De försöker stoppa fossilgasen i Göteborg

Göteborgs hamn 16

Nu har en namninsamling startats för att stoppa en ny fossilgasterminal i Göteborg. Personerna bakom insamlingen beskriver det som en "fristående gräsrotskampanj som drivs ideellt av engagerade invånare".

Stoppa fossilgasterminalen i Göteborg. För att hålla era klimatlöften och undvika klimatkaos måste ni genast stoppa utvecklingen av ny fossil infrastruktur och istället investera i en rättvis omställning till en 100% förnybar energiframtid för alla. Vi kräver därför att Göteborgs stad och regeringen stoppar bygget av en ny fossilgasterminal med tillhörande gasledning. Kliv inte i fossilgasfällan!", står det på hemsidan.

Göteborgs hamn lyfter bränslet som miljövänligt och beräkningar säger att anläggningen kommer att minska koldioxidutsläppen vid raffinaderiet med cirka 130 000 ton per år.

Miljövinsterna med det nya fartygsbränslet är stora. Svavel- och partikelutsläppen minskar till nära noll, kväveutsläppen med 85-90 procent och koldioxidutsläppen med 25 procent jämfört med oljedrift. LNG är färglös, giftfri och luktfri, skriver de i ett pressmeddelande.

Men gasen är fortfarande ett fossilt bränsle även om det kan minska utsläppen jämfört med olja. Förespråkarna menar att vi när utbudet finns borde gå över flytande biogas. Det framtida utbudet av biobränsle är däremot osäkert och kritiker menar att vi riskerar att låsa in oss i ett fossilberoende, och även fossilgasens livscykelanalyser lyfts som ett problem.

 

Fossilgas är varken ett alternativ till, eller ett övergångsbränsle från, andra fossila energikällor. Ny forskning visar att fossilgas under sin livscykel ofta har lika stor klimatpåverkan som kol — eller till och med större, skriver fossilgasfallan.se.

Här hittar du namninsamlingen >>

Europas största batterifabrik kan byggas i Sverige

Elbilar

Europas största batterifabrik byggs i Sverige, så kan det bli om företagets Northvolts planer blir verklighet. Northvolts VD Peter Carlsson var tidigare chef på Tesla och den planerade fabriken ska i första hand producera batterier till elbilar.

Fabriken planeras bli nästan lika stor som Teslas fabrik i Nevada och 2500-3000 personer planeras anställas. Målet är fabriken skulle starta 2020 någonstans i Sverige, vart är inte bestämt. Detta enligt DN.

Vi räknar med att bygga i Sverige. Här finns det mycket plats att bygga på, billig och grön energi, och vi har många viktiga mineraler för batteritillverkning i Norden. Bland annat finns nickel, kobolt, litium och grafit här, säger VD:n Peter Carlsson till DN.

På sikt vil Northvolt återvinna batterier. Även om detta låter lovande så kan det vara för tidigt att jubla än. Finansieringen av fabriken är än så länge olöst.

Utöver privata investeringar kommer vi även behöva låna pengar för att finansiera projektet, ett sådant skulle vara EU-lån, säger Peter Carlsson till Sveriges Radio.

Flera tidigare planer på batterifabriker i Sverige har misslyckats, även om det också finns lyckade exempel, enligt Ny Teknik.

Liksom Tesla planerar Norhtvolt att bygga litiumjonbatterier. Dessa batterier är effektiva i och med att det går att få ut nästan all el som de laddas med. De tillhör de tekniker för energilagring som lagrar mest energi per volym. Dock finns det en risk att de överhettas och börjar brinna, enligt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

 

Svensk förbrukning av kött ökar

Förpackat kött i mataffär

Förbrukningen av kött låg 2016 på 87,7 kilo per person och år, en ökning med ett halvt kilo jämfört med 2015, rapporterar Jordbruksverket.

Trots ett ökat intresse för vegetarisk mat stiger köttkonsumtionen. Positivt nog omfattas inte nötkött, men intresset för fågel stiger. Omfördelningen tror Jordbruksverket beror på ett allt större hälsofokus och rekommendationer att minska konsumtionen av rött kött.

I sifforna på förbrukning igår även det vi inte äter, så som ben och annat svinn i livsmedelskedjan.

Jordbruksverket menar även att klimatdebatten kan ha gynnat förbrukningen av ägg och fågel, som båda ökat det senaste året. Mattrender, produktutveckling och konsumentpriser framhålls också som faktorer som påverkat konsumtionen.

