Svensk förbrukning av kött ökar

Förpackat kött i mataffär

Förbrukningen av kött låg 2016 på 87,7 kilo per person och år, en ökning med ett halvt kilo jämfört med 2015, rapporterar Jordbruksverket.

Trots ett ökat intresse för vegetarisk mat stiger köttkonsumtionen. Positivt nog omfattas inte nötkött, men intresset för fågel stiger. Omfördelningen tror Jordbruksverket beror på ett allt större hälsofokus och rekommendationer att minska konsumtionen av rött kött.

I sifforna på förbrukning igår även det vi inte äter, så som ben och annat svinn i livsmedelskedjan.

Jordbruksverket menar även att klimatdebatten kan ha gynnat förbrukningen av ägg och fågel, som båda ökat det senaste året. Mattrender, produktutveckling och konsumentpriser framhålls också som faktorer som påverkat konsumtionen.

Trots att kyckling är mer klimatsmart än nötkött är ökningen ett stort problem, enligt WWF:

Trenden med ökningen av kycklingkött är problematisk. Kyckling har fördelar ur ett enskilt klimatperspektiv men kycklingproduktionen har även stora utmaningar eftersom det bland annat går åt mycket mark för att producera foder till djuren. Det är också särskilt allvarligt när man ser till den ökade importen av kyckling, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

Mer produktion förväntas, politiska initiativ saknas

När det gäller den inhemska köttproduktionen tyder de höga priserna på fortsatt hög efterfrågan, och att det finns plats för utökad försäljning av svenskt nöt- och griskött.

Det övergripande målet med regeringens livsmedelsstrategi är att den totala livsmedelsproduktionen bör öka och motsvara konsumenternas efterfrågan på konventionell och ekologiskt, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och att produktionen ska bidra till hållbar tillväxt.

Trots detta missar Sverige 14 av 16 miljömål, bland annat begränsad klimatpåverkan och tidningen Effekt skriver att det saknas politiska initiativ från regeringen för hur man ska minska svenskarnas köttkonsumtion.

Skräp och lur


Åtta av tio skräppostmeddelanden till min e-postadress är erbjudanden om penninglån, små eller stora, långa eller korta, dyra eller svindyra. Det finns mycket pengar, som man vill ha ränta på. Det verkar som om en grå bankmarknad vuxit fram. Med officiell minusränta eller nollränta, lär det fortsätta så. Att bankerna vill låna gratis av småsparare, är en sak. När vanliga människor ska låna, är det en annan. Då kan räntorna vara betydande ibland rena ockret. I de här låneerbjudandena, som jag hela tiden får, finns exempel på båda.

Men jag begriper faktiskt inte det här med minusränta riktigt. Det är inte lätt för vanligt folk att förstå, vad Riksbanken håller på med, med sina räntebeslut, räntebana, inflationsmål och allt vad det är och ibland undrar jag, om ens ekonomerna begriper. Det är alldeles för tidigt att höja räntan från minus 0,5 till minus 0,25. Hur skulle det se ut? Snabb snurr på pengarna är melodin, ökad konsumtionstakt, större inflation, det verkar klart. Ska man behöva fundera över makro och mikro för att försöka fatta? Eller är det så enkelt att man bör göra sig av med så mycket som möjligt av sina kontanter och sy in resten i madrassen? Fast med den önskvärda inflationen blir kontanterna mindre värda även i madrassen. Pengarna bränner i fickan på dig, brukade min mor säga, när jag var ung och hade köpt för mycket, för fort. På den tiden fick man lära sig att det var klokt att spara. Nu är det annorlunda, nu eldas det på ordentligt. Budskapen är klara. Applåder till konsumenterna. Hjulen måste rulla. Sparande i pengar är ren förlust.

Apropå skräppost, förresten, så kom nyligen till samma junkmailbox i min dator ett meddelande att jag hade 13 863,13 kr på mitt konto och kontot skulle upphöra i slutet av månaden. Samma mejl har senare återkommit flera gånger. Någon verkar väldigt mån om att få betala ut 13 863 kr till just mig. Allt jag behövde göra för att få pengarna var att skicka uppgifter, anmäla, logga in och, ja ni vet, så'nt där. Tyvärr framgick det inte, vilket institut det var, som hade skulden till mig. Som avsändare angavs "Viktigt meddelande" och mejlet kom från något som kallas brugerpanelet.com. Jo, jo. Annars hade jag kanske kunnat kräva ut beloppet och skänka det till Amnesty eller Greenpeace eller till något annat vettigt ändamål. Men jag får nog ta det för vad det är, förberedelser för ett vanligt bedrägeri eller bondfångeri eller lurendrejeri, som det kunde kallas förr. Kärt barn har många namn. Nigeriabrevens tid är förbi. Nu finns det snabbare och effektivare sätt att nå många dumbommar på. För någon måste ju nappa på alla oblyga försök på nätet. Annars skulle de väl inte hålla på.

