Etikettarkiv: jämställdhet

Män och maskulinitet behöver inte leda till våld

Postat av

 Imorgon behandlar arbetsmarknadsutskottet motioner från allmänna motionstiden

En av dem handlar om män och maskulinitet. Denna text som jag skrev i höstas kan även stämma in på händelserna runt om i Stockholm inatt.

Grogrunden för kriminalitet ligger i olösta underliggande samhällsproblem som ojämlikhet, segregering, fattigdom, arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och barnfattigdom. För att komma tillrätta med kriminalitet behöver vi därför agera både kort- och långsiktigt. Vi behöver ge förutsättningar för att polisen på ett bättre sätt ska kunna arbeta mot den grova organiserade brottsligheten här och nu samtidigt som vi vidtar åtgärder för att slå undan grogrunden för kriminalitet på sikt. I miljöer där personer saknar makt och inflytande, resurser och förmåga att påverka sin egen vardag, där ökar kriminaliteten.
 
Miljöpartiet anser att denna bild måste kompletteras med genusteorins syn på rådande könsmaktsordning med mannen som norm. Gruppen mäns överrepresentation i maktpositioner, i vissa yrken, i våldsbrott, självmord, missbruk, olyckor, hemlöshet, kriminalitet etcetera är alla aspekter av maskulinitet som måste ifrågasättas och bättre analyseras politiskt. Med en utvecklad och mer förankrad förståelse av maskulinitet i politiken kan samhällets våldsförebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, men också mäns våld mot män, vidareutvecklas och göras mer effektivt.

Att några förstör för så många är inte okey. Men vi måste också våga diskutera varför det företrädesvis är arga unga män som sätter eld på bilar och krossar glas.

Läs hela motionen här

Fler som skrivit om om våldet .
My Vingren utifrån genusperspektiv
DN med avsaknad av könsperspektiv
DN om de 8 gripna
Mina MP kollegor skriver mkt klokt i AB 
Miljöpartiet föreslår också att en kommission för ett socialt hållbart Stockholm utses, med forskare och andra experter inom olika områden som ska ta fram förslag på hur ojämlikheten i staden kan minska och livsvillkoren förbättras. Avgörande är att förortsborna får makt att påverka för att det ska säkerställas att de insatser som staden genomför i förorterna riktas rätt


 

DO finns för att hjälpa de svaga, Skyttedal

Postat av

Kristdemokratiska ungdomsförbundets nyvalda ordförande Sara Skyttedal fortsätter tyvärr förbundets inslagna väg mot någon slags nykonservatism genom att skriva att de vill avskaffa Diskrimineringsombudsmannen (DO) på SVT Debatt. Själv diskrimineringen som existerar i samhället verkar hon förminska till en ”kränkthetskultur”.

Därför har jag tillsammans med Matilda Andersson som sitter i Grön Ungdoms förbundsstyrelse skrivit en replik som igår den 16 maj 2013 fanns att läsa på SVT Debatt. Klicka dig vidare här eller läs artikeln i sin helhet här nedanför;

 

DO finns för att hjälpa de svaga, Skyttedal

Idag lever vi tyvärr inte i ett samhälle där alla behandlas lika. Allt för ofta händer det att personer behandlas olika på grund av sitt ursprung, sexualitet, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion.

I Sverige har våra folkvalda beslutat att detta inte ska vara tillåtet och därför har riksdagen instiftat diskrimineringslagen.

Denna lag gör det möjligt för den som känner sig diskriminerad att i domstol kräva att missförhållandena justeras. Orätt blir rätt. Men att driva rättsprocesser är dyrt i Sverige och därför instiftades också Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Matilda&Jakob

DO har tidigare gått under flera olika konstellationer innan det blev just DO, men syftet har alltid varit desamma. DO driver rättsprocesserna åt de som drabbats av diskriminering så att orätt ska kunna bli rätt även man inte har pengar i plånboken. Det tycker vi i Grön Ungdom är bra och viktigt!

Det tycker däremot inte KDU. Deras nyvalda ordförande Sara Skyttedal skriverpå SVT Debatt att DO borde avskaffas. Som anledning till detta anger hon ett antal skäl som ofta är missvisande eller bara berättar delar av sanningen.

Skyttedal menar att dagens diskrimineringslag förbjuder all form av särbehandling och att till exempel åldersgränser på krogen är likställt med att bli särbehandlad inom vården. Detta är oetiskt, hävdar hon.

Vi menar att hennes påstående är missvisande.

Diskrimineringslagen innehåller flera undantag gällande vad som anses vara diskriminering. Alltså är all särbehandling inte otillåten. En av de former som råkar vara tillåten är också just åldersgränser på krogen (§12b p. 3, diskrimineringslagen). Däremot är det inte tillåtet att införa olika åldersgränser för kvinnor och män. Skyttedal har senare i sociala medier menat att det var detta hon åsyftade, men det framgår inte av hennes artikel och är därför viktigt att påpeka.

Sara Skyttedal skriver också att denna typ av fall bäst behandlas på en civilrättslig basis, utan DO:s inblandning. Men redan idag kan man som privatperson välja att driva dessa fall helt själv om man så vill. DO finns där för den som vill ha stöd i att driva sina fall.

Ingenstans i sin artikel skriver däremot Skyttedal om kostnaden den diskriminerade kan komma att bära om de väljer att gå upp i rätten mot ett stort internationellt bolag. Ingenstans skriver hon om hur den redan utsatta nu också kan behöva betala höga rättegångskostnader om de förlorar.

Det går att diskutera om diskrimineringsombudsmannens uppdrag från riksdagen ska justeras. Det går också att diskutera om DO agerat korrekt i varje enskilt fall. Men att onyanserat vilja avskaffa DO och att använda missvisande argument som skäl för detta är att slå blint.

Då missar man varför vi har en diskrimineringsombudsman. Vi har det för att hjälpa de svaga och för att göra att den som behandlats orätt inte ska behöva uppleva det på nytt i framtiden.

Matilda Andersson, förbundsstyrelseledamot Grön Ungdom
Jakob Lundgren, Grön Ungdom

Postat i:Brott & Straff, Grön Ungdom, I media, Jämställdhet, Politik Tagged: Diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, DO, Grön Ungdom, Jakob Lundgren, KDU, Matilda Andersson, Sara Skyttedal

Kvotering reglerat eller strukturellt – en fråga om ideologi?

Postat av


Maria Ludvigsson ondgör sig i dagens SvD över Anders Borgs oväntat fria tänkande om kvotering till bolagsstyrelser (emot hela sitt eget partis parlamentarikergrupp exempelvis). Det faktum att bara 23 procent av bolagsstyrelseposterna i Sverige innehas av kvinnor är alltså något Ludvigsson vill åtgärda på annat sätt, oklart hur.


