3893 skäl att misstro konkurrensutsättning i välfärden


 En grupp danska forskare vid Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning har nyligen gått igenom 3893 publikationer som beskriver resultaten av konkurrensutsättning av välfärdssystem (läs: New Public Management, NPM). Av dessa nära 4000 publikationer så har man valt de 80 mest relevanta från åren 2000 till 2011 vilka beskriver konkurrensutsättning i Danmark, i andra nordiska länder (inkl Sverige) samt i andra delar av världen. Detta är en av de största genomgångarna/utvärderingarna någonsin av vilka effekter NPM har på samhället och välfärden.

Rapportens sammanfattning går till viss del ut på att det behövs mer, bra forskning på området. Detta ligger i linje med den uppnmärksammade SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser häromåret.
Det kan ses som en ironisk paradox att NPM, som ju går ut på att i detalj målstyra, resultatmäta och följa upp, i sig inte har utvärderats särskilt väl trots att det har varit ett förhärskande styrsystem inom offentlig förvaltning under decennier.

Hursomhelst, ett par slutsatser pekar man ändå på i denna danska studie:

1. Inga tydliga effektiviseringsvinster i form av besparingar
I det granskade materialet, framförallt inom välfärdsområdet (vård, skola, omsorg), så hittar man inga tydliga bevis för att konkurrensutsättning ger konkreta besparingar eller effektiviseringsvinster. Istället påpekar de danska forskarna att, i de studier där man försökt kalkylera de ekonomiska effekterna av konkurrensutsättning så har man ofta missat, eller struntat i, att ta med kostnader för upphandling och uppföljning/utvärdering.
(Kommentar från mig: I sammanhanget kan nämnas att bara upphandlingen av St Görans sjukhus nyligen kostade uppskattningsvis 65 miljoner kronor)
I de fall man ser vissa besparingar så är det ofta så att dessa "planar ut" på sikt. Författarna till rapporten varnar också för att man ersätter ett offentligt monopol med privata monopol.

2. Försämrade anställningsvillkor
Ínternationella studier visar att konkurrensutsättning vanligtvis har en negativ effekt på löner och arbetsmiljö. Förändringar i personalsammansättning är ett annat typiskt fynd, där nya utförare ofta anställer yngre och mer oerfarna. Personalenkäter pekar i dessa fall på högre arbetstempo, lägre trivsel och säkerhet samt stress och utbrändhet.

Rapporten uttalar tydligt i ett avsnitt:
Det finns inget forskningsbaserat berättigande för påståendet att konkurrensutsättning av välfärden leder till generella besparingar. På samma sätt är det med påståendet att konkurrensutsättning leder till högre kvalitet. Det saknas bevis för detta.

Det är bekymmersamt att nackdelar och risker tycks överväga - samtidigt som NPM fortsätter att vinna mark!? Vi behöver ett nytt, bättre styrsystem för välfärden, och det brådskar!



 

M struntar i forskning kring elever och betyg

Den debattartikel Lorentz Tovatt och jag om tidigare betyg och skriftliga omdömen fick rätt snabbt ett svar från moderaterna Tomas Tobé (ordförande i riksdagens utbildningsutskott) och Erik Bengtzboe (ordförande MUF), men eftersom svaret helt valde att bortse från all kritik valde Lorentz och jag att replikera det. Svaret finns nu uppe på SvD Opinion men kan även läsas inklistrat här nedan;

M struntar i forskning kring elever och betyg

Miljöpartiet och Moderaterna skiljer sig i den grundläggande synen på eleven och skolan. Därför har Moderaterna helt rätt när de säger att ideologin styr när vi ifrågasätter betyg (Brännpunkt 6/3). Men tyvärr stämmer inte deras analys i något annat än just det.

För oss är det självklart att ansvaret för det svenska utbildningsväsendet är gemensamt och inte någonting som kan placeras på den enskilda individen. När en elev misslyckas med att nå de ställda målen är det på grund av att skolan och samhället misslyckats med att skapa en god studiemiljö för eleven. Det är för oss också en självklarhet att vi låter experter och forskning avgöra vilka reformer som gagnar skolan bäst.

Det är därför vi vågar stå på oss och mena att tidigare betyg inte är en lösning för den svenska skolan trots att det inte är en populär åsikt. I vår artikel på Brännpunkt 1/3 gav vi flera exempel på experter på området som höll med oss om det. Vi menar inte att betyg helt ska tas bort, de är ett bra verktyg för urval inför gymnasiet och högre studier, men innan dess vill vi använda oss av skriftliga omdömen istället. Omdömena ger större plats för nyanser, och forskning har också visat att de ökar resultaten och inte ger samma instängningseffekter som betyg kan ha.