Produktutveckling


Läste i tidningen att ett holländskt företag tänker tillverka och sälja lyxyachter i form av ubåtar. Naturligtvis en fullständigt befängd produkt, som är svårt att föreställa sig någon längre kundkö till. Men affärsidén sägs vara att man därigenom ger lyckliga ägare dels en vanlig lyxyacht, dels samtidigt en chans att vara mer avskilda och privata vid undervattensläget, än vad som är möjligt med en konventionell lyxyacht. Jo, jo. Goda möjligheter sägs finnas att tillgodose köpares önskemål om utformning. Sex våningar kan man få och på den översta kan man ha en pool, som åtminstone på bilden ser ut att vara utomhus. Hmm, intressant att fundera på, hur poolen ska fungera vid undervattensdrift.



Ur led är tiden men det är inte första april idag heller.

Lågpris, konsumentlycka


Vill man köpa billigt, får man finna sig i en del.

Det är helt enkelt så det fungerar. Köper man billig mat, är den sämre i största allmänhet och framför allt är den inte ekologiskt framställd. Köper man billiga möbler, får man kvalitet därefter. Den sämsta träbyrå jag någonsin stött på, köpte jag för en larvlgt liten summa på Mio. Den fungerande inte ens som ny och föll tidigt isär. Med extremt låga priser kan man knappast förvänta sig att producenter väljer råvaror, tillverkningssätt m.m. med miljöhänsyn, mänskliga rättigheter o.s.v. som viktigaste riktmärke. Det gäller även annat, t.ex. klädbranschen. Man ska nog inte inbilla sig att svenska företag är några undantag. Framgångsrika IKEA och HM, båda med lågprisprofil, har en del att svara för.

Förresten fick vi ju igår veta att vi svenskar hör till dem i världen, som sätter störst ekologiskt fotavtryck på Jorden. Skulle alla konsumera och bete sig som vi, skulle det behövas 4,2 jordklot för att leverera. Slutsatsen av det lär väl vara att vi inte bara borde konsumera bättre varor utan även begränsa själva konsumtionen. Trots låga priser. Men vi fostras till att vilja köpa oss mer lycka och de ekonomiska marknadskrafterna är starka...

Vill man flyga med lågprisbolag, bör man höra till standardkunderna i alla avseenden för att kunna använda de extremt slimmade dataprogram, som satts in i stället för personal. Om man väljer Ryanair, som har världens trängsta flygplan och som har en företagskultur, där man behandlar sina passagerare som boskap, får man dålig service på köpet men billigt är det, särskilt om man inte har någon väska. Väljer man Norwegian, är servicen bättre men å andra sidan priserna högre, särskilt om man har en väska, och där kan informationsinsamling och biljettbokning bli rena detektivarbetet mellan olika hänvisningar, företag och agenter. Så fort en bokning innehåller något som avviker från "main stream", blir det bekymmer. Så t.ex. sägs det av Norwegians agenter eller vilka det nu är att man inte, innan man betalar sin biljett, kan få besked om man får ta med sig sin hund på flyget. Man får chansa och betala sin biljett först och så får man i efterhand försöka boka biljett för hunden. Det har jag just försökt men, trots många och långa försök, har jag misslyckats så här långt. Hur som helst, väcker de extremt låga flygpriserna frågor rörande miljö- och klimatpåverkan.

Dyra prylar


Vi har en husbil. Vi var ute och körde i den nya, fina, rullande sommarstugan i helgen. Hälsade på vänner på olika håll. Spännande och kul och vi hade väldigt trevligt. Det vara bara det att jag i ett smalt grindhål lyckades rispa upp ett hål i väggen på den skinande husbilen, som vi då kört i, typ, 25 mil. Det finns väl några omständigheter jag kan skylla lite på men egentligen inte. Trist, klantigt! Å andra sidan är det inget som påverkar någon funktion. Men lagas måste det och det är bara att börja ringa verksta’n nu på måndagmorgonen.

