Tätt eller glest


Vid ett arbetsbesök i huvudstaden i förrgår, hade jag anledning att åka tunnelbanan några stationer. Redan påstigningen vid Centralen skvallrade om väldiga resandevolymer. Det var vid åttatiden på morgonen och det är väl som värst då. För mig som lantis framstod folkmängden i rulltrappor, på perrongen och i tågen som rena Tokyo. Det var bokstavligen fullt överallt, det kryllade av folk. Det gick inte att gå normalt utan men var tvungen att flyta med en ström åt ena eller andra hållet. Tågen kommer tätt så dags men de var så fulla att bara en liten del av de väntande kunde tränga sig ombord. Väl ombord stod man bokstavligen som packade sillar utan möjlighet att vända sig eller att leka med mobilen. Säga vad man vill men det gick fort att ta sig från en ände av sta'n till en annan.

Storsta'n i det här ljuset var förfärande. Då är det bättre på landet. Ni vet, där det bara finns knäppskallar, några alkoholister och enstaka småbarn kvar och där det inte finns vare sig shopping eller nöjen utan bara träd, allt enligt någon knäppskalle till ekonom, Kjell A någonting, vars skämtande om landet togs illa upp av ganska många. Men här hemma i glesbygden är det i alla fall behagligt glest mellan människorna och dessutom alldeles tyst. Vilket privilegium! Jag bodde i Stockholm mina första 45 år och trivdes bra men det blev till sist nog. Och jag saknar aldrig storstadshetsen och larmet. Det är en lisa att komma hem igen efter en dag i Stockholm. Och igår kväll gjorde vi en ny utflykt för att ta in ett gäng hästar. Inga bilköer, faktiskt ingen annan bil alls. i strålkastarljuset såg vi på nytt delar av djurlivet, en älg, en hjord med hjortar, tio vildsvin i varierande storlek, som promenerade över vägen. Och i kväll ska vi och grannar gratulera varandra till de första 25 årens boende härute på landet i Gåsinge.

En budget för välfärd, miljö och jämställdhet

image

Idag presenterades regeringens förslag på statsbudget för 2017. Liksom tidigare år medverkade jag vid den budgetpresentation som ägde rum i Karlstad. I år tillsammans med försvarsminister Peter Hultkvist och Lars Mejern Larsson (S) Och det var med stolthet jag gjorde det. För det här är en budget med stora satsningar på välfärd, miljö och jämställdhet. En budget som gynnar kvinnor mer än män. De som tjänar mindre mer än de som tjänar mycket. De som cyklar och åker kollektivt. Och de som bor på landsbygden. En bra och rolig analys på detta gjorde för övrigt Marcus Oscarsson i TV4.

Välfärd

De tio välfärdsmiljarderna är en historisk förstärkning av landstingen och kommunernas budgeter. För Värmlands landsting handlar det om + 82 miljoner kr nästa år. För Karlstad +43 miljoner. De utökade statsbidragen till landstinget och de värmländska kommunerna kommer alla värmlänningar till del. De är viktiga både för en bättre skola, sjukvård, socialtjänst och ett bra mottagande av våra nya invånare.

Miljö

I dag fyller miljöpartiet 35 år. Och det firar vi med att konstatera att miljöbudgeten har ökat med 73 procent sedan regeringsskiftet. Och då pratar vi bara om det utgiftsområde som jag arbetar med dvs UO 20 – Allmän miljö- och naturvård. Lägg därtill ökade satsningarna på järnvägen, sänkningen av kostnader för reperationstjänster och småskalig solenergi, höjning av miljöskatterna med mera så kan man som miljöpartist sträcka på sig – vi gör Sverige grönare!

Regeringen både utökar och förlänger satsningarna inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen. Nästa år blir det även mer pengar till klimatanpassning, giftfri miljö och marina reservat. Och redan i år anslås mer pengar till skogsskydd. De 250 miljoner som i våras aviserades skulle skjutas fram till 2017 på grund av de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet kommer nu tillbaka in i årets budget i höständringsbudgeten. En glädjande nyhet som bland annat WWF och Supermiljöbloggen observerat.

Jämställdhet

Och så var det detta med jämställdheten. Kvotering till bolagsstyrelser, mer pengar till arbete mot mäns våld mot kvinnor och en jämställdhetsmyndighet. Äntligen! Förövrigt tycker jag att den myndigheten borde läggas i Karlstad.

Som sagt – den här budgeten ska bli kul att debattera, försvara och ta beslut om. Här finns mycket annat viktigt att återkomma till. Som att regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag på moderniserad terränglagstiftningen för att minska skador och störningar i vår natur. Det motionerade jag om förra året. Skönt att inte behöva göra det igen!    

