Hållbarhet på Telge Energi

Dagens gästinlägg är skrivet av Petra Hallebrant som är kund- och kommunikationschef på Telge Energi i Södertälje. Hon berättar hur företaget och hon själv arbetar med hållbarhet på olika sätt samt ger lite tips om du är intresserad av att arbeta på Telge Energi. 

  1. Vem är Petra?
    Fru_20Watt_20Telge_20Energi

    Foto: Telge Energi

    Jag heter Petra Hallebrant och är i grunden utbildad informatör och har en fil. kand i planerad kommunikation. Har pluggat vid JMK på Stockholms universitet. Har en bakgrund inom PR-sektorn där jag började min karriär på PR-byrån Prime PR i slutet av 90-talet då mitt intresse för hållbarhetsfrågor också tog fart på riktigt. Har sedan bl a varit PR-ansvarig på Systembolaget med ett tydligt uppdrag att förena samhällsansvar med kundnytta, fokus på att förmedla god dryckeskultur samt värna om hållbarhetsfrågorna ur ett folkhälsoperspektiv men också miljömässigt utifrån hur t ex vinproduktionen påverkar klimatet, arbetsförhållanden på gårdarna osv. Innan jag började på Telge Energi för två år sedan hann jag med 7 år på Rädda Barnen och sedan UNICEF i olika kommunikations- och cheftjänster där CSR-frågorna ständigt var centrala och oerhört viktiga.

    Idag känns det spännande att få möjlighet att kombinera tidigare erfarenhet av hållbarhet ur ett mer socialt perspektiv till ett annat fokus med mer koppling till miljö- och klimat i min nuvarande roll som kund- och kommunikationschef och drivande inom hållbarhetsfrågorna bl a genom bloggen fruwatt.

  1. Vad handlar fruwatt.se om?
    Vi vill gärna göra el och förnybar energi lite roligare, inspirerande och enklare för våra kunder och andra som är intresserade av hur man kan bidra till en bättre värld och rädda planeten från klimatförändringarna. Därför har vi skapat Fru watt och bloggen. Vi vill göra det enkelt för konsumenten att göra klimatsmarta val, där just valet av ren el är en av flera saker vi vill tipsa om.
  1. Foto: Petter Karlberg

    Foto: Petter Karlberg

    Hur arbetar Telge Energi med hållbarhet?
    Vi har sedan avregleringen av elmarknaden varit en utmanare och uppstickare på elmarknaden: först utmanade vi de stora eljättarna med att sänka elpriset och 2009 var vi tidigt ute att bara sälja 100 % ren, förnybar el från sol, vind och vatten. Hållbarhet är en del av Telge Energis DNA eftersom vi erbjuder klimatsmarta lösningar till våra kunder. Vi försöker få så många som möjligt att förstå att en av de största insatserna du kan göra som konsument för att bidra till ett bättre klimat och en bättre miljö är ju att välja ren el till din bostad. Ju fler som väljer förnybar energi, desto mer påverkar ju också detta elproduktionen vilken är en viktigt del i att ställa om till 100 % förnybar energi i Sverige. Vi uppmanar därför alla elkunder att ställa frågan till sitt elbolag idag om just varifrån elen kommer som de säljer– alla elbolag har ju också en skyldighet att kommunicera detta till sina kunder idag via fakturan. Det var också därför vi 2013 lanserade smutselskollen.se tillsammans med WWF för att uppmärksamma denna viktiga fråga. Utmaningen kan vara att många tror att det är dyrt med förnybar energi, men med dagens låga elpriser är inte skillnaderna små. Frågan är snarare vad det kostar för planeten och klimatet att inte göra detta aktiva val som i grunden är väldigt enkelt? El och energi är ju också en produkt som intresserar få men som ses som en självklarhet. Därför vill vi försöka sätta in frågan i ett annat sammanhang för att få fler att förstå hur viktigt det är och hur stor skillnad det faktiskt gör.

