitiken och värdlandsavtalet med NATO.

Så pacifistisk som jag är, kan jag tycka att det sistnämnda är en mindre besvärande fråga för MP än de båda förstnämnda. Men att medverka till Vattenfalls försäljning av brunkolet är även enligt min uppfattning oförlåtligt för ett miljöparti i dessa dagar. Jag måste säga att jag har viss förståelse för dem, som föredrar att inte längre lägga sin röst på ett parti, som lägger så lite värde i en av sina egna hjärtefrågor. Är det någon fråga som MP bort stå upp för, både av sakliga skäl och för symbolvärdet, är det just brunkolet. Här tummade partiet för mycket på sin heder och på sin själ. Ett allvarligt misstag av den nuvarande partiledningen. Tycker jag.

Klimathopp?


Efter klimatsamtalen i Marrakech är det positivt att notera att 190 länder ratificerat parisavtalet och att inte ett enda land sagt sig vilja dra sig ur avtalet, trots politiska ultrahögervindar i många länder. Bra men det tråkiga är den ändrade kurs, som USAs nyvalde, okunnige president aviserat. Det är illa, inte minst med tanke på finansieringen av nödvändiga klimatåtgärder, att världens största klimatförstörare inte vill vara med och dela på ansvaret. Vi får väl se. Än så länge verkar Trump mest förvirrad. Vem som helst med några grå celler kvar borde annars förr eller senare slås av tanken att jorden kanske ändå har ett klimatproblem, eftersom alla världens forskare och alla övriga länder i världen är ense om att klimatproblemet finns och måste hanteras och eftersom problemet faktiskt redan är här.

Även om nästan alla insett problemet, räcker det ju tyvärr inte att bara acceptera parisavtalet. Länderna ska också förbinda sig till specificerade åtaganden, vilket hittills skett i begränsad utsträckning. Emellanåt är det svårt att känna sig optimistisk men jag tycker mig ha märkt att tonen från klimatkämpar ändrats lite på senare tid och blivit mer positiv och hoppingivande. Men det räcker inte med hopp och god vilja. Faktiska åtaganden och genomförande av faktiska åtgärder ska till. Och på den kanten återstår mycket, det mesta faktiskt.

Framåt i natten


För en tid sedan såg jag från motorvägen en stor "solcellspark" utanför Västerås. Den ser tekniskt avancerad ut med möjligheter till fjärrstyrning av stativ o.s.v. Det lär vara kommunen som står bakom anläggningen. Det gillar vi. Det känns som min hemläxa att ta reda på fakta om investeringen, utfallet, användningen etc.

I förrgår körde vi till Eskilstuna och nu hade en "solcellspark" dykt upp där också, längs motorvägen, en bit hitom första avfarten. Hundratals solcellspaneler. Kanske såg den här anläggningen lite enklare ut men där var den. Jag har inte hunnit ta reda på, vem som byggt men gissar att det är kommunen och även i det här fallet står en faktakoll på önskelistan.

Jag råkar veta att båda dessa kommuner visat intresse även för vindkraft. Det gäller förstås att välja projekt för energiomställningen och att pröva sig fram men lika viktigt är än så länge inställningen, intresset, nyfikenheten och symbolvärdet av allt det.

Det går framåt med det förnybara, oavsett vad SD och övriga högerpartier säger och tycker.

Viktig artikel skapad på wikipedia

Eftersom många debattörer framför det positiva med att samhället förändras så är det bra att veta att trenden för halten koldioxid över flera år är ständigt ökande. Vi kan vara säkra först när vi ser att trenden viker av och ändrar riktning bort från ständigt ökande till avtagande.

Jag skapade därför artikeln Koldioxid i jordens atmosfär, det finns artiklar på andra språk och Sverige bör inte vara sämre. Jag hoppas att den håller människors kamplust uppe så att de inte tappar fart i tron att det skulle vara klart. Miljöarbetet bör fortsätta och sökandet efter ett hållbart samhälle där vi kan försöka lindra och eventuellt stoppa klimatförändringarna.

