Hallands Nyheter rapporterar om några Varbergsbors reaktion på att få en gruppbostad för personer med psykisk funktionsnedsättning som grannar.
"Vi vill inte ha dem här" citerar tidningen en anonym röst på informationsmötet kommunen arrangerade.
Övriga grannars röster sa:
"Med tanke på alla barn i området så är det inte lämpligt med ett sådant gruppboende"
"Vilka ska bo där, är de farliga, de kan ju ha vilken bakfrund som helst"
"Hade jag vetat detta hade jag inte betalat ett öre för huset"
Och om man godtar tesen att oönskade grannar sänker priset på husen, så måste ju värdet på områdets hus vara noll vid det här laget. Inte beroende på planerna på en gruppbostad, utan baserat på vilka som redan bor där.
Etikettarkiv: funktionshinder
Marknad och Arbetsmarknad
Det är ju populärt med "marknadslösningar" för Alliansregeringen, men tyvärr, marknaden fungerar inte i alla sammanhang.
Exempelvis så är DNs ledarredaktion fanatiskt marknadstroende.
Nu DN tänkt sig att man borde sätta dit strypsnaran på unga funktionshindrade.
Regeringens politik när det gäller arbets"marknaden" är att skapa lägre trösklar att ta sig in (DNs retorik).
"Lägre trösklar" betyder i klartext så låg ersättning att man är beredd att göra vad som helst för att slippa svälta. Och i alliansens värld så har i princip alla människor (utom möjligen medvetslösa) någon arbetsförmåga. Det finns ju människor som med blinkningar med ögat lyckats skriva en roman.
Att man skulle ordna anpassade arbeten till funktionshindrade ungdomar kan med DNs ord:
snedvridningar i ekonomin och undanträngningseffekter.
Alltså, Caféet som funktionshindrade driver med bidrag skulle alltså tränga ut Caféet tvärs över gatan ...
Sen pratar DN så vackert om inkludering och värdighet.
"Inkludering" som för personer i FASAN inneburit tvångsarbete i meningslösa sysselsättningar för nålpengar. Bevare oss väl om även funktionshindrade ungdomar ska bli en affärsidé för någon förhärdad entrepenör i något utrangerat industriområde.
Man tror inte det är sant …
Tittade på Rapport (cirka 9.30 in i programmet) och såg ett inslag som handlade om parkeringstillstånd. Det är ju jätte bra att man ser över vem som får parkeringstillstånd. Jag är övertygad att det finns fusk med dessa tillstånd men då är det tillstånd till personer som överhuvud inte skulle komma ifråga att få ett parkeringstillstånd. Jag har sett till synes helt friska män hoppa in i sin fina bil som stod parkerad på en P-plats för rörelsehindrade. Nu har transportstyrelsen gått ut med rekommendationer till kommunerna som ska göra det svårare att få parkeringstillstånd.
Inslaget handlade om en kvinna utan armar som riskerade att mista sitt parkeringstillstånd och skulle då tvingas använda biljettautomater för att lösa P-biljett. Att göra det utan armar är en uppgift som bl a kräver akrobatik.
Man tror knappt det är sant att man kan ifrågasätta att en person som inte har några armar inte ska få parkeringstillstånd och därmed tvingas köpa P-biljett i en automat. Resonemanget var att man inte skulle få tillstånd om man kunde förflytta sig till fots. Visst kunde kvinnan gå och hon var en fena på skrapa rutorna ståendes på ett ben och med den andra foten i snö skrapa rutorna. Problemet låg alltså inte i att hon inte kunde använda sina fötter utan att hon saknade armar och därmed hade väldigt svårt att köpa biljett i en P-automat.
Transportstyrelsen skyllde ifrån sig och hänvisade till att man bara följde reglerna, ”Man ska inte få tillstånd om man kan förflytta sig till fots med eventuella hjälpmedel”. Ansvarig minister i alliansregeringen tyckte inte att man behövde se över regelverket.
