La bella Italia


När datorn stått på en stund oanvänd, kopplar den över till visning av de bilder man valt för just det ändamålet. Jag har valt ett bildbibliotek från en resa, som då och då, när man närmar sig datorn, blir en trevlig påminnelse.

För några månader sedan tillbringade vi en hel månad i Italien. Vi bodde på en mycket vacker kulle i ett mycket vackert landskap i det otroligt vackra Toscana. Härligt att kunna göra en sådan resa. Minnena från vistelsen kommer tillbaka då och då, inte bara då datorn bläddrar med sin "screen saver". Det var en härlig tid. Jag ser på bilderna att det är ett speciellt ljus på många av dem, ett mjukare, varmare, gulare ljus än vad vi är vana vid här hemma. Det är klart att det kan vara kameran men jag tror inte det.

Närmaste större stad var Florens, med sin mycket vackra och numera även välskötta bebyggelse, en stor stad men ändå greppbar på något vis. Ambitiöst nog besökte vi Uffizierna, det stora konstmuséet vid floden Arnos strand i stadens centrum. Kul att se verk av några av de stora mästarna, da Vinci, Dürer, Rembrandt, Boticelli, Caravaggio, Tizian o.s.v. men i stort gillade jag byggnaden mer än innehållet. Va, får man inte svära i kyrkan? Vi tittade på Davidstatyn också av Michelangelo (bilden är av en utomhuskopia). David har väldigt stora händer, tyckte jag, särskilt den högra.

Landskapet i Toscana glömmer man inte. Det tar nästan andan ur en med sina kullar och vyer och vackra byar. Det är inte konstigt att det använts i många filmer som just ett vackert landskap. När tillfälle ges, kommer vi att återvända till Italien, gärna till Toscana men det finns annat också, kanske Umbrien.

Lunds konsthall 1957 …

Just nu pågår diskussioner hur Lunds Konsthall ska ”utvecklas”. Kultur- och fritidsnämnden beslutade i december 2015:

att uppdra åt kultur- och fritidsförvaltningen att till nämndsammanträdet i februari 2016 återkomma med ett förslag på tidsplan för genomförande av rekonstruktion av Lunds konsthall med syfte att förändra och modernisera verksamheten för att passa in i dagens och framtidens Lund. En rekonstruktion kan innebära en nedläggning av befintlig verksamhet för att ge plats åt en förnyad.

Lunds Konsthall som är landets första efter Liljevalchs skulle från början bli mer än bara en konsthall. Det var tänkt att bli ett kulturhus med konsert- och teatersalong och plats för konstutställningar. Det hela började redan på 30-talet. Sedan var det krig, ekonomiska förhållanden och svårigheter på byggnadsmarknaden. Nästan som idag …

Sydsvenskan har lagt ut ett ett radioinslag som sändes i P2 någon dag före invigningen 21 september 1957.

Från radioreportaget:

Vi har ju fått en materiell standard som är mycket hög den har vi fått på de två sista decennierna. Nu har människorna möjligheten att tillfredsställa de materiella behoven i stort sett i varje fall och nu tror jag att det är en viktig och angelägen uppgift att ge människorna liksom ett innehåll i livet och där tror jag konsten har en stor betydelse.

Det stämmer väl in på dagens situation. De allra flesta har det bra materiellt sett. En del verkar dock sakna innehåll i livet och samma gäller idag som då, att konsten kan hjälpa oss på traven att reda ut våra liv.

Konsthallen var en stor satsning i ett läge där många nog tyckte att pengarna behövdes till annat. Ska vi kunna utveckla samhället med god livskvalité måste vi vara beredda att satsa på konst och kultur. Då krävs det långsiktighet, även i s k svåra tider, om vi nu vill förändra rådande situation till det bättre. Det räcker inte bara med hög materiell standard.

Hela radioinslaget finns nedan.

Share on Facebook  Post on Twitter  

Estetiska ämnen behövs i skolan …

Den kulturella hjärnanDet finns många som efter PISA-mätningar gärna ser att de estetiska ämnena krymper i skolan. Samtidigt så ökar de vetenskapliga bevisen för att konst och kultur är bra för hjärnan, hälsan och inlärningen. Konst och kultur visar sig alltmer göra skillnad i allt fler sammanhang.

På hemsidan Den kulturella hjärnan är följande exempel hämtade:

Känslor
Känslor spelar en viktig roll för lära. Om vi studerar deras neurobiologi och integrerar nya rön med tidigare pedagogisk kunskap kan vi dra viktiga lärdomar och utveckla nya sätt att  förbättra lärandets praktik.