Sidospår och köer


Ett gäng professorer eller f.d. professorer vid KTH skriver i en debattartikel i DI att Ostlänken bör stoppas liksom projektet med höghastighetsbanor för tåg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. det blir alldeles för dyrt, anses det. Att tidigare kalkyler både av Trafikverket och andra svajat är tydligt och att ingen verkar ha riktig kontroll på kostnadsbedömningarna är uppenbart. Så inlägget är i den meningen motiverat. Men sedan då? Hur ska det bli med tågtrafiken? Den behövs. Den behöver underhållas, den behöver moderniseras. Här kunde professorerna kanske göra lite nytta med goda förslag. Det nämns med en mening att man kan behöva lägga ner resurser på järnvägen. I debattinlägget tas också till ett sorts psykologiskt grepp om, hur myndighetsutövning går till. Ett av professorernas svar på frågan om hur kostnadsuppskattningarna kan “skena” som de gjort med höghastighetstågen är: En delförklaring är att de institutioner som hanterar processen lärt sig att detta är möjligt; genom att börja i blygsam skala kan acceptansen efter hand komma att öka och då minskar också bromsen på kostnadsnivåerna. Någon sorts prutmån alltså. Uppriktigt sagt, lite tramsigt i sammanhanget. Även om det skulle ligga något i det, har det knappast med sakfrågan att göra. Hur offentliga sektorn fungerar i allmänhet i budgetsammanhang är väl ett sidospår, när det gäller järnvägen, om vitsen ursäktas.

Det finns många saker att debattera, när det gäller kollektivtrafik. Hur fort ska tågen gå och varför och vad är kostnaden? En annan är, vem betalar? Med regeringens lönsamhetskrav på SJ skulle det bli passagerarna, som i slutänden skulle få stå för fiolerna. Eller har regering och Trafikverk tänkt sig att man ska upplåta tågrälsen för underpris till SJ och en massa andra entreprenörer, som bara är intresserade av att köra tåg mellan Stockholm och Göteborg?

En annan trafikfråga är hur kul det är med bilköer. Ingen älskar bilköer. Ganska många står ut med dem men knappast någon utan mentala olägenheter. Bilköer är inte bra för någon, allra minst för själva planeten. Det enda raka vore att begränsa det enskilda bilåkandet, där det egentligen gör mindre nytta än skada. Kollektivtrafiken är den naturliga lösningen i och runt större städer, en effektiv och billig kollektivtrafik, en kollektivtrafik som skulle kunna begränsa bilköerna. I upp och nervända världen, i det här fallet Kina, tänker man inte så. Där låter man bilköerna hållas och bygger fordon som kan köra trots köer. I någon jättestad i Kina har man redan provkört, ”The transit elevated bus” (TEB), ett monster som på räls kan köra om/över två stillastående bilköer samtidigt. Fel väg, låter det som. Som en läkare som struntar i patientens sjukdom men ger lite tröst för stunden, typ.

Ja, jag kandiderar som nytt språkrör/kommunalråd för MP Karlstad

Vi ska välja nytt språkrör/kommunalråd i MP Karlstad då Maria Frisk ska ut på nya äventyr. Jag kandiderar & en anledningen till det är att jag ser det som ett roligt & utmanande uppdrag. När jag arbetade som politisk sekreterare (2014) nära Maria Frisk & Per-Inge Lidén tillsammans med de andra i majoriteten & oppositionen, fick jag god inblick i deras dagliga arbete & kände att får jag förtroendet & möjligheten en period i mitt liv att arbeta för partiet som språkrör/kommunalråd  så gör jag gärna det.  En lärdom under den perioden som politisk sekreterare som jag bl a fick med mig är att politik handlar om att finna nya lösningar på sånt som fungerar mindre bra. Spelar ingen roll vad du har med dig för utbildning eller yrkeslivserfarenhet, utan det handlar om vad du har för kaliber som person.

Satt i gymnasienämnden förra mandatperioden & har suttit som sammankallande i MP Karlstad. För dig som är mer nyfiken på mig har jag lagt in länkar längst ner i detta blogginlägg så det blir enkelt för dig att bilda dig en uppfattning. Valberedningen bad om en presentation som har skickats ut till alla medlemmar & detta är min presentation fast mer utvecklad.

Carola Bolmstedt

Traditionell miljöpartist är jag inte, där emot är jag miljöpartisten som är pragmatisk och ser nyttan med att samarbeta över parti- och blockgränser. Jag upplever att det är det som är vägen för oss att få igenom så mycket av vår gröna politik som är möjligt lokalt. Precis som Isabella Lövin talade om på vår kongress i våras; vi är visionära realister, vi har fokus på långsiktiga mål. Ser vi till partiets historia lokalt i Karlstad är det just det som varit och är kärnan i vårt gemensamma arbete. Vi representerar olika ståndpunkter från respektive parti i kommunen, fast gemensamt för oss alla är ändå att vi vill det bästa för människor som bor i kommunen. Jag är stolt att vara en del av det. För att det ska fungera är det viktigt att vi kan skilja på sak & person i arbetet & se nyttan med kompromisser för att få bra resultat.

För vår kommun är det viktigt att vi nu och kommande mandatperiod säkrar en hållbar tillväxt. I det är t ex grönstrukturplanen essentiell (frågor om ekosystemtjänster, välbefinnande och urban grönska innan förtätningsprojekt påbörjas) och arbetet med tåg i tid för att nämna två saker. Tillväxt handlar inte bara om staden det innebär även att ha bra samhällsservice i våra tätorter.

Regionsbildningen är i dagsläget oklar vad det blir och för vår del (Karlstads kommun) är det vitalt hålla kvar Karlstadsbuss för att ha kontroll på utvecklingen av infrastrukturen i kommunen. Gäller att ha förståelse för det starka varumärke Karlstadsbuss är som komplement till varumärket Karlstad.