Det är som med Försäkringskassan, man följer bara reglerna. Märkligt att man inte ser till varje individ och prövar tillståndet individuellt.
Kanske är det ändå fel på regelverken som alliansen lämnar ifrån sig. Det finns mycket som pekar på det i alla fall.
Muslimsk superhjälte i rullstol
Han är amputerad och sitter i rullstol. Han är muslim. Han har superkrafter - han kan styra metall med sin vilja. Hans namn - Silver Scorpion.
Silverskorpionen är resultatet av ett projekt mellan amerikanska och syrianska ungdomar med funktionsnedsättning. Den är skapad i ett projekt där den enda begränsningen är de ungas egen fantasi. Finansiär och initiativtagare är filantropen, diplomaten och affärsmannen Jay T Snyder.
I workshopen tillfrågades de unga om vilka superkrafter som skulle vara aktuella för hjälten. Ingen av de tre vanligaste stereotyperna kom upp. Istället kom en lång rad originella ideer. Och det kanske just därför att idé-makarna hade andra livserfarenheter.
Och - ingen önskade superkrafter som tog bort funktionsnedsättningar. Man såg istället möjligheten till egenmakt för den som redan hade en funktionsnedsättning.
Silver Scorpion kommer ut i 50.000 exemplar i mellanöstern. Projektet fortsätter därefter till bland annat Pakistan och Afganistan. Då i samarbete mellan projektet Open hands och serieutgivaren Liquid Comics. På deras websajter kommer man också att kunna ta del av serierna i digital form.
Läs mer på Rawstory.
Sverige har fått en riksdagsledamot i rullstol!
Nej, det är inte David Lega. David gjorde allt rätt. Etta på KDs lista i Göteborg och 2625 (13,47%) personröster borde ha säkrat en plats. Men Annelie Enochson fick 3208 (16,46%), och det är ännu fler. Annelie åker till Stockholm trots att David gjort ett kanonval.
Jesper Odelberg var den andra snackisen, också han Göteborg. Men 1210 personröster (4,44%) räcker inte för att lyfta Jesper från 4:e till 1:a plats på Vänsterns lista. Även Jesper verkar få stanna hemma.
Istället kommer vår första riksdagsledamot i rullstol från Skellefteå och heter Lars Isovaara. Han är ledamot i Sverigedemokraternas partistyrelse, och talesperson i kriminalpolitik. Som 14:e namn på SDs riksgemensamma lista flyttar han nu in i riksdagshuset. På valpejl.se beskriver han sig så här:
” Jag är 51 år gammal är gift och har tre vuxna barn samt ett barnbarn. Är civilingenjör och arbetar som egenföretagare inom konsultbranschen. Har tidigare arbetat inom såväl statliga som privata företag. Jag är uppvuxen i Tornedalen och således räknar jag mig själv till den tornedalska minoritetsbefolkningen i Sverige. Svensk historia, litteratur och resor är några av mina fritidsintressen. Jag är rullstolsburen sedan 1995 men det har inte hindrat mig från att leva ett fullgott liv. Livet består av stora och små problem som ska lösas på ett aller annat sätt.” (valpejl.se)
Han anger kriminalpolitiken, småföretagarfrågor och skattefrågor som sina tre viktigaste politikområden.
Jag har skrivit och frågat honom om hans/SDs tänkta insatser i handikappolitiken.
(Bilden är från valpejl.se)
Jesper Odelberg var den andra snackisen, också han Göteborg. Men 1210 personröster (4,44%) räcker inte för att lyfta Jesper från 4:e till 1:a plats på Vänsterns lista. Även Jesper verkar få stanna hemma.
