Nya rönen: en femtedel av jordens mat går förlorad

World Food Day

Nära 20 procent av vår gemensamma mat går till spillo genom frosseri och svinn. 

En ny studie från University of Edinburgh visar att hela nio procent av all mat tillgängliggjord för konsumenten slängs, rapporterar Science Daily. Utöver detta äter jordens befolkning i snitt tio procent mer än vi behöver. Sammantaget betyder detta att nästan en femtedel av jordens samlade matresurser går förlorad.

Den värsta skurken är köttkonsumtionen, där nästan 78 procent – eller 840 miljoner ton – av produktionens resurser varje år går till spillo. Köttet står själv enbart för 40 procent av det totala svinnet av grödor. Av alla världens skördade grödor går nästan hälften, årligen 2,1 miljarder ton, förlorade på grund av överkonsumtion, slöseri och ineffektivitet i produktionsprocessen.

Forskarna menar att det är otroligt viktigt att minska kött- och mejerikonsumtionen, minska svinnet och inte äta mer mat än vad man behöver. Utan dessa förändringar kommer växthusgasutsläppen öka, vattentillgången minska och den biologiska mångfalden hotas.

Förutom att slöseriet får skadliga effekter på vår gemensamma miljö drabbas även stora delar av planetens befolkning. Samtidigt som en så skrämmande stor del av vår mat går till spillo lider 840 miljoner människor av undernäring, visar siffror från WHO.

Frågan om matförsörjning väntas dessutom bli allt mer akut, speciellt med tanke på att jordens matbehov kan ha dubblerats år 2050.

Framtiden – inget för oppositionen

Riksdagens oppositionspartier har presenterat sina alternativa statsbudgetar för 2017. Som rapporterats föreslås omfattande skattesänkningar. Men det som uppmärksammats allt för lite är deras drastiska förslag på områden de allra flesta av oss värdera mycket, mycket högt: natur och miljö.

I statsbudgetens anslag för åtgärder inom natur- och miljöområdet finns pengarna för att minska gifter i naturen, renare hav, miljöforskning, skydda värdefull natur och hotade arter och minska klimatpåverkan. Den grönröda regeringen har i höst lagt ett förslag till miljöbudget som är den största i landets historia! Miljömålen, som alla partier i riksdagen enats om, ska nås. Värdefulla naturområden ska skyddas för framtiden, inga fler djur- och växtarter ska försvinna från landet. Viktiga klimatinvesteringar ska göras och förorenad mark saneras. Men om oppositionspartierna får bestämma blir det inte mycket av.

Moderaterna respektive Centerpartiet vill, jämfört regeringens budget, skära ner satsningarna med hela 2 100 miljoner. På ett år! Kristdemokraterna tar i än mer och vill skära bort 3 000 miljoner. Liberalerna och Sverigedemokraterna vill skära bort 2 300 miljoner.

Samtliga oppositionspartier vill alltså minska satsningarna på natur och miljö med över 2 miljarder nästa år, omkring en fjärdedel av miljöbudgeten! Detta i en tid då varje år blir varmare och 2016 ser ut att bli det varmaste året sedan mätningarna startade. Både klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden pågår i en rasande takt och forskare över hela världen varnar för katastrofala följder. För Gotlands del finns tydliga konsekvenser bland annat då oppositionen vill lägga ner Klimatklivet, stödet till lokala klimatsatsningar som hittills gett ett tillskott på 14,6 miljoner till biogassatsningar på ön. Detta skulle drabba den gotländska landsbygden och framtida satsningar inom jordbruket.

Miljöpartiet vill fortsätta omställningen för en fossilfri framtid med ett långsiktigt hållbart och lönsammare jordbruk som bidrar med förnybar energi och där restprodukter blir resurser i kretsloppet. Vi uppmanar alla som är engagerade i miljöfrågor, vill bevara vår vackra natur och värnar klimatet att ta till sig fakta: oppositionspartiernas förslag till budgetar är en extrem försämring för naturen, klimatet, kommande generationer och för en hållbar samhällsutveckling. Detta är en reell skillnad i prioriteringar. Kom ihåg det till valet 2018.

