Torka på Öland och Gotland kommer att bli vanligare när klimatet förändras

Öland

Grundvattennivåerna på Öland, Gotland och södra Östersjökusten är "extremt låga och förväntas sjunka ytterligare", enligt Sveriges Geologiska Undersökning. På Gotland och Öland saknas det motsvarande ett helt års nederbörd.  Supermiljöbloggen har tittat närmare på orsakerna, framtiden och lösningar. 

Torkan på Öland drabbar jordbruket hårt. Bara i Mörbylånga kommun, en av två kommuner på Öland, finns det cirka 150-200 bönder och en bonde kan ha cirka 200 kor. En mjölkko dricker cirka 100 liter vatten om dagen. Det gör att en bonde kan behöva cirka en halv tankbil vatten per dag, skriver KIT. Torkan börjar nu även hota växt- och djurlivet i åarna i Kalmar län. Länsstyrelsen har därför uppmanat alla att inte använda åvatten för bevattning av fält och trädgårdar.

Nutida och framtida orsaker 

Öland är även vanligtvis ett av de torraste områdena i Sverige. De fuktiga vindarna från Atlanten som kommer in över södra Sverige tvingas uppåt när det möter det småländska höglandet. När luften stiger blir den kallare och avger mer nederbörd. Det gör att Öland hamnar i regnskugga och får endast cirka hälften så mycket regn som det småländska höglandet.

Ett annat problem är att relativt lite av det vatten som når Öland blir grundvatten. Det beror på att Öland inte har så mycket jord som grundvattnet kan samlas i. Ön har mycket kalkrik berggrund, vilket innebär små möjligheter att ta upp vatten. Även Gotland har en kalkrik berggrund som tillsammans med torrläggning av mark för jordbruk gör att vattnet rinner av ön.

Därför är Öland och Gotland särskilt sårbara när det, som under de senaste åren, varit extra torrt.

 Grunden till problemet är dålig grundvattenbildning. Det började redan under den varma sommaren 2014 och har förvärrats på grund av den torra hösten och vintern, säger Ingrid Gudmundsson, informatör vid Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning på SMHI, till forskning.se

Dessutom har växtsäsongen blivit längre vilket gör att det går åt mer vatten till växterna och det blir mindre vatten kvar som kan bli grundvatten. Längre växtsäsong är ett av de problem som kan bli värre med klimatförändringarna. Växtsäsongen kan komma att förlängas med en månad, säger Bo Olofsson, professor i miljögeologi, till Klotet.

Ökad avdunstning är en annan effekt av klimatförändringarna som minskar tillgången till vatten. Grundvattenbildningen i södra Sverige beräknas minska med 20 procent fram till sekelskiftet.

Enligt klimatmodeller ser vi att nederbörden i Sverige kommer att öka i framtiden, men det gäller framförallt för de norra delarna och under vintertid. Sydöstra Sverige kommer däremot att få ökade problem med torka i framtiden. Vi kanske inte kommer att få så stora problem som i exempelvis Kalifornien, men grundproblemet med klimatförändringen består, säger Ingrid Gudmundsson.

Lösningar

Förutom att begränsa klimatförändringarna finns det flera andra åtgärder.

Invånare på Gotland och Öland uppmanas att spara vatten och på stora delar av Gotland och nästan samtliga kommuner i Kalmar Län råder bevattningsförbud. Under våren har 1000 kubikmeter vatten per dag transporterats i tankbilar från Kalmar till Öland.

I juni invigdes en vattenledning som ska kunna transportera 1000 kubikmeter per dygn från fastlandet till Öland. Både Öland och Gotland har fattat beslut om att använda havsvatten som dricksvatten genom att avsalta havsvattnet.

Avsaltningsanläggningen på Öland ska vara klar till nästa sommar och ska då kunna pumpa ut 3000 kubikmeter renat vatten per dygn till vattenledningarna. Anläggningen kostar 113 miljoner kronor, vilket blir 10 500 kronor per kommuninvånare.

På Gotland är en avsaltningsanläggning klar och väntar endast på att vattenprover ska bli godkända. Vattnet från anläggningen ska räcka till 2000-3000 personer.  Det finns också diskussioner om att bygga ytterligare två avsaltningsanläggningar på Gotland.

Men tekniken att avsalta vatten har också fått kritik. Ingegerd Rosborg, forskare på KTH, varnar för att vattnet kan vara dåligt för hälsan eftersom det inte innehåller mineraler. Hon säger till Sveriges Radio att vi troligen inte kommer att klara oss utan avsaltningstekniken, men att tekniken måste utvecklas och att vi måste lära oss mineralisera vattnet.

Avsaltningsanläggningar kan ha en negativ miljöpåverkan eftersom en koncentrerad saltlösning kan släppas tillbaka till havet.

Saltlösningen är tyngre än vattnet och sjunker till bottnen och kan störa livet där. Runt Medelhavets och Persiska vikens avsaltningsverk finns kilometerlånga kuststräckor med förstört växt- och djurliv, säger Christian Baresel, vatten- och avloppsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet till Ny Teknik.

Anläggningen på Gotland är inte så stor och kommer troligen inte att påverka havsbotten. Men om flera anläggningar byggs kan havsbotten bli påverkad, skriver Ny Teknik.  Christian Baresel på Svenska Miljöinstitutet förespråkar istället att Gotland ska rena avloppsvatten och återföra det till grundvattnet. Det är dock en lösning som vatten- och avloppschefen för Region Gotland, Jonas Aaw, är tveksam till.

Andra lösningar som föreslagits av forskare är att skapa grundvattendammar i kalkbrott och att täppa igen diken för att behålla vatten i jorden. En annan åtgärd är att länka samman våtmarker.