Hon problematiserar kvoteringsmetoden genom att jämföra med USA:s erfarenheter av ”affirmative action” avseende etniska tillhörigheter. Hon väljer då att bortse från den del av forskningen som motsäger hennes egen skepsis till metoden, vilket är vanligt bland kvoteringsmotståndare enligt bland annat en EU-rapport (s 17-19) som kan laddas ned här.
 
Om hon dessutom istället valt att uppehålla sig vid frågan, jämställdhet mellan kön i bolagsstyrelser, skulle hon istället ha kunnat räkna upp ett stort antal europeiska länder som studieobjekt. Norge anses ha gått i bräschen men följts av flera andra. EU-kommissionen tog också nyligen (nov-12) beslut om att något måste göras och att EU-länderna bör eftersträva att åstadkomma en 40-procentig kvinnlig styrelserepresenation på frivillig väg innan en eventuell tvingande EU-reglering kanske kan bli aktuell.


Det kan alltså inte uteslutas att Borgs uttalande handlar minst lika mycket om påtryckningar fån EU-kommissionen som sitt eget fria tänkande. Men handlar alltså specifikt om bolagsstyrelser. På flera sätt är det ganska enkelt att applicera just kvoteringsmetoden på sådana. Det är lätt att räkna antalet ledamöter i en styrelse och därmed enkelt att lagstifta om, ungefär på samma sätt som det finns lagtexter som styr hur många ledamöter en styrelse ska bestå av etc.

Men Ludvigsson pratar alltså hellre om svårigheten för kvoterade till universitet i USA att avsluta sina studier.

Hennes huvudpoäng är dock att det är en ideologisk markering att vara emot kvotering. Metoden är fel för att ”det särbehandlar människor, identifierar och sorterar dem utifrån grupptillhörighet...”. Hon avslutar med att säga att det inte är värt att överge lika rättigheter för en ”quick fix”.

Vad Ludvigsson och andra då glömmer, eller väljer att glömma (?), är den sortering och särbehandling som redan sker. Oreglerat och till nackdel för kvinnor. När det gäller just bolagsstyrelser torde den selekteringen vara ganska uppenbar.

Eller menar då Ludvigsson och andra kvoteringsfobiker att kvinnor helt enkelt inte förtjänar fler platser i styrelserna? Att de helt enkelt inte är meriterade eller lämpade i större utsträckning än att det motsvarar 23 procent?

Den frågan tycker jag återstår att besvaras av dem som, liksom Maria Ludvigsson, motsätter sig kvotering så benhårt. 

Men detta motstånd är sannolikt uttryck för samma blindhet som tydliggjordes i debatten om Jonas Hassen Khemiris artikel där liberala debattörer antydde att strukturell diskriminering är något som inte finns i verkligheten och att det bara är att kavla upp ärmarna och spotta i nävarna så ordnar det sig.

Är detta verkligen liberal ideologi? I så fall börjar väl den ideologin kännas lite obsolet? Eller handlar det snarare om individuella uttolkares alldeles egna tunnelseende?

 

Socialdemokratin väntar på jämställdheten

Postat av
Efter beslutet som ger vinstjakten i välfärden fortsatt grönt ljus klubbas ytterligare en tafattkompromiss på S-kongressen: ”avgörande steg” ska tas för en mer jämställd föräldraförsäkring skriver man, men utan att lova fler pappamånader. S-toppen säger att man på sikt vill ha en helt individualiserad föräldraförsäkring, men hänvisar till att man inte kan gå emot opinionen som vill ha ”valfrihet”. En i mina ögon sorglig inställning till politik som riskerar att leda till ett samhälle som stangerar och fastnar i gamla mönster.

Politiker av idag tycks se som sin uppgift att följa opinionen, inte väcka den. Aldrig utmana, aldrig gå före, aldrig sticka ut. På så sätt läggs ett tungt lock på det offentliga samtalet. Något som i längden hämmar samhällsutvecklingen. I det här fallet blir konsekvensen att vi lär få vänta på ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen och allt vad det för med sig, om inte kommande samarbetspartier lyckas knuffa Socialdemokraterna i rätt riktning. Vi får fortsätta dras med urtidsödlor till arbetsgivare som låter bli att befordra kvinnor i fertil ålder och knorrar över män som vill ta sitt föräldraansvar. Fler kvinnor får se sin löneutveckling och pension försämrad av barnafödande. Och värst av allt: fler barn får se sin pappa försvinna ut i familjens pereferi.

Jag börjar tröttna på politiker som väntar in framtiden istället för att forma den. Nu vill jag se en modig politik för vuxna och barn: en individuliserad föräldraförsäkring snarast.

Livet är ingen dans på ris

Postat av


Om man googlar "världens sma..." så dyker alltså dessa förslag upp, världens smartaste djur, världens smartaste man, världens smartaste barn och även världens smartaste hundras, medan kvinnor dyker upp först med "världens smalaste kvinna". Nu tänker säkert många att det inte är en särskilt stor grej, men det är viktigt att komma ihåg att minsta lilla sak alltid är en del av något större. Det är svårt att göra någonting åt det stora om man inte ser det lilla. Såhär ser samhället fortfarande ut till stor del. 


Söker man på "Women should" så dyker nästan enbart förslag upp om vad kvinnor inte ska göra, de ska inte ha några rättigheter, inte få rösta och de ska stanna hemma och vara slavar. De ska inte köra bil heller så klart så ni kvinnor som övningskör nu? Lägg ner, det är inget för er! På Facebook finns exempelvis flera grupper med namn som "Kvinnor ska inte ha rätt att köra bil" och sidan "Hur i helv*te kör han egentli.. Aha, det var en kärring." gillas för närvarande av över 30000 människor. Kanske är sidorna menade som något slags skämt, kanske inte. 

 Sverige är i alla fall väldigt långt ifrån att vara ett jämställt land och världen är väldigt långt ifrån att vara en jämställd värld. Kolera är så klart bättre än pest men fortfarande kolera. Vi ska inte slå oss för något bröst och tro att vi är så bra, för så är det fortfarande inte. De som engagerar sig för rättigheter är ofta de som får mest ris och livet är sannerligen ingen dans på ris. De får hatiska kommentarer kastade mot sig och får ofta höra att de är feta, fula, äckliga och har fått för lite sex. Det finns mycket som behöver spricka upp nu till våren och också väldigt mycket som behöver dra sig tillbaka. Vi behöver spricka upp som människor, ta in värmen och människor vi känner i den, men också inkludera människor vi inte känner i den värmen, människor som är långt ifrån, människor som inte kan göra sina röster hörda. Då tar vi ett viktigt steg, inte bara för oss, utan för alla.

Sjuktal ökat med 35 procent på två år.

Postat av

Det är alarmerande att det ökat så snabbt

Därför  begär jag att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) kallas till socialförsäkringsutskottet för att förklara de senaste alarmerande uppgifterna om antalet sjukskrivningar. Enligt en rapport från Försäkringskassan har sjukfallen ökat med 35 procent på två år och som EKOT rapporterar om idag.