Istället kommer vår första riksdagsledamot i rullstol från Skellefteå och heter Lars Isovaara. Han är ledamot i Sverigedemokraternas partistyrelse, och talesperson i kriminalpolitik. Som 14:e namn på SDs riksgemensamma lista flyttar han nu in i riksdagshuset. På valpejl.se beskriver han sig så här:” Jag är 51 år gammal är gift och har tre vuxna barn samt ett barnbarn. Är civilingenjör och arbetar som egenföretagare inom konsultbranschen. Har tidigare arbetat inom såväl statliga som privata företag. Jag är uppvuxen i Tornedalen och således räknar jag mig själv till den tornedalska minoritetsbefolkningen i Sverige. Svensk historia, litteratur och resor är några av mina fritidsintressen. Jag är rullstolsburen sedan 1995 men det har inte hindrat mig från att leva ett fullgott liv. Livet består av stora och små problem som ska lösas på ett aller annat sätt.” (valpejl.se)
Han anger kriminalpolitiken, småföretagarfrågor och skattefrågor som sina tre viktigaste politikområden.
Jag har skrivit och frågat honom om hans/SDs tänkta insatser i handikappolitiken.
(Bilden är från valpejl.se)
Kan vi lära av Uppsala?
"Det behövs husläkare som kan utvecklingsstörning". Det konstaterar Harald Strand, länsordförande i FUB Dalarna, när han tar upp en viktig hälsofrämjande fråga i sin debattartikel i Dagens Samhälle.
Vad är då problemet?
Enligt de experter jag lyssnat på så behövs en LSS-kompetens i primärvården. Det finns nämligen saker som betyder skillnader för de medicinska bedömningarna. Kommunikationen är en. Kan personen själv inte förmedla hur den mår i ord, eller förstå läkarens fråga, så förändras hela läkarbesöket. Risken för felbehandling ökar.
Harald Strand berättar i artikeln att gränssnittet mellan vad som är sjukdom och vad som är funktionsnedsättning är en ytterligare komplikation.
Bilden av att det finns problem med patientförståelse, kontinuitet och träffsäkerhet bekräftas av personal inom omsorgen jag lyssnat till.
Bästa sättet att bygga den här kompetensen är att läkare ges möjligheten att träffa många patienter ur samma personkategori. På det sättet byggs både erfarenhet och kommunikativ kompetens. Och klienten med funktionsnedsättning får med största sannolikhet därmed tillgång till en träffsäkrare och mer personanpassad, kvalitativ primärvård.
Hanrald Strand levererar stöd för sin tes i form av en rapport gjord i Stockholms läns landsting - Fokusrapport Habilitering i utveckling. Han pekar på exemplet där man börjat genomföra en förändring åt rätt håll - Assa i Uppsala (bläddra till sid 21 i publikationen, artikeln "Assa är husläkare åt personer med funktionshinder".
Hur ser det ut i Skåne? Kan vi lära av Uppsala?
Vad är då problemet?
Enligt de experter jag lyssnat på så behövs en LSS-kompetens i primärvården. Det finns nämligen saker som betyder skillnader för de medicinska bedömningarna. Kommunikationen är en. Kan personen själv inte förmedla hur den mår i ord, eller förstå läkarens fråga, så förändras hela läkarbesöket. Risken för felbehandling ökar.
Harald Strand berättar i artikeln att gränssnittet mellan vad som är sjukdom och vad som är funktionsnedsättning är en ytterligare komplikation.
Bilden av att det finns problem med patientförståelse, kontinuitet och träffsäkerhet bekräftas av personal inom omsorgen jag lyssnat till.
Bästa sättet att bygga den här kompetensen är att läkare ges möjligheten att träffa många patienter ur samma personkategori. På det sättet byggs både erfarenhet och kommunikativ kompetens. Och klienten med funktionsnedsättning får med största sannolikhet därmed tillgång till en träffsäkrare och mer personanpassad, kvalitativ primärvård.
Hanrald Strand levererar stöd för sin tes i form av en rapport gjord i Stockholms läns landsting - Fokusrapport Habilitering i utveckling. Han pekar på exemplet där man börjat genomföra en förändring åt rätt håll - Assa i Uppsala (bläddra till sid 21 i publikationen, artikeln "Assa är husläkare åt personer med funktionshinder".