Minns, när jag för länge sedan köpte en motorbåt, en s.k. daycruiser, som var väldigt fin tyckte jag. Den skulle köras hem på släp och jag lyckades gena för mycket i en kurva och körde in båten i en stolpe. Båten fick en stor skada i fören, som måste plastas om. Den var då varken sjösatt eller försäkrad ännu. Och så minns jag första sommaren med den lilla båt vi har nu, då jag redan vid första försöket lyckades förtöja den vid båtplatsen i Nyköping, så att den tjusiga blå lacken på ena fribordet rispades bortom möjligheter att putsa bort eländet. Den senaste bilen vi köpte hade stått här bara ett par veckor, när den fick någon känga i carporten, en buckla på ena sidan som visserligen inte behöver lagas men som syns. Jag har fler liknande exempel men uppräkningen blir tjatig. Ingen av de här dyra prylarna, som jag lyckats skada redan som nya, har sedan skadats igen, i alla fall inte särskilt mycket. Peppar, peppar. Och jag ska vara glad åt att det i största allmänhet varit fråga om småsaker, långt ifrån risker för personskador, så jag ska inte gnälla.

Det är något med mig och nya kapitalvaror. Ju dyrare, desto mer självklart att något missöde inträffar redan i början. Det kan vara så enkelt att det är fråga om klantig hantering, innan jag hunnit lära mig. Svaret kan annars vara: För många kapitalvaror! Som tur är, är det bara prylar, förgängliga ting. Men det är dags att ta sig en allvarligare funderare på konsumtionsmönstren.

Köttkonsumtionen inte hållbar …

Att köttkonsumtionen inte är hållbar konstateras i en rapport KONSUMTIONSRAPPORTEN – 2015, gjord på Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan Göteborgs Universitet. Man konstaterar vidare att ”Det svenska folkhushållets köttkonsumtion är stor och aningslös”. Sedan 1990 har totalkonsumtionen ökat från 60 kg kött per person och år till dagens 87 kg. Samtidigt har befolkningen vuxit, med ca 1 miljon sedan 1990. Summerat blir det en konsumtion 2014 på dryga 800 miljoner kg kött och en ökning med 75 %.

Konsumtionsrapport 2015

Konsumtionsrapport 2015, Handelshögskolan GU

Skulle alla planetens konsumenter äta lika mycket kött skulle mängden kött behöva öka från 300 miljoner ton till 650 miljoner ton. Vilket skulle innebära mer än en fördubbling och detta skulle ge drastiska konsekvenser för utsläppen av växthusgaser. Prognosen är att jordens befolkning kommer att uppgå till 9-10 miljarder vilket skulle öka på konsumtionen ytterligare. Det visar tydligt att dagens köttkonsumtion, inte heller den svenska, inte är hållbar.

Det innebär att det måste till åtgärder. Informationsåtgärder om livsstil och kostråd är bra men kommer inte att räcka. Det kommer att behövas ekonomiska styrmedel som t ex en köttskatt eller ”växthusgas”-utsläpps skatt.

Men det är inte bara köttkonsumtionen som behöver minska. Den allmänna konsumtionsvolymen ökade med 23 % mellan 2004 och 2014.

Hushållen konsumerade 27 procent mer kläder och skor under 2014 jämfört med 2004.

Det mesta har ökat när man ser till ”konsumtion”. Rapporten avslutas med några meningar om ”konsumtion och välbefinnande”.

Konsumtion och välbefinnande

Pengar som spenderas på konsumtion har ett samband med konsumentens subjektiva välbe n­ nande. Ju mer pengar en konsument spenderar på mat, kläder, hemelektronik och möbler, desto nöjdare tycks hen vara. Detta samband har diskuterats i tidigare konsumtionsrapporter (Roos, 2011; 2012; 2013; Brülde & Fors, 2012). Hur inkomst och konsumtion hänger samman med väl­ be nnande är emellertid komplext och det tycks som att både inkomstnivå och typ av konsum­ tion är relaterad till graden av välbe nnande(se exempelvis Fors & Brülde, 2011; Brülde & Fors, 2012; Thøgersen & Hertwich, 2007; Kahneman m. ., 2006).

Det konstateras att det är en komplex fråga att utröna om vårt välbefinnande har ökat under denna tid. Oavsett om vi upplever ett större välbefinnande så är en ökning av konsumtionen ohållbar. Det behövs ett nytänkande och vi kommer inte att lösa allt med ny teknik.