De moderata debattörer som replikerade oss valde att inte diskutera denna forskning. Trots detta är de bergsäkra på att deras förslag om att införa betyg från årskurs tre är ett bra sådant. De är säkra på att det är en bra idé redan innan de utvärderat om det var en bra idé att införa betyg från årskurs sex.

Det enda stöd de ger för att det skulle vara en lösning är en IFAU-rapport som i sitt slutord menar att dess resultat är baserat på flera decennier gammal data och att de inte går att överföra till dagens samhälle.

Men för Moderaterna är symboliken i tidigare betyg viktigare än att de ska vara effektiva. Men vilken är då symboliken? Jo, att skolans misslyckande är på grund av eleverna – inte politikerna.

När man tror att lösningen på skolans problem är mer betygsättning tror man också att det är eleverna det är fel på. För om det vore fel på resurserna eller verktygen skulle man också kommit med andra förslag.

Vi i Miljöpartiet vill ta ansvar för den svenska skolan. Det är därför vi valt att prioritera fler lärare över fler skattesänkningar och det är därför vi säger nej till tidigare betyg. För oss handlar det om ideologi, och vår ideologi sätter resultat över populism.

Lorentz Tovatt, språkrör Grön Ungdom
Jakob Lundgren, Grön Ungdom


Postat i:Grön Ungdom, I media, Miljöpartiet, Politik, Utbildning Tagged: Betyg, Forskning, Grön Ungdom, Jakob Lundgren, Lorentz Tovatt, Miljöpartiet, Moderaterna, MUF, Skola, Skriftliga omdömen, Utbildning

Jag tänker alltså blir jag…

Det är helt nya tankar om hur hjärnan fungerar och en stor nyhet är hjärnans plasticitet och hur det förändras beroende på hur vi tänker. Vi får ändra "Jag tänker alltså är jag" till "Jag tänker alltså blir jag".

Tidiga betyg säger inget om utveckling

För några dagar sedan skrev jag tillsammans med Lorentz Tovatt om den svenska betygshetsen i SvD. Vi menade vi måste ha mer bedömning och mindre betyg i skolan. Vad innebär det? Klicka dig in på SvD eller läs texten här nedan för att få svaret.

Tidiga betyg säger inget om utveckling

 Nu vill Moderaterna se betyg från årskurs tre. Som vanligt motiveras beslutet med tydligare kunskapsuppföljning och som en extra bonus försöker man flörta med socialdemokratiska väljare genom att mena att det främst kommer hjälpa de elever som har det sämst ställt ekonomiskt. Men hur står det egentligen till med det?

Bland allmänheten uppfattas dagens skola som ett misslyckande och därför kan tidigare betyg intuitivt verka rätt. Men en ansvarstagande regering måste också våga vända populismen ryggen för att istället ta välgrundade beslut som ger större vinster på sikt.

Forskningen på området är inte helt enig, men den är relativt tydlig med att tidigare betyg inte stärker elevers kunskaper utan att de snarare kan stjälpa dem. När betygsforskaren Alli Klapp ska kommentera tidigare betyg till Lärarnas Nyheter säger hon att en stor grupp missgynnas av det. Hon är heller inte ensam om att ha den analysen.

Christian Lundahl och Anders Jönsson, båda doktorander i pedagogik, har även de tidigare uttryckt sig skeptiska till tidigare betyg. De menar att tidigare betyg inte nödvändigtvis förbättrar inlärningen och i värsta fall till och med kan försämra den. Istället talar de om vikten av mer omdömen i skolan.

Omdömen är till skillnad från betyg menat att vara utvecklande snarare än ett urvalsdokument. Förenklat kan man säga att betyg är utformat för att placera elever i fack efter deras kunskap. Det är praktiskt vid urvalssituationer men under fortlöpande undervisning kan det sarga en elevs självförtroende och skada dess utbildning. Någonting även Klapp pekat på.

Vi i Grön Ungdom anser att det är viktigt att lyssna på experter när vi utformar vår politik. Därför vill vi också att skolor ska arbeta med nyanserade skriftliga omdömen där elevens styrkor och svagheter kommer till uttryck. I en isrealisk studie som ansedda Dylan Williams hänvisar till i en bok utgiven av Lärarförbundet har man funnit att skriftliga omdömen höjde resultaten med 30 procent i genomsnitt. Hur resultaten kan överföras till en svensk kontext och hur utformningen ska se ut måste förstås utredas, men resultaten kan inte ignoreras.

Utöver omdömen istället för tidigare betyg ser vi att elevdemokratin och elevers inflytande över sin egen utbildning är avgörande för hög kvalitet och ett aktivare deltagande. Även här har Moderaterna och alliansen hamnat fel, då man förbjudit möjligheten för skolor och kommuner att ha lokala skolstyrelser med elevmajoritet.