Isabel Enström, Gruppledare
Karin Åström
Miljöpartiet de gröna Gotland


Publicerad i Gotlands Allehanda 27 oktober 2016

Skillnad på tomat och tomat …

Matens pris i P1

Matens pris i P1

I samband med SVT:s program VEGORÄTT blev en del diskussioner om vegan eller inte vegan. En del kritiserade programmet för att vara för hälsoinriktat. Jag förstår inte varför det skulle finnas en motsättning mellan att äta vegan och äta hälsosamt. Mina skäl till att äta vegansk är främst etiska. Människan har ingen rätt att behandla andra levande varelser så som vi gör i den s k köttindustrin. Det finns givetvis andra skäl också som klimat och solidaritetsskäl. I alla fal om man nu ska äta vegansk eller vegetariskt så måste det vara bättre att äta mer nyttig mat.

I P1 sänds ett program ”Matens pris”. Programmet Matens Pris och Ekots granskning visar att de nya snabbväxande grönsakssorter som finns i våra matbutiker blivit mindre nyttiga och förlorat många av de ämnen, fytokemikalier som skyddar oss mot många sjukdomar. Den här utvecklingen drivs på av stränga Eu-regler som styr hur handeln får marknadsföra grönsakerna.

I programmet framkom synpunkten att innan vi odlar mer nyttigt måste vi få fler att äta mer frukt och grönt. Ju mindre näringsinnehåll ju mer frukt och grönt måste man äta. Det vore smartare att odla frukt och grönt med mer näringsinnehåll då behöver man inte äta så mycket för att få samma näring.

Tyvärr fokuseras det mycket på att ta fram utsäde som ger mer skörd men till priset med mindre näringsinnehåll. Många gamla sorter riskerar att försvinna för alltid. Det finns dock en del företag kvar som kämpar för att upprätthålla de gamla sorterna i fröutbudet. Ett sådant företag är Runåbergs fröer.

I programmet framkommer det ett exempel på ett bolag som tagit fram en tomatsort som innehöll extra mycket lykopen. Lykopen stärker vårt immunförsvar och kan minska risken för cancer enligt många forskningsstudier. När Monsanto, som säljer GMO-grödor och bekämpningsmedel som t ex Roundup, köpte bolaget slutade de med utvecklingsarbetet kring denna tomatsort.

Lagstiftningen som vi har kring närings- och hälsopåståenden begränsar möjligheten att marknadsföra frukter och grönsaker som innehåller mer s k fytokemikalier. Fytokemilalier När det gäller tomater så kan man köpa tomater året runt men vad innehåller dessa. I alla fall saknas den goda smaken.

När man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa. Om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem.

Vi borde värna gamla sorter och forskning som fokuserar på näringsinnehåll än kvantitet. Dessutom kan vi som konsumenter ställa krav på vad vi köper och då prioritera kvalitet för pris och kvantitet.

I fyra nya program 2016 ställer Matens Pris frågan vad de färgglada, blänkande frukterna och grönsakerna egentligen innehåller? Ska man verkligen äta nötter från torkans Kalifornien? Och varför fortsätter vi äta socker och kött som aldrig förr när vi vet att trycket på miljön är för stort och att det gör oss sjuka och feta?

Det råder eko- och vegotrend i Sverige, men också lågpris- och köttfrossa. Det har aldrig varit så lätt att äta bra men heller aldrig så frestande att göra fel.

Den industriella matproduktionen vi har idag är inte hållbar. Fortsätter vi som idag kommer jordens ekosystem inte klara sig.

Matproduktionen står för upp till en tredjedel av de globala utsläppen av klimatpåverkande gaser. Grundvattenreservoarerna är på väg att tömmas och den fossila energin som förser jordbruket med uppvärmda växthus, konstgödsel och bekämpningsmedel tar snart slut.