Trots att kyckling är mer klimatsmart än nötkött är ökningen ett stort problem, enligt WWF:

Trenden med ökningen av kycklingkött är problematisk. Kyckling har fördelar ur ett enskilt klimatperspektiv men kycklingproduktionen har även stora utmaningar eftersom det bland annat går åt mycket mark för att producera foder till djuren. Det är också särskilt allvarligt när man ser till den ökade importen av kyckling, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

Mer produktion förväntas, politiska initiativ saknas

När det gäller den inhemska köttproduktionen tyder de höga priserna på fortsatt hög efterfrågan, och att det finns plats för utökad försäljning av svenskt nöt- och griskött.

Det övergripande målet med regeringens livsmedelsstrategi är att den totala livsmedelsproduktionen bör öka och motsvara konsumenternas efterfrågan på konventionell och ekologiskt, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås och att produktionen ska bidra till hållbar tillväxt.

Trots detta missar Sverige 14 av 16 miljömål, bland annat begränsad klimatpåverkan och tidningen Effekt skriver att det saknas politiska initiativ från regeringen för hur man ska minska svenskarnas köttkonsumtion.

M och KD bryter EU-förhandlingar om utsläppsrätter

power-plant-2012377_1920

Antalet krediter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter har varit för många och därför blivit för billiga. Miljöutskottet i EU gjorde en överenskommelse om att minska antalet, men nu bryts överenskommelsen av den konservativa partigruppen EPP.

Handelssystemet med utsläppsrätter infördes 2005 och betyder att industrier inom EU tilldelas ett visst antal krediter att använda för utsläpp. Industrier som släpper ut mer än de tilldelats kan köpa rätter av den industri som lyckats minska sina utsläpp. På så vis skapas ett handelssystem med ett utsläppstak och priset bestäms sedan på marknaden.

Taket på utsläppsrätter ska sedan successivt sänkas. Men systemet har hittills inte fungerat och har fått mycket kritik, framförallt för att priset har varit alldeles för lågt.

Ett sätt att komma till rätta med det är att minska antalet utsläppsrätter i en snabbare takt än tidigare tänkt. EU:s miljöutskott kom i december överens om en minskning med 2,4 procent, vilket skulle driva upp priset från 50 kronor per ton till mellan 250 och 300 kronor, enligt Dagens Nyheter.

Men den konservativa partigruppen EPP, där Kristdemokraterna och Moderaterna ingår, hoppar nu av överenskommelsen. Det är därmed troligt att sänkningen istället landar på 2,2 procent, i linje med EU-kommissionens förslag.

Isabella Lövin (MP) är besviken och menar att även om det bara handlar om några tiondels procent hade det gjort stor skillnad för hur snabbt målet om noll-utsläpp kan nås.

Centerpartiets Fredrik Federley och Socialdemokraternas Jytte Guteland, som också deltagit i förhandlingarna, är även de missnöjda med beslutet:

Det är ett hinder för att få till en väl fungerande marknad, vilket jag är mycket besviken över, säger Federley till Svenska Dagbladet.

Den konservativa gruppen agerar märkligt och oansvarigt. Vi har kämpat för den här balanserade överenskommelsen som innebär att EU kan leva upp till Parisavtalet, säger Guteland till Dagens Nyheter.

Kristdemokraterna har inte uttalat sig i media angående avhoppet och till Ekot vill Moderaterna inte lämna några kommentarer. Men till Västerbottenskuriren säger EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (M) att han är nöjd med beslutet.

Kommissionen föreslog 2,2 procent. Det är överensstämmande med de mål vi satte i Paris. Att skärpa det målet nu hjälper inte klimatet, men slår hårt mot vår konkurrenskraft, säger Fjellner.

Imorgon ska ministerrådet och parlamentet mötas för att förhandla. Ett slutgiltigt beslut om vad som ska gälla för utsläppsrätterna förväntas komma innan året är slut, skriver Ekot. Men tack vare den konservativa partigruppen kommer resultatet troligtvis bli mindre ambitiöst än vad som var tanken.

Utsläppen från vägtrafiken minskar – men transportsektorn har fortfarande långt kvar

e6_hallandsasen_highres

Utsläppen från vägtrafiken minskade med 5 procent 2016. Men för att klimatmålen ska nås behöver utsläppen minska snabbare. Regeringen har i helgen presenterat flera åtgärder.

Trots att trafiken totalt ökade med två procent under 2016 minskade utsläppen från vägtrafiken, enligt preliminära siffror från Transportstyrelsen. De viktigaste anledningarna till att utsläppen minskade är att mer av biobränslet HVO användes och att motorerna blivit mer energieffektiva.