Betyg är ett bra verktyg när urval ska ske till gymnasium eller högre utbildning. Men en bokstav på ett papper i trean placerar elever i ett fack utan att ge dem svar på hur de ska utvecklas.

Det är uppenbart att Moderaterna valt att inte lyssna på den pedagogiska forskning som finns på området, och att elevernas bästa inte är det som prioriteras högst. Så i slutändan får förslaget oss att ställa frågan – vilka är det egentligen som behöver tidigare betyg? Eleverna eller Moderaterna?

LORENTZ TOVATT

språkrör Grön Ungdom

JAKOB LUNDGREN

Grön Ungdom

 

 


Postat i:Grön Ungdom, I media, Miljöpartiet, Politik, Utbildning Tagged: bedömning, Betyg, Forskning, Grön Ungdom, Jakob Lundgren, Lorentz Tovatt, Miljöpartiet, Skola, skolvåren, Utbildning

Det skvätte vid giljotinen

I DN läste jag just att forskare anser sig har funnit spår av Ludvig XVI, som halshöggs i Paris för 200 år sedan. Man har gjort DNA-analyser av blodspår i en gammal grönsakslåda, som lär ha funnits med på platsen vid avrättningen. Man har också jämfört blodspåret från den halshuggne med DNA från en annan kung och funnit att de båda är släkt. Jaha. Så här uttalade sig en av forskarna: Det är 250 gånger mer troligt att de är släkt med varandra än tvärtom. Vad det egentligen betyder, kan man väl diskutera. Men tänk vad dom kan.

Så passar jag på att även i år skicka en nyårshälsning till Nissan, ett bilföretag som säljer skräp. Den som vill, kan se förra årets hälsning i blogginlägget den 1 januari 2012. Årets hälsning till Nissan: Ha det så bra med alla era reklamkampanjer men det viktigaste för er är att göra bättre bilar och att ni lär er att ta ansvar!

Framgångsrika forskare men…

pristagare 2008 Right Livliehood
Asha Hagi Elmi,
Amy Goodman,
Krishnammal Jagannathan,
Monika Hauser
Henrietta Swan Leavitt, Annie Jump Cannon och Williamina Fleming var tre forskare som förändrade astronomin. Men ändå är de inte kända för sitt banbrytande arbete. Inte heller fick någon av dem Nobelpris. 

År 1893 började Henrietta Swan Leavitt, arbeta på Harvard College Observatory som en av de kvinnliga mänskliga "datorer" som anlitats för att mäta och katalogisera ljusstyrka stjärnor som de dök upp i observationsorganets fotografisk plåt samling.  Till en början arbetade hon gratis.

Då var kvinnor inte tillåtna att använda teleskop.

Idag är kvinnor i majoritet på högskoleutbildningar och på doktorandutbildningar. Men Professorerna är den tjänstekategori på universitet och högskolor där könsfördelningen är som snedast. För drygt femton år sedan utgjorde kvinnorna bara åtta procent av professorskåren, medan de 2011 var nära en fjärdedel av alla professorer. Det visar siffror från Högskoleverket och SCB

De skriver "Andelen kvinnliga professorer fortsätter öka sakta men säkert. Mellan 1995 och 2011 har kvinnorna ökat från åtta till 23 procent bland professorerna. Det handlar alltså om en ökning på knappt en procentenhet om året. Malmö högskola den har högsta andelen kvinnor bland professorerna, 38 procent. Därefter kommer Stockholms universitet med 28 procent. Lägst andel har Chalmers där åtta procent av professorerna är kvinnor."

Att framgångsrika kvinnor inte nämns när historiska skrivs är en sak men att det går så långsamt som knappt en procentenhet om året borde fler protestera emot. Eller vill vi inte se de strukturer som fortfarande motverkar att både kvinnor och män blir professorer.

I regeringens forskningspropsition som lades i höstas saknas beskrivningar av genusforskningen helt.
Vad som nämns eller inte i proppen är en prioritering av regeringen.
Det är ett sätt för politiken att styra - och det är uppenbart att vi har en regering som inte prioriterar genusrelaterad kunskap.

Förut hade folkhälsoinstitutet ett tydligt uppdrag och var en resurs för genusrelaterad kunskap. Kön är definitivt intressant att studera inte minst med tanke på att kvinnor oftare är sjukskrivna än män samtidigt som mäns medellivslängd ökar snabbare än kvinnor.

Tyvärr kan jag inte tolka regeringen annat än att genusforskning inte är prioriterat.