Hur ser det ut i Skåne? Kan vi lära av Uppsala?
Valaffischer vi saknar!
HSO har kört riksdagspartiernas affischer genom photoshop och tagit fram nya, bättre förslag. Under rubriken "Valaffischer vi saknar!" delar man med sig av sin kreativitet.
Här kommer dom!
Alliansen:
Oppositionen:
Bara att sätta igång tryckpressarna...
Här kommer dom!
Alliansen:
Oppositionen:
Bara att sätta igång tryckpressarna...
Bra intiativ för regionens mångfald
Igår bjöd Centern in till en hearing i regionhuset i Lund under namnet "Hur kan vi få fler personer med funktionsnedsättning i arbete". Bra initiativ! Inte bara för att området är så eftersatt. Nej, vi som deltog fick dessutom förmånen att höra kunniga människor tala.
Samhalls regionchef Tomas Andersson redogjorde för en koncern som lyckas bra med sitt uppdrag och som verkligen gjort en resa från att vara en bokstavligt verkstadsinriktad arbetsgivare till en marknadsanpassad bred tjänsteleverantör. Och där folk går från utanförskap till arbete.
Samhall har varit utsatta för intensiv kritik. Kritik som jag menar mestadels slår tillbaka på de som yttrar den. Jag klipper in från ett eget blogginlägg i maj 2009, då arbetsförmedlare protesterat mot att Samhall tog in fel personer. Att man bara tog ´de bästa´, att man måste va frisk för att få jobb på samhall (sen när blev funktionsnedsättning en sjukdom?) osv. Och där media hakade på i obetänksam klagokör. Här är klippet från bloggen "Teater och funktionshinder":
Och hur är det med Sveriges regioner och landsting? Jag tror att alla kan instämma i att det är långt ifrån optimalt. Väldigt långt. Västra Götaland framhålls som ett föredöme. Där har man ett projekt med målet 100 nyanställda med funktionsnedsättning före 2012. Berömvärt, för man satsar medvetet, sätter mål och man ANSTÄLLER. Men att Västra Götaland framhålls som ett föredöme säger tyvärr ännu mer om de flesta andra landsting. Västra Götalandsregionen har 50.000 anställda. Av dessa är ca 250 med lönebidrag. 0,5 procent. Om vi antar att alla 100 nyanställda får någon form av lönebidrag (inte givet, det är ev arbetsnedsättning som ska kompenseras, inte att det vistas en med stol eller käpp i lokalen) så ökar antalet anställda med lönebidrag till 0,7%.
Västra Götaland gör helt rätt i mina ögon. Man adresserar problemet, satsar och sätter mål i faktiska anställningar. Och man tittar inte bara på positioner utan legitimationskrav. Man har även lyckats öppna upp sin organsiation för anställning av personer med funktionsnedsättning (och legitimation, givetvis) i legitimationsyrken. VG-regionens Monica Frejd-Stillberg skulle säkert kunna sätta igång en massa utveckling runt om i Sverige om hon gavs tillfälle att sprida modellen.
Vi fick därtill vittnesmål om fungerande modeller från både Jan Espenkrona på ECE Network och Leif Berg på Furuboda Arbetsmarknad. Espenkrona är den privata företagaren som från början mest av en slump kommit att anställa en person med funktionsnedsättning och fått såna resultat i sin verksamhet att han förstått att se förbi människors diagnoser. Därav att hans företag nu har många anställda med funktionsnedsättning. Och han tjänar pengar på deras specialkompetens. Bra!
Där funktionsnedsättning finns, finns Furuboda. Det är en given utveckling att man nu finns som tjänsteleverantör när det gäller coachning och anpassning in i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning.