Totalt minskade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 940 000 ton under 2016. Hade vägtrafiken inte ökat hade utsläppen minskat med ytterligare 260 000 ton. Totalt är utsläppen från transporter i Sverige cirka 17 miljoner ton.

Totalt sett ser dock Sveriges utsläpp ut att öka under 2016 eftersom utsläppen från el-, gas och värmeverk, flyg, sjöfart och tillverkningsindustrin ökar, läs mer här.

Utsläppen behöver minska snabbare

Med de åtgärder och styrmedel som finns idag bedöms utsläppen från vägtrafiken minska med 26 procent till 2030 jämfört med 2010, enligt Trafikverket. Det är inte så mycket jämfört med riksdagens mål om att utsläppen från transporterna ska minska med 70 procent till 2030.

Fler energieffektiva fordon som drivs på el eller biobränslen är en viktig åtgärd för att nå målen. Men det ser inte ut att räcka. Enligt Trafikverket krävs det sannolikt en minskning av biltrafiken för att klimatmålet ska nås.

Regeringens åtgärder

Miljöminister Karolina Skog och klimatminister Isabella Lövin berättade i en intervju med DN i fredags att regeringen under våren tänker presentera följande förslag för att minska utsläppen från transporterna.

  • Långsiktig lösning för ökad användning av förnybara bränslen.
  • Vägslitageskatt på tung trafik för att styra transporter till järnväg och sjöfart.
  • Nytt skatteväxlingssystem av nyregistrerade bilar för att öka andelen miljöbilar.
  • Flygskatt, utredningen är på remiss.
  • Nationell infrastrukturplan med fokus på att öka finansiering till järnväg.
  • Lag om obligatorisk miljöinformation vid bränslepump.
  • Lag om hållbarhetskriterier för biobränsle.
  • Utreda sänkt hastighet.
  • Ge kommuner och städer mer självbestämmande att själv reglera biltrafiken.
  • 700 miljoner kronor för Klimatklivet, kan ge fler laddstolpar och biogasanläggningar.
  • 750 miljoner kronor för Stadsmiljöavtalen för investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.

Finansminister Magdalena Andersson och miljöministern Karolina Skog meddelade i söndags att regeringen inte går vidare med den statliga utredningens förslag på vägslitageskatt, också kallad kilometerskatt.

Vi vill ha en vägslitageskatt som både leder till att gods flyttas från väg till tåg och sjöfart och skapar ordning och reda i åkeribranschen. Vi nöjer oss inte förrän vi har ett förslag som löser båda de två uppgifterna, motiverar Karolina Skog.

Regeringen ska därför presentera ett eget omarbetat förslag.

Annars då?


Läste i SN häromdagen om att cheferna för Skavsta och för flygbolaget Norwegian, Steinmetz och Kjos, gnäller över förslaget till miljöskatt för flyget. Man lyfter fram hot om nedläggning, om skatten blir verklighet. Ingen av dessa chefer nämner ett ord om miljö eller klimat. De tycker väl inte att det är deras uppgift. Man kunde annars önska sig att även en flygbolagsmogul kunde höja blicken. Skulle inte både Kjos och Steinmetz vinna poäng på att åtminstone fundera över grunden för hela saken, om och i så fall varför en flygskatt behövs och hur flyget annars ska hantera klimatproblemet? Men min gissning är att de här gubbarna tycker: Inte alls.


Så, till ett annat ämne. Jag var och handlade igår. Vi använder oss av en av byns tre livsmedelsaffärer, Hemköp på Stopp. Det beror mest på att vi gillar deras frukt- och grönsaksavdelning, som är överlägset bäst i byn. De tre etablissemangen, som finns, Konsum, ICA och Hemköp, är nästan egendomligt "vältajmade" med varandra. Öppettiderna är exakt lika, priserna på samma nivå och utbuden, ganska lika. Inget lågprisalternativ finns i Gnesta. Vid senaste besöket på Stopp köpte jag en mango, en avocado och några ekologiska apelsiner. Kilopriserna räknade jag ut med hjälp av hushållsvågen och "räkneappen" i datorn till 38 kr för mangon, 48 kr för apelsinerna och 107 kr för avocadon. Å andra sidan betalade jag en tia per kilo för vitkålen. Priserna indikerar att man kanske ska handla frukt och grönsaker med lite större förståelse för säsongvariationer. En avocado, som inte var i allra bästa skick och vars vikt till en betydande del avser en oätlig kärna, som man alltså också betalar kilopriset 107 kr för, är inte det smartaste köpet just nu. Kilopriset för ganska torra, små vitlökar var 129 kr. Oskalade sesamfrön i paket, alltså inte färskvara, kostade 63 kr/kilo. Ändå tycker vi alltså att den här frukt- och grönsaksavdelningen är det bästa som finns lokalt. Och så är det väl förresten typiskt "panschisar" att klaga på, hur dyrt allt blivit.