En annan av anledningarna till att jag kandiderar är för att jag vill vara med och underlätta det lokala företagandet i kommunen. Karlstads småföretagare förtjänar en politik som underlättar för nya företag att starta upp, utvecklas och anställa fler. Karlstads kommun har fortfarande stor utvecklingspotential vad gäller företagsklimat och bidra till bättre förutsättningar bl a genom att vara en förebild i arbetet för jämställdhet och mångfald.

Det jag uppskattar med MP Karlstad är vår interna demokrati. Medlemmarna beslutar om den politik vi för lokalt. Handlingsprogrammet är framtaget av medlemmarna & vid frågor som dyker upp under mandatperioden är det medlemsmötet som avgör den riktning vi ska ta. Ibland är jag en del av majoriteten i partiet som står för ett beslut och ibland är jag en del av minoriteten. Det handlar ändå om att acceptera majoritetsbeslut och då får jag som individ anpassa mig och representera majoritetens beslut för partiet.

Jag ser alltid utvecklingspotential, i samtal och möten med andra lyssnar och diskuterar jag för att få förståelse för och kunna se vad vi tillsammans kan göra för att bidra till Karlstads utveckling. Det är grunden till mitt engagemang, varför klaga på saker när jag lika gärna kan vara med och påverka? Jag drivs av att vara med och påverka så människor får det bättre. Förändring av världen börjar alltid hos individen. Inget är omöjligt, det kanske bara tar lite längre tid och det går möjligen inte så spikrakt som man planerar för. Där emot ger den krokiga vägen fantastiskt användbara kunskaper. Bl a därför jag tycker det finns en styrka i att medge när något blivit fel, då är det bara att göra om och göra rätt. Det är bara ett misslyckande om man låter bli att dra lärdom av det som blivit fel. Gäller att kunna hålla i i längden & inte bara komma med quick fixes som den enkla utvägen lockar  med.

När jag är engagerad och fokuserad är jag tydlig, ärlig och rak. Är medveten om att det kan ibland därför uppfattas som att jag har en skarp framtoning. Det positiva med det är även att jag betraktas vara handlingskraftig och analytisk, då jag vrider och vänder på saker innan beslut fattas och får på så vis med andra på tåget. Därför jag fått uppdrag med utvecklingsarbete på mitt arbete & är projektledare.

Tålamod är något jag ännu lär mig att utveckla, det som är så bra med mer erfarenhet. Det är orsaken till att jag tycker om att bli äldre, lär sig alltid mer om sig själv i mötet med andra människor och nya  situationer.

Balans i vardagen är otroligt viktigt. Jag är ju en person som gärna engagerar mig & trivs med många järn i elden, för att det ska fungera gäller det att ta hand om sig själv. Vila, motion, mat och mycket skratt. Absolut bästa stället där jag släpper allt och bara är, är i stallet med hästarna. Det är så jag ser till att ha balans i min vardag och det har jag fått lära mig den hårda vägen. 

Valet vi medlemmar ska göra nu påverkar även valet 2018. Det är viktigt att vi väljer en person som når ut lokalt med vårt budskap oavsett kompromisser som behövts göras i regeringsposition. Handlar om vilket ledarskap man har som individ i sammanhanget inom partiet samt hur man då agerar som kommunalråd i majoritet respektive i opposition. Ska återkomma till just det ämnet i ett annat inlägg här i bloggen då det är så pass viktigt att det behöver längre utrymme än ett par rader i min presentation.

Är du nyfiken på att kolla mer vem jag är så kolla dessa länkar:

mp.se: https://www.mp.se/om/carola-bolmstedt

Linkedin: https://se.linkedin.com/in/carola-bolmstedt-14061566

Twitter: https://twitter.com/LolaBolmstedt

Instagram: https://www.instagram.com/mplola76/

Almedalen och äganderätten

Så börjar Almedalen gå in på sin slutspurt. Idag är det Miljöpartiets dag och jag ser fram emot att delta i alla de spännande seminarier och aktiviteter som vi arrangerar. Det har varit en intensiv vecka med många debatter. Jag har debatterat ekoturism, återbruk, sjöfart, avfallsförbränning, kärnavfall, kvotplikt, skogspolitik mm mm

På många seminarier har miljömålsberedningens förslag kommit upp. Och det känns stort att stå tillsammans med kollegor från de andra partierna och förklara hur vi har tänkt och varför vi tycker det är så viktigt att vi i klimatfrågan går fram på bred front. Att vi i riksdagen beslutar om gemensamma mål och styr upp arbetet i en klimatlag. Och att vi faktiskt är överens om strategier och styrmedel på många områden. Att regeringen bör införa ngt form av kvotplikt är en. Att kollektivtrafik, cykel och gång måste bli norm i trafikplaneringen än annan.

I onsdags deltog jag i ett seminarium om skogen ”En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan” som arrangerades av Future Forest, Umeå universitet och SLU. Där utfrågades också juristen och skogsutredaren Charlotta Riberdahl. Det var spännande att lyssna på hennes tankar kring skogen som resurs och det rättsliga regelverket kring brukandet. Hon tillät sig också att vara lite filosofisk och provocerande kring detta att skogen, som är en så viktig resurs för alla, ägs av någon. 