År 2013, dvs 120 år efter att Henrietta Swan Leavitt, oavlönat började arbeta på Harvard College Observatory, värderas fortfarande inte kvinnors arbete inom forskningen fullt ut och särskilt inte forskning om genus.   Det handlar om politisk prioritering kom inte och säg något annat.


 

 

Privat forskning

Det finns en stiftelse med pengar från HM-grundaren Erling Persson. Den stiftelsen har enligt DN just donerat 27,7 miljoner kronor till Karolinska Institutet för anskaffande av en magnetkamera för hjärtforskning. KI yttrar sig så här om donationen. Hjärt- kärlsjukdomar står för 40 procent av dödsfallen i Sverige och är därmed det enskilt största folkhälsoproblemet. Bättre diagnostik och effektivare behandling innebär därmed enorma samhällsvinster. Vari i de enorma samhällsvinsterna ligger, anges inte men jag gissar att man avser minskade vårdkostnader. Det finns fler poster på både plus- och minussidan att fundera över i sammanhanget och hur människors längre liv och ett minskat lidande ska värderas i pengar är inte självklart. Med all respekt för alla dem som bidrar med pengar, kan man också fundera på, varför det behövs privata pengar till viktig medicinsk forskning. Är forskningen ett väsentligt samhällsintresse, bör samhället betala och därmed behålla kontrollen över styrning m.m. För forskning som inte bedöms så väsentlig, får man se upp med, hur donationer påverkar inriktning och utformning av forskningen.

Förresten inbillar jag mig att behovet av modernare magnetkameror är påtagligt. När jag för inte länge sedan, gick igenom en mr-röntgenundersökning, tror jag att jag förstod hur det skulle kännas att under lång tid ligga blick stilla i en bullrande och skakande skördetröska. Och vid minsta rörelse, var det bara att börja om. Men bilderna blev bra, så det är inget att gnälla på.

Paradigmskifte idag?

Nu är det den 21 december 2012. Enligt många skulle det vara slutet av Mayafolkets nuvarande kalender idag. Apokalypsen skulle inträda och jorden gå under, sades det. Men enligt andra handlar det endast om en västerländsk feltolkning av en av de få skrifter som har bevarats till modern tid av den högstående civilsationets texter, nämnligen Mayas och i från den, framförallt en illustration, där det strömmar vatten ur munnen på en kajman. Det är i betraktandet av den bilden och försök till en analys av dess symbolik som en person, olyckligen tolkat det som ett tecken på att apokalypsen skulle inträda vid tidens slut för den här epoken. Men som konsthistoriker vågar jag nog påstå idag att din morgondag troligen med det inte räknad. Missuppfattningen är en feltokning av Mayafolkets kulturhistoria. Forskare som har följt och baserat sina forskningsresultat och byggt på sina teser på en feltolkning som gjorts av en bild i början av vårt sekel i Tyskland, har varit för okritiska till sin källa. De borde ställt sig frågan. Kan inte det här ha varit en feltolkning, en felaktig analys av bilden? Apokalypsen är ett fenomen från Grekiska antikens tolkningar av världshitorien och dess framtid. Kanske har den inte så mycket att föra över till Mayafolkets kultur och dess visioner? och illustrioner? Hur bör man då se på bilden som betraktare enligt Mayafolkets nuvarande andliga ledare bland dess ätlingar och kulturbärare idag? Jo, enligt de, så bör man istället se det som början på en ny epok, en betydande förändring. Då får vår rådande världsbild helt förändras. Ett s.k. Paradigmskifte. För min del hoppas jag att vi går ytterligare ett steg framåt, mot en ny era i mänsklighetens kulturhistoria, precis som man gjorde när man gick från den rådande världsbilden i det mänskliga medvetandet att jorden är platt till att jorden är rund. Att bruka jordens resurser besinngslöst med papperslöseri, att hämningslöst förbruka av fossila bränslen som olja och att leva med en okritisk syn på tillväxts om lösningen på människornas välfärdsproblem. Dit vi kommer till att vi genom bildning och kunskapsöverföring slutar att använda papper för att hantera information i hämningslösa mängder. Där kommer Ipaden och läsplattorna in, att vi kortar arbetstiden och att därmed fler kan cykla och åka kollektivt till jobbet, att vi arbetar med på distans, så att oljan tar inte tar slut direkt utan kan användas till bättre saker, som nödvändiga produkter i hårdplast. Sedan kan vi leva våra liv med mer kvalité Vi hinner baka vårt bröd, laga vår mat långsamt. Umgås med familj och vänner, godare mat och mindre stress. Vi reser med tåg och båt istället för flyg, ett mer häslosamt liv. Med livskvalité. Mer motion. Nu i den nya epoken möter vi människorna istället för maskinerna på våra arbetsplatser. Vi hjälper världens fattiga genom kunskapsöverföring, vänskapsutbyten, som leder till lokala jobb, istället för genom bistånd med pengar. Vi har råd med bra mediciner för fler och kan upptäcka cancer och stroke i tid och behandla sjukdomar. Vi kan prioritera forskning som leder till resultat i form av goda levnadsår, fler upplevda glada levnadsår. Och framför allt vi lever liv där tiden inte bara rusar förbi, utan vi hinner med att göra någonting gott med våra liv.