HSOs Thomas P Larsson gav oss fler perspektiv och framförallt skånska siffror. Visste ni att antalet unga som skrivs in i aktivitetsersättning (officiell term för det som i folkmun kallas förtidspension) ökat med 15% i Skåne? Vad är det som gör att arbetslinjen inte når ända till de som står längst utanför, så att det segmentet istället ökar? Förklaringen fick vi inte, men siffran i sig sätter tydliga behov av kraftsamling för att ändra situationen. Lagstifta om kvoteringsanställningar likt några länder i europa? Likt Thomas P på HSO är jag positiv till att undersöka saken. Nuvarande systems facit är nämligen både avläsbart och dystert. Vi behöver tänka och göra på nya sätt.
Samhalls regionchef Tomas Andersson redogjorde för en koncern som lyckas bra med sitt uppdrag och som verkligen gjort en resa från att vara en bokstavligt verkstadsinriktad arbetsgivare till en marknadsanpassad bred tjänsteleverantör. Och där folk går från utanförskap till arbete.
Samhall har varit utsatta för intensiv kritik. Kritik som jag menar mestadels slår tillbaka på de som yttrar den. Jag klipper in från ett eget blogginlägg i maj 2009, då arbetsförmedlare protesterat mot att Samhall tog in fel personer. Att man bara tog ´de bästa´, att man måste va frisk för att få jobb på samhall (sen när blev funktionsnedsättning en sjukdom?) osv. Och där media hakade på i obetänksam klagokör. Här är klippet från bloggen "Teater och funktionshinder":
"Lotta Gröning på Aftonbladet hävdar i en krönika "att Samhall på flera håll i landet inte kan ta hand om de personer som har mest behov av ett skyddat arbete."
Känn på de orden: "Ta hand om". "Mest behov av ett skyddat arbete". Är Samhall slutstationen? Handlar det om ett företag som ska ta hand om de som har störst behov av att vara där? Eller om träning och utveckling för att nå en allt för segregerad arbetsmarknad?
Samhalls kommunikationsdirektör yttrade sig i Kvällsposten igår. Jo, det har blivit svårare att få ett Samhalljobb. Antalet platser har genom politiska direktiv minskats med 7.000 platser till nuvarande 20.000. Antalet arbetshandikappade som är berättigade att söka är 200.000. Tar man med de som redan förtidspensionerats på grund av utvecklingsstörning (och inte ens räknas idag) är det 500.000 som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden.
Är det då Samhall som jävlas med de arbetssökande med funktionsnedsättning? Deras uppdrag är att träna och slussa vidare till andra arbetsgivare. Hur är det mad med alla andra företag, organisationer, myndigheter, föreningar och kooperativ i Sverige?"
Och hur är det med Sveriges regioner och landsting? Jag tror att alla kan instämma i att det är långt ifrån optimalt. Väldigt långt. Västra Götaland framhålls som ett föredöme. Där har man ett projekt med målet 100 nyanställda med funktionsnedsättning före 2012. Berömvärt, för man satsar medvetet, sätter mål och man ANSTÄLLER. Men att Västra Götaland framhålls som ett föredöme säger tyvärr ännu mer om de flesta andra landsting. Västra Götalandsregionen har 50.000 anställda. Av dessa är ca 250 med lönebidrag. 0,5 procent. Om vi antar att alla 100 nyanställda får någon form av lönebidrag (inte givet, det är ev arbetsnedsättning som ska kompenseras, inte att det vistas en med stol eller käpp i lokalen) så ökar antalet anställda med lönebidrag till 0,7%.
Västra Götaland gör helt rätt i mina ögon. Man adresserar problemet, satsar och sätter mål i faktiska anställningar. Och man tittar inte bara på positioner utan legitimationskrav. Man har även lyckats öppna upp sin organsiation för anställning av personer med funktionsnedsättning (och legitimation, givetvis) i legitimationsyrken. VG-regionens Monica Frejd-Stillberg skulle säkert kunna sätta igång en massa utveckling runt om i Sverige om hon gavs tillfälle att sprida modellen.