Det är mycket anmärkningsvärt att sjukskrivningarna ökar mest bland de unga och att kvinnors sjukskrivningsdagar ökat mer än dubbelt så mycket som männens.
 
Period Kvinnor Män Samtliga
februari 2013 10,0 5,7 7,8
december 2010   7,4 4,7 6,0
 
Det här är en fråga om arbetsvillkor och livsvillkor, inte om att kvinnor och ungdomar skulle vara mer sköra.  Och det visar också att vi har mycket kvar innan vi har ett jämställt samhälle.
Jag vill veta vad regeringen tänker göra för att minska segregationen på arbetsmarknaden, att män och kvinnor jobbar i olika brancher, där unga och kvinnor ofta har sämre arbetsvillkor, tillfälliga anställningar, mer ofrivillg deltid och mindre makt över sin arbetstid.
 
På kvinnodominerade arbetsplatser tex vård har schemläggning med håltimmar mitt på dagen ökat. Det kallas delade turer och kan innebära att man är 12-13 timmar på jobbet men har lön för 8.
Detta har bla fackförbundet kommunal tagit upp och pekat på att de delade turerna stessar.
Redan år 2005 föreslog Folkhälsoinstitutet åtgärder för ökad hälsa i arbetslivet som regeringen ännu inte genomfört. Det handlade om psykosociala arbetsmiljöfaktorer men också om att öka kunskapen om hälsa i arbetslivet och om hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.
Regeringen har ägnat massor av tid på framtidskommission och ja jag håller med nya mått på välfärd behövs. Men det enda beskedet från regeringen är att de ska arbeta vidare, oklart hur, och oklart hur länge. Risken är därmed uppenbar att den kunskap Framtidskommissionen samlat inte leder till någon förändring av politiken.  Även om framtidsspaning behövs måste man också våga se problemen som finns här och nu och våga förändra. Den ökade psykisk ohälsan och de ökande sjukskrivingarna är alarmerande.
 
Försäkringskassan själva har påpekat:
Statistiken för 2012 visar dessutom att kvinnor är mer sjuka och under längre tid än män. Under 2012 var sjukpenningtalet 9,8 dagar för kvinnor och 5,6 dagar för män. Den vanligaste diagnosen under 2012 för kvinnor var anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress. För män är depression den vanligaste diagnosen.
Ansvarig minister Ulf Kristersson välkommen till utskottet - jag vill höra vad du tänker göra.
 
Ett tips
Förebyggande arbete med arbetsmiljö och livsvillkor i fokus.
  • Tredelad föräldraförsäkring så att båda föräldrarna har ansvar för hem och barn
  • Bättre arbetsvillkor och arbetstider
  • Ökad kunskap om hälsofrämjande arbetsmiljöarbete
 

Om Borg verkligen var feminist

Postat av
Finansminister Anders Borg säger sig vara feminist, men hans politik är allt annat än feministisk.
De mänskliga rättigheterna bygger på allas lika värde – oavsett kön, ålder eller inkomst. Ett mer jämställt och jämlikt Sveriges ökar individens frihet och samhällets utveckling. Därför är jag feminist, men jag undrar vad Borg menar för han agerar inte som om han vore feminist.

Sedan 2006 när han och alliansregeringen kom till makten har inkomstskillnaderna ökat för varje år till männens fördel.

Skillnaden i nettoinkomst mellan kvinnor och män har ökat med 40 procent sedan år 2006. I reda pengar handlar det om en ökning med närmare 18 000 kronor om året till männens fördel
Sifferserien nedan visar hur stor den genomsnittliga skillnaden i nettoinkomst var i kronor per år.
2006: 44 565,
2007: 53 819,
2008: 55 389,
2009: 56 516,
2010: 56 903,
2011: 61 027,
2012: 62 538
 

Sverige ska vara ett av världens mest jämställda länder, men har fortfarande långt kvar
till jämställda löner mellan män och kvinnor. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre
än mäns. En socialsekreterare tjänar i genomsnitt 12 000 kronor mindre i månaden än en it-konsult. En undersköterska tjänar 2 600 kronor mindre än en verkstadsarbetare.
 
Det är inte minst unga kvinnor som får betala för regeringens politik. Bland lärare,
journalister och andra yrken inom TCO har var fjärde kvinna mellan 20 och 34 år
tidsbegränsad anställning, jämfört med var tionde man.
 
Löneskillnaderna på grund av kön har varit i stort sett oförändrade sedan
1990-talet. Den nuvarande alliansregeringen har motarbetat snarare än förbättrat
kvinnors inkomstutveckling.
 
Även om skillnader i löner minskar knappt, så ökar skillnaderna i inkomst mellan könen. Inkomst inkluderar lön, men även andra inkomster såsom inkomst av kapital, bostads och barnbidrag, föräldrapenning och studiemedel. Det är här männen drar ifrån eftersom kvinnor bland annat har lägre kapitalinkomster, är mer sjukskrivna, tar ut mer föräldrapenning, arbetar mer deltid och oftare har korta, tillfälliga anställningar. UC har skrivit om detta, läs här
 
Löneskillnaden mellan kvinnor och män i hela ekonomin var 14,1 procent. Det är en minskning av skillnaden med ynka 0,2 procent jämfört med året innan. Tar man hänsyn till lönepåverkande faktorer som yrke, utbildning, ålder, arbetstid och sektor är skillnaden 5,9 procent. källa Medlingsinstitutet
 
MILJÖPARTIETS ÅTGÄRDER FÖR JÄMSTÄLLDA LÖNER OCH INKOMSTER
Miljöpartiet vill se en offensiv politik för jämställda löner. Det politiska arbetet har stått stilla alldeles för länge. Här är några av våra förslag:
 
  • Tredelad Föräldraförsäkring - Fortfarande råder normer i samhället där mammaledighet är en självklarhet, medan pappaledighet är en valmöjlighet. Det är mycket mer effektivt än jämställdhetsbonus.
 
  • Staten måste ta ansvar - vi avsätter 450 miljoner kronor i vår skuggbudget
    för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i statliga arbeten
    Den statliga budgeten ska främja en jämställdsamhällsutveckling
     
  • Offentlig upphandling – ställ krav på jämställdhet i de företag som ska leverera.
  • Lönekartläggningar är ett bra instrument för att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader mellan könen. Vi vill att lönekartläggningar ska gälla alla företag med mer än 10 anställda vilket innebär att många fler skulle omfattas - 360 000 personer har riksdagens utredningstjänst räknat ut.
 
  • Ensamstående avdrag och höjt underhållsstöd - många som lever ensama med barn har ofta en kärv ekonomisk situation. Av de ensamstående är tre fjärdedelar kvinnor. Med ett ensamståendeavdrag skulle de få ca 400kr/mån. Och vi föreslår att underhållsstödet höjs med 250 kr per månad.

SVT skriver här om våra siffror.

 
 
 
 
 
 


.