Jag satt och tänkte att Almedalen är platsen där vi kan tillåta oss att göra sådana reflexioner och twittrade om det.  Jag är ledsen om den tweet jag skickade ut om detta har misstolkats. Som i sin tur har lett till att skogsägare har blivit oroliga och arga. Det vill jag be om ursäkt för och klargöra:

Självklart är äganderätten en självklarhet både för mig, miljöpartiet och skogsutredaren. Vi ifrågasätter inte den privata äganderätten. Skogen ska brukas ansvarsfullt och hållbart. Och det gör den bäst genom ett mångsidigt brukande och ägande.

Ha en skön sommar alla. Det tänker jag ha – och ta semester från både blogg och Twitter 😉

 

Vingliga beräkningar


Debatten om höghastighetståg fortsätter. Beräknade kostnader stiger och stiger är nu upp i svindlande summor, så höga belopp att man faktiskt undrar, hur de förståsigpåare som räknat, burit sig åt. Att skaffa höghastighetståg mellan Sveriges två största städer verkar snart kunna kosta ungefär lika mycket som hela statsbudgeten under ett år. Ökningen av de beräknade kostnaderna är spektakulär. Det bollas med hundratals miljarder, som om det vore käglor i händerna på en cirkusartist. Antingen var de räknande experterna ute och cyklade förut eller så är de det nu. Eller så är det andra som räknat då än de som räknat nu. En professor påstår att vi måste vara tio gånger så många för att ekonomiskt motivera ett höghastighetståg.

Jag har inte koll på om jämförelsesiffror finns för underhåll och drift av “normala” tåg. Det kan knappast vara så att spårtrafik i största allmänhet är för dyr att anlägga och underhålla men ibland undrar man, vilka bevekelsegrunder olika debattörer har. Ibland undrar jag. om de som hela tiden kommer med högre belopp för järnvägen över huvud taget räknar in miljö- och klimataspekter i sina jämförelser med flyg och biltrafik. För att tala klartext, tror jag väldigt lite på alla experter som överdriver nackdelarna med järnvägar utan att fundera över alternativen och kostnaderna för dem inklusive miljö- och klimatproblem.

Sedan är det en annan sak, om vi behöver den ena eller andra sortens järnväg och vad vi orkar med att finansiera, för att åka fortare. Men personligen röstar jag på järnväg i största allmänhet. Byt ut experterna som räknar i stället för transportsättet.

Upprördheten hos en avklädd bilnörd

I går länkade jag en artikel i Stockholm Direkt som handlade om informationschefen Staffan Ström som med hänvisning till sin längd (191 cm), svårigheten att köpa SL-biljett, önskan om egen tid, möjligheten att lyssna på musik i bilen och snabbheten att köra sin BMW från Täby varje dag till jobbet på pensionsbolaget Alecta i City.

Så här skrev jag:
Jobbade ju på rätt ställe när det gällde kommunikation o pension. Förutom cyklisterna på it-avdelningen var det idel cyklande kommunikatörer på Pensionsmyndigheten exempelvis MonicaMona,AnnikaMaria samt Maria som gick (GICK!) hem ett par gånger till Täby! Till skillnad mot pensionsbolaget Alecas informationschef...
En av mina vänner har Staffan Ström som vän så hon namntaggade honom, varpå han skrev följande:
Att jag också borde ha tackat nej  En klassisk tidningsanka: Jag får frågan om jag kan tänka mig att vara med i en jämförelse mellan fyra olika sätt att ta sig till stan från Täby. Det har (såklart) varit svårt att få tag i bilister som vågar ställa upp. Eftersom jag är aktiv i debatten om framtida samhällsbyggnad i Täby - där jag bland annat driver behovet av en utbyggd kollektivtrafik - går jag efter viss tvekan med på det. Under ett långt samtal diskuterar vi varför jag just nu väljer att bilpendla och vilka för- och nackdelar jag ser med de olika färdmedlen. Jag svarar så ärligt jag kan. I slutet av samtalet nämner jag i förbigående att jag har väldigt långa ben och att jag därför ofrivilligt tar mycket plats när jag åker buss. Ofta är benutrymmet så litet att jag tvingas sitta med ett knä ut i gången eller ta rejält med utrymme från den som sitter bredvid. Det känns inte bra, säger jag. Detta sista gör journalisten till rubrik och huvudpoäng. Riktigt lågt, tycker jag. 

Det förvånar mig mycket att en så erfaren presschef som Mattias inte ser igenom ett så billigt journalistiskt grepp.
Nu är jag ju inte pressansvarig längre på Pensionsmyndigheten. Och det kund- och företagsägda pensionsbolaget Alecta konkurrerar ju inte om kunderna med hållbarhetsargument som exempelvis KPA men jag tycker ändå detta inte ger någon god reklam för Alecta och vad de står för.

Så här skrev jag på Twitter och nedan följer svaren:
Pensionsbolaget har en informationschef som MÅSTE bilpendla pga sin längd på 191 cm via

  1. Du kan köpa biljetter via app och/eller sms.

  2. 23 okt.
     favoritmarkerade din Tweet
  3. Det finns dåliga ursäkter, och så finns det riktigt dåliga ursäkter.
  4. Han vill inte manspreada!


