Konstgjord ö ska byggas i nytt energisamarbete

Powerlink_island

Ett nytt energisamarbete ska bygga en konstgjord ö i Nordsjön för att driva havsbaserad vindkraft. Byggandet av en ö väntas kunna förse 80 miljoner människor med el.

Den planerade ön ska byggas vid Doggers bankar i Nordsjön och täcka ett område på närmare sex km2. Den framtida landytan kommer att agera spindel i den havsbaserade vindkraftens nät, som då kan expandera längre bort från kontinenten. Elen matas sedan vidare till fastlandet från ön via ledningar.

Bakom projektet står den nederländska elnätsoperatören Tennet och Danmarks statsägda Energinet.

Jag ser väldigt stora möjligheter för utbyggnaden av havsvindmöllor i Nordsjön. Det är ett jättelikt område som många länder har ögonen på. Så ön kan bidra till att göra Nordsjön till ett havsvindkraftens Silicon Valley, säger Lars Christian Lilleholt, Danmarks energiminister.

Samarbetet påbörjas officiellt den 23 mars då parterna möts i Bryssel för att skriva under avtalet.

Solens kraft fortfarande en underutnyttjad resurs

Kommer just hem från en vecka på den lilla ön i Finland. Dit finns ingen el dragen men vi har solceller på taket som räcker för att driva ett kylskåp. Fungerar bra även denna gång trots att solen uteblev hälften av dagarna. Men för att fungera som energikälla för mer än kylskåpet skulle vi behöva fler paneler. Det kostar dock en slant. Funderar över vad en rejäl satsning på solceller skulle kunna innebära här hemma i Sverige. Enligt fyra forskare och experter inom förnybar energi skulle det kunna innebära att Sverige får ett helt förnybart elsystem redan 2020 hävdar de i en debattartikel i DN.

Hur det än förhåller sig med riktigheten i påståendet så förefaller det uppenbart att med rätt (och konsekvent) styrning skulle processen kunna påskyndas väsentligt. Varför sätta det blygsamma målet 2040? Jag tror många av Miljöpartiets medlemmar i denna tid av smärtsamma kompromisser skulle ha mått bra av att se en mer offensiv satsning än den som kom ut av energiuppgörelsen som dessutom öppnade för ny kärnkraft.

Att Tysklands installerade effekt för solel överstiger den svenska 300 gånger förklaras huvudsakligen med att stödsystemet är betydligt mer generöst än det svenska. Det handlar alltså om statlig styrning. Något som i Sverige tycks ha blivit likställt med stalinism. Beröringsskräcken med statliga styrmedel syns i vår tids stora nationella samhällsfrågor som bostadsbristen, välfärdssystemens brister och energipolitiken. Jag tror att vi måste skaka av oss denna fobi snarast eftersom vi annars antagligen kommer att få ägna oss åt betydligt mer hårdhänt styrning, gränsande till diktatur, när klimatproblemen för västvärlden börjar ge allt mer synbara och kännbara konsekvenser.

Det faktum att solenergin är i stort sett helt gratis när kostnaden för anläggningen är betald gör att varje medveten elkonsument naturligtvis påverkas mycket avgörande av storleken på subventioneringen av inköp och installation av solenergianläggningar. Dessutom påverkar energiskatteuttaget för kommuner och företag samt bostadsföreningar som vill installera solel på bostadshus, skolor, sjukhus, kontor och lagerlokaler. Ett sätt att subventionera är ju också att ge skattelättnader. Detta debatterades i Almedalen där solkraftens outnyttjade potential framhävdes. Här finns förstås pengar att tjäna för producenter av solelsanläggningar och montörer. Men det brukar ju sällan anföras som en nackdel med växande marknader och nya jobbtillfällen.

Här finns emellertid framför allt en investering för staten att göra som kan betala sig mångdubbelt i framtiden. Kostnaderna för samhället vid en galopperande klimatkatastrof är svåra att mäta i pengar men lär vida överstiga en kraftigt subventionerad solelssatsning som hjälper till att undvika klimatkatastrofen. Enbart kostnaderna för naturkatastrofer som uppmätts under detta sekels första tio år överstiger 5-6 gånger siffrorna för 1970-talet, enligt WMO:s rapport för åren 1970-2012. Kostnader som enligt dessa beräkningar under förra decenniet motsvarade Sveriges totala årliga BNP x 2.

Då räknar vi inte ens in (eftersom det är omöjligt att säkert fastställa) de ekonomiska följderna av förhöjd havsnivå, sämre livsmedelssäkerhet till följd av extremt klimat, reducerad biologisk mångfald med mera. Eller mänskligt lidande eftersom det är lika omöjligt (och föga väsentligt) att mäta ekonomiskt.