Inför samtyckesbaserad lag

Postat av
Den 15 mars debatterade jag med statsrådet Beatrice Ask ansvarig för den lagrådsremiss som nyligen skickats ut och där regeringen väljer att inte gå på utredarens förslag att införa en samtyckesbaserad bestämmelse. Det behövs inte sades i debatten.
Mp har sedan länge drivit att en samtyckeslag ska införas

I Aftonbladet idag tydliggörs än en gång varför det behövs. Artikel om Caroline vars fall blev nedlagt är bara ett exempel.
Läs debattartikel här
Christian och Eva Disen skriver 2011 anmäldes 4 272 våldtäkter – men bara 168 män dömdes. Mer än hälften av de åtalade männen erkände att de haft sex med kvinnan, men uppgav att de trodde att ”hon var med på det”.
Det regeringsförslag om ändring av våldtäktsparagrafen som nyligen presenterades beskrevs som en skärpning. Förändringen gick ut på att man skulle kunna döma för våldtäkt om kvinnan befunnit sig i ”en särskilt utsatt situation”.



"Observera utseendet på henne, ful, troligtvis rätt opopulär"

Postat av
Från Flashback

Har du kastat hat någon gång? Kastat det mot någon som du vet är för skör för att ta emot det? Eller kastar du det just för att andra har börjat kasta innan? Ofta kastas hatet mot de som står för något, de som vill göra något vettigt av sina liv och som vill höja andras liv, de som tar sig an utsatta människor och djur och som ser bortom plånboken och sina egna behov. Det är just sådana människor som många inte står ut med - de ska inte tro att de kan komma hit och tro att de betyder något, att de kan göra någon skillnad! De som skriver om integration får mail om att de ska bli gruppvåldtagna av invandrare, så de får känna på mångkulturen. De som skriver om jämställdhet får höra kränkande ord om sin läggning och sitt utseende. Inte sällan kallas de förrädare, fittor, horor, slynor. Journalister, bloggare, debattörer, politiker - alla får de hatmail skickade till sig. De flesta är kvinnor. Kommentarsfält svämmar över, både i nyhetstidningarna och i bloggar. Många är positiva, men alla är inte det. Ibland är merparten negativa. Vilka kommentarer sätter sig? Får man höra att man är fantastisk av hundratals personer och två stycken skriver att man är ful hora så är det ofta det sistnämnda som sätter sig. Så tror jag att de flesta människor fungerar. Man har så klart alltid möjligheten att stänga av kommentarsfältet och inte låta någon alls kommentera men stänger man ute det negativa så stänger man även ute det positiva. 

Från Flashback

Ofta är det kända personer som får hat och hot riktade till sig, människor som syns, en del kommenterar att de får vänja sig vid hat i och med att de är kända, med uppmärksamheten kommer hat, menar dem. Jag tror hat och hot ofta är grupprelaterat. Att det är lätt att hata när man blir en i mängden av flera tusen olika. Man tror att man är ganska anonym på internet, det är ändå inte som att stå öga mot öga med någon, här är det skärm mot skärm, det är trots allt bara ord. Många säger att det är vardag med hat och hot över internet men är det en vardag vi vill leva i?

Finns det något som bara är ord och hur ska den som får ta emot orden veta hur mycket allvar som finns i dem? Skriver någon att den ska våldta en, hur ska man låta bli att inte bli rädd av det? Är han allvarlig, är han inte det? Hur ska man kunna veta? Någon säger att de aldrig går från ord till handling, att de aldrig skulle göra så om inte skärmen skyddade dem. Men tankarna finns ju där, idéerna. Om personen egentligen bara menar att han inte tycker om det hon skriver och står för, varför tog han sig ens tid att skriva och när han ändå gjorde det, varför valde han att uttrycka sig så grovt? Varför inte uttrycka sig sakligt? ”Jag håller inte med om det du skriver” blir plötsligt till ”Jag hoppas du tycker om att bli pissad på för det är så jag tycker kvinnor som du ska bli behandlade.”

Hur ska jämställdheten växa upp genom det här? Hur ska den kunna växa upp genom hat, förtryck och hot? Hur ska den växa in i de som hellre sitter på avpixlat, spyr galla över muslimers kvinnohat och sen kallar de svenska tjejerna för horor och slynor? Hur ska den kunna växa in där, bland sådana åsikter? Kan alla personer ändra på sig och till vilket pris? Många försvarar sig med att de inte tänkte sig för, de var arga när de skrev helt enkelt. Det är säkert sant, men det är ingen ursäkt. Hat grundar sig ofta i missnöje över sig själv. Hatar man inte in så hatar man också sällan ut. Älskar man in så lär man sig att älska ut. Hat är till viss del en följd av utanförskap, man är ofta långt ifrån både samhället och sig själv, det man egentligen vill vara. Då är det lättare att ta ut det på andra. Gömma sig bakom anonymitet. Det anonyma internet. Samtidigt så handlar inte näthatet om just internet, kommentarerna, hoten och kränkningarna visar bara hur samhället ser ut. Internet speglar vårt samhälle.

Det är oftast om än inte alltid pojkar och män som driver näthatet och oftast om än inte alltid kvinnor som drabbas av det. Även om många män också drabbas av det i slutändan. Vi lever fortfarande i förlegade könsroller och formas av dem. Mansrollen är ett stort problem och behöver verkligen förändras. Vi är fortfarande väldigt långt ifrån att räknas lika mycket, oavsett könstillhörighet. Vissa står fortfarande längst bak i könet. En del ser fortfarande könet som en maktsymbol. Störst och starkast. 

Många är de som tänker att man drar alla män över en kam när man nämner problem kopplade till den gruppen. En viktig sak att komma ihåg är att bara för att man belyser ett problem med en viss grupp betyder aldrig någonsin det att hela den gruppen behöver känna sig träffad. Man måste kunna fokusera på problem i grupper utan att för den skull skuldbelägga alla individer i gruppen. Alla är som sagt individer.  

Debatten som pågår nu om näthatet är viktig. Jag kommer alltid tycka att det är bättre att de debatter istället för att låtsas som att åsikter inte finns, för det gör de ju bevisligen. Kvinnorna som hotats har inte gett upp, de fortsätter kämpa. De som hotar ställs till svars. Hat är alltid hat, oavsett om det är på internet eller inte. Det är viktigt att polisen tar hoten på allvar, vare sig de är digitala eller fysiska. Hat försvinner inte av lagar, lika lite som någon annan inre känsla skulle försvinna bara för att det lagstiftas mot den. Någonstans måste vi börja. Någonstans måste det finnas ett slut. 

Det är inte internet som skapar problemen, det visar bara upp ett problem som finns i hela samhället, ett samhälle som fortfarande är långt ifrån jämställt, där människor trycks ner på grund av kön, utseende, läggning och bakgrund. Vad driver folk till hatet? Vad skulle få dem att vända om? Vad skulle få dem att tänka om innan hatet kommer ut? Vad skulle få dem att tänka om innan hatet ens når in? Tar du inte in hat så kommer du inte heller ta ut hat. Älskar man in så lär man sig att älska ut.