Vi behöver fundera på hur vi kan öka vårt välbefinnande utan att öka den totala konsumtionen. Ökad konsumtion innebär inte alltid ökad lycka. Som situationen är i dag behövs det en omfördelning. Vissa konsumerar alldeles för mycket och en del behöver kanske öka sin konsumtion. Det är skillnad på konsumtion och konsumtion.

Earth Overshoot Day, den dag på året då mänskligheten har konsumerat lika mycket resurser som vår planet kan producera på ett år, inföll 2013, den 20 augusti, 2014 den 19 augusti och 2015 redan den 13 augusti. 2016 blir det säkert ännu tidigare.

Modern forskning visar att bra relationer, en meningsfull sysselsättning och att hjälpa andra är viktiga faktorer för vår lycka. Enligt forskaren Elizabeth Dunn från University of British Columbia påverkas vår lycka här i väst väldigt lite av att spendera pengar på oss själva. Hon menar istället att det inte är förrän vi spenderar pengarna på andra som pengar faktiskt kan köpa en viss lycka. Vi blir alltså generellt sätt lyckligare av att skänka till andra än att köpa saker till oss själva.

Vi bör alltså alla fundera lite över vad som gör oss lyckliga och hur vi ska få ett långsiktigt hållbart jordklot. För än så länge har vi bara ett klot.

Share on Facebook  Post on Twitter  

Valspecial

(Tillfälligt inlägg på grund av valet)

Idag är det val i Sverige. Svensk media följer minutiöst varje svängning i denna, den första opinionsmätningen på fyra år som har betydelse. Man kan lätt få uppfattningen att detta är en händelse av närmast monumental-global betydelse. Men i resten av världen är det andra saker än Löfven eller Reinfeldt som bekymrar människorna

sverige_fortfarande_pyttelitet440x300

Detta faktum, att valet i lilla Sverige har minimal global betydelse betyder inte att det inte är viktigt att vi röstar. Förutom att valutgången direkt kommer att påverka den promille av jordens befolkning som bor och lever här, så har det trots allt viss betydelse även för om-världen. Valutgången kan påverka jordens miljö då t.ex. statliga ”Vattenfall”, som alltså styrs av regeringen, släpper ut 90 ton koldioxid om året i atmosfären (hela Sveriges sammanlagda koldioxidutsläpp från alla industrier, bilar, flygplan och annat är 50 ton koldioxid per år). Detta påverkar självklart inte bara oss som lever här i Sverige utan även resten av världen.

vattenfallgrafwww

Ett annat globalt problem som kan komma att påverkas är situationen för människor som befinner sig på flykt. På flykt från krig och förödelse, på flykt från naturkatastrofer, på flykt från politisk, religiös eller annan förföljelse eller på flykt från fruktansvärd fattigdom. Sverige är ett lite land och vi kan självklart inte ta emot alla flyktingar som vill komma hit, i synnerhet inte om vi ska kunna ge och garantera dessa och naturligtvis oss som redan är här, ett bättre alternativ än den fruktansvärda situation dessa flyktingar lever under i flyktingläger. Vi kan inte och vi ska inte ta emot mer än vi kan hantera. Men dit är det långt kvar.

Om vi idag inte kan ta hand om en årlig befolkningsökning på 65.000 personer (116.000 invandrade minus 51.000 utvandrade 2013) så är det inte i första hand antalet nyanlända som är problemet, utan oförmågan, hos oss som redan bor här och naturligtvis också hos de som kommer hit, att tillsammans hjälpas åt att minska utanförskapet. Den svenska flyktingkvoten är i år 1.900 personer och det har den varit under de senaste åren. Nitton hundra personer! Det är ungefär lika många som Eskilstunas damfotbollslags totala publiksiffra 2014. Detta kan väl knappast vara ett gigantiskt olösligt problem.

Men det finns naturligtvis även en viss inhemsk skillnad på hur Sverige kommer att se ut de närmaste åren, beroende på valutgången. Ska de som har mer än 75.000 kr i månaden i lön bli tvungna att betala 500 kr mer i skatt? Eller blir det istället fortsatt högre skatt för arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer?  Skall arbetslöshetsförsäkringen fortsätta att vara på samma nivå som för 12 år sedan? Skall det vara möjligt att faktiskt vara sjuk mer än i 2,5 år utan att tvingas konkurrera med fullt friska arbetslösa om de jobb som finns? Ska det byggas hyresrätter också, eller, i stort sett, bara bostadsrätter? Är betyg från 4:e, 6:e eller inga betyg alls lösningen på skolans problem? Ska vi ha tillbaka allmän värnplikt eller ska vi ha en yrkesarmé? Ska vi fortsätta med kärnkraft trots riskerna? Ska vi bygga fler motorleder för att minska biltrafiken? Frågor, frågor, frågor att ta ställning till. Puh!