  1. Om man som student eller junior är intresserad av att arbeta inom energisektorn och specifikt hos er på Telge – Vad bör en tänka på? Vilka studiebakgrunder är värdefulla?
    Vår bransch som sådan är ju ganska så fokuserad på ingenjörer traditionellt sätt men på Telge Energi går vi gärna mot strömmen. Vi som jobbar på Telge Energi kommer från en mängd olika bakgrunder och branscher men det vi har gemensamt är att vi vill bidra till en bättre värld och göra skillnad på riktigt. Vi är ju ett elhandelsbolag på en konkurrensutsatt marknad så många har ju erfarenhet av marknadsföring, försäljning och produktutveckling men såklart också kundservice som är en viktig del av våra kompetensområden.
  1. I samband med Cop21 förra året drev ni, tillsammans med andra arrangörer något som ni kallade Childen’s Climate Conference 2015. Berätta gärna lite mer om det.
    Vi har bara en planet och vi tycker inte att vi kan fortsätta lägga klimatkrisen i knät på våra barn. Inför det stora klimatmötet COP 21 som hölls i Paris i höstas, såg vi därför tidigt att de som påverkas mest av klimatförändringarna – barnen och nästa generation – inte alls var med i förhandlingarna om klimatet och deras egen framtid. För att göra barnens röst hörd i klimatdebatten tog vi därför initiativet till att ordna en konferens i Södertälje, Children’s Climate Conference (CCC) med barn inbjudna från hela världen, innan den stora konferensen ägde rum i Paris.
    I höstas samlades därför 64 barn från sammanlagt 22 olika länder i Södertäljes stadshus för att arbeta fram en kommuniké som sedan presenterades för världens ledare på det historiska Klimattoppmötet i Paris. Initiativtagare var Telge Energi som arrangerade konferensen tillsammans med Södertälje kommun, Fryshuset, Globträdet och Världsnaturfonden WWF.Resultatet blev över förväntan. Konferensen fick stor spridning i media och nådde ju dessutom hela vägen till Paris där jag personligen fick följa med några av barnen från CCC till COP 21 och lämna över barnens kommuniké till FNs klimatchef. En av de absolut bästa och starkaste upplevelserna under hela min karriär!

    Meddelande från redaktionen:
    Vi börjar med stormsteg närma oss sommaren och nästa vecka är därför bloggens sista för denna termin. Under sommarledigheten ska bloggen få en del välförtjänta, tekniska uppdateringar. Allt för att er upplevelse av bloggen ska bli bättre!

    Hållbar kärlek.

Inlägget Hållbarhet på Telge Energi dök först upp på mitthållbarhetsjobb.se.

En magisk karriär

Dagens gästinlägg är det andra inlägget från Anna Axelsson, policyrådgivare i klimatfrågor på Diakonia. I detta inlägg berättar hon mer om sin bakgrund, både vad gäller studier och karriär samt vad som driver henne framåt.

Min drivkraft och syn på karriärutveckling är att ständigt lära mig nya saker och få nya infallsvinklar och djupare förståelse för hur allting hänger ihop, för att kunna bidra till en positiv samhällsutveckling. Genom varje jobb jag har haft hittills har jag fått nya lärdomar att ta med mig och omsätta i nya roller. Så mitt första råd till dig som studerar är att fundera över vad som är just din drivkraft.

947I min nuvarande tjänst som policyrådgivare i klimatfrågor på Diakonia fokuserar jag på de politiska förutsättningarna för hållbar utveckling. I tidigare roller har jag jobbat med information, rådgivning, metodutveckling, projekt- och programhandläggning och strategisk utveckling. Sakkunskapen har följt med mig och utvidgats genom dessa olika roller, medan metoderna för arbetet har växlat.

Jag hade ett starkt intresse för miljöfrågor redan i gymnasiet och visste att jag ville jobba med det på något sätt, men tyckte att det var svårt att veta vad jag skulle plugga. Jag valde biologi, för att det var ett ämne jag kände till och tyckte om, och som skulle ge mig en bred bas. Medan jag studerade vid Uppsala Universitet växte insikterna om miljöfrågornas globala dimensioner och därmed också intresset för att jobba internationellt, gärna med utvecklingsfrågor. Jag hade en fallenhet för språk, och ville gärna använda mig av det. Det intresset gjorde att jag kompletterade mina biologistudier med kurser i miljöförvaltning, – juridik och – ekonomi, och även utvecklingsstudier.

Det finns många vägar in i miljö- och hållbarhetsbranschen och jag tror att det viktigaste är att låta det egna intresset styra. Den kunskap du inte skaffar dig genom studier kan du få genom arbetslivserfarenhet. Vill du jobba med internationella frågor är det bra om skaffar dig erfarenhet av att jobba i andra länder eller i en internationell organisation genom studier, praktik eller volontärarbete. Nyckeln till att jag fick mitt första jobb förbiståndsorganisationen Svalorna tror jag var att jag efter mitt examensarbete i systemekologi vid Stockholms Universitet även gjorde en Minor Field Study i Costa Rica.