Vi behöver gå ännu längre än för långt

Postat av
Allting medmänskligt eller något som skapar ett mer jämställt samhälle bemöts alltid med kommentarer om att nu har det gått för långt. Därför hoppas jag att folk tränar både sina ord och ben för att gå ännu längre. Vi vet att det mesta blir bättre även för oss själva när vi hjälper andra, varför bygger vi då så lätt stängsel? Varför har vi vakthundar vid våra hjärtan? Vad är det att gå för långt och vem bestämmer det? Vissa tycker att jämställdhetsdebatten har gått för långt medan andra inte tycker det. Vissa blir trötta efter en meter, andra fortsätter springa efter fyra mil. Så länge det är vilja och inte dåligt samvete som ger dig motivation så fortsätt springa! Vi lever inte i ett jämställt samhälle och det är det många som tjänar på. En del människor tjänar på att ha andra människor längst ner. Här har jag ett hus till mina tankar, här har du dina fem kvadrat. Allas tankar får inte samma utrymme, trots att de har samma inrymme - minst!

 Vissa hamnar alltid bakom, i skymundan, i hörnet där ingen ser en. Vi får inte bli blinda för det näthat som finns, om vi tror att vi har blivit jämställda så är det bara att titta runt i kommentarsfält till olika artiklar på Aftonbladet eller i olika nätforum så inser vi att det är en otroligt lång väg kvar. Det finns många män som utan att reflektera hellre kommenterar en kvinnas utseende än det hon faktiskt har att säga. Jo, men du vet, kvinnor pratar genom bröst och rumpor. Eller vadå?
Kvinnan är fortfarande längst bak i kön. Jämställdheten handlar egentligen om att alla ska få välja sina liv oberoende av kön. Skriker motståndarna mot det kan inte vi vara tysta. Och då krävs det inte bara att vi gör någonting utan även att alla de som sitter på någon form av makt visar sitt avståndstagande. Det krävs att även de agerar.

 Bristande jämställdhet begränsar mångtaliga livsval. Förr talades det om att kvinnor skulle verka i det privata, inte i det offentliga. Och de kvinnor som ändå vågade sig dit skulle banne mig sättas på plats. Det gäller fortfarande, i olika grad dock, inte på alla arbetsplatser men på för många. Många kvinnor överväger att sluta på grund av sexuella kränkningar. Vare sig det är ord, som de får försöka fäkta bort, eller kroppsdelar, som de får försöka brotta sig ur eller om inget annat hjälper skrika sig ur, hoppas att någon kommer höra dem.

 I slutändan förlorar vi alla på ett samhälle som formas av hat. Även de som tror att de är vinnare kommer ha en stor del av världen framför sig när de passerar mål. Det är en lose-lose-situation för världen att hat gror över internet. Yttrandefrihet ska inte inskränka på mänskliga rättigheter. Ingen ska behöva känna sig hotad av vad anonyma personer skriver över nätet och med följd av det känna sig tvungna att förändra sina liv. Det är enbart förkastligt.

 Ibland önskar jag att jag fick leva i hundra år till. Vad har vi gjort och var har vi hamnat? Jag är helt ointresserad av vilka bantningsmetoder vi har kommit på vid det laget, jag bryr mig inte riktigt om hur snabbt bilarna kommer gå och jag bryr mig inte heller ett dugg om någon har skapat en kräm som gör en rynkfri livet ut. Däremot hoppas jag att vi slutat lägga fokus på bantningsmetoder, snabba fordon och rynkor och att vi verkligen har blivit världens mest jämställda värld. Det är inte bara Sverige som räknas, utan världen i stort. Naturligtvis hoppas jag också att vi lagt av med att sluta med allt och alla så fort allt inte är perfekt. Vilket det aldrig är eller kommer vara. Nu måste jag ut och fäktas mot vinden annars är jag snart tillbaka på medeltiden igen.

"Då och då gör jag något rätt och det är jag stolt över"

Postat av
Foto: Peter Westrup

Det är ett kallt Sverige. Men det är inte varmare kläder som behövs, det är mer hjärta, ett engagemang som inte nöjer sig med att bara gå med i en grupp på Facebook, ett engagemang som är med på gatorna, som står upp för de svaga, för de som tvingas fly och för de som inte kan tala. Tala av egen kraft eller göra sig förstådda. Vem pratar någonsin om trädens utbrändhet, eller vattnets eller luftens? De går till arbetet varje dag ändå, hur många gånger de än går in i väggen. Miljön är en större fråga som inte bara rör vår natur, den rör också mänskliga rättigheter och jämställdhet. Allt hör ihop. Alla hör ihop. Artisten Emil Jensen, 38, har det där hjärtat som jag nämnde, det som Sverige behöver mer av. Vare sig han står på scenen och pratar om mänskliga rättigheter eller sjunger en känslosam låt så märks den där stora värmen. Om fler börjar ge värme så kommer fler få värme tillbaks. Så börja ge den till naturen och till människor runt dig men även utanför dina gränser, ditt lands gränser. Jag har sett Emil ett flertal gånger live och varje gång har jag gått varmare därifrån. I det lilla börjar det stora.

Den senaste tiden har folk engagerat sig i allt från pepparkaksgubbar till Kalle Ankas jul och sådana ganska små saker engagerar ofta fler människor än världsliga problem som miljökatastrofer och så vidare. Varför tror du det är så?
 
- Jag vet inte säkert om det är så små saker egentligen. Nu har jag inte följt just Kalle Anka-debatten, men däremot Lilla Hjärtat-debatten. Språk och bilder är ändå byggstenarna i hur vi skapar vårt samhälle och lever tillsammans. Sen kan man förstås tycka vad man vill om en del av inläggen i debatten (eller kanske de allra flesta inläggen!) men att frågorna vädras då och då och att vi omvärderar klichéer och stereotyper, tror jag är viktigt.

- Och jag tror egentligen inte att små saker behöver stå i vägen för de större - allt genuint engagemang brukar snarare väcka mer engagemang i andra frågor. Själv har jag alltid främst varit engagerad i frågor om mänskliga rättigheter - jämlikhet, jämställdhet och solidaritetsfrågor. Det i sin tur har gjort att jag fått upp ögonen för miljöfrågor ibland. Kanske är det vad som krävs - att se att klimatfrågan och de allra flesta miljöfrågor också är frågor som berör mänskliga relationer, rättvisa, fördelning med mera. Annars kan det lätt bli för abstrakt och svårt att relatera till.  

Varför tror du att så många ser det som en uppoffring att leva miljövänligt?