Ett av USA:s största kolkraftverk läggs ned

Navajo

Under de senaste veckorna har det kommit två besked om nedläggningar av kolkraftverk i USA, skriver Washington Post. Orsaken är att den amerikanska kolindustrin har stora ekonomiska problem. 

Ägarna till kolkraftverket Navajo Generating Station i Arizona meddelade nyligen att kolkraftverket kommer att läggas ned 2019, vilket är flera decennier tidigare än beräknat.

Navajo Generating Station är det största kolkraftverket i västra USA och är den anläggning i USA som släpper ut tredje mest koldioxid. Ägarna motiverar nedläggningen med ekonomiska skäl.

För cirka en månad sedan meddelade även Dayton Power and Light att de 2018 kommer att lägga ned kolkraftverken Killen och Stuart i Ohio.

Anledningen till det amerikanska kolets dåliga trend är billig naturgas, billig förnyelsebar energi, regler för luftkvaliteten och svagare efterfrågan än beräknat på kol i Asien, skriver Micheal E Webber,  vice ordförande för energiinstitutet på Texas University. Dessa trender som ger kolet ekonomiska problem ser till stor del ut att fortsätta, och enligt Internationella Energirådet är kolproduktionen i USA nu lägre än under de senaste 30 åren.

Donald Trump ställde sig i valrörelsen tydligt på kolindustrins sida. Men det verkar nu alltså som att inte ens ägarna till kolkraftverken tror att Trump kommer att lyckas få glöd i kolindustrin.

Supermiljöbloggen har tidigare skrivit mer om den amerikanska kolindustrins problem om här och här.

Nya rönen: en femtedel av jordens mat går förlorad

World Food Day

Nära 20 procent av vår gemensamma mat går till spillo genom frosseri och svinn. 

En ny studie från University of Edinburgh visar att hela nio procent av all mat tillgängliggjord för konsumenten slängs, rapporterar Science Daily. Utöver detta äter jordens befolkning i snitt tio procent mer än vi behöver. Sammantaget betyder detta att nästan en femtedel av jordens samlade matresurser går förlorad.

Den värsta skurken är köttkonsumtionen, där nästan 78 procent – eller 840 miljoner ton – av produktionens resurser varje år går till spillo. Köttet står själv enbart för 40 procent av det totala svinnet av grödor. Av alla världens skördade grödor går nästan hälften, årligen 2,1 miljarder ton, förlorade på grund av överkonsumtion, slöseri och ineffektivitet i produktionsprocessen.

Forskarna menar att det är otroligt viktigt att minska kött- och mejerikonsumtionen, minska svinnet och inte äta mer mat än vad man behöver. Utan dessa förändringar kommer växthusgasutsläppen öka, vattentillgången minska och den biologiska mångfalden hotas.

Förutom att slöseriet får skadliga effekter på vår gemensamma miljö drabbas även stora delar av planetens befolkning. Samtidigt som en så skrämmande stor del av vår mat går till spillo lider 840 miljoner människor av undernäring, visar siffror från WHO.

Frågan om matförsörjning väntas dessutom bli allt mer akut, speciellt med tanke på att jordens matbehov kan ha dubblerats år 2050.

Ny rapport: Klimatbevakningen i media minskar

media, tidningar, journalistik

Medias rapportering om klimatet blir allt sämre. Samtidigt ges klimatförnekare mer utrymme, enligt ny rapport. 