Rösta fram pengar till ME-forskning!

Läsare av min blogg vet att jag engagerar mig för en patientgrupp som har sjukdomstillståndet ME/CFS. Enligt vetenskapliga beräkningar så uppskattas närmare en halv procent av befolkningen (40 000 svenskar, 8 000 stockholmare!?) vara drabbade och detta kostar mycket, både i lidande och skattepengar. Det råder stor okunskap om ME samtidigt som det fortfarande är oklart hur sjukdomen uppstår och hur den bäst ska behandlas.

Följaktligen så finns ett stort behov av forskning och nu kan du utan större ansträngning bidra till att samla in forskningsmedel för ökad kunskap om ME, för bättre diagnostik och fungerande behandlingsformer.
Gå in på följande webbsida och följ instruktionerna:
Chase Contest for ME/CFS

Målet är att få tillräckligt många röster så att den viktiga ME-forskningen får ett tillskott.
OBS! Jag tror att omröstningen avslutas den 19 september...


Muterade fjärilseffekten


Fjärilseffekten. En filosofisk teori om kaos och händelsers samband. En fjäril slår sina vingar i ett fjärran land. Med tiden har detta vingslags påverkan på partiklarna rott upp en storm långt långt bort. Sambandet mellan dessa händelser är omöjlig att följa, ändå kan vingslagen vara det frö som startade det hela. Fjärilseffekten är en tankegång för att förklara dynamiska system i en tillsynes kaotiskt tillvaro.

Om en fjäril slår med sina muterade vingar på grund av skador på dess gener, vingar som inte ens är flygdugliga, är det inte en storm från dess vingslag vi främst ska vänta oss. När fjärilen muteras på grund av oss och våra val av teknik hänger skapandet av denna storm på oss. Och stormen är inte en påverkan på partiklar utan av opinion. Ska vi acceptera en teknik som kan ha denna inverkan på liv? Som i ett ögonblick förstör livsförutsättningarna för allt i dess väg. Där följderna inte alltid är uppenbara direkt utan kan visa sig långt senare, långt långt bort, men sambandet går inte att ta miste på.

Foto: EPA/Handout/Joji Otaki. En bild på en muterad fjäril av arten zizeeria maha


Denna mutation skedde exempelvis i samband med de havererade reaktorerna i Fukushima. Fjärilarna som vid tiden för explosionen bara var larver är idag stympade och inte bara så att det påverkat dem utan deras gener är förstörda så att för varje generation som avlas fram blir antalet muterade fjärilar allt större andel av populationen. Självklart är det så att fjärilar inte är unika i att påverkats av radioaktiviteten. Sannolikt gäller det alla arter, alla livsformer som kom i strålningens väg.

Fjärilseffekten är även en teori för att reda ordning i kaoset. Då termen även innefattar att man kan gå bakvägen och hitta sambanden och om möjligt åtgärda, göra om eller eliminera. När det gäller sambandet mellan mutationer och radioaktivitet är det uppenbart. Det är dags att reda ordning i kaoset. Idag vet vi effekterna av en potentiell katastrof. Om dessa var kända för allmänheten i kärnkraftens begynnelse där är det knappast troligt att tekniken möts med så öppna armar.

Landstingsfullmäktige och ny interpellation

Imorgon börjar ett tvådagars fullmäktigemöte för Stockholms läns landsting då budgeten för 2013 samt inriktning för 2014-15 ska beslutas. Miljöpartiets budgetförslag är en tydlig satsning på Hållbar ekonomi, en Mänsklig hälso- och sjukvård och en Modern och attraktiv kollektivtrafik.

För egen del passar jag på att inkomma med en interpellation där jag ställer frågor om varför avtalet rörande fortsatt drift av St Görans sjukhus, som gäller många år och mycket skattepengar, inte omfattar ett tydligt FoUU-uppdrag, dvs forskning, utveckling och utbildning.

Om vi ska klara av en kvalitetsmässig hälso- och sjukvård framöver så måste vård, forskning och utbildning ses som ett sammanhållet uppdrag. det anser nog egentligen den styrande Alliansen också - men varför agerar man då inte på det sättet!?

Det kommer dröja innan jag får svar på mina frågor - och i värsta fall tror jag interpellationen kan bli helt avskriven, enligt de nya regler som Alliansen infört.