Uppdaterat: Gjorde också Världens energikonsumtion

Skulle nog vilja ha en elbil


Nu har vi kört några år med vår laddhybrid, en Mitsubishi. Den fungerar väl och medför inga större begränsningar i räckvidd eller användning. Inga egentliga nackdelar men å andra sidan ganska begränsade miljöfördelar. Den går inte fem mil på el. som tillverkaren skrutit med, den går oftast bara tre men ibland fyra mil på bara batterierna. Under "hybriddrift" drar den bensin som vilken vanlig och någorlunda modern bil som helst. Elräkningarna har förstås påverkats av billaddningen, jag inbillar mig märkbart men faktiskt inte kollat och räknat närmare. Det är ändå klart att de första milen av varje bilresa inte bara är en miljövinst (vi har bara grön el här) utan även betydligt billigare mil när det gäller bränsle. Skulle man finräkna, måste förstås högre anskaffnings- och servicekostnader räknas med. Ingen blir rik på en laddhybrid men ingen köper väl heller en sådan för att tjäna pengar.

Nästa gång det blir dags att förnya något på bilfronten, för bil behöver vi som bor på landet i glesbygd ha, undrar jag om det inte blivit dags för en riktig elbil. Kalkylen går inte att få ihop riktigt än men siffrorna lär bli rimligare ganska snabbt. Det börjar också finnas några olika märken att välja bland numera, även om jag för min del fortfarande stryker Nissan ur alla sådana planer. Nissan är inte ett seriöst bilföretag, som jag ser det. Det är en gammal historia, som jag tjatat om här på bloggen och lämnar därhän för tillfället. Men Chevrolet, Renault, Teslas nya kanske, BMW, VW, Audi är några att fundera på. Flertalet begränsar räckvidden avsevärt jämfört med konventionellt drivna bilar, så man får fundera över logistiken och planera anpassningen till mer begränsat körande. Det första man ska se upp med som elbilsspekulant, är tillverkarnas uppgifter om räckvidden och, typ, halvera det som sägs i reklamen. Räckvidden borde inte rimligen vara så stort hinder för oss. Vi har trots allt bara en dryg mil till närmaste tågstation och de flesta av våra bilresor är kortare än fem mil.

Omställning av alla bilflottor måste hur som helst ske. Så det är lika bra att vänja sig vid tanken och börja planera för egen del.

Lågpris, konsumentlycka


Vill man köpa billigt, får man finna sig i en del.

Det är helt enkelt så det fungerar. Köper man billig mat, är den sämre i största allmänhet och framför allt är den inte ekologiskt framställd. Köper man billiga möbler, får man kvalitet därefter. Den sämsta träbyrå jag någonsin stött på, köpte jag för en larvlgt liten summa på Mio. Den fungerande inte ens som ny och föll tidigt isär. Med extremt låga priser kan man knappast förvänta sig att producenter väljer råvaror, tillverkningssätt m.m. med miljöhänsyn, mänskliga rättigheter o.s.v. som viktigaste riktmärke. Det gäller även annat, t.ex. klädbranschen. Man ska nog inte inbilla sig att svenska företag är några undantag. Framgångsrika IKEA och HM, båda med lågprisprofil, har en del att svara för.

Förresten fick vi ju igår veta att vi svenskar hör till dem i världen, som sätter störst ekologiskt fotavtryck på Jorden. Skulle alla konsumera och bete sig som vi, skulle det behövas 4,2 jordklot för att leverera. Slutsatsen av det lär väl vara att vi inte bara borde konsumera bättre varor utan även begränsa själva konsumtionen. Trots låga priser. Men vi fostras till att vilja köpa oss mer lycka och de ekonomiska marknadskrafterna är starka...