- För att det är så det lagts fram i alla år: "Ta ett steg tillbaka". I den formuleringen ligger så mycket negativt och hämmande laddning för så många. Och det kan jag förstå. Språket är som sagt en viktig byggsten i alla sammanhang! Och dåligt samvete är aldrig en hållbar drivkraft till förändring. Det gäller ju alla frågor. Jag känner precis likadant, särskilt kring alla saker jag inte gör. Men när jag väl gör något som är bra, så känns det nästan aldrig som en uppoffring.
 
Många känner sig små i det stora och att just det de gör inte kommet påverka så mycket, att de ändå inte kan göra någon skillnad. Kan du också känna så ibland?

- Inte när jag gör något, men så fort jag tänker på det så känner jag så. För det är ju så. Jag tror det har lagts alldeles för stort fokus på individen senaste åren - inte minst individen som konsument, med en massa käcka klimatsmarta tips. Men det är ju verkligen nationerna och de multinationella företagen det främst hänger på och det krävs en omställning i de övergripande systemen. Nyliberalismen utgår från att det löser sig självt, bara individen tar ansvar. Men det fungerar ju uppenbarligen inte så och det förstår ju även nyliberalerna nu. Även om de inte låtsas om det. Men det brukar ju talas om tankens obotliga pessimism och handlingens obotliga optimism och så är det ju verkligen, oavsett om det gäller att hjälpa papperslösa flyktingar eller att göra något för miljön.  
 
Jag handlar så mycket ekologiskt jag kan vilket ibland leder till spydiga kommentarer så fort jag gör minsta lilla grej som kanske inte är bra för miljön. Har du själv märkt av att man på något sätt döms hårdare på grund av ens engagemang? Att man förväntas vara perfekt?

- Ja, det där kan jag känna igen när det gäller det mesta i jantelagens Sverige. Att bry sig om något är att sticka upp och sticka ut. Och det ska man inte. Gör man en bra sak måste man göra allt rätt, annars faller man hårt! Det där sätter nog krokben för mångas engagemang, vilket är jättesynd. Det gäller att skita i det där med förväntningar. Min utgångspunkt är att jag gör det mesta fel, men då och då gör jag något rätt och det är jag stolt över!
 
Vad är ditt eget bästa miljötips?  

- Att bekämpa nyliberalismen på alla fronter.
 
Vad händer annars för dig den närmaste tiden? Ny skiva på gång?

- Ja, i vår spelar jag in en ny skiva. När den sen släpps till hösten blir det en ny föreställning med nya monologer, komik och poesi och en större turné. Det blir väl främst Sverige och Norge och förhoppningsvis lite Finland. Sen gör jag ett radioprogram ibland i Sveriges radio som heter Mellansnack med Emil Jensen som ett litet sidospår. Och givetvis fortsätter jag göra krönikor i ETC och Tankar för dagen i P1.

Besök gärna Emils hemsida här och följ honom på Facebook genom att klicka här. Där bevisar Emil att ett hjärta alltid är mer än två plånböcker.

Framgångsrika forskare men…

Postat av
pristagare 2008 Right Livliehood
Asha Hagi Elmi,
Amy Goodman,
Krishnammal Jagannathan,
Monika Hauser
Henrietta Swan Leavitt, Annie Jump Cannon och Williamina Fleming var tre forskare som förändrade astronomin. Men ändå är de inte kända för sitt banbrytande arbete. Inte heller fick någon av dem Nobelpris. 

År 1893 började Henrietta Swan Leavitt, arbeta på Harvard College Observatory som en av de kvinnliga mänskliga "datorer" som anlitats för att mäta och katalogisera ljusstyrka stjärnor som de dök upp i observationsorganets fotografisk plåt samling.  Till en början arbetade hon gratis.

Då var kvinnor inte tillåtna att använda teleskop.

Idag är kvinnor i majoritet på högskoleutbildningar och på doktorandutbildningar. Men Professorerna är den tjänstekategori på universitet och högskolor där könsfördelningen är som snedast. För drygt femton år sedan utgjorde kvinnorna bara åtta procent av professorskåren, medan de 2011 var nära en fjärdedel av alla professorer. Det visar siffror från Högskoleverket och SCB

De skriver "Andelen kvinnliga professorer fortsätter öka sakta men säkert. Mellan 1995 och 2011 har kvinnorna ökat från åtta till 23 procent bland professorerna. Det handlar alltså om en ökning på knappt en procentenhet om året. Malmö högskola den har högsta andelen kvinnor bland professorerna, 38 procent. Därefter kommer Stockholms universitet med 28 procent. Lägst andel har Chalmers där åtta procent av professorerna är kvinnor."

Att framgångsrika kvinnor inte nämns när historiska skrivs är en sak men att det går så långsamt som knappt en procentenhet om året borde fler protestera emot. Eller vill vi inte se de strukturer som fortfarande motverkar att både kvinnor och män blir professorer.

I regeringens forskningspropsition som lades i höstas saknas beskrivningar av genusforskningen helt.
Vad som nämns eller inte i proppen är en prioritering av regeringen.
Det är ett sätt för politiken att styra - och det är uppenbart att vi har en regering som inte prioriterar genusrelaterad kunskap.

Förut hade folkhälsoinstitutet ett tydligt uppdrag och var en resurs för genusrelaterad kunskap. Kön är definitivt intressant att studera inte minst med tanke på att kvinnor oftare är sjukskrivna än män samtidigt som mäns medellivslängd ökar snabbare än kvinnor.

Tyvärr kan jag inte tolka regeringen annat än att genusforskning inte är prioriterat.

År 2013, dvs 120 år efter att Henrietta Swan Leavitt, oavlönat började arbeta på Harvard College Observatory, värderas fortfarande inte kvinnors arbete inom forskningen fullt ut och särskilt inte forskning om genus.   Det handlar om politisk prioritering kom inte och säg något annat.


 

 

Medmänskligheten är inte inställd

Postat av
Jag har alltid känt att jag vill börja på bästa sätt i alla situationer. Börjar jag inte bra så kommer jag kämpa för att bli det. Det är snart jul och jag hoppas även julen börjar och slutar på allra bästa sätt. Jag hoppas själen tar sig in i alla människor just den här julen. Kroppar rymmer mer än man tror och själen har plats för fler kroppar än man kan ana. Jag har hört att själen lever på lånad tid, ytligheten tar över, Facebooksidan Vi som vill ha kvar den svarta dockan på julafton har vid skrivande stund fler gillamarkeringar än Amnestys svenska sida, människor undrar om det är rasistiskt att dricka svart kaffe, tjejer läggs ut på Instagram och kallas horor och slampor om de legat med någon och även om de inte gjort de så är de slampor och horor i alla fall. Det är de så klart inte! 

Därför behöver vi i dessa tider fler vackra skavanker, fler själar i oss, mer värme och mer händer som fattar varandra än som sluter sig och blir till slag - mot själen istället för den. Man kan inte ta ut medmänsklighet i förskott men jag önskar verkligen att man kunde! Spegla dina skavanker och älska dem! Älska dig själv tillsammans med någon annan som älskar dig lika mycket - om inte mer. Det behövs mer liv i livet, så att säga, fler livbojar för de som håller på att drunkna i sig själva, mer ljus som river sönder mörkret. Vad ska vi annars leva av? Hat mättar inte, det slår bara sönder, kväver, krossar.