För tredje året i rad undersöker Vi-skogen hur klimatfrågan behandlas i svensk media.  Här är några av deras viktigaste slutsatser:

  • Den totala bevakningen har gått ner från 54 122 artiklar under 2015 till 52 733 artiklar 2016.
  • Innehållet i artiklarna har även det förändrats. Det syns en tydlig svängning, från att rapportera om enighet efter Parisavtalet 2015 till att istället lyfta konflikter. Den stora anledningen till det stavas Donald Trump. Under 2016 förekom han i nio procent av alla klimatrelaterade artiklar, och under november och december nämndes han i två tredjedelar av artiklarna.
  • Medieutrymmet för klimatförnekare har ökat kraftigt. Även här är Trump en del av förklaringen, men trenden är tydlig även på insändar- och debattsidor.
  • Bland de svenskar som syns mest i klimatfrågan innehar politiker de första 14 platserna, med statsminister Stefan Löfven och klimatminister Isabella Lövin i toppen. Näringslivet är däremot inte speciellt synliga i klimatdebatten.
  • Det mest engagerade artiklarna berörde landsbygd och livsstilsval, vilket rapporten konstaterar vara en knivig fråga. Allra mest delad blev debattartikeln "Ni skyller på mina kor - och drar till Thailand" av mjölkbonden Anette Gustawson.

En bra klimatrapportering är oerhört viktigt för att visa på frågans tyngd, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.

Här kan du läsa Vi-skogens rapport i sin helhet.

Bromsklossar?


Regeringen har lagt fram ett förslag till klimatlag, vilket alla riksdagspartier utom SD står bakom. Lagen har, som sig bör, granskats av Lagrådet. Lagrådet har motsatt sig förslaget, avstyrkt det, då man menar att den borde innehålla sanktioner och vara tydligare i vissa avseenden. Enligt klimatminister Isabella Lövin avser regeringen att driva igenom lagen i alla fall, vilket jag tycker är utmärkt. Lagrådet påstår inte att förslaget skulle vara olagligt.

Lagrådet består av jurister, justitieråd och f.d. justitieråd, från de två högsta domstolsinstanserna Högsta Domstolen och Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten). Mycket högre än så blir det inte. Inte mycket äldre heller. Det skulle vara intressant att få del av snittåldern på ledamöterna. Man kan förmoda att dessa höga jurister känner väl till juridiken. Det är betydligt mer tveksamt, vilken sakkunskap de har om klimatproblemet. Kanske bryr sig Lagrådet inte om klimatpolitik, kanske säger de att det inte är deras sak att ha synpunkter på sådant. Men i sitt yttrande lägger man sig ändå i och påpekar att en lag kan ändras av riksdagen, som om det vore ett skäl att avstyrka just den här lagen.

Lagförslaget är avsett som en början och ett ramverk med politiska signaler. Klimatministern hävdar att en ramlag blir ett politiskt vassare vapen än bara en politisk överenskommelse. Det politiska priset blir högre för ev. framtida brott mot en lag, även om den inte innehåller specifika sanktioner, menar hon och påpekar också att det finns exempel på liknade ramlagar, som fungerat utmärkt.

Så jurist jag är, litar jag mer på MP i den här frågan än på Lagrådet.

Klimatlag och klimatmål på G

I torsdags togs ett historiskt regeringsbeslut som gett eko världen över. Regeringen beslutade om förslag till ett nytt klimatpolitiskt ramverk som ska läggas fram för riksdagen i vår. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Ramverket baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen vilket jag tidigare har bloggat om. Jag var Miljöpartiets representant i beredningen och det känns stort att se ens  baby växa och ta form. Jag tror att de andra ledamöterna i beredningen delar min känsla.

Klimatlagen är historisk. Den har vi miljöpartister kämpat länge för och det är vårt främsta vallöfte. Det här är ett stort beslut för Sveriges unga, våra barn och barnbarn. Att den har väckt stor uppmärksamhet världen över är förklarligt – har ligger Sverige i framkant.

Klimatlagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Regeringen ska i budgetpropositionen varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen och ta fram en klimathandlingsplan varje mandatperiod.  Regeringen föreslår, som ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Regeringen har också sagt ja till de andra målen vi föreslog – etappmålen för 2030 och 2040 och målet att utsläppen från trafiksektorn ska minska med minst 70 procent till 2030 (jmf med 2010) Klimatlagen ska säkerställa att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för en globalt hållbar utveckling. Vi ser nu oroväckande väderfenomen världen över och vi inledde det nya året med rapporter om värmerekord i arktis. Det visar på hur viktig klimatlagen är.

Bilden  när Isabella med medarbetare skriver under väckte även den stor uppmärksamhet världen över…

klimatlagsbild

 

 

Hemska rekord


2014 slogs jordens värmerekord i modern tid. Det var då tredje gången rekordet slogs på 2000-talet. 2015 slogs rekordet igen. Och 2016 slogs värmerekordet för tredje året i rad. 2016 är det varmaste året på jorden i modern tid, vilket i det här sammanhanget anses vara från 1880. Antagligen har det inte varit lika varmt på många tusentals år. Polarisarna smälter i en förfärande takt. Om inlandsisen på Grönland börjar smälta, kommer havsnivåerna att stiga med många meter. Öknar breder ut sig, oväder tilltar. O.s.v.