Nytt forskningsregister döms ut som olagligt

I Dagens Medicin förklaras att Datainspektionen ser det som olagligt att samla data från forskningsprojekt för framtida - ospecificerad - forskning.
I detta fallet Svensk Nationell Datatjänst (SND).
Man kan se klara paralleller med beskedet som rörde Life Gene. Detta ger ytterligare anledning att se över lagstiftningen på området, men det bör göras noggrant och ordentligt en gång för alla. Inte en hafsig snabblösning som utbildnings- och forskningsminister Jan Björklund basunerat ut.

Om Björklund driver igenom det på ett dåligt sätt så blir det ytterligare en anledning för honom att i framtiden träffa Konstitutionsutskottet?

Forskning och patientsekretess

Forskaren och professorn Christoffer Gillberg förlorade i Europadomstolen när han försökte vidhålla principen att patientens tillika forskningsobjektets integritet måste skyddas till varje pris. Även till priset av att forskningsdata inte kan kontrolleras. Här krockar två grundläggande principer inom medicinsk forskning. Som konstateras i nyhetsförmedlingen så innebär Europadomstolens utslag att vi får mer frågor än svar. En stilla undran i sammanhanget är om detta domstolsutslag kan ha betydelse för jätteprojektet Life Gene - i positiv eller negativ bemärkelse?

Grön blogg för anställda vid Linköpings Universitet

Anika Agebjörn är forskningsinformatör vid LiU, och sedan den 1 mars är hon även miljöombud för universitetsförvaltningen, UF. I uppdraget, som omfattar fyra timmar i veckan, ingår att informera om miljöarbetet vid UF. – Jag har själv varit med och formulerat mitt uppdrag, en viktig del är information. Men jag ska också arbeta med att ta fram en ny miljöplan för UF de tre kommande åren. Anika inledde arbetet som miljöombud med att gå igenom UF:s miljöplaner från 2008 och framåt. Hon konstaterade att många av målen inte är uppfyllda. Det rör sig om allt ifrån administrativt arbete, som att en medarbetarrutin för miljökrav skulle ha upprättats och kommunicerats inom UF, till energisparåtgärder, som att rörelsedetektorer kopplade till lamporna skulle ha installerats i kopiatorrummen. – Nu ska jag träffa avdelningscheferna för att diskutera hur vi ska lyckas med miljömålen. Jag är inte ute efter att skuldbelägga någon, utan tvärt om, jag vill veta vad som satt käppar i hjulen så att vi tillsammans kan eliminera hindren i framtiden. http://www.liu.se/insidan/nyhetsarkiv/1.334733?l=sv

Artiklar om ME/CFS – Forskarupprop i Svenskan


På Brännpunkt i Svenska Dagbladet har några av Sveriges främsta forskare inom ME/CFS skrivit tillsammans med ordföranden för Riksföreningen för ME-patienter:
En vårdskandal som fått pågå i det tysta

Artikelförfattarna lyfter fram Stockholm som något av ett föredöme även om det fortfarande finns mycket att göra, och kunde gå fortare...

Inlägget avslutas med:
"Vi vill nu se att regeringen, Socialstyrelsen, SKL och landstingen agerar för att åtgärda den akuta vårdbristen och ser till att det satsas resurser på ME/CFS-forskning. Tre steg på vägen:
1. Etablering av specialiserade ME/CFS-mottagningar i varje landsting som kan erbjuda diagnostik, rådgivning, symptomlindrande behandling samt följa den internationella biomedicinska forskningen.
2. Etablering av ett nationellt kompetenscenter, utgående ifrån specialistläkarkunskapen i ME/CFS-projektet i Stockholm.
3. En riktad satsning på biomedicinsk ME/CFS-forskning i den kommande forskningspropositionen. Det är viktigt att det bedrivs oberoende forskning för att kunna bekräfta eller avfärda de fynd som finns."
LISA FORSTENIUS
ordförande Riksföreningen för ME-patienter (RME)
JONAS BLOMBERG
professor emeritus, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Uppsala universitet
JONAS BERGQUIST
professor, Institutionen för kemi – BMC, analytisk kemi och neurokemi, Uppsala universitet
BIRGITTA EVENGÅRD
professor, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet 

Artiklar om ME/CFS – KBT i Lancet


För en tid sedan så fick jag tips från Mats Reimer om en artikel i den medicinska tidskriften Lancet:
Effectiveness of internet-based cognitive behavioural treatment for adolescents with chronic fatigue syndrome (FITNET): a randomised controlled trial
Dr Sanne Nijhof et al. Department of Paediatrics, Wilhelmina Children's Hospital, University Medical Centre Utrecht, Netherlands

Enligt artikeln så uppvisar en majoritet av barn/unga med ME/CFS enligt Fukuda-kriterierna ett förbättrat tillstånd efter en internetbaserad KBT-behandling. Jag upplever att artikeln fått en saklig genomlysning och kritik på Research1st:
Recovery By Internet CBT? A Closer Look





Nytänkande mot folksjukdomar – KI+SLL=SANT?