Maten vi äter skadar också våra kroppar. Vi sätter i oss för mycket energi och framförallt för mycket kött och socker. Resultatet är att vi är fetare än aldrig förr och den dåliga kosten leder till livsfarliga sjukdomar.

Livsmedelsindustrin producerar inte främst det som är bra för oss och vår planet utan vad som går att sälja till minsta möjliga kostnad.

Serien Matens Pris började sändas 2010 med uppföljande program under 2011. Våren 2016 sänds fyra program med start måndag 18 januari. P1 klockan 10 och här på webben eller i mobilen Sveriges Radio Play.

Guide frukt och grönt

Share on Facebook  Post on Twitter  

Roundup används storskaligt inom staten – vem tar ansvar nu?

Roundup är ett av världens mest använda ogräsmedel och rapporteras nu "sannolikt" cancerframkallande.  Det är WHO:s cancerforskningsinstitut IARC som drar den slutsatsen.  Produkten används storskaligt inom jordbruk, bekämpning av ogräs på banvallar och bangårdar etc. Riskerna med Roundup och det aktiva ämnet glyfosat har varit kända sedan 1985. Trots riskläget så har ändå produkten använts storskaligt av företag, kommuner och statliga verk. 

Företaget Monsanto ligger bakom produkten och hela den kedja av genmodifierade grödor (GMO) som anpassas till bekämpningsmedlet. Utsädet är modifierat så att det är resistent mot Roundup och ofta även infertilt. Monsanto tecknar sedan avtal med odlare som tvingar dem att använda företagets produkter. Monsanto är en stor internationell maktfaktor, och tar på olika sätt plats i viktiga forum och företag. Det ger dem också möjlighet att "styra" bort från kritiken och även medverka till nya studier som är specialdesignade för deras syften.

Hur reagerar svenska myndigheter på de nya uppgifterna? Svenska Livsmedelsverket försöker lugna oss och säger att man mycket sällan hittar glyfosat vid provtagning på mat. Kemikalieinspektionen betonar att Sverige kanske är det land i världen som har de mest långtgående restriktionerna vad gäller användningen av glyfosat.  ”Sverige tillåter till exempel inte användning av ämnet strax före skörd, vilket är vanligt i andra delar av världen, eftersom det ger höga resthalter.” 

Tyvärr är nog läget mer oroande och omfattande än vad våra myndigheter i detta läge vill medge. I Sverige är det känt att glyfosat sedan decennier förorenat yt- och grundvatten och även våra dricksvattentäkter. Trots detta är provtagningarna undermåliga, eller i vissa fall helt obefintliga. 

Viktigt att nu också uppmärksamma de stora personalgrupper, som tvingats använda bekämpningsmedlet i sin yrkesutövning. Statliga myndigheter och verk såsom Trafikverket, tidigare Banverket och Svenska Kraftnät har i åratal använt Roundup storskaligt. Trots att riskerna med glyfosat varit kända i mer än 30 år, och att det finns alternativa metoder, så har de ändå valt att fortsätta använda produkten. De restriktioner som funnits kring hanteringen har varit enkla, och det har varit tämligen lätt att få tillstånd att sprida Roundup även inom vattenskyddsområde etc. 

Jag anser att det redan finns så många indikationer som visar på risker för både djur, människa och miljö, så att anställda ska inte längre behöva arbeta med produkten. Tidigare Banverket har drivit ett stort antal ärenden till högsta instans för att få igenom sina besprutningar, trots att kommuner och markägare sagt NEJ! Vem tar ansvar för deras agerande nu? Nu vill jag att regeringen tar itu med frågan på allvar och ser till att Sverige, inom ramen för EU-samarbetet, omedelbart och med kraft tillser att Roundup och glyfosat slutar spridas på det sätt som nu sker.

Marica Lindblad
Huddinge 

(Personligen har jag tillskrivit samtliga butikskedjor som säljer produkten och frågat om de är beredda att ta bort produkten ur sortimentet.)