Musikträning
Musikträning utvecklar hjärnans förmåga att hantera språk. Musiklektioner kan därför användas för att stärka språkförmågan hos barn och unga, och hjälpa barn från lågutbildade och socioekonomiskt svaga grupper att hålla jämna steg med andra i skolan. 

Musikterapi
Allt fler kliniska studier visar nu att musikterapi har effekt mot olika former av psykisk ohälsa. Det gäller inte minst depressioner, psykoser och autism.

Promenader
Promenader i naturen får oss att grubbla mindre över våra brister och tillkortakommanden, och det kan ha betydelse för vår mentala hälsa.  Att då och då reflektera över brister och misslyckanden är både naturligt och nyttigt. Men om man fastar i en tankeloop där man hela tiden ältar och grubblar över sådana saker är det inte alls nyttigt. Det gör en stressad, och ökar risken att hamna i en depression.

Musik
Det finns starka belägg för att musik dämpar stress och minskar produktionen av stresshormonet kortisol, och att det leder till minskad produktion av signalämnen som driver inflammationer, samtidigt som produktionen av antikroppar, som försvarar oss mot infektioner, ökar.

Körsång
Hos medlemmarna i en professionell kör som först repeterade och sedan hade en föreställning med Beethovens ”Missa Solemnis” steg halterna i deltagarnas saliv av IgA-antikroppar med i genomsnitt 150% under repetitionerna och 240% under föreställningen, medan halterna av stresshormonet cortisol i genomsnitt sjönk med 30% under repetitioner men steg med 37% under föreställningen med publik.

Detta är bara en bråkdel av vad man kan hitta på hemsidan. Det som finns på hemsidan är inga lösa påståenden utan fakta som framkommit ur forskning. Det råder alltså ingen som helst tvekan om att konst och kultur är viktiga för oss som individer oavsett ålder, oavsett hälsotillstånd och avsett utbildning.

Share on Facebook  Post on Twitter  

Slöjd eller inte slöjd …

Inskickat respons på ledare i Expressen den 5 jan ”Hur många smörknivar tål Sverige?”

Tälja i träVarför går vi i skolan?

Inte är det väl för samhällets skull och för att det ska produceras ett antal flitiga arbetare. Skolan är väl till för eleverna som ska kunna utvecklas utifrån deras egna förutsättningar till ansvarsfulla medmänniskor och därmed få en framtidstro samt även en tro på sin egen förmåga. För att nå dit behöver vi använda hela hjärnan, båda hjärnhalvorna samt hjärtat. 

Skolan ska inte bara mata in kunskap utan ge verktyg så att vi kan lösa framtidens problem men relevanta lösningar. Som Einsteins sa ”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka.” 

Det finns många studier som visar på att kopplingen mellan hand och hjärna är väsentlig för all annan inlärning och att även rörelse är bra för inlärandet. 

Livet på planeten jorden just nu är knappast långsiktigt hållbart. Vi står alltså inför många utmaningar. Begreppet hållbar utveckling innehåller normalt tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Det finns en fjärde dimension, nämligen den kulturella. Det traditionella begreppet hållbarhet handlar om grundläggande villkor för överlevnad, såväl ekonomisk och miljömässig som social. För mig handlar hållbarhet även om att livet i ett välfärdssamhälle är mer än överlevnad, det omfattar medmänsklighet och meningsfullhet med stora möjligheter att tillägna sig nya kunskaper. 

Konst och kultur kan bättre än något annat område i samhället föra människor samman och ge oss nya berättelser och vidga våra perspektiv så att vi kan lära oss mer om oss själva, varandra och livet. Med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde.

Visst blir det ett problem om det blir fler och fler ämnen i skolan. Är det bara slöjd som ska bort? Vad blir nästa ämne? Vad blir kvar till sist? Lösningen på detta är inte att minska antalet ämnen utan att se till att riva murarna mellan ämnena. Hitta ett helhetsperspektiv där vi ser hur allt hänger ihop. Att göra en smörkniv är inte bara slöjd. Att springa 60 m är inte bara idrott. Att lösa en ekvation är inte bara matematik.

Att ta bort slöjden löser väl knappast betygsstressen. Det stora problemet är väl just hur vi försöker mäta kunskap. Hur vi rangordnar.

Jag håller med om att det gäller att använda resurserna rätt och smart. Ska vi rusta oss för framtiden och få ett långsiktigt hållbart samhälle är det bildning som verkligen behövs.

Skolan ska ge framtidstro och stärka alla elevers tilltro till sina egna förmågor samt ge verktyg för att hitta lösningar på nutida och framtida utmaningar. Då behövs definitivt de estetiska ämnena inklusive slöjd.

Och de som blir sugna på att gör en smörkniv kan ni kolla in denna videon
#1058 Slöjda en smörkniv med Slöjdklubben

Share on Facebook  Post on Twitter