Under tiden kverulerar istället kärnkraftskramare och ideologiska kritiker av subventioner om bristen på sol i Norden och hakar sig fast vid frågan vad som händer när det är molnigt. Vilket utgår ifrån det felaktiga antagandet att Sverige skulle producera el och värme enbart med hjälp av solkraft. Naturligtvis behöver den kompletteras men det bidrag den kan ge är väsentligt och till oerhört mycket lägre kostnad än exempelvis kärnkraftens.

Så vad väntar vi på? Bättre konjunktur? Under tiden stiger temperaturen...

100 procent förnybar energi

En bred majoritet av riksdagspartierna är överens om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion senast 2040. Genom en ordnad övergång till förnybar el lämnar vi steg för steg fossil el och gammal kärnkraft bakom oss. För Gotland är det viktigt då bland annat vindkraftsbranschen och solenergin ges tydliga förutsättningar för fortsatt utbyggnad och utveckling.

 I förra veckan presenterades en historisk överenskommelse om den långsiktiga nationella energipolitiken. I uppgörelsen står att målet är 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Detta mål och en plan dit är vad Miljöpartiet nu är överens om med en bred majoritet i riksdagen tillsammans med S, M, C och Kd. Vi lämnar steg för steg fossil el och gammal kärnkraft bakom oss i en helhet med tre delar.

* Mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 vilket gör Sverige till ett av de första länderna i världen med ett sådant mål. Det är också en del i att säkerställa Sveriges åtaganden i klimatavtalet från Paris.

* En färdplan där den förnybara energin, till exempel solkraft och vindkraft, byggs ut med hjälp av statliga satsningar. Elcertifikatssystemet, ett stöd till producenter av förnybar el, förlängs och mellan 2020-2030 görs en utökning görs med 18 TWh till totalt 48 TWh. Vattenkraften ges sänkt skatt och ska samtidigt prövas utifrån kraven i Miljöbalken för att stärka den biologiska mångfalden. Mål för energieffektivisering ska tas fram under 2017.

* Kärnkraften ska bära sina egna samhällskostnader och inte ges några direkta eller indirekta subventioner. Effektskatten fasas ut successivt, men skadeståndsansvaret vid en eventuell olycka höjs från 3 till 12 miljarder. Kärnavfallsavgiften ska också höjas. Lagen som tillåter nuvarande tio kärnreaktorerna att ersättas av nya – i teorin – fortsätter gälla. I praktiken kommer det ändå inte byggas nya. Det är bransch och expertis överens om. Tvärtom, 4 av 10 är redan beslutade för stängning under nuvarande lag. Resterande kommer att stängas före 2040. Istället ska elen bli 100 procent förnybar, det vill säga 0 procent kärnkraft, till år 2040. Förnybar energi har vunnit över kärnkraften när det gäller vad marknaden satsar på att bygga.

Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige och Vattenfall är alla positiva till den breda överenskommelsen och den tydliga inriktningen att Sverige ska vara med i utvecklingen av den förnybara energin. Samtliga menar också att kärnkraften redan i dag är för dyr och att det med stadigt sjunkande kostnader för ny sol- och vindenergi blir billigare att bygga ut det förnybara systemet. Sammantaget ger den breda överenskommelsen och färdplanen den förnybara energin mycket tydligare långsiktiga spelregler. För Gotland är det viktigt då bland annat vindkraftsbranschen och solenergin ges tydliga förutsättningar för fortsatt utbyggnad och utveckling.

Publicerad i Gotlands Allehanda 17 juni 2016

Slopad moms för solrevolution

Nu tas fler steg för det moderna samhällsbygget med 100 procent förnybar energi till verklighet. Vi miljöpartister vill inkludera så många som möjligt i det arbetet. Därför är vi mycket glada att det nu blir billigare att sätta upp solceller på sitt tak, skriver jag med Lise Nordin, energipolitisk talesperson

Miljöpartiet har i många år arbetat för visionen om ett 100 procent förnybart energisystem. Med Miljöpartiet i regeringen ser vi nu äntligen hur det är på väg att bli verklighet. Steg för steg skapar vi det moderna samhällsbygge som krävs för att möta framtidens utmaningar.