Vi fick därtill vittnesmål om fungerande modeller från både Jan Espenkrona på ECE Network och Leif Berg på Furuboda Arbetsmarknad. Espenkrona är den privata företagaren som från början mest av en slump kommit att anställa en person med funktionsnedsättning och fått såna resultat i sin verksamhet att han förstått att se förbi människors diagnoser. Därav att hans företag nu har många anställda med funktionsnedsättning. Och han tjänar pengar på deras specialkompetens. Bra!
Där funktionsnedsättning finns, finns Furuboda. Det är en given utveckling att man nu finns som tjänsteleverantör när det gäller coachning och anpassning in i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning.
HSOs Thomas P Larsson gav oss fler perspektiv och framförallt skånska siffror. Visste ni att antalet unga som skrivs in i aktivitetsersättning (officiell term för det som i folkmun kallas förtidspension) ökat med 15% i Skåne? Vad är det som gör att arbetslinjen inte når ända till de som står längst utanför, så att det segmentet istället ökar? Förklaringen fick vi inte, men siffran i sig sätter tydliga behov av kraftsamling för att ändra situationen. Lagstifta om kvoteringsanställningar likt några länder i europa? Likt Thomas P på HSO är jag positiv till att undersöka saken. Nuvarande systems facit är nämligen både avläsbart och dystert. Vi behöver tänka och göra på nya sätt.
Obama lovar bättre rekrytering av personer med funktionsnedsättning
Den amerikanska antidiskrimineringsklagstiftningen ADA, Americand with Disabilities Act, firade 20 år igår. Den högtidlighölls i en ceremoni utanför Vita Huset. På Vita Husets hemsida finns en inspelning. (hela klippet nedan)
På en del bilder ser jag människor rörda till tårar. Jag förstår dom. ADA kom inte gratis, som en snäll gest från stående människor med makt till dom utan makt i rullstol. Den kom från en kamp för mänskliga rättigheter. Precis som USAs afroamerikanska befolkning hedrar Rosa Parks, Martin Luther King och andra, så finns det människor att hedra bakom ADA. Och presidenten gör detta, omsorgsfullt.
Obamas tal börjar ca 27 min in i klippet och pågår dryga 18 minuter. För dig som inte hinner se hela, så rekommenderar jag att ta in vad han säger vid 38 min (utskrift nedan).
Utskrift: "We’re also placing a new focus on hiring Americans with disabilities across the federal government. (Applause.) Today, only 5 percent of the federal workforce is made up of Americans with disabilities -- far below the proportion of Americans with disabilities in the general population. In a few moments, I’ll sign an executive order that will establish the federal government as a model employer of individuals with disabilities. (Applause.) So we’re going to boost recruitment, we’re going to boost training, we’re going to boost retention. We’ll better train hiring managers. Each agency will have a senior official who’s accountable for achieving the goals we’ve set. And I expect regular reports. And we’re going to post our progress online so that you can hold us accountable, too. (Applause.)"
Se där, ett avsnitt att direkt översätta till svenska och sen copy/paste in i ett av statsministerns tal.
Obama lovar bättre rekrytering av personer med funktionsnedsättning
Den amerikanska antidiskrimineringsklagstiftningen ADA, Americand with Disabilities Act, firade 20 år igår. Den högtidlighölls i en ceremoni utanför Vita Huset. På Vita Husets hemsida finns en inspelning. (hela klippet nedan)På en del bilder ser jag människor rörda till tårar. Jag förstår dom. ADA kom inte gratis, som en snäll gest från stående människor med makt till dom utan makt i rullstol. Den kom från en kamp för mänskliga rättigheter. Precis som USAs afroamerikanska befolkning hedrar Rosa Parks, Martin Luther King och andra, så finns det människor att hedra bakom ADA. Och presidenten gör detta, omsorgsfullt. Obamas tal börjar ca 27 min in i klippet och pågår dryga 18 minuter. För dig som inte hinner se hela, så rekommenderar jag att ta in vad han säger vid 38 min (utskrift nedan).Utskrift: "We’re also placing a new focus on hiring Americans with disabilities across the federal government. (Applause.) Today, only 5 percent of the federal workforce is made up of Americans with disabilities -- far below the proportion of Americans with disabilities in the general population. In a few moments, I’ll sign an executive order that will establish the federal government as a model employer of individuals with disabilities. (Applause.) So we’re going to boost recruitment, we’re going to boost training, we’re going to boost retention. We’ll better train hiring managers. Each agency will have a senior official who’s accountable for achieving the goals we’ve set. And I expect regular reports. And we’re going to post our progress online so that you can hold us accountable, too. (Applause.)"Se där, ett avsnitt att direkt översätta till svenska och sen copy/paste in i ett av statsministerns tal.