Bara dumskallar känner numera behov av att förneka jordens uppvärmning. Inga namn behöver nämnas men ju fler och ju mäktigare makthavare, som hör till dumskallarna, desto större bekymmer. Den som förnekar uppvärmningen och att mänskliga aktiviteter ligger bakom den, helt eller delvis, vidtar inga åtgärder för att motverka den. Vidtas inga åtgärder, ligger vi alla illa till, särskilt våra barn och barnbarn. Parisavtalet och efterföljande åtaganden är en av de ventiler vi behöver, så vi måste hoppas att åtminstone de stora utsläpparna av klimatgaser lever upp till avtalet och inte hänger sig åt opportunistiska och ovetenskapliga infall.

Mer elände


Israelerna, eller i varje fall Israels regering, är upprörda över att omvärlden fördömer deras olagliga bosättningspolitik och pågående ockupation av land. Av någon outgrundlig anledning menar Israels ledning att alla borde applådera deras annektering av land eller i varje fall låta bli att kritisera det.

Israel må vara ansatt av sina grannar och utsatt för både det ena och andra men det ursäktar inte vad som helst. Krig, behandlingen av palestinier, byggande av murar, bosättningarna på Västbanken kommer inte att lösa Israels problem. Den enda rimliga vägen framåt är en övervakad tvåstatslösning. Nationen Israel skulle ha mycket att vinna på att bidra till en sådan lösning, som förr eller senare måste komma till stånd ändå. Att bosättningarna på Västbanken är olagliga är självklart och fastställt både av israeliska domstolar och världssamfundet. Ockupation är ockupation, oavsett om den pågår på Krim eller Västbanken.

Men risken är väl att inget kommer att förbättras under de närmaste åren med en omdömeslös högerpopulist vid det politiska rodret i USA. Och så finns det ju lite annat att ta hand om i Mellanöstern efter sex års krig i Syrien, pågående inbördeskrig i Afghanistan och Irak, maktkampen mellan sunni och shia, Saudiarabien och Iran. Hej och hå! Hur ska det gå? Där finns mycket att hantera. Man kan undra, vem som ska göra det. Så lite man egentligen vet. Makthavare som gör vad som helst för att behålla eller få mer makt, krigshetsare som skyller på varandra och quasireligiösa fanatiker borde i stället ägna sig åt jordens verkligt stora problem med uppvärmning, miljöförstöring och överbefolkning. Lätt att säga...

CSR


CSR betyder Corporate social responsibility. Även vinstdrivande privata företag bör numera ta ett sådant ansvar. Det gäller även banker. Det sägs att Nordea är medfinansiär till den planerade oljeledningen i "the Dakotas" i USA. Nordea självt vill inte, i varje fall inte öppet, medge det men man har ändå skickat någon observatör till Standing Rock i North Dakota. Stöder man bygget av den oljeledningen, tar man ställning mot ett ursprungsfolk och mot miljön. Det gäller inte bara Trump, som har personliga, ekonomiska intressen där utan även Nordea. Nu har bygget av oljeledningen stoppats tills vidare men risken finns att Trump ändrar det, så fort han kan.

Personligen anlitar jag Nordeas tjänster. Om Nordea inte gör klart att man inte stöder eller inte längre stöder oljeledningen på något sätt, kommer jag att byta bank. Droppe i havet, javisst. Nordea märker inte ens sådant men, om fler hotar att göra det eller faktiskt gör det, och sedan fler, och fler. Ja, då kan det kanske påverka även ett gäng bankstofiler.

Arktisk värmebölja


Meteorologerna säger att det nu är 20 grader varmare på Nordpolen än normalt. Isen växer inte till som den borde. Tomten behöver inte frysa. Tomten kan slakta renarna och skaffa sig vattenskidor och badboll. Den smältande arktisisen innebär på sikt att isbjörnen inte kommer att klara sig, inte grönlandsvalen heller. Oklart vad det betyder för en rad andra arter och för vädret i största allmänhet. Den enorma temperaturskillnaden just nu är väl tack och lov tillfällig men att polerna blivit avsevärt varmare även i genomsnitt, har varit känt länge. Det gäller ju f.ö. hela jordklotet.