Om några veckor konstaterar Jimmie Åkesson besviket att "folk verkar tycka att miljö och medmänsklighet är viktigare än att förtrycka människor på grund av etnisk bakgrund." Medmänskligheten är inte inställd. Den kan bli det förstås. Men det blir den inte. Den rymmer inget hat, tvärtom - minst! 

Stöd gärna Amnesty - med pengar och framförallt engagemang. 

Hen kommer med ljus i sin krona

Postat av


Dagen till ära hade jag tänkt att ta upp det ämne som får alla att flyga i taket, nämligen manliga lucior.

På vår förra skola fick vi tillslut en kille som lucia. Dock hade detta aldrig hänt om vi elever inte ställt till ett rotfrukters hallaballo och slagits för vår sak. Trots att elevrådet redan i förväg hade bestämt att vem som helst (oavsett kön) fick bli lucia satte sig lärarna plötsligt emot beslutet när en kille blivit demokratiskt framröstad. Argumenten var "han kommer inte ta det seriöst", och "han kommer bli retad".

För mig var detta en fråga som handlade främst om demokrati. Det är precis såhär det går till vid valfusk, påpekade jag och många andra för lärarna och rektorn. Folket tillåts rösta på vilket parti de vill - men det är redan bestämt i förväg vem som ska vinna.

Sedan rörde det ju sig självklart om jämställdhet också. I mellanstadiet är det alla flickors dröm att bli lucia - och förvånansvärt många högstadietjejers också. Men att en kille skulle vilja vara lucia är helt och hållet uteslutet. Varför? För att det enligt tradition ska vara en kvinnlig lucia, såklart!

Tyvärr är den förklaringen alldeles för enkel. Vi kan inte föreställa oss en manlig lucia för att lucian förväntas inneha alla de egenskaper som klassas som typsikt omanliga. Hen skalla vara ljuv och vän, en underskön varelse från en annan värld. Någonting att åtrå - se men inte röra. Om en man utstrålar detta - ja då måste han vara bög (och alla vet att bögeri är något lite småpinigt).

Jag tror det är viktigt att ifrågasätta våra traditioner. Det är ju trots allt inte en fråga om att avskaffa lucia, utan att inse vilka konsekvenser det kan få när flickor redan i lågstadiet uppmuntras till att bli som lucian medan killarna avskräcks från denna mjuka bräcklighet.

Och apropå traditioner, lucia som vi firar det idag är en mix av en massa högtider snodda från höger och vänster. Bland annat härstammar det från en tysk tradition som uppstod under sent 1700-tal där en flicka kläddes ut till Christkindlein - alltså Jesus. Kronan av ljus skulle föreställa en gloria. Så från början var det faktiskt kvinnor som klädde ut sig till män.

Vi fick ju tillslut vår manliga lucia även om rektorn klängde sig fast vid sin konservativa hållning ända tills media blandade sig i. Och till lärarnas förvåning skiljde sig luciatåget faktiskt inte särskilt mycket från hur det alltid hade varit, förutom att lucian hade lite kortare hår förstås.

Jämställda bolagsstyrelser motverkas av Sverige

Postat av
Inom EU diskuteras nu det som Sveriges allians regeringen inte vill se som ett medel för att nå en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelserna. EU-kommissionen har hotat med lagstiftning om kvotering om det inte blir bättre representation.

Nu finns ett förslag från EU-kommissionen som processas. Imorgon ska civilutskottet ta ställning om det är ett ärende som EU ska besluta om eller om länderna själva ska bestämma.
Jag håller med kommissionen - det är en stor frustration att vi inte kommit längre. 

Gröna gruppen stödjer förslaget och driver kampanj i frågan.
Se gröna gruppens film. - se här

Att Miljöpartiet och Alliansregeringen tycker helt olika i frågan om kvotering framgår tydligt i nedan artikel. FPs ansvariga minister vill göra det till en ägarfråga. Men spelreglerna för företag är också en samhällsfråga. Att få en jämnkönsfördelning är en fråga om mänskliga rättigheter. Därför ska inte Sverige bromsa EU-kommissionens förslag.

Arena artikel

Wägnerismer

Postat av
Från Elin Wägnersällskapet anlände i dagarna en skrift med tänkvärda citat ur Elins framsynta produktion. Jag saxar ett kul citat från 1922 med en historisk touche: "Jag kommer att tänka på den tiden då vi var lika långa, grindstolpen och jag. Nu har jag växt om den, men den skall stå då jag har fallit." Eller ta denna: "Vi träffades för första gången för fem år sen. Vi gick på handelsinstitut i Göteborg, och var ungefär lika styva. Nu har han 4600 i fast lön och jag har 1000, är inte det eget?" (ur Norrtullsligan, 1908) 

Utanförskapsfertilitet

Postat av
det finns partier som styrs av ulvar i ulvakläder
som hävdar att brottsproblematik ligger i etnicitet
istället för i utanförskapsfertilitet
som försöker styra landet med en järnhand
som blev till ett järnrör
där människor rinner av som smält is
där det finns personer som trängs i kroppar
på ett par få kvadratmeter
där det är många knutna nävar och ingen som sträcker ut
inte en hand, inte ett hus, inte en värld

du når sexet i snabba hastigheter
men kärleken rycks ifrån dig kilometer för kilometer
ett kallt klimat för ett allt tommare skal
det enkla i att alltid kunna nå andra
har fått oss att hamna längre ifrån varandra
vi behöver anstränga oss för att kunna leva
och ta tag i oss själva och ta tag i varandra
ge varandra en hand, ett hus, en värld

vissa försöker att se till vad behovet behöver
men det byggs inga broar ur murarna
byggs inga hjärtan ur stenarna
hos dig som står i ett kön utan tillräckliga rättigheter
värdet sitter inte i ditt kön eller i vad du heter
om du lever under jorden som papperslös eller om du har egenheter
som sticker ut

värdet sitter inte i materiella ting eller i din kroppsbehåring
jag är rädd för att det naturliga så småningom enbart kommer mötas
av förakt och förvåning
mitt i all internetmobbning och internetshopping
har vi glömt bort hur vi växer som personer
hur vi står ut bland flera miljoner
vi behöver öppna nävar och många som sträcker ut
både en hand, ett hus, en värld

Skönt att Obama vann

Postat av

Tillbringar dagen efter valet i Washington.

På stan märks det inte så mycket att var val igår. Inga valaffischer sitter uppe, men på TV kanalerna kablas nyheter ut hela tiden med olika mätningar. Republikanerna fick stöd hos äldre, vita och män. Det är deras starka grupper. Inte så konstigt att ledande republikaner skyllt förlusten på demografiska utvecklingen.