RUT eller personlig assistans?
”En handikappad man som inte själv kan hålla sitt eget hem rent och fint har genom Rut fått ekonomisk och praktisk möjlighet att få hjälp med det av oss”, berättar Åsa Keller, vd för Homemaid AB för Svenska Dagbladet.
Wow! De har lyckats hitta en person med funktionshinder bland kunderna! Då kanske RUT närmas betraktas som socialpolitik? Hjälp till de behövande?
Samtidigt darrar landets personer med funktionsnedsättning av skräck. Inte för om RUT ska finnas kvar efter valet, utan för om deras personliga assistans ska få finnas kvar.
Försäkringskassan har börjat med nya - väldigt mycket striktare - bedömningar. Helt plötsligt och helt utan någon anvisning från regeringen enligt egen utsaga. Fan tro't.
Ett helt nytt bedömningsinstrument är på väg att tas fram. Första upplagan har fått svidande kritik. Personen med funktionshinder ska ange ALLT i detalj ända ner till sitt sexliv och avföringsrutiner. I det nya systemet är man berättigad till hjälp när man ska in på toa och ut från toa. Men tiden man gör det man ska är inte berättigad. Det blåser snålt om landets assistansberättigade.
Men den allvarligaste nyordningen på väg för assistansberättigade är nog ändå regeln om att de som har mindre än 20 timmars behov i veckan av personlig assistans inte ska få personlig assistans längre, utan istället ha något som kallas "personlig service och boendestöd". En sorts hemtjänst som kommer förbi och hjälper dig på med byxorna. Borta är assistansreformens tankar om att medborgaren med assistansbehov ska styra över sitt eget liv, själv välja vem som ska släppas in i sitt allra mest privata, hur man vill leva sitt liv och dess innehåll. Vi har en handikapp-politisk plan som heter "Från patient till medborgare". Men liggande förslag är "från fri medborgare med egenmakt åter till vårdmottagare"
Jag gillar RUT, men inte för att rika kan få städat och få sitt överansträngda livspussel att gå ihop. Jag tror däremot på principen om att underlätta för tjänsteföretag och att försöka göra svarta jobb vita.
Men RUT kostar en massa pengar. Försämringarna i assistansen syftar till att spara pengar. Jag tycker det är upprörande att ta bort assistenter från personer med funktionsnedsättning för att låta dom städa hemma hos de funktionsnormativa rika.
Det handlar om att välja. I valet mellan om ministrar och företagsledare ska få subventionerad städhjälp eller om landets personer med funktionsnedsättning ska få bestämma över och leva sina egna liv så går min röst till det senare.
För dig som vill veta mer om assistansens politiska turer och LSS-kommitten rekommenderar jag Intresseföreningen för Assistansberättigades (IfA) hemsida.
Media om RUT och/eller assistans senaste veckan: Exp, Exp2.
Föräldrakraft, Dagens Samhälle.
(bilden lånad från Adiuvo Assistans)
RUT eller personlig assistans?