Som miljöinformatör för Svalorna var jag stationerad i Bangladesh under två år för att sprida information om effekterna av räkodlingar i kustområdena. Det var under de åren som jag verkligen förstod hur miljöförstöring, fattigdom och bristande demokrati hänger ihop, eftersom jag kunde se det med egna ögon.

Foto: Privat

Foto: Privat

Tillbaka i Sverige jobbade jag sedan som rådgivare till Sida i miljö- och klimatfrågor, anställd vid Sidas Helpdesk på SLU. Förutom att integrera hållbarhetsperspektivet i alla typer av utvecklingsinsatser arbetade jag där också mycket med metodutveckling för miljöbedömningar på strategisk planeringsnivå, vilket gav mig en fördjupad förståelse för förvaltningsfrågor och samhällsplanering.

Efter sex år i statlig tjänst gick jag tillbaka till den ideella sektorn, men nu med en mycket större förståelse för och inblick i internationella policyprocesser och utvecklingssamarbete. Jag blev sakkunnig i internationella klimatfrågor på Naturskyddsföreningen och hade bland annat ansvar för strategisk utveckling av organisationens stöd till klimatarbete i utvecklingsländer. Det innebar bland annat resor för att följa upp verksamheten hos miljöorganisationer i flera länder och dela erfarenheter med dem. På så sätt fördjupades min tro på civilsamhällets roll för samhällsutvecklingen och betydelsen av transparens och möjlighet till inflytande och ansvarsutkrävande, för att uppnå en hållbar utveckling. Det är vad jag vill fortsätta att arbeta för.
P.S! Läs gärna Annas första inlägg här!

Inlägget En magisk karriär dök först upp på mitthållbarhetsjobb.se.

Den hållbart lönsamma optimismen

Dagens gästinlägg är skrivet av Henrik Westregård som delar med sig av sina tankar om hur man lyckas få andra med sig för en hållbar framtid. Vad som visar sig vara framgångsreceptet oavsett om det är ute på stan, i baren, på jobbet eller hemma i soffan.

Människor gillar att höra argument för saker, inte emot. Det är så vi är funtade och om man vill göra skillnad är det bara att hänga med. SD pratar om restriktiv invandringspolitik, inte rasism mot invandrare. Allt fler unga är för marijuana för medicinskt bruk, inte emot droger per se. Jag är för ett öppnare samhälle, inte emot inlåsningseffekter. Ja, ni fattar grejen. När vi hör dessa tankar reagerar hjärnan helt enkelt med en sådan optimistisk nyfikenhet att det skapar en lust för understöd. Det har varit en mer eller mindre medveten strategi sedan urminnes tider, bland härskare, politiskt aktiva, familjemedlemmar och företagsledare.

Foto: Privat

Foto: Privat

Idag som igår som imorgon kämpar vi dagligen för att få vår vilja igenom. Efter ett decennium på allehanda företag har jag lärt mig tips och tricks som funkar. Speciellt när syftet är att substituera avdankade strukturer, vilket ofta är fallet när man sysslar med hållbarhetsfrågor. Därför har jag satt ihop en lista med mina bästa tips för att lyckas med att skapa förändring där just du står idag. Oavsett om det handlar om att övertyga vännen om att dra ner på vattenkonsumtionen, berätta för mamma om ekoköttets fördelar, starta en insamlingsblogg för cancerdrabbade eller fiska företagspengar internt till det där sköna mångfaldsprojektet. Och glöm inte att fira framgången efteråt.

Tips för att skapa de hållbara förändringar du strävar efter:

  • Optimist javisst.
    Det kommer att märkas om du tror på den förändring du vill ska ske. Se till att dina planer framställs på ett positivt sätt och fler kommer att lyssna på dina argument. 
  • Ingen stress
    Var beredd på att det tar tid att övertyga andra. Bygg upp deras förtroende efterhand. 
  • Våga skoja högt och lågt
    Min personliga favorit. Konsten att dra skämt om hållbarhetsfrågor inför oinsatta är magisk och kan lätta upp stämningen i svåra situationer.  
  • Öppna dina sinnen
    Läs in miljön du befinner dig i. Människor, grupperingar, åsikter, visioner. Det ger dig förståelse för hur du kan närma dig i olika situationer.