I många år hette det att ”visst vore det bra med förnybar energi, men tekniken är för dyr och funkar inte i verkligheten”. Det var kanske sant då, men verkligheten har förändrats, och det fort. Det är få områden där en sådan enastående teknikutveckling skett som inom de förnybara energikällorna. Solkraften är nog det tydligaste exemplet. På bara drygt 5 år har priset på solel sjunkit med 75 procent. Från 60 kronor per watt till dagens 15 kronor. Även vindkraften sjunker stadigt i pris.

Den här fantastiska utvecklingen gör det möjligt att nå ett 100 procent förnybart energisystem. Regeringen tar också stora kliv för att göra målet till verklighet och bidra till omställningen.

De kommande åren skalar regeringen upp stödet till solceller kraftigt. Från 50 miljoner till 390 miljoner per år. Regeringen har också tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet höjt målen för förnybar energi till 2020, från 25 TWh till 30 TWh. Vi är glada att riksdagen samarbetar brett för hållbarhet och ett miljövänligt energisystem.

Nästa steg i omställningen är att inkludera fler genom att göra det lättare och mer lönsamt att sätta upp solceller på taket. Det arbetet har redan startat genom att det är möjligt att få ersättning för den som säljer el ut på nätet. Regeringen har nu också aviserat att kravet på momsregistrering tas bort för den som sätter solceller på sitt tak. Det innebär att det blir ännu billigare och enklare för människor att delta i en grön omställning.

När regeringen presenterade målet om 100 procent förnybar energi steg Sverige i en global ranking över länders attraktivitet för investeringar i förnybar energi. Men omställningen är långt ifrån klar. Vi har fortfarande mycket att göra för att bygga ett samhälle som tar hänsyn till både människor, ekonomi och miljö. I Tyskland kommer exempelvis 8 % av elproduktionen från solkraft, vilket är mångdubbelt mer än i Sverige.

Därför måste vi ta fortsatta steg för att göra det moderna samhällsbygget med 100 procent förnybar energi till verklighet. Vi miljöpartister vill inkludera så många som möjligt i det arbetet. Därför är vi mycket glada att det nu blir billigare att sätta upp solceller på sitt tak. Så blir vi fler som deltar i omställningen.

Publicerad i Gotlands Tidningar 1 april 2016

Trots ekonomiska bekymmer ser vi ljust på framtiden

Region Gotland har en ansträngd ekonomi. I år räknar vi med stora underskott främst för att våra utgifter har ökat snabbare än intäkterna. Vi är inte ensamma om att ha detta bekymmer. Alla regioner och landsting brottas med ökade kostnader och var tredje beräknas att gå med underskott. Befolkningen blir äldre vilket ökar behoven av vård och omsorg samtidigt som andelen i arbetsför ålder som kan vara med och finansiera minskar. Statsbidragen har heller inte höjts tillräckligt. Utvecklingen är oroväckande och här på Gotland tar vi fram förslag för att få ordning på ekonomin. Det kommer att krävas stora ansträngningar för att uppnå en stabil ekonomi vilket är basen för vår välfärd över tid.

Det är lätt att få en dyster syn på framtiden när det är besparingar som dominerar diskussionen i medierna. Vi känner därför att det är angeläget att lyfta de ljuspunkter vi ser inför de kommande åren.

I förra veckan var det idel positiva besked om konjunkturläget i Sverige när SCB släppte en rad rapporter. Även Gotland står starkt och utvecklas i en positiv riktning. Nyligen visade småföretagarbarometern att hela 76 procent av de gotländska företagen ansåg sig ha goda tillväxtmöjligheter, vilket var flest i landet. Vi möter ofta människor med idéer och projekt som vi tror stärker Gotland. Vi har i genomsnitt 870 000 besöksnätter varje år och antalet väntas öka. Satsningen på en ny kryssningskaj som hyrs och därmed betalas av en privat aktör kommer utan tvekan att inverka positivt på antalet arbetstillfällen.

Vi lever på en fantastisk ö vars attraktionskraft få orter kan mäta sig med. Medan glesbygdskommuner runt om i Sverige dras med avfolkning är utvecklingen på Gotland den motsatta. Efterfrågan på bostäder är stor och det byggs mycket. Trots att antalet medborgare skrivna på ön har legat stilla ser vi tecken på förändring. Försvarsmakten ska utöka sin etablering, antalet studenter vid Campus Gotland växer och nu väntas ett stort antal människor som behöver nya hem efter att ha varit på flykt. Detta är positivt för Gotland. Vi behöver vara fler för att gemensamt bära investeringar i exempelvis sjukvården.