Så därför var jag ju tvungen att svara även på Facebook. Är jag för hård? Jag tycker detta är allvar.
Det är klart att jag som utbildad o tidigare yrkesverksam nyhetsjournalist förstår att nyanserna har försvunnit till en renodlad bilist i pendlarserien.
Du kvarstår dock som representant för en livsstil där främst män tror de ska ha rätt att åka ensamma i bil från sin gröna förort in till city. 
Detta är inte hållbart för klimatet, miljön, trängseln, framkomligheten för varutransporter o bussar osv.
Du har en stor tung fossildriven bil vad jag ser eller är din BMW laddhybrid, biogas- eller etanoldriven?
Du har så många alternativ att bryta din manliga biltrafiknorm på o bidra till dina barns framtid på så jag tycker det är pinsamt att ens behöva rada upp de mest uppenbara:
* Åk kollektivt alltid eller ibland. Du har råd att köpa månadskort om du inte fattar hur man ordnar automatisk påfyllning av reskassa.
* Cykla. Ja, det finns även elcyklar o lastcyklar med elassist.
* Samåk.
* Blanda transportslag, alltså ställ bilen/cykeln vid pendelparkering.
* Osv
Det är för dig som samhället inte bara använder morötter utan även piskor. Tyvärr har Norra Länken byggts o den har ju korrekt uppfattats som den uppmuntrande mångmiljardsatsning på bilar o bilism som den innebär.
Stockholm måste minska på bilismen för att nå de nationella klimatmålen. Från nyår höjs trängselavgifterna, det blir alltså dyrare att trängas o släppa ut avgaser i city. Det blir också dubbdäcksförbud på ytterligare två gator för att minska de farliga partiklarna som försämrar stockholmarnas hälsa: Kungsgatan (nära dig) o Fleminggatan.
Kul att du jobbar aktivt i Täby för utbyggd kollektivtrafik! Det är välbehövliga satsningar som jag hoppas pengarna ska räcka till. Resurserna är inte oändliga, det finns en konflikt o konkurrens mellan Östlig förbindelse o Spårväg syd exempelvis. Lycka till med en mer hållbar livsstil för dig själv, dina barn o vår jords framtid!
PS du hör väl inte till dem som tar bilen även till gymet? DS
PPS du får egen tid o kan lyssna på musik oavsett trafikslag. DS
Du kvarstår dock som representant för en livsstil där främst män tror de ska ha rätt att åka ensamma i bil från sin gröna förort in till city. Detta är inte hållbart för klimatet, miljön, trängseln, framkomligheten för varutransporter o bussar osv.Du har en stor tung fossildriven bil vad jag ser eller är din BMW laddhybrid, biogas- eller etanoldriven?Du har så många alternativ att bryta din manliga biltrafiknorm på o bidra till dina barns framtid på så jag tycker det är pinsamt att ens behöva rada upp de mest uppenbara:* Åk kollektivt alltid eller ibland. Du har råd att köpa månadskort om du inte fattar hur man ordnar automatisk påfyllning av reskassa.* Cykla. Ja, det finns även elcyklar o lastcyklar med elassist.* Samåk.* Blanda transportslag, alltså ställ bilen/cykeln vid pendelparkering.* OsvDet är för dig som samhället inte bara använder morötter utan även piskor. Tyvärr har Norra Länken byggts o den har ju korrekt uppfattats som den uppmuntrande mångmiljardsatsning på bilar o bilism som den innebär.Stockholm måste minska på bilismen för att nå de nationella klimatmålen. Från nyår höjs trängselavgifterna, det blir alltså dyrare att trängas o släppa ut avgaser i city. Det blir också dubbdäcksförbud på ytterligare två gator för att minska de farliga partiklarna som försämrar stockholmarnas hälsa: Kungsgatan (nära dig) o Fleminggatan.Kul att du jobbar aktivt i Täby för utbyggd kollektivtrafik! Det är välbehövliga satsningar som jag hoppas pengarna ska räcka till. Resurserna är inte oändliga, det finns en konflikt o konkurrens mellan Östlig förbindelse o Spårväg syd exempelvis. Lycka till med en mer hållbar livsstil för dig själv, dina barn o vår jords framtid!PS du hör väl inte till dem som tar bilen även till gymet? DSPPS du får egen tid o kan lyssna på musik oavsett trafikslag. DS

Nu tänkte inte lägga upp detta någon annan stans. Tills jag såg vad Staffan Ström har för beskrivning av sig själv på Twitter. Då kändes det mer som att bilnörden blivit avklädd, än felaktigt uthängd.

Koll på kollektivtrafiken

I planeringen av kollektivtrafiken handlar det om att lägga ett pussel med hänsyn till ekonomiska resurser och att successivt förbättra möjligheterna att resa, skriver jag tillsammans med Tekniska nämndens ordförande.

Så, så får vi skörda skriver Ulf Klasson (FP) i GT 20 juli och menar att inte tillräckligt satsas på kollektivtrafiken. För en bra skörd måste den som sår väga in de faktorer som påverkar skörden. För kollektivtrafiken handlar det om att lägga ett pussel med hänsyn till ekonomiska resurser och att successivt förbättra möjligheterna att resa.