  • Se dig som en kommunikatör
    Att jobba med hållbarhet är i mångt och mycket en fråga om att göra sig förstådd. Utan den kommunikativa förmågan spelar det ingen roll vad du har för storslagna planer. 
  • Vad de andra sysslar med
    Visa ett genuint intresse för andra – och du blir insläppt i deras värld – där du kan förstå vad som krävs för att övertyga dem om förändringen. 
  • Välj dina strider och fokusera därefter
    Visst är det roligt att ge sig på nya utmaningar. Men det kommer märkas att du tappar fokus vilket lätt ses som oseriöst. Att våga skära ner är en styrka. 
  • Respektera siffror
    Till syvende och sist är det pengar som styr samhället. Prata smart i termer av siffror och statistik så kommer du att vinna respekt och övertygelse.  

Om Henrik Westregård
Henrik är hållbarhetsspecialist på Daniel Wellington, en av de snabbast växande klockföretagen i världen, med över 4 miljoner sålda klockor sedan starten 2011. En del av fritiden lägger han även på ideellt arbete. Under sina 3 år på Sustainergies har Henrik drivit två olika projekt, suttit med i valberedningen och idag är han styrelsemedlem. Han har en ekonomie kandidat och en miljövetenskaplig masterexamen från Lunds universitet.

Inlägget Den hållbart lönsamma optimismen dök först upp på mitthållbarhetsjobb.se.

Företagens möjligheter i en cirkulär ekonomi

Här kommer det utlovade inlägget om cirkulär ekonomi. Hanna Ahlström grottar än en gång ner sig i ämnet och fokus är på cirkulära företagsmodeller; möjligheterna som finns i dagsläget och vilka som tar dessa möjligheter.

Först och främst måste vi definiera det cirkulära tänket enligt sedvanlig akademisk metodologi. Svenska Cradle Net ger följande definition:

En cirkulär ekonomi syftar till att återuppbygga kapitalet, oavsett om det är ekonomiskt, tillverkade, mänskligt, socialt eller fysiskt. Det säkerställer förbättrade flöden av varor och tjänster. I en cirkulär ekonomi designas produkter för att kunna återanvändas med hög kvalitet i ett tekniskt och/eller biologiskt kretslopp. Produktion och transporter sker med förnyelsebara bränslen.

En cirkulär företagsmodell är en viktig del av den cirkulära ekonomin. Ett företag som verkligen har ett cirkulärt tänk är Ragn-Sells, och Sustainergies har tidigare förmedlat praktikplatser hos dem.  På bloggen har vi också skrivit om  Houdini Sportswear och kommunikationsansvariga Mia Grankvist har både blivit intervjuad och agerat gästskribent. Det är ett grymt företag som tagit steget från teori till praktik och därmed blivit ett av de företag som vi andra kan lära av. VD Eva Karlsson (@evahoudini) var också med på ett symposium jag jobbade på i januari om Earth’s Safe Operating Space for Humanity. Företag som bryter ny mark och tar sig an de senaste hållbara modellerna och koncepten inom forskningen är exakt vad vi behöver. Eva var nämligen där tillsammans med andra företagsrepresentanter, forskare, representanter från civilsamhälle, konstnärer, journalister och andra för att diskutera hur vi ska skapa en säker och rättvis värld där vi samtidigt måste förhålla oss till planetära gränsvärden.

Foto: Katety Allen, Flickr

Foto: Katety Allen, Flickr

Tillbaka till det cirkulära och vad det innebär: en ny ekonomisk modell som syftar till att i slutändan frikoppla den globala ekonomiska utvecklingen från ändlig resursförbrukning innebär såklart att företag måste ändra på sig. Det innebär självklart resurser och kompetens men eftersom jag är tydligt partisk i detta fall kommer jag här rabbla upp möjligheterna:

Enligt rapporten Towards a Circular Economy: Business rationale for an accelerated transition från Ellen MacArthur Foundation innebär sådan design nya och större vinster, ökad säkerhet i utbud och ny efterfrågan på företagstjänster. Enskilda företag kan uppnå lägre insatskostnader och i vissa fall skapa helt nya vinstströmmar. Denna analys hade fokus på Storbritannien och visade även på följande förbättringar:

  • Kostnaden för återtillverkning av mobiltelefoner skulle kunna minskas med 50 % per enhet om industrin gjort telefoner som är lättare att ta isär. Det skulle innebära förbättrade processer för återanvändning samt öka incitament för att återvända telefoner.
  • De modernaste, miljövänligaste tvättmaskinerna skulle vara tillgängliga för de flesta hushåll om de hyrs istället för säljs – kunder skulle spara ungefär en tredjedel per tvätt, och tillverkaren skulle tjäna ungefär en tredjedel mer i vinst.
  • En vinst på 1,90 dollar per hektoliter öl som produceras kan uppbringas genom att sälja bryggeriets förbrukade korn.
  • Kostnader för förpackning, bearbetning och distribution av öl skulle kunna minskas med 20 % genom att övergå till återanvändbara glasflaskor. (I Sverige har vi ju kommit längre än i Storbritannien – 179.950 ton förbrukade glasförpackningar materialåtervanns under 2013. Det motsvarar 93 procent av det som sattes på marknaden, se sopor.nu.)

Ytterligare möjligheter är minskad volatilitet (hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar) och ökad försörjningstrygghet. Övergången till en mer cirkulär ekonomi innebär att använda mindre andel nyutvunnet material och mer återvunna material som innebär högre andel arbetskostnader. Detta minskar företagets exponering mot allt mer volatila råvarupriser och hot så som naturkatastrofer eller geopolitiska obalanser som kan påverka leveranskedjor, eftersom andra aktörer erbjuder alternativa material.

Kanske allra viktigast är efterfrågan på företagstjänster. En cirkulär ekonomi skulle skapa efterfrågan på nya företagstjänster, såsom:

  • Logistikföretag som främjar att uttjänta produkter återinförs i systemet
  • Återförsäljnings- och försäljningsplattformar som underlättar för att livslängden eller utnyttjandet av produkter kommer till användning
  • Specialkunskaper inom reparation och uppfräschning av delar och komponenter samt produktrenovering

Alla dessa olika kompetenser så som demontering, ombyggnad av produkter, integration av renoveringsprocesser, samt att få ut produkter till användarna kräver specialkunskaper och processkunnande – vilket inte bara resulterar i nya affärsmodeller utan affärsmöjligheter för entreprenörer.

I rapporten diskuteras slutligen möjligheterna vad gäller förbättrad kundinteraktion och lojalitet. Cirkulära lösningar erbjuder nya vägar till att kreativt engagera kunder. Nya affärsmodeller såsom uthyrnings- och leasingkontrakt som etablerar en långsiktig relation med kunder skapar dessutom ytterligare beröringspunkter under produktens livslängd. Dessa affärsmodeller erbjuder företag möjlighet att få unika insikter i användningsmönster, vilket innebär nya kunder som kan leda till förbättrade produkter, bättre service och ökad kundnöjdhet.

Ok, men är Houdini Sportswear det enda exemplet i svenskt näringsliv som har en cirkulär företagsmodell? Det är en fråga jag gärna vill ha svar på och den som har ytterligare exempel får gärna lista dem i kommentarsfältet nedan. Vad jag lyckats luska fram utifrån ett lätt google sök genom Cradle Net är bland annat att Syntell AB, Spotify, Über och AirBnB är alla exempel på företag som förstått att marknaden tenderar att gå från att önska en produkt till att istället önska en tjänst. Men som diskuteras ovan handlar cirkulära företagsmodeller om mer än att sälja tjänster – och det blir spännande att se hur utvecklingen såväl som synen på hur en företagsmodell ska se ut utvecklas under de kommande 10 åren eller så.

Slutligen, läs gärna inlägget från gästskribenten Christian Ficklers om företaget Bundling, mitt blogginlägg om min praktik i Europeiska Kommissionen där jag ger exempel på ytterligare läsning, eller kolla in Tobias Jansson som bloggar via circulareconomy.se. Hur de cirkulära företagsmodellerna ska bli mainstream och vad som den cirkulära modellen inte är eller än så länge kan leverera är något som vore fantastiskt att utröna, kanske, kanske kommer det i ett framtida inlägg. Under tiden är det särskilt viktigt att lyfta fram de företag redan gått i bräschen för att implementera cirkulära företagsmodeller.

Inlägget Företagens möjligheter i en cirkulär ekonomi dök först upp på mitthållbarhetsjobb.se.