Ska det gå att bli snor-rik på att ta hand om barn, sjuka och arbetslösa och dessutom tjäna ännu mycket mer om man sparar in på personal och investeringar i just vård, skola och omsorg? Ska det sedan vara möjligt föra ut dessa intjänade skattepengar ur landet för att slippa att själv bidra till vård, skola och omsorg? Ska vi fortsätta att ha ungefär samma straffskala för miljöbrott som för snatteri? Vill vi ha ett samhälle där kanske en och annan ”bidragsfuskare” slipper undan eller ett samhälle där alla som faktiskt behöver stöd (det finns ju faktiskt människor som av olika orsaker inte kan arbeta lika hårt som alla vi andra) skall hållas nere för att inte ”lockas till bidragsfusk”? Vilket parti skall vi rösta på för att slippa skämmas över vårt val i framtiden?

Robert Nyberg

Bild: Robert Nyberg

Ja och så var det där med klimatet. Hur är det egentligen? Håller vår livsstil på att få oss att bita oss rejält i svansen? Kan vi producera oss till ett bättre klimat? Kan vi konsumera oss till ett bättre klimat? Blir det överhuvudtaget sämre klimat och i så fall var och för vem? Vad är egentligen ett sämre klimat? Det lär ju inte finnas dåligt väder, bara dåliga kläder. Frågorna är många och svaren ofta antingen obegripliga eller motstridiga. Att den globala uppvärmningen ökar är det knappast någon som protesterar emot idag, iallafall färre än som opponerade sig emot det påståendet för 5-10 år sedan. Om den globala uppvärmningen enbart beror på vårt sätt att leva eller om det är andra orsaker som också spelar in, det kan i alla fall inte undertecknad ge ett sanningsenligt svar på.

Men att vi inte gör tillräckligt för att minska problemet kan vi väl ändå vara överens om? Dessutom att det vi trots allt gör går alldeles för långsamt. Det har sagts förr men det måste uppenbarligen sägas igen: Det handlar inte om att det blir bättre semester-väder för dig och mig i framtiden! Det handlar om oändliga jordarealer som blir obrukbara för de som lever där, det handlar om katastrofala översvämningar på grund av den höjda havsnivån och det handlar inte minst om katastrofalt ökade antal skogsbränder, något som vi i Sverige fick uppleva för första (men garanterat inte sista) gången i år. Det är inte naturen som bråkar med oss, det är vi som bråkar med naturen och naturen har ingen rösträtt så den är beroende av våra röster.

Bld: Sara Granér

Bld: Sara Granér

Att fritt kunna välja att rösta på det alternativ man tycker är bäst är en fantastisk rättighet som inte alla har möjlighet till. Enligt FN är 54% av världens 194 stater inga fullvärdiga demokratier. I Sverige har vi sedan länge en stabil demokratisk stat med ett mindre antal demokratiska brister. Att inte utnyttja sin röst är det samma som att strunta i demokratin. Gör inte det, rösta på det du tror på. Skillnaderna på det ena eller andra blocket är inte världsomstörtande så det är ingen katastrof om det går si eller så, det verkliga politiska arbetet pågår trots allt i vardagen, mellan valen, men det är bara idag vi kan göra något åt vilka som skall arbeta med politiken i riksdagen fram till 2018.

Vilket samhälle vill vi ha i framtiden? Nästa år? Nästkommande decennier? Det finns inte oändliga tillgångar att ta av, i all evighet. Inte heller kan vi fortsätta att fördela det som trots allt finns, så som det är idag, att 85 stycken personer äger lika mycket som hälften av jordens befolkning, alltså 3,75 miljarder människor. Detta helt oavsett om det är ”ärligt förtjänta” pengar eller inte. Det håller bara inte. Vi kan inte heller fortsätta att stämpla människor som bättre eller sämre på grund av deras, tro, språk, kultur eller på grund av deras utseende. Det håller helt enkelt inte. Vi kan inte heller fortsätta att inbilla oss att den enda vägen till ett lyckligare liv, och för den delen ett bättre samhälle, är en evigt ökad konsumtion. Det håller helt enkelt inte. Det är undertecknads åsikt. Idag, 14/9 2014, är det dags ge din åsikt. Gör det

Bild: Max Gustafsson

Bild: Max Gustafson