Samtidigt som jag idag på förmiddagen satt i Landstingssalen och väntade på min interpellationsdebatt så befann sig min högsta chef, rektor för Karolinska Institutet, tillsammans med finanslandstingsrådet någon trappa upp i Landstingshuset för att vid en presskonferens tillkännage en ny överenskommelse om Samarbete för bättre folkhälsa och forskning (eller Pilotprojekt inom klinisk forskning).
Gemensamt ska KI och SLL satsa på kampen mot bröstcancer, hjärt-, kärlsjukdomar, diabetes, reumatologiska sjukdomar.

Som ledamot av landstingets forskningsberedning så tycker jag självklart att denna överenskommelse är positiv. Förvisso så verkar överenskommelsen i nuläget vara ganska "fluffig" (man ska ta fram en gemensam handlingsplan), men icke desto mindre så är jag glad att tillkännagivandet kan ses som en åtgärd för att, ur ett brett folkhälso- och FoUU-perspektiv, minimera dels de knepiga effekterna av en alltmer mångfacetterad "vårdmarknad" med idag minst 3 000 olika vårdgivare i länet, dels de oroväckande konsekvenserna av att Nya Karolinska Solna ska innehålla högspecialiserad vård, knappast riktad mot folksjukdomarna. Har finanslandstingsrådet och Alliansen äntligen hörsammat kritiken och farhågorna?

(Bilden av statyn tog jag på väg upp i trappan i Landstingshuset igår kväll, då vi skulle ha ett förberedande möte i Miljöpartiets stora landstingsgrupp)

Undermedel

Läkemedlet Propranolol (redan namnet låter som ett skämt) gör oss till bättre människor eller åtminstone mindre rasistiska, säger enligt DN en engelsk psykolog efter test på 36 (!) personer, alla vita (!). Hälften av gruppen fick placebo och var tydligen lika stora svin i testet som dessförinnan, medan de som fick riktig medicin blev mindre rädda för och avoga mot folk av annan sort. Propranololol.. låter lovande. Det skulle vara roligt att testa, om det också kan få folk att vilja satsa mindre på krigs- och vapenindustrin och mer på jämlikhet och global rättvisa. Eller kanske man kan öka miljömedvetenheten hos politiker och allmänhet, om man inför ett propranololobligatorium.
__________

Och så framgår det av DN att Maud Olofsson tagit bladet från munnen och sagt att folkpartiet och dess ledare i alliansarbetet aktivt motarbetat förnybar energi, trots att man i energiuppgörelsen enats om att stimulera den. Fast utåt håller han färgen. Uppgiften förvånar inte, när man tänker på att Folkpartiet är vårt mesta kärnkraftkramarparti. Det här med att ha en uppfattning i slutna rum och en annan offentligt tycks vanligt bland politikerna. Vi såg just ett annat exempel på det, när det gäller vapenexport. I längden håller inte den taktiken.

… och skidan den slinter

Det forskas om en massa saker. Någon håller på med längdskidor. Så att man ska slippa vallningsproblemen, antar jag. Bra glid ska det va’. I en intervju hörde jag att man kommit fram till att det är ytskiktet på skidans undersida, belaget, som det beror på om den glider bra på snön. Klurigt. Tyckte också att det gick lite segt i vintras och då hade jag ändå skidorna vända med rätt sida nedåt. Förresten, vore det synd om elitåkarna, om man tog ifrån dem chansen att skylla på vallningen, om det inte går så bra någon gång. Våra egna skidor är i alla fall undanställda för säsongen. Snön försvann ju i ett nafs vid första blidvädret.

Om ELIT med stort E och om medicinsk forskning som ska få bada i pengar enligt Björklund

För några dagar sedan sa jag att vi snarast borde genomföra åtgärder för att rädda kvar forskarna från Astra Zeneca i Sverige. När jag läser Jan Björklunds senaste idéer i DN verkar jag att ha blivit bönhörd ... delvis.

För nu ska det j-lar anoda satsas på forskning, och inte vilken forskning som helst utan ELIT forskning. Man får väl anta att Björklund vill ha fram sitt svenska nobelpris som han sa på en valaffisch.