Vill man flyga med lågprisbolag, bör man höra till standardkunderna i alla avseenden för att kunna använda de extremt slimmade dataprogram, som satts in i stället för personal. Om man väljer Ryanair, som har världens trängsta flygplan och som har en företagskultur, där man behandlar sina passagerare som boskap, får man dålig service på köpet men billigt är det, särskilt om man inte har någon väska. Väljer man Norwegian, är servicen bättre men å andra sidan priserna högre, särskilt om man har en väska, och där kan informationsinsamling och biljettbokning bli rena detektivarbetet mellan olika hänvisningar, företag och agenter. Så fort en bokning innehåller något som avviker från "main stream", blir det bekymmer. Så t.ex. sägs det av Norwegians agenter eller vilka det nu är att man inte, innan man betalar sin biljett, kan få besked om man får ta med sig sin hund på flyget. Man får chansa och betala sin biljett först och så får man i efterhand försöka boka biljett för hunden. Det har jag just försökt men, trots många och långa försök, har jag misslyckats så här långt. Hur som helst, väcker de extremt låga flygpriserna frågor rörande miljö- och klimatpåverkan.

Framtiden – inget för oppositionen

Riksdagens oppositionspartier har presenterat sina alternativa statsbudgetar för 2017. Som rapporterats föreslås omfattande skattesänkningar. Men det som uppmärksammats allt för lite är deras drastiska förslag på områden de allra flesta av oss värdera mycket, mycket högt: natur och miljö.

I statsbudgetens anslag för åtgärder inom natur- och miljöområdet finns pengarna för att minska gifter i naturen, renare hav, miljöforskning, skydda värdefull natur och hotade arter och minska klimatpåverkan. Den grönröda regeringen har i höst lagt ett förslag till miljöbudget som är den största i landets historia! Miljömålen, som alla partier i riksdagen enats om, ska nås. Värdefulla naturområden ska skyddas för framtiden, inga fler djur- och växtarter ska försvinna från landet. Viktiga klimatinvesteringar ska göras och förorenad mark saneras. Men om oppositionspartierna får bestämma blir det inte mycket av.

Moderaterna respektive Centerpartiet vill, jämfört regeringens budget, skära ner satsningarna med hela 2 100 miljoner. På ett år! Kristdemokraterna tar i än mer och vill skära bort 3 000 miljoner. Liberalerna och Sverigedemokraterna vill skära bort 2 300 miljoner.

Samtliga oppositionspartier vill alltså minska satsningarna på natur och miljö med över 2 miljarder nästa år, omkring en fjärdedel av miljöbudgeten! Detta i en tid då varje år blir varmare och 2016 ser ut att bli det varmaste året sedan mätningarna startade. Både klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden pågår i en rasande takt och forskare över hela världen varnar för katastrofala följder. För Gotlands del finns tydliga konsekvenser bland annat då oppositionen vill lägga ner Klimatklivet, stödet till lokala klimatsatsningar som hittills gett ett tillskott på 14,6 miljoner till biogassatsningar på ön. Detta skulle drabba den gotländska landsbygden och framtida satsningar inom jordbruket.

Miljöpartiet vill fortsätta omställningen för en fossilfri framtid med ett långsiktigt hållbart och lönsammare jordbruk som bidrar med förnybar energi och där restprodukter blir resurser i kretsloppet. Vi uppmanar alla som är engagerade i miljöfrågor, vill bevara vår vackra natur och värnar klimatet att ta till sig fakta: oppositionspartiernas förslag till budgetar är en extrem försämring för naturen, klimatet, kommande generationer och för en hållbar samhällsutveckling. Detta är en reell skillnad i prioriteringar. Kom ihåg det till valet 2018.

Isabel Enström, Gruppledare
Karin Åström
Miljöpartiet de gröna Gotland


Publicerad i Gotlands Allehanda 27 oktober 2016

Nord Stream 2 i Slite hamn

Moderaterna och Liberalerna på Gotland använder ett högt tonläge i frågan om eventuell uthyrning av Slite hamn till Nord Stream 2. För knappt ett år sedan röstade de för att påbörja arbetet att skriva ett nytt avtal med bolaget (se protokoll - 20151029 §348). "Tekniska nämnden får i uppdrag att inleda en diskussion med intressenten i syfte att tillsammans undersöka förutsättningarna för att lösa logistikfrågor, kajplatsfrågor och reservhamnsfrågan på ett tillfredsställande sätt" hette det då. Nu verkar de ha tvärvänt av någon outgrundlig anledning. Tvärvändningen i sig är inget föredöme i hur ett bra näringslivsklimat skapas där stabila politiska förutsättningar är a och o.

