”Ökad köttproduktion oförenlig med livsmedelsstrategins övergripande mål”

Mjölkko

"Alla de nationella miljömålen påverkas negativt av djurhållningen och i flera fall är djurhållningen den stora orsaken till att målen inte uppnås.", skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg från Svensk mat- och miljöinformation idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Regeringens livsmedelsstrategi är en plattform, utifrån vilken livsmedelspolitiken ska bedrivas fram till 2030. Det övergripande målet är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige, samtidigt som produktionen ska bidra till att uppfylla de svenska miljömålen och internationella hållbarhetsmål, som Agenda 2030. Detta låter bra, men samtidigt finns det ett sektorsmål för ökad köttproduktion i Sverige, vilket är tydligt oförenligt med ambitionen om att jordbruket ska bidra till hållbarhetsmålen.

[caption id="attachment-35298" align="alignleft" width="184"]Per-Anders Jande Per-Anders Jande[/caption]

Alla de nationella miljömålen: ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet påverkas negativt av djurhållningen och i flera fall är djurhållningen den stora orsaken till att målen inte uppnås.

Vår höga köttkonsumtion har också stark negativ påverkan på många av hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är mer lönsamt att producera djurfoder till rika länder än mat till fattiga. Det leder till att jordbruksmark tas i anspråk i fattiga länder för foderproduktion. Småbönder slås därmed ut och livsmedelspriserna höjs, vilket skapar fattigdom och hunger.

Dessutom är djurhållningen den absolut största orsaken till utrotningen av vilda djur och förlust av biologisk mångfald. Svensk djurhållning bidrar i allra högsta grad till allt detta, eftersom vi importerar fodervaror och därmed förstör ekosystem och vattenresurser i fattiga länder.

En minskning av animalieproduktionen till förmån för produktion av hållbara vegetabiliska livsmedel, bioenergi och biomaterial ger en enorm positiv effekt på miljön och har potential att vända jordbruket från att vara en av våra största miljö- och klimatbovar till en sektor som motverkar växthusgasutsläpp och ser till att klimatmålen uppnås.

Djurhållning är ett extremt ineffektivt sätt att framställa näring. I genomsnitt går det åt 10 kilo växtprotein för att framställa ett kilo köttprotein. Ju större djur köttet kommer från, desto mer ineffektiv blir produktionen. För att producera vegetariska burgare användes 45 gånger mindre mark och 20 gånger mindre vatten än en burgare gjord på nötkött, enligt WWF.

[caption id="attachment-35299" align="alignright" width="184"]Jonas Norberg Jonas Norberg[/caption]

En övergång till vegetabilieproduktion innebär alltså ett mycket mer effektivt utnyttjande av resurser, vilket innebär förbättrad konkurrenskraft och potential för kraftigt ökad lönsamhet för den svenska jordbrukssektorn.

Vi hoppas att regeringen väljer att fokusera på livsmedelsstrategins övergripande mål om konkurrenskraft och hållbarhet och därmed på minskad animalieproduktion.

WWF föreslår ett mål om en halverad köttkonsumtion till 2030, som ett första steg. Detta mål står Svensk mat- och miljöinformation också bakom. I livsmedelsstrategin finns ambitionen att låta offentlig upphandling styra mot hållbar livsmedelskonsumtion.

Arbetet för minskad köttkonsumtion pågår redan för fullt i kommunerna och vi hoppas att regeringen med stöd i livsmedelsstrategin uppmuntrar denna positiva utveckling. Ett nationellt mål för minskad köttkonsumtion i offentlig måltidsverksamhet och ekonomiska incitament för att dra ner på köttet kan göra stor skillnad.

Per-Anders Jande och Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation

Svensk förbrukning av kött ökar

Förpackat kött i mataffär

Förbrukningen av kött låg 2016 på 87,7 kilo per person och år, en ökning med ett halvt kilo jämfört med 2015, rapporterar Jordbruksverket.

Trots ett ökat intresse för vegetarisk mat stiger köttkonsumtionen. Positivt nog omfattas inte nötkött, men intresset för fågel stiger. Omfördelningen tror Jordbruksverket beror på ett allt större hälsofokus och rekommendationer att minska konsumtionen av rött kött.

I sifforna på förbrukning igår även det vi inte äter, så som ben och annat svinn i livsmedelskedjan.

Jordbruksverket menar även att klimatdebatten kan ha gynnat förbrukningen av ägg och fågel, som båda ökat det senaste året. Mattrender, produktutveckling och konsumentpriser framhålls också som faktorer som påverkat konsumtionen.

Trots att kyckling är mer klimatsmart än nötkött är ökningen ett stort problem, enligt WWF:

Trenden med ökningen av kycklingkött är problematisk. Kyckling har fördelar ur ett enskilt klimatperspektiv men kycklingproduktionen har även stora utmaningar eftersom det bland annat går åt mycket mark för att producera foder till djuren. Det är också särskilt allvarligt när man ser till den ökade importen av kyckling, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

Mer produktion förväntas, politiska initiativ saknas

När det gäller den inhemska köttproduktionen tyder de höga priserna på fortsatt hög efterfrågan, och att det finns plats för utökad försäljning av svenskt nöt- och griskött.

Det övergripande målet med regeringens livsmedelsstrategi är att den totala livsmedelsproduktionen bör öka och motsvara konsumenternas efterfrågan på konventionell och ekologiskt, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och att produktionen ska bidra till hållbar tillväxt.

Trots detta missar Sverige 14 av 16 miljömål, bland annat begränsad klimatpåverkan och tidningen Effekt skriver att det saknas politiska initiativ från regeringen för hur man ska minska svenskarnas köttkonsumtion.