Gotland har kommit längst med utbyggnaden av bredband vilket ger oss möjligheter att locka fler att flytta till landsbygden. Planerna för en ny elkabel till fastlandet innebär fler jobb inom energisektorn samtidigt som Gotland kan exportera grön el och bidra till att hejda klimatkrisen. Det går bra för Gotland, även om det finns ekonomiska utmaningar.


Isabel Enström (MP), regionråd
Stefaan De Maecker (MP), regionråd

Publicerad i Gotlands Allehanda 13 november 2015

Därför kör jag gasbil



Vi vet mer än någonsin idag. Forskarnas rapporter har länge varit entydiga – klimatförändringarna orsakas av växthusgaser i atmosfären - växthusgaser som genereras till stor del av våra mänskliga aktiviteter.

Vi vet att den globala uppvärmningen pågår. Vi vet att isen vid polerna smälter. Vi vet att mer extrema väder drabbar allt fler människor. Vi vet att över 100 miljoner människor behövt fly de senaste fem åren på grund av klimatrelaterade katastrofer.

Vi vet också att vi nu har ett litet fönster att kunna bromsa de allra värsta konsekvenserna, men ju längre vi väntar desto dyrare kommer det att bli och desto fler kommer att drabbas.

Det är lätt att känna frustration!

Satsningar på klimat och miljö tillsammans med människors och ekosystemens långsiktiga hälsa och försörjning skapar fördelar på sikt. Både för lokalsamhällen, nationer, företag och för vår överlevnad på planeten. FN har precis antagit 17 nya globala hållbarhetsmål som ska uppnås till 2030. Ett av dom är Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Ett mål jag vill påstå är centralt för att också ha möjlighet att uppnå de övriga målen.

Samtidigt blir det som är bra på sikt för svaga argument både för politik och marknadskrafter i förhållande till mandatperioder och kvartalsrapporter. Det har hittills varit tydligt att vare sig nationella eller globala beslutsfattare klarar av en utmaning som klimatfrågan, trots att den är central för vår framtid. Det blir också tydligt att företagen behöver ännu skarpare styrmedel, men samtidigt också att fler och fler företag önskar sig det som stöd så att de inte missgynnas vid satsningar.

Ska vi då ge upp?

Jag är försiktigt optimistisk inför att klimattoppmötet i Paris i december kommer att leda oss en bit på rätt väg. Regeringens budget är också den starkaste på länge vad gäller satsningar för klimat och miljö även om mer måste till. Samtidigt visar många på det lokala politiska och individuella planet dagligen att det går att göra skillnad - en omställning är möjlig genom de val vi gör!

Transporterna orsakar ungefär en tredjedel av utsläppen i Sverige. Om även utrikes sjöfart och flyg tas med står transporterna för cirka 40 procent av de svenska utsläppen.

Gotland har som mål att vara självförsörjande på förnybar och återvunnen energi 2025. En del av strategin är att Region Gotland ska vara en drivande kund som bidrar till biogasens utveckling på Gotland. Det har också möjliggjort för mig att välja biogas.

Att köra på biogas blir då en insats för klimatet, men lika mycket för miljön, lokala jobb och socialt ansvarstagande. På Gotland finns bara lokalproducerad biogas vilket, i stället för importerade fossila drivmedel, gör att ekonomin stannar på Gotland. Restmaterial från lantbruket, slakteriet och de gaser som bildas i nedbrytningsprocessen av gödsel tas till vara. Till det är komposten äntligen på väg att bli biogas på ön.

Jag känner att när jag åker på utflykt med mina hundar kan jag göra det med gott samvete.
Som FNs generalsekreterare Ban Ki Moon uttalat det - Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, men också den sista som kan bekämpa klimatförändringarna – låt oss göra det tillsammans!

Publicerad på gasbilen.se hösten 2015

Svenska folket vill sätta solceller på taket

Lise Nordin, energipolitisk talesperson och jag, riksdagskandidat för Gotland skriver i Gotlands Allehanda om att det är dags att ge svenskarna ordentliga förutsättningar att producera egen el och ta klimatansvar.

Solenergi är det energislag som växer snabbast i världen. Potentialen är stor och tekniken blir allt billigare och effektivare. Det är idag fullt möjligt att göra sin egen el genom att till exempel sätta upp solceller på taket på ditt hus. Tyvärr saknar Sverige idag en politik för att dra nytta av möjligheterna.

Alliansen har haft åtta år på sig att skapa möjligheter för egen el men fortfarande inte gjort något. Medan det i Tyskland finns miljontals människor som äger sin egen el är det i Sverige bara några tusen än så länge. Vi vill att även svenska folket får möjligheten att med solceller på taket bidra till klimatarbetet, tjäna en slant och minska sitt beroende av energibolagen. För det saknas inte intresse; enligt en ny mätning från SIFO är 8 av tio husägare villiga att sätta upp solceller på taket.