År 2006 började debatten på Gotland att hetta till ordentligt inför dragningen av de första ledningarna som sedan togs i drift 2011. Jag var mycket aktiv i denna process och ytterst kritisk till hur Gotlands kommun hanterade frågan.

Bild: Nordstream
Det är stor skillnad nu mot då. 

Moderaterna på Gotlands officiella ståndpunkt då var att man var för uthyrningen av Slite hamn. Den avgörande skillnaden är att vi då behövde bygga om hamnen och specialanpassa den till Nord Streams behov. Det hittades på en särskild betalningsmodell som skulle finansiera investeringen och krävde en i allra högsta grad kreativ bokföring för att kunna vara förenlig med kommunal redovisningssed. Samtidigt pågick en tillståndsprocess där Gotlands kommun skulle yttra sig.

Denna gång finns hamnen där och krävs inga stora investeringar från Region Gotland. Den planerade sträckan är nästan identisk mot förra dragningen. Tillståndsprocessen bör därmed inte kunna skiljas väsentligt från förra gången.

Det är obegripligt att Moderaterna nu kan landa i helt motsatta uppfattning när till och med jag inte kan se att det denna gång finns möjlighet att neka ett bolag som vill använda hamnen i Slite tillträde, vad jag än tycker om vad det är de vill bygga.
Bild: Nord Stream 2 - parallella dragningar

Jag fördjupar mitt resonemang för de som orkar läsa.

Nord Stream 2 AG har lämnat in en ansökan till svenska staten om att få lägga ut två nya rör på Östersjöns botten för att leverera naturgas från Ryssland till Tyskland. Därifrån kan gasen levereras till andra länder i Europa. Sedan några år ligger det redan 2 gasledningar på samma sträcka.

Att investera stort i infrastruktur för konsumtion av naturgas som är en fossil energikälla känns helt fel. Vi har ett klimathot framför oss och då borde all kraft läggas på att energieffektivisera och bygga ut förnybara energikällor. 

Nord Stream 2 AG ägs av Gazprom där ryska staten i sin tur är huvudägaren. Att göra Europa än mer beroende av rysk gas är minst sagt ett vägval av såväl energipolitisk som försvarspolitisk stor betydelse. 

Gotland blir återigen en liten bricka i detta jättelika projekt. Inte i första hand för att Gotland ligger strax intill den tilltänkta dragningen. Nord Stream 2 vill även denna gång använda sig av Slite hamn under tiden då rören ska läggas ut i havet. Såväl Moderaterna som Liberalerna försöker nu profilera sig som mest Rysslandskeptiska och för en öppen debatt om att Region Gotand inte ska upplåta hamnen.

Är det en bra idé att Europa gör sig än mer beroende av rysk gas?
Knappast en fråga Region Gotland beslutar om.

Är det en bra idé att investera stort i infrastruktur för fossila bränslen?
Inte heller Region Gotlands sak att avgöra

Ska vi göra affärer med ryskägda bolag utifrån det spända säkerhetspolitiska läget?
Region Gotland ska nog inte på egen hand börja inleda handelssanktioner...

Att inte Region Gotland på ovanstående frågor kan grunda sina beslut om uthyrning av en hamn kopplas i juridiken till "den kommunala kompetensen".