Det var ett tuffare val för Obama denna gång än för 4 år sedan. Då ville människor ha förändring och nu ska förtroendet förnyas vilket är svårare.
 
Jag är glad att det gick vägen för Obama även om jag gärna skulle sett en grön kandidat förändra USA så att ekonomin kommer på fötter med hjälp av ”green new deal” att investera i omställning av samhället för klimatet är lönsamt även för USA. 
Glad är jag också att de män som utmärkt sig för att vilja inskränka kvinnors rätt till sin egen kropp inte fick förtroende utan förlorade valet.
Glad är jag också för att Tammy Baldwin kommit in i senaten Första öppna HBT-personen  

Var på valvaka på svenska ambassaden igår där många hade samlats. Lite lustig känsla att möta så många personer som man känner just här. Allt från politiker, fackföreningsfolk, näringslivsföreträdare och media människor. Kändes nästan som ett mingel i Stockholm
Det var trevligt där men roligast var att vara på en pub ute påstan och höra människors reaktioner på valet.  Många jublade när det meddelades att Obama vunnit.
 
Nu sitter jag på flygplatsen och ska åka hem. Ska bli skönt efter många dagar på resande fot. Kommer att skriva mer och lägga in bilder så småningom.

Kraven och pressen i att visa upp sig

Postat av
Tyvärr är utseende något som får många att vilja svälta bort och hata sig själva. Många skuldbelägger även de som visar sin kropp på internet. Däremot måste man se alla krav och all press som ligger i beslutet att visa upp sig. Det är tragiskt att allt yngre tvingas ta av sig tröjan, linnet och behån, men samtidigt är kanske osäkerheten störst då, och den har växt väldigt mycket de senaste åren. När jag växte upp var många oroliga över att vara för stora och det var oftast de lite större som fick de värsta glåporden. Det finns mycket förväntningar i ett utseende. Då, i mitten och slutet på 90-talet, så fanns de där, även om det har blivit värre sen dess. Troligtvis mycket på grund av internet. 

Det är också fortfarande allt för många företag som säljer sina produkter genom att använda lättklädda personer, främst kvinnor. Visst om det är schampon det gäller men det är sällan man går runt naken med högklackat. Om man klagar hos stora företag som väljer att marknadsföra sig genom att objektifiera så visar sig ett annat problem, är det en tjej som klagar på hur kvinnor framställs i diverse media så är en vanlig kommentar att hon bara är avundsjuk och har för mycket fritid medan om en kille skriver något liknande så blir det nästan enbart beröm och ofta kommentarer som "Kul att du är kille och skriver detta!". Det är klart att människor ska få vara både nakna och smala men det blir fel om någon annans värde samtidigt sänks för att den inte är smal eller naken. Man måste värderas utifrån andra aspekter. Människor ska få se ut på ett speciellt sätt, men då får det inte vara fel att se ut på ett annat.

Tajtlajns reklam på Facebook

 För ett tag sedan så firade sportfiskebutiken Tajtlajn i Kållered sitt tvåårsjubileum genom att anlita två lättklädda kvinnor som skulle servera besökarna. Ägaren Christian Mattsson försvarade tilltaget i Mölndalsposten med att säga ”Vårt jubileum ska vara ett kul evenemang och tjejerna är snygga och har stora tuttar. Orakade gubbar vill ingen titta på”. Tyvärr är det till viss del sant, det är vad många vill se och även om inte alla accepterar att det är så, så är det allt för få som gör något åt det. Däremot hade det varit väldigt enkelt av Christian Mattsson att själv försöka förändra hur samhället ser ut istället för att locka besökare till sin butik genom att visa upp kvinnor utan kläder. Jag vet inte riktigt vad nakna kvinnor har med sportfiske att göra. Antagligen väldigt lite. 

Samtidigt är kvinnlig sexualitet fortfarande väldigt objektifierad men de som sedan objektifierar sig själva blir genast skuldbelagda och kallas både horor och slampor. Följer man samhällets uppmaningar så skuldbeläggs man för det också. Det gör mig faktiskt väldigt förbannad. Människor blir väldigt pressade av hur de ska se ut, många tror att man växer ifrån det, men har kraven och pressen växt för långt in så följer de med en långt upp i åren. 

Ytans största funktion är att den särskiljer oss och binder oss samman med andra. Jag blir lycklig av att se någon och känna igen personen. Se den åldras. Ändå kommer många med kommentarer om att deras sambo har blivit en fet kossa som inte är lika välformad som för tjugo år sedan och att de funderar på att lämna denne. Det är väl klart att man inte ska sluta bry sig om sitt utseende i ett förhållande, men när det ytliga verkar vara så otroligt viktigt undrar jag vad som finns kvar i längden. Vad händer vid till exempel graviditet eller när kroppen förändras naturligt? Man åldras och kropparna och utseendet förändras, men finns det tillräckligt med kärlek så överlever den det. Det kommer jag alltid att tro på.  

Utseende är något som förändras med tiden. Alla dras vi med. Jag önskar bara att företag slutar upp med att sälja produkter genom att objektifiera människor i mer eller mindre märkliga sammanhang, och jag önskar att de allra flesta ser till vad kroppen klarar av snarare än hur ser den ut. Det är fantastiskt att kunna föda ett barn och självklart kommer kroppens utseende att förändras av det, men jag ser inte riktigt problemet i det. Se möjligheterna med kroppen, gör den inte till hinder, skuldbelägg den inte.

Jämställda löner kommer inte av sig självt

Postat av
Tänk om det vore så väl att kön inte spelade någon roll vid lönesättning, men ännu är vi inte där. Osakliga löneskillnader finns fortfarande. Och det är inte så att det löser sig med vänta och se politik inte heller finns det någon automatik att fler privata entrepenörer för att det blir jämställda löner.

I Miljöpartiets budget för i år har vi avsatt 150 miljoner för att ta ansvar som arbetsgivare

Häromdagen skrev jag och Per Bolund svar till tre moderater som ansåg att bara vi har fler privata arbetsgivare så blir det mer jämställda löner. Så enkelt är det tyvärr inte.

Vi skrev: ”Vi vill att staten ska vara en föregångare i sin roll som arbetsgivare. Därför avsätter Miljöpartiet 150 miljoner kronor per år till en statlig stimulanspott för jämställda löner. Vi räknar med att både offentliga och privata arbetsgivare ska följa exemplet. Vi vill också att Medlingsinstitutet ska ges i uppdrag att föreslå åtgärder mot de strukturella löneskillnaderna, i samarbete med arbetsmarknadens parter”.
Det innebär ett tydligare uppdrag som påverkar både privata och offentliga arbetsgivare. Vi vill också att politiken tar ett ansvar – till skillnad från den Moderatledda regeringen som skurit ned på regelbundna lönekartläggningar och tagit bort tydliga uppdrag till myndigheter om att främja jämställdhet.

Läs hela vårt svar här