Det går att bevisa vad en vill med statistik, men vad säger det? Den statistik från Trafikanalys som Klasson hänvisar till, gällande en minskning av kollektivtrafikresandet 2006-2014, behöver kompletteras med hur demografin påverkar Gotlands resenärsstatistik. Antalet ungdomar upp till 20 år minskade med 1841 personer 2006-2014. Detta är en faktor som ger stort utslag i resandet, speciellt som varje individ oftast reser två gånger om dagen.

Samtidigt visar statistiken att totala antalet resor ökat mellan 2013 och 2014, trots att antalet ungdomar upp till 20 år minskade med 199 personer samma period. Antalet utbudskilometer per år, alltså de busslinjer som är möjliga att resa med, har också ökat både mellan 2011 till 2012/13 och sedan igen 2014. Fler resemöjligheter erbjuds alltså redan idag.

Visst finns ändå utmaningar på Gotland med att få till en tillfredsställande kollektivtrafik. Trafiken är redan idag till nästan 80 procent skattesubventionerad och vi bor över hela ön. Detta är faktorer som inte går att bortse från.

I vårt Regionala trafikförsörjningsprogram planeras för att öka antalet resenärer från drygt 1 miljon 2012 till 1,8 miljoner år 2020. För 2015 beslutade vi om mer pengar till kollektivtrafiken för tätare och snabbare turer på stomlinjerna. Prioritet har legat på ordinarie tidtabell liksom önskemål från allmänheten om att koordinera linjer för att spara tid, lägga till nya eller extra turer vissa tider. Allmän kollektivtrafik genom beställning testas nu för bättre tillgänglighet även i mer glest befolkade områden. Samverkan med skolbussarna förbättras och Visby busstation byggs om med fokus på tillgänglighet, trafiksäkerhet, logistik och bättre cykelparkering. Mer info på gotland.se/kollektivtrafiken.

Avvägningen mellan önskemål på snabba turer och var en god kollektivtrafik på ön ska erbjudas behöver alltid göras. Vi välkomnar därför Ulf Klassons liksom andras engagemang för en bättre kollektivtrafik. Vår ambition är att fortsätta hitta lösningar för bättre turtäthet, sammanhängande tidtabeller vid byten och alternativa lösningar som komplement till de stora bussarna samtidigt som priset ses över.

Isabel Enström (MP), regionråd
Tommy Gardell (S), ordförande Tekniska nämnden
 
Publicerad i Gotlands Tidningar 27 juli

Gotlands vägar är i behov av en standardhöjning

Innan jag går på det som liknar semester försöker jag beta av några saker som inte hanns med när hjulen snurrade som fortast. Med tanke på reaktionerna jag har fått på nyheterna som cirkulerade kring fullmäktigedebatten och C-M-FP-förslaget om "90-vägar" (ärende 30) har Lisbeth och jag skrivit ett förtydligande kring Miljöpartiets inställning till det hela:


I mitten av juni togs ett enigt beslut i Regionfullmäktige att bifalla ett förslag med rubriken "90 km/tim på länsvägarna". Rubriken är missvisande eftersom själva beslutet inte går ut på att vilja höja hastighetsgränser på de gotländska vägarna utan att regionstyrelsen får i uppdrag att påverka staten för ”att erhålla statligt stöd för såväl standardhöjning av 140-vägarna som utbyggnad av cykelvägar”.

Vi är politiskt helt eniga om att det behövs standardhöjningar på våra vägar. Däremot har Miljöpartiet andra prioriteringar än att dessa standardhöjningar ska syfta till att få fler 90 km/tim på våra länsvägar.

Skälet till hastighetsbegränsningar är att människor inte ska dödas eller skadas i vägtrafiken. För att tillåta en säker hastighet på 90 krävs i princip mitträcke eller räfflad mittlinje och 2-3 omkörningsfält per mil väg. Det skulle krävas mycket omfattande insatser för att få till en standardhöjning som tillåter 90 km/tim på flera av våra vägar. Avstånden på Gotland är inte större än att de sträckor som skulle vara aktuella för en sådan ombyggnad skulle ha en marginell tidsmässig effekt.

På Gotland består vägnätet till stor del av smala vägar som rör sig slingrande genom landskapet vilket har till följd att sikten kan vara undermålig och därtill har många vägar närmast obefintliga vägrenar. Bussresenärer, gående och cykeltrafikanter utsätts för en risk när de uppehåller sig eller rör sig på den smala vägrenen. Trots att hastigheterna sänkts på många sträckor ser vi att det finns behov av förbättringar för att ytterligare höja säkerheten för alla typer av trafikanter.

Vi är politiskt eniga om att våra gotländska vägar är i behov av förbättringar och att cykelvägnätet måste byggas ut. Hellre än stora investeringar för att tillskapa fler säkra 90-vägar vill vi se en satsning på en generell standardhöjning där väntande busstrafikanter, cyklister och bilister kan känna sig trygga på våra vägar.

Stefaan De Maecker (MP), regionråd
Lisbeth Bokelund (MP), ledamot i Regionfullmäktige

hur ser framtida finansiering av infrastruktur ut?