Såväl amerikanska reaktionärer som högerpopulister runt om i Europa och maktfullkomliga ryska och kinesiska ledare förringar klimatproblemet eller till och med förnekar det. För dem finns viktigare saker att bry sig om än kommande generationer och själva planetens framtid. Framför näsan har de sitt eget bästa, sin makt och framförallt sin egen rikedom. Det är inte utan att man oroar sig för vår stackars gamla jord, när massor av människor frivilligt stöder sådana som lePen och Orban, Trump och Grillo, Wilders och Farage och allt vad de heter.

Misstag


Läste ett intressant debattinlägg i SvD av ett stort gäng aktiva miljöpartister. Den för MP aktuella frågan om makt contra principer vädrades på ett vettigt sätt och med klädsam återhållsamhet. Man pekade på vissa framgångar, som MP nått tack vara sin regeringsmedverkan men också på några kompromisser, som man tycker äventyrar hela MPs själ. De exempel som man lyfte fram som de värsta var brunkolet, flyktingpolitiken och värdlandsavtalet med NATO.

Så pacifistisk som jag är, kan jag tycka att det sistnämnda är en mindre besvärande fråga för MP än de båda förstnämnda. Men att medverka till Vattenfalls försäljning av brunkolet är även enligt min uppfattning oförlåtligt för ett miljöparti i dessa dagar. Jag måste säga att jag har viss förståelse för dem, som föredrar att inte längre lägga sin röst på ett parti, som lägger så lite värde i en av sina egna hjärtefrågor. Är det någon fråga som MP bort stå upp för, både av sakliga skäl och för symbolvärdet, är det just brunkolet. Här tummade partiet för mycket på sin heder och på sin själ. Ett allvarligt misstag av den nuvarande partiledningen. Tycker jag.

Klimathopp?


Efter klimatsamtalen i Marrakech är det positivt att notera att 190 länder ratificerat parisavtalet och att inte ett enda land sagt sig vilja dra sig ur avtalet, trots politiska ultrahögervindar i många länder. Bra men det tråkiga är den ändrade kurs, som USAs nyvalde, okunnige president aviserat. Det är illa, inte minst med tanke på finansieringen av nödvändiga klimatåtgärder, att världens största klimatförstörare inte vill vara med och dela på ansvaret. Vi får väl se. Än så länge verkar Trump mest förvirrad. Vem som helst med några grå celler kvar borde annars förr eller senare slås av tanken att jorden kanske ändå har ett klimatproblem, eftersom alla världens forskare och alla övriga länder i världen är ense om att klimatproblemet finns och måste hanteras och eftersom problemet faktiskt redan är här.

Även om nästan alla insett problemet, räcker det ju tyvärr inte att bara acceptera parisavtalet. Länderna ska också förbinda sig till specificerade åtaganden, vilket hittills skett i begränsad utsträckning. Emellanåt är det svårt att känna sig optimistisk men jag tycker mig ha märkt att tonen från klimatkämpar ändrats lite på senare tid och blivit mer positiv och hoppingivande. Men det räcker inte med hopp och god vilja. Faktiska åtaganden och genomförande av faktiska åtgärder ska till. Och på den kanten återstår mycket, det mesta faktiskt.

Framåt i natten


För en tid sedan såg jag från motorvägen en stor "solcellspark" utanför Västerås. Den ser tekniskt avancerad ut med möjligheter till fjärrstyrning av stativ o.s.v. Det lär vara kommunen som står bakom anläggningen. Det gillar vi. Det känns som min hemläxa att ta reda på fakta om investeringen, utfallet, användningen etc.

I förrgår körde vi till Eskilstuna och nu hade en "solcellspark" dykt upp där också, längs motorvägen, en bit hitom första avfarten. Hundratals solcellspaneler. Kanske såg den här anläggningen lite enklare ut men där var den. Jag har inte hunnit ta reda på, vem som byggt men gissar att det är kommunen och även i det här fallet står en faktakoll på önskelistan.

Jag råkar veta att båda dessa kommuner visat intresse även för vindkraft. Det gäller förstås att välja projekt för energiomställningen och att pröva sig fram men lika viktigt är än så länge inställningen, intresset, nyfikenheten och symbolvärdet av allt det.

Det går framåt med det förnybara, oavsett vad SD och övriga högerpartier säger och tycker.