”En handikappad man som inte själv kan hålla sitt eget hem rent och fint har genom Rut fått ekonomisk och praktisk möjlighet att få hjälp med det av oss”, berättar Åsa Keller, vd för Homemaid AB för Svenska Dagbladet.Wow! De har lyckats hitta en person med funktionshinder bland kunderna! Då kanske RUT närmas betraktas som socialpolitik? Hjälp till de behövande?Samtidigt darrar landets personer med funktionsnedsättning av skräck. Inte för om RUT ska finnas kvar efter valet, utan för om deras personliga assistans ska få finnas kvar. Försäkringskassan har börjat med nya - väldigt mycket striktare - bedömningar. Helt plötsligt och helt utan någon anvisning från regeringen enligt egen utsaga. Fan tro't. Ett helt nytt bedömningsinstrument är på väg att tas fram. Första upplagan har fått svidande kritik. Personen med funktionshinder ska ange ALLT i detalj ända ner till sitt sexliv och avföringsrutiner. I det nya systemet är man berättigad till hjälp när man ska in på toa och ut från toa. Men tiden man gör det man ska är inte berättigad. Det blåser snålt om landets assistansberättigade. Men den allvarligaste nyordningen på väg för assistansberättigade är nog ändå regeln om att de som har mindre än 20 timmars behov i veckan av personlig assistans inte ska få personlig assistans längre, utan istället ha något som kallas "personlig service och boendestöd". En sorts hemtjänst som kommer förbi och hjälper dig på med byxorna. Borta är assistansreformens tankar om att medborgaren med assistansbehov ska styra över sitt eget liv, själv välja vem som ska släppas in i sitt allra mest privata, hur man vill leva sitt liv och dess innehåll. Vi har en handikapp-politisk plan som heter "Från patient till medborgare". Men liggande förslag är "från fri medborgare med egenmakt åter till vårdmottagare"Jag gillar RUT, men inte för att rika kan få städat och få sitt överansträngda livspussel att gå ihop. Jag tror däremot på principen om att underlätta för tjänsteföretag och att försöka göra svarta jobb vita. Men RUT kostar en massa pengar. Försämringarna i assistansen syftar till att spara pengar. Jag tycker det är upprörande att ta bort assistenter från personer med funktionsnedsättning för att låta dom städa hemma hos de funktionsnormativa rika. Det handlar om att välja. I valet mellan om ministrar och företagsledare ska få subventionerad städhjälp eller om landets personer med funktionsnedsättning ska få bestämma över och leva sina egna liv så går min röst till det senare. För dig som vill veta mer om assistansens politiska turer och LSS-kommitten rekommenderar jag Intresseföreningen för Assistansberättigades (IfA) hemsida.Media om RUT och/eller assistans senaste veckan: Exp, Exp2.Föräldrakraft, Dagens Samhälle.(bilden lånad från Adiuvo Assistans)
Jakten på foster med Downs
Nu räcker det snart med ett blodprov hos mamman. Där spåras barnets DNA, och vips så vet man om barnet har Down syndrom, Edwards syndrom, Pataus syndrom, muskeldystrofi och haemophilia.Kostnaden för ett test via ett enkelt blodprov är cirka 30 pund. Redo att användas på alla - för den goda saken, om man får tro Telegraphs artikel. Prof Stephen Robson, talesman för Royal College of Obstetrics and Gynaecology, säger att detta har varit en ''enormous research effort’’ i syfte att finna ""holy grail" of a non-invasive test for Down’s syndrome".Jag blir skrämd av retoriken, och den underliggande människosynen.
Jakten på foster med Downs
Nu räcker det snart med ett blodprov hos mamman. Där spåras barnets DNA, och vips så vet man om barnet har Down syndrom, Edwards syndrom, Pataus syndrom, muskeldystrofi och haemophilia.
Kostnaden för ett test via ett enkelt blodprov är cirka 30 pund. Redo att användas på alla - för den goda saken, om man får tro Telegraphs artikel.
Prof Stephen Robson, talesman för Royal College of Obstetrics and Gynaecology, säger att detta har varit en ''enormous research effort’’ i syfte att finna ""holy grail" of a non-invasive test for Down’s syndrome".
Jag blir skrämd av retoriken, och den underliggande människosynen.