Liknande ställningstaganden om kommuner ska kunna vägra tillträde av vissa fartyg eller inte har prövats i Regeringsrätten tidigare. Helsingsborgs kommun beslutade 1987 att kommunen är beredd att ta emot besök av främmande örlogsfartyg endast om dessa uttryckligen garanterar att de inte medför kärnvapen. "Regeringsrätten finner att beslutet (...) har karaktären av opinionsyttring på det utrikespolitiska området. Det faller därför i sin helhet utanför den kommunala kompetensen enligt den allmänna kompetensregeln i 1 kap 4 § första stycket kommunallagen". Beslutet upphävdes (här finns en länk till avgörandet).

Jag tycker inte att en gasledning är en bra idé. Men om det finns ett tillstånd att bygga den, och vi redan har en hamn som byggarna vill använda, så kan inte vi neka dem. Vid byggandet av Nord Stream 1 hade vi ingen lämplig hamn - den behövde byggas för dryga 80 miljoner. Det är stor skillnad.

Skitiga skepp och snabba cash


Vid besöket i Kroatien nyligen låg vi med segelbåt någon natt i Dubrovnik. Vi hade funnit en plats nära den stora hamnen för att slippa gå till yachthamnen, som ligger relativt avlägset. I stora hamnen låg två jättelika kryssningsfartyg, vardera med lika många tända ljus som en normal svensk småstad och naturligtvis med dieselmotorerna, tiotusentals hästkrafter, igång dygnet runt. Dubrovnik är tydligen en vanlig hamn för kryssningsfartygen, liksom Venedig. Och mycket riktigt, de två stora fartygen lämnade på kvällen och var redan nästa morgon ersatta av två nya, nästan lika stora. Detta pågår tydligen hela tiden och det var bara i en av säkert hundratals hamnar med liknande trafik. Alla dessa tusentals kryssningsfartyg gör inte bara av med oräkneliga mängder ton dieselolja. De släpper också ut enorma mängder toalettavfall, ofta utan någon som helst rening. Motsvarande pågår, som alla vet, även Stockholms hamn med hjälp av finlands- och estlandsfärjorna. Ingen politiker tycks vilja ta i det problemet.

Vid avfärden från Dubrovnik i bil såg vi uppifrån kullarna ytterligare ett stort fartyg. Det låg på redden i en intilliggande vik. Det var inte riktigt lika stort som färjorna inne i hamnen men nästan och å andra sidan med mycket modernare “stuk”. På babordsidan fanns en öppning stor nog för att ta ombord en 15 meters tender boat och fartyget hade enligt vanligtvis välunderrättad källa plats för tre, samtidigt landande helikoptrar. Den lyxkryssaren tar inga “paying guests”. Den lyxkryssaren är en av tre, som lär ägas av den ryske oligarken Abramovitj, som också äger det engelska fotbollslaget Chelsea. Pengarna för yachter och fotbollslag och övrig förmögenhet är inte något som Abramovitj jobbat ihop själv i sitt anletes svett. Det räcker väl att påpeka så. Men nu hör han till den promille av världens befolkning, som, enbart tack vara mycket pengar, inte behöver bry sig om något, som inte passar.

Ur led är tiden…


... skaldade redan Shakespeare men det stämmer nu bättre än på länge.

Förnekanden står som spån i backen. Lögnerna haglar. Nu kan vad som helst påstås, t.ex.

- Ju större ekonomisk tillväxt, desto bättre för miljön.
- Klimatproblemet finns inte.
- Flyktingar är terrorister.
- Haven är rena.
- Varken LePen, Trump, Orban eller SD är rasister.
- Putin borde få det nya fredspriset till Hugo Chavez ära.
- Kärnkraft är ofarligt.
- Krigsmakter är fredsbevarande.

Media styr världen. Politiker förvränger den. Sociala media förvirrar.

En ekologisk sjukskrivning

Jorden har begränsade resurser, ändå är det som om vissa inte vill låtsas om det. Som om resurserna vore oändliga pressar de jorden mer och mer. 

Jag har en begränsad ork, ändå är det som om vissa inte vill låtsas om det. Som om den vore oändlig pressar de min ork mer och mer. 

Både jag och jorden kommer gå in i väggen, frågan är bara vem som når dit först.