Skulle nog vilja ha en elbil


Nu har vi kört några år med vår laddhybrid, en Mitsubishi. Den fungerar väl och medför inga större begränsningar i räckvidd eller användning. Inga egentliga nackdelar men å andra sidan ganska begränsade miljöfördelar. Den går inte fem mil på el. som tillverkaren skrutit med, den går oftast bara tre men ibland fyra mil på bara batterierna. Under "hybriddrift" drar den bensin som vilken vanlig och någorlunda modern bil som helst. Elräkningarna har förstås påverkats av billaddningen, jag inbillar mig märkbart men faktiskt inte kollat och räknat närmare. Det är ändå klart att de första milen av varje bilresa inte bara är en miljövinst (vi har bara grön el här) utan även betydligt billigare mil när det gäller bränsle. Skulle man finräkna, måste förstås högre anskaffnings- och servicekostnader räknas med. Ingen blir rik på en laddhybrid men ingen köper väl heller en sådan för att tjäna pengar.

Nästa gång det blir dags att förnya något på bilfronten, för bil behöver vi som bor på landet i glesbygd ha, undrar jag om det inte blivit dags för en riktig elbil. Kalkylen går inte att få ihop riktigt än men siffrorna lär bli rimligare ganska snabbt. Det börjar också finnas några olika märken att välja bland numera, även om jag för min del fortfarande stryker Nissan ur alla sådana planer. Nissan är inte ett seriöst bilföretag, som jag ser det. Det är en gammal historia, som jag tjatat om här på bloggen och lämnar därhän för tillfället. Men Chevrolet, Renault, Teslas nya kanske, BMW, VW, Audi är några att fundera på. Flertalet begränsar räckvidden avsevärt jämfört med konventionellt drivna bilar, så man får fundera över logistiken och planera anpassningen till mer begränsat körande. Det första man ska se upp med som elbilsspekulant, är tillverkarnas uppgifter om räckvidden och, typ, halvera det som sägs i reklamen. Räckvidden borde inte rimligen vara så stort hinder för oss. Vi har trots allt bara en dryg mil till närmaste tågstation och de flesta av våra bilresor är kortare än fem mil.

Omställning av alla bilflottor måste hur som helst ske. Så det är lika bra att vänja sig vid tanken och börja planera för egen del.

Lågpris, konsumentlycka


Vill man köpa billigt, får man finna sig i en del.

Det är helt enkelt så det fungerar. Köper man billig mat, är den sämre i största allmänhet och framför allt är den inte ekologiskt framställd. Köper man billiga möbler, får man kvalitet därefter. Den sämsta träbyrå jag någonsin stött på, köpte jag för en larvlgt liten summa på Mio. Den fungerande inte ens som ny och föll tidigt isär. Med extremt låga priser kan man knappast förvänta sig att producenter väljer råvaror, tillverkningssätt m.m. med miljöhänsyn, mänskliga rättigheter o.s.v. som viktigaste riktmärke. Det gäller även annat, t.ex. klädbranschen. Man ska nog inte inbilla sig att svenska företag är några undantag. Framgångsrika IKEA och HM, båda med lågprisprofil, har en del att svara för.

Förresten fick vi ju igår veta att vi svenskar hör till dem i världen, som sätter störst ekologiskt fotavtryck på Jorden. Skulle alla konsumera och bete sig som vi, skulle det behövas 4,2 jordklot för att leverera. Slutsatsen av det lär väl vara att vi inte bara borde konsumera bättre varor utan även begränsa själva konsumtionen. Trots låga priser. Men vi fostras till att vilja köpa oss mer lycka och de ekonomiska marknadskrafterna är starka...

Vill man flyga med lågprisbolag, bör man höra till standardkunderna i alla avseenden för att kunna använda de extremt slimmade dataprogram, som satts in i stället för personal. Om man väljer Ryanair, som har världens trängsta flygplan och som har en företagskultur, där man behandlar sina passagerare som boskap, får man dålig service på köpet men billigt är det, särskilt om man inte har någon väska. Väljer man Norwegian, är servicen bättre men å andra sidan priserna högre, särskilt om man har en väska, och där kan informationsinsamling och biljettbokning bli rena detektivarbetet mellan olika hänvisningar, företag och agenter. Så fort en bokning innehåller något som avviker från "main stream", blir det bekymmer. Så t.ex. sägs det av Norwegians agenter eller vilka det nu är att man inte, innan man betalar sin biljett, kan få besked om man får ta med sig sin hund på flyget. Man får chansa och betala sin biljett först och så får man i efterhand försöka boka biljett för hunden. Det har jag just försökt men, trots många och långa försök, har jag misslyckats så här långt. Hur som helst, väcker de extremt låga flygpriserna frågor rörande miljö- och klimatpåverkan.