Inte bara Karlstad står inför massiva investeringar i gator, vägar, spår, bussgator och annat. I stort sett varenda stad har utmaningar när det kommer till investeringar i infrastruktur.

I Malmö startar idag en konferans om finansiering av infrastruktur och kollektivtrafik. Det handlar om att hitta alternativ. Nya lösningar. För det finns ingen chans att det offentliga kan bära de investeringar som det finns behov av på det sätt vi hittills har finansierat den här typen av investeringar. För samtidigt som vi vet att skola för unga och omsorg om äldre behöver mer resurser, står vi inför minst sagt massiva investeringsbehov i infrastruktur.


Förbifarten "invigdes" – mot Stockholmarnas vilja

Idag ”invigde” Alliansen bygget av Förbifart Stockholm. Detta trots att flera juridiska processer återstår innan det ens är möjligt att påbörja bygget. Syftet är förstås att försöka påskina att bygget nu är igång och att Miljöpartiet med flera vill avbryta något som redan påbörjats. Samtidigt kommer nu ytterligare en undersökning som visar att Stockholmarna precis som Miljöpartiet hellre vill att miljarderna satsas på en massiv utbyggnad av kollektivtrafiken.

Äntligen börjar kunskapen spridas om att utbyggd kollektivtrafik är det enda som kan lösa Stockholms trafikproblem. Detta trots de enorma resurser som läggs ned på att odla myten om att Förbifarten kan minska bilköerna, när den i själva verket skapar nya köer. I en undersökning från Demoskop säger 7 av 10 att de prioriterar ny kollektivtrafik före Förbifart Stockholm. En andel som ökat från ungefär 5 av 10 sedan förra valet.

Under tiden som Alliansens ”invigning” pågick idag cyklade ett antal miljöpartister med språkrören i spetsen över Västerbron. Under bron kan nämligen den orange tunnelbanelinje från Älvsjö till Bromma och Täby som kan bli verklighet om vi prioriterar kollektivtrafik framför vägar. Denna kommer också att förse 50 000 bostäder i Bromma parkstad med tunnelbana om Bromma flygplats läggs ned och lämnar plats för människor.

Nu går vi ut i valrörelsen och berättar om hur vi kan modernisera Stockholmsregionen. Stockholmarna är på vår sida.

Stoppa trängselfusket med spärrar

Vägspärr

I DN Stockholm kräver Jessica Rosenkrantz (M) att SL sätter stopp för fuskåkandet i kollektivtrafiken. Med lite kreativ matematik à la skivbranschen räknar hon ut att fuskandet kostar mellan 200 och 300 miljoner årligen. En miljon plankningar i månaden gånger dyraste biljettpriset. Fusket med trängselavgifter i samma stad glömmer hon bort, lite lägligt.

Tre missar i fuskmatten:

  1. Alla har inte råd att resa om de måste betala. Till exempel ser vi många hemlösa som plankar.
  2. De flesta betalar inte det dyraste möjliga priset per resa. Det finns ungdomsrabatter, studentrabatter och månadskort att ta hänsyn till.
  3. Många kan ta sig fram billigt med cykel eller till fots om de inte plankade.

Men förutom fuskmatten gör Jessica ett mycket grövre misstag. Hon attackerar den fattigaste gruppen fuskare och ignorerar en betydligt rikare – de som fuskar med trängselavgifter. För att vara konsekvent mot fuskandet borde hon ställa samma krav oavsett typ av fusk. Inför helt enkelt spärrar i trängseltullarna. Ingen betalning, inget bilåkande.

Och lustigt nog är de båda fusken ungefär lika dyra, om vi räknar lite ärligare. De verkliga kostnaderna för plankandet, om vi räknar högt, borde kunna ligga på de ungefär 120 miljonerna årligen som bilfuskarna struntar i att betala.

Svaret är enkelt. Utsätt bilisterna för samma typ av tortyr som kollektivtrafikanterna får stå ut med. Upp med spärrar.

Eller så drar vi den andra logiska slutsatsen. Det är inte okej att vi som betalar för oss ska straffas för fusket genom minskad tillgänglighet och risk för klämskador. Bort med spärrarna helt.

Snögubbar och snögummor

Inlägget uppdaterat 8/12

vovsnow

I min enfald hade jag påbörjat en text som skulle hetat ”Innan snön kommer”, men det fick jag av naturliga skäl kassera (SvD DN GP) och istället fick jag börja om från början igen. Det är med snö som så mycket annat, det ser alltid så härligt ut på bild. I verkligheten är det inte alltid lika fantastiskt. Andra företeelser i den kategorin är t.ex. den där öde stranden i resekatalogen som när man (om man) tar sig dit visar sig vara öde på grund av att sanden kryllar av otäcka sandloppor eller är invaderade av andra obehagliga kryp så ingen människa har lust att befinna sig där ens i ett par minuter. De där bilderna på hur hamburgerrestaurangernas produkter ser ut är ännu ett exempel på hur stor skillnaden kan vara mellan bild och verklighet och här är ytterligare ett förskräckligt exempel