Nu är det dags för en politik som tar tillvara möjligheten. För att underlätta för hushållen att producera egen el krävs att de får sälja den vidare ut på elnätet vid överskott och ta tillbaka lika mycket vid ett annat tillfälle utan att betala skatt och moms. Detta kallas för nettodebitering. Vissa elbolag föregår med gott exempel och ger bra ersättning för överskottselen. Men det är dags för en nationell lagstiftning som ger alla möjlighet att få kvitta sitt elöverskott ut på nätet. Sex andra länder i EU har redan infört denna möjlighet. Alliansen har sagt nej.

Alliansens pengar till solinvesteringsstödet har inte räckt till. Pengarna som finns för år 2016 är nästan slut. Det är glädjande att så många vill sätta upp solceller, men när pengarna inte räcker och det är långa köer för att få besked så måste en regering som gillar solenergi sätta till mer pengar. Miljöpartiet vill ge 100 miljoner kronor mer per år, utöver dagens cirka 50 miljoner kronor.

Det är dags att välkomna möjligheten med solenergi och frigöra det stora intresse som finns hos svenska folket. Vi tycker att det miljövänliga valet ska löna sig. Det är dags för en grön politik som gör det lätt för alla som vill satsa på egen el. Den 14 september kan du hjälpa till.

Lise Nordin, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson (MP)
Isabel Enström, riksdagskandidat för Gotland (MP)


Publicerad i Gotlands Allehanda 25 augusti 2014

Förnybar energi är viktig för Gotland




En tydlig inriktning för klimatansvar och 100% förnybar energi skapar stabila förutsättningar för investeringar och jobb. Många av dessa kommer kunna skapas på Gotland skriver jag och Lise Nordin. 
 
Det mesta vi gör i vår vardag kräver energi i någon form. Tillverkningen av produkterna vi använder, maten vi äter och uppvärmningen av våra hem. Vilka vägval vi gör i energipolitiken avgör om vi når våra miljömål och vilka förutsättningar företagen ges att utvecklas. Energipolitiken måste vara långsiktig. Därför välkomnar vi att regeringen nu bjuder in alla riksdagens partier till en energikommission. Syftet är att gemensamt diskutera och förhoppningsvis enas om inriktningen för den långsiktiga energipolitiken. Sverige har kraftverk som börjar bli gamla och nu måste marknaden ges tydliga spelregler för att kunna investera i ny elproduktion.
 
Vilken inriktning energikommissionen landar i spelar roll för Gotland. Här finns företag som är beroende av el till rimliga priser. Ny kärnkraft är dyr och kostar enligt erfarenheterna i andra länder cirka 1 krona per kilowattimme. I Sverige bygger vi redan idag vindkraft för halva den kostnaden; 50 öre per kilowattimme. På Gotland finns också många företag som utvecklar och säljer förnybar energiteknik och skulle ges möjlighet att utvecklas och anställa fler med en tydlig inriktning mot förnybar energi.



Det saknas idag en långsiktig energiöverenskommelse som ger svar på energipolitiken efter år 2020, och som samlar brett stöd i Sveriges riksdag. Därför måste vi nu diskutera nästa steg. Partierna har olika ingångsvärden i samtalen inför energikommissionen men alla måste vara beredda att ge och ta. Riksdag och regering måste ta ansvar för att en trygg tillgång till el och annan energi säkerställs.

Energikommissionens arbete kommer att inledas med gemensam kunskapsinhämtning. Tekniken har utvecklats snabbt och Sverige bör vara en positiv kraft i utvecklingen i vår omvärld. I världen är det förnybar energi som växer snabbast medan kärnkraften minskar. För den som prioriterar en minskad miljöpåverkan och konkurrenskraftiga elpriser för våra företag är svaret förnybar energi och energieffektivisering.

Regeringens mål är att Sverige ska ha 100 % förnybar energi på sikt. Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma ingång i energisamtalen är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Ett helt förnybart energisystem skulle innebära att vi kan sätta på datorn och värma våra hem utan att det varken lämnar koldioxidutsläpp eller radioaktivt avfall till kommande generationer. En tydlig inriktning för förnybar energi är avgörande för att säkra vår regions utveckling både idag och i framtiden.

Isabel Enström, regionråd (MP)
Lise Nordin, riksdagsledamot (MP) energipolitisk talesperson

Publicerad i Gotlands Tidningar 14 mars 2015