1-2 Sen har Björklund helt klart valt vilket ämne vi ska ha Nobelpris i, nämligen Medicin. Den medicinska forskningen får två moderna lab, ett i Uppsala-Stockholm (och där kan förhoppningsvis Astra-Zeneca forskarna räddas kvar) och ett i Lund-trakten verkar det. Det är inte lite pengar som satsas, på Lund verkar det vara 20 miljarder.

3 Sen ska det satsas på Elit. Det ska inte satsas på forskargrupper utan på just Elitforskarna. (Hur man nu hittar dessa).

4 Förutom Elit-forskarna så finns tydligen talangfulla yngre forskare som man ska satsa på (hur man nu identifierar just dessa talangfulla).

5 Sen är det helt klart att Sverige inte är tillräckligt för att garantera något nobelpris utan vi ska köpa in utländska toppforskare, ungefär som man köper fotbollsspelare. (Det är ju tråkigt att vi måste göra så för att få hit utländska forskare, tidigare har de ju ofta kommit av sig själva genom Sveriges ... tidigare ... generösa regler för att studera vid Svenska universitet).

6 Sen värnar Björklund om kvalitetsregister, vilket är bra, men har vissa risker. Om registren används av vårdgivarna för vårdutveckling är de givetvis bra, men om de används av patienter för att söka vårdgivare, är de en enorm felkälla för forskningen.

7 Sen vill Björklund ha tillbaka begreppet "universitetssjukhus" och det är bra. Det är tyvärr så att det blir problem för forskningen, forskarna och utbildningen, när sjukhus med universitetsutbildning konkurrerar med regionsjukhusen i upphandlingar av vård.

8 Sen vill Björklund tvinga landstingen att delta i läkemedelsbolagens kliniska forskning, vilket givetvis INTE är bra. Vi kan inte låta patienter på landstingsägda vårdinrättningar vara försökskaniner åt allsköns läkemedelsprövning, utan att sovra. Kvalitet på forskningen, tid och resurser i vården måste avgöra. (Sen kan man ju undra varför den icke-landstingsägda vården skulle komma undan? Ytterligare en effekt av privatiseringarna. Vill man inte vara experiment objekt måste man tydligen se till att vårdas privat).

9-10. Björklund pekar en gång till med hela handen och säger att vi patienter ska vara läkemedelsindustrins försökskaniner. (Om det nu är på det viset kunde väl läkemedelsindustrin finansierar hela vården? Varför ska detta betalas med skattepengar?) Dessutom ska detta nationellt samordnas

11. Klinisk forskning måste stärkas säger Björklund. Det betyder forskning långt borta från alla ELIT institut och alla UNIVERSITETS sjukhus. Hur skulle detta finansieras och organiseras?

12. Slutligen kommer ett kärt ämne upp för alliansen ... skatter ... som tydligen är extra viktiga för alla de Genier Björklund vill satsa på.

Nåväl, nu ska jag tycka lite om detta. Somt är bra, somt är mindre bra.

Jag konstaterar att utöver medicinsk och läkemedelsforskning är det tydligen ingenting som Sverige är speciellt bra på. (Det där med läkemedel kan ju diskuteras efter det att vårt sista stora läkemedelsbolag ger sig av).

På något sätt ska ELIT forskarna vaskas fram, men mig veterligen har vi alldeles nyligen haft en sådan satsning som kallades EXCELLENS som lyckades måttligt väl. Då var det ändå forskargrupper det satsades på ... och varför enstaka individer skulle lyckas bättre än forskargrupper är för mig en gåta.

Förutom medicin finns det faktiskt svenska forskare som gör bra forskning inom alla möjliga ämnen. Hur dessa ska satsas på (förutom identifieras som ELIT) framgår inte. Och det där med ELIT, har sina sidor i ett litet land som Sverige. Det blir gärna kotterier och forskningsinriktningar som gynnar forskning i sin egen anda. Det ELIT satsningen kan befaras mynna ut i är mer av samma, snarare än djärvhet och bredd.

Skatterna tycker jag inte har här att göra.

Sen är det ju lite spännande med de siffror Björklund nämner.

Att man från regeringen satsade 5 miljarder på forskning 2008 är ett resurslyft på 20% (100% bör därmed vara 25 miljarder)

Det sägs vidare att 8 miljarder satsades på medicinsk forskning totalt 2009.

Och sen kör man på med att man ska satsa 20 miljarder som det verkar, på anläggningen i Lund.

Alltså, i Lund ska man få 150% mer pengar än all Svensk forskning om medicin (enligt Björklunds egna siffror)

Det är ingen måtta på alla de miljarder Björklund har att sprätta iväg på forskning utan att det verkar särskilt genomtänkt.

Men en sak är klar! Medicinarna kan förvänta sig att bada i pengar.

Publicerat i Okategoriserade | Märkt