Men tillbaka till det där med snö, eller ”nix” som det heter på latin, till undertecknads och andra vinternegativas glädje. Jag håller helt med om att det är näst intill outsägligt vackert när solen reflekteras i gnistrande vita snökristaller som ligger som ett mjukt täcke över ett vinterlandskap, men är man av olika orsaker nödd och tvungen att framleva sina dagar i en storstad är det väldigt sällan vintern ser ut sådär i den så kallade verkligheten. Här vill man oftast att någon skall komma med någon stor maskin och få bort den grå-gula sörjan som gör det näst intill omöjligt för såväl människor, bussar, tåg och t-banor att ta sig fram och komma i tid. Jo jag vet, bilarna har också problem, men jag har aldrig riktigt förstått vitsen med att använda bil i städerna när det är snökaos (DN)

plog

”Hej mitt vinterland, nu är du här…”

En fråga som jag vill kasta ut till er läsare i samband med detta är hur det kan komma sig att det sedan den så kallade ”trängselavgiften” infördes i Stockholm i för 5-6 år sedan har varit en prishöjning på 14% eller 2280 kr/år för den som väljer att åka kommunalt istället för att ta bilen, medan ”trängselavgiften” (som väl i alla fall delvis hade som mål att folk skulle lämna bilen ibland) inte har höjts någonting. Det har sålunda blivit billigare att ta bilen i förhållande till att åka kollektivt in och ut till Stockholm city. Hur tänkte dom här? De där höjningarna av månadskortet på Stockholms Lokaltrafik motiverades med att ”folk gärna betalade för bättre service”, men om det har blivit 14% bättre service de senaste 5-6 åren får väl var och en som åker kommunalt själv fundera över.

Trafik är känsliga saker och ordet ”trafik” får oss att acceptera sådant som vi aldrig annars skulle ha gjort, det gäller vägtrafik och det gäller telefon och datatrafik. I det senare fallet har vi accepterat att ”upp till 8Mbit/sekund” är lika med c:a 1-2Mbit/sekund och att ”upp till 80 Mbit/sekund” är lika med c:a 10 Mbit/sekund. Ponera att vi köpte annat på samma sätt: ”upp till 1 kg köttfärs i förpackningen”, ”upp till till 75 cl i flaskan”, ”upp till en hel film på DVD:n” eller ”upp till en veckas resa till Thailand ”.  Hade vi accepterat det? Men trafik är känslig, känslig för störningar och känslig för diskussion. Alla någorlunda upplysta människor är fullt medvetna om bilarnas allvarliga miljöpåverkan, såväl när det gäller utvinnandet av drivmedel som utsläppen av CO2 och annat, trots detta är det lättare att få uppslutning runt devisen ”Rör inte min bil” än ”Rör inte min kompis”. Bilister borde hålla ögonen på vägen, även vägen in i framtiden.

938da13262ee26f97c47a8f0aaebfb88

”Håll ögonen på vägen…”

Ovanstående bild tarvar ett litet klargörande. Svenska kvinnor lär leva och tänka mer miljömedvetet än svenska män (DN Ct TH) och detta tvivlar inte undertecknad  en sekund på, men om vi bortser från det faktum att färre kvinnor kör bil än män gör, så blir knappast bilens miljöpåverkan mindre för att man sitter på passagerarplatsen istället för bakom ratten. Faktum kvarstår dock att 58% av resenärerna med Stockholms Lokaltrafik är kvinnor (SL), 84% av kvinnorna anser att det är mycket viktigt att stoppa klimatförändringen medan motsvarande 67% av männen gör det (NVV). Men att enbart ”genus-generalisera” den här livsviktiga frågan vore osedvanligt dumt. Vår miljöminister heter Lena Ek, är kvinna och befinner sig just nu i Doha för att hjälpa vår lilla planet och dess invånare, men med hennes och regeringens flata argument är genus helt oväsentligt (IDG SvD sr)

Lena Ek skall ha lite beröm (trots att hon senare backat där) för sin kritik av biståndsministern Gunilla Carlsson som tar pengar som skulle gå till bistånd och använder till klimatomställning (DN SvD). Därmed blir det, i princip, biståndsbehövande som ”betalar” för klimatomställningen, håll med om att det blir lite konstigt. Nu är (kvinnorna) Lena Ek och Gunilla Carlsson ”i luven” på varandra och vi kan (i alla fall här) konstatera att ”genusperspektiv” på klimat- och miljöproblemet inte räcker. Om det nu är så, vilket undertecknad faktiskt tror, att kvinnor generellt känner större ansvar för liv och livsmiljö, då har vi män ännu mer att lära oss. Men klimatet är inte en genusfråga, inte ens en ”människo-fråga”, det är oändligt mycket större och viktigare, så alla ”snögubbar” och ”snögummor”, nu får vi skärpa oss (DN). Vattnet och temperaturen stiger mycket snabbare än tillväxten! (SvD DN AB DN AB)

family

Klimatet gäller livet för oss allihop

Uppdatering:
Klimatmötet i Doha blev, dessvärre som väntat, ett praktfiasko och från flera håll hörs uttalanden som: ”Man får vara glad att det inte bröt samman totalt”(DN HD SvD GP) och det är ju lite som den där låten av Lars Demian, ”Man får vara glad att man inte är död”.

http://peterlarson.files.wordpress.com/2012/12/lars-demian-man-fc3a5r-vara-glad-att-man-inte-c3a4r-dc3b6d.mp3%20