Etikettarkiv: folkhälsa

Hägglund borde lära av Malmökommissionen

Postat av
Idag presenterades Malmökommissionens rapport. Som bla ekot rapporterar om.
De har haft i uppdrag att till kommunstyrelsen utarbeta förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna.

Det är en mycket intressant genomgång av vad som främjar hälsa, jag gillar verkligen rapportens inledningsord. Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas!    Barnens manifest i SOPOR av Tage Danielsson

Malmökommissionen är intressant på flera sätt. Den visar att en kommun kan göra mycket för att främja hälsa men den visar också politikens ansvar även på nationell nivå.

Folkhälsopolitik borde utgå från insikten att hälsan i stor utsträckning bestäms av sociala, ekonomiska och politiska förhållanden. Den växande ojämlikheten i hälsa är ett resultat av hur dessa förhållanden förändras.

Hägglund borde verkligen lära av Malmökommissionen och en nationell folkhälsokommission borde sättas till. Alliansen halvhjärtade försök under förra mandatperioden bidde det inte mycket av. Jag tillsammans med de andra i referensgruppen skrev om misslyckandet i Sydsvenskan läs här.

Folkhälsopolitiken mer borde fokusera på att minska barnfattigdom och titta på livsvillkor istället för att ge pekpinnar om livsstil så som Hägglund och regeringens folkhälsopolitik gör. läs mer här

I torsdags var det debatt i riksdagen om folkhälsopolitiken. Då behandlades regeringens folkhälsopolitik, men ansvarig minister Göran Hägglund var inte ens där.
Det breda angreppsätt som Malmökommissionen har i sitt arbete finns tyvärr inte i riksdagen.
Se debatten här.

Det är bra att det runt om i landet tas initiativ för en modern folkhälsopolitik när nu inte regeringen vill ta tag i frågan. SKL kommer 22 mars ha en konferens - på temat "dags att agera för ökad social hållbarhet och för minskade skillnader i hälsa". Ja det vore på tiden

Världshälsoorganisationen, WHO, har ställt upp målet att utjämna hälsoklyftorna inom en generation genom att påverka hälsans sociala bestämningsfaktorer, framför allt ojämlikhet i makt, inflytande och människors levnadsförhållanden. Detta förtydligas ytterligare i ett policyramverk, "Health 2020", som antogs av WHO:s Europakommitté i september 2012, där jämlik hälsa ses ur ett rättighetsperspektiv och nödvändigheten av sektorsövergripande insatser betonas.
Sverige har undertecknat ramverket men av detta finns knappast några spår i alliansregeringens folkhälsopolitik
 
 
 
 
 
 

 

Folkhälsominister Göran Hägglunds ambitioner

Postat av

Idag på frågestunden i riksdagen. ska jag ställa fråga till Göran Hägglund  som faktiskt är Folkhälsominister.


Klyftorna i Sverige ökar. Det leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen.

Utbildning och boende är två viktiga delar
Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning. Människor i Mörby lever sex år längre än de som bor i Sundbyberg". ... Och därmed är hälsan och livslängden inte en främst en medicinsk angelägenhet.

I miljonprogrammen finns många bostäder som är undermåliga. I flera av bostäderna bor också invånare som har sämre förutsättningar för hälsa genom till exempel lägre utbildning, låga inkomster eller arbetslöshet. 

Regeringen fokuserar sin Folkhälsopolitik på individen -
Det går inte ihop med regeringens omänskliga arbetsmarknads och sjukförsäkrings politik.

Regeringen har gett mycket resurser till livsstilsfrågor och pekpinnar om rökning, alkohol och tobak men när det gäller livsvillkor – hur människor har det i vardagen :  ett bra boende,  : ett jobb man trivs med: en miljö där man kan andas frisk luft DÅ är det ganska tyst från regeringen

Miljonprogrammen skulle kunna vara en motor för det svenska samhällsbyggandet. Genom att koppla ombyggnationsbehovet i dessa områden till sysselsättnings- och utbildningsskapande för de många arbetslösa i just dessa områden omformas två problem till en möjlighet för bättre hälsa och minskade skillnader.

Vad avser folkhälsoministern göra för att förbättra livsvillkoren för människor i miljonprogramsområden och bromsa utvecklingen mot ojämlikhet.?

 

Fördelningspolitik är folkhälsopolitik

Postat av
Sedan länge har jag haft som devis på min hemsida
"Fördelningpolitik påverkar hur vi mår. Många politiker igonerar det. Jag vill ändra på det.”

Skillnader i livsvillkor mellan olika grupper visar sig i form av ojämlik hälsa. Och skillnaderna ökar i Sverige mellan olika grupper i samhället. En politik mot segregation, diskriminering och utanförskap och för minskade klyftor ger stora hälsovinster.

Men alliansregeringen vill inte se det sambandet trots att det tydligt visats i forskning. Deras folkhälsopolitik går mest ut på att ge pekpinnar till människor om livsstil.

Skillnader i hälsa står högt på dagordningen hos FN. 2008 antog WHO en resolution om socialabestämningsfaktorer för hälsa. En rapport som fått stor betydelse för hanteringen av frågan runt om i världen.  Men i Sverige fick Statens folkhälsoinstitut (FHI) till slut ett uppdrag men bara gällande den nationella nivån.  FHI skulle analysera och vid behov föreslå omprioriteringar av de insatser som genomförs. Men några konkreta förslag har regeringen inte lagt fram utifrån WHO rapporten.
Snarare har regeringen ifrågasatt siffror om barnfattigdom och talat om lägre skatt istället för att se att de barn som växer upp med föräldrar som är sjuka eller saknar arbete har fått det än tuffare ekonomiskt. Allra tuffast är det för ensamstående föräldrar.
Som tur är har intresset för modern folkhälsopolitik varit större i kommuner, landsting och regioner när det gäller arbete för att minska skillnader i hälsa. I Malmö bildades 2011 exempelvis världens första och enda kommission för social hållbarhet och i Västra Götaland arbetas med en handlingsplan för att komma till rätta med skillnaderna i hälsa i regionen. På flera andra platser sker ett strategiskt målinriktat arbete i syfte att minska skillnaderna i hälsa. Och på SKL ( Sveriges kommuner och landstings paraplyorganisation) har ett arbetet startat kallat "Samling för social hållbarhet".
För mig som miljöpartist är det självklart att jobba för ett hållbart samhälle även ur ett socialt perspektiv  - det är egentligen det folkhälsopolitik handlar om.
En god och jämlik hälsa är ett övergripande mål för Miljöpartiet de gröna som en del av visionen om det långsiktigt hållbara samhället. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa krävs investeringar i både människor och miljö. Vi måste skapa förutsättningar i samhället för människor att kunna göra goda val. En hälsosam miljö, en meningsfull tillvaro med aktivt deltagande i samhället samt ekonomisk trygghet är grundläggande delar för en god och jämlik hälsa hos befolkningen. En god och jämlik hälsa är också en frihetsreform som ger förutsättningar för livskvalitet.
SVT lyfter fram ett bra exempel på detta idag
se SVT inslaget

Det krävs politisk handlingskraft för att avskaffa hemlösheten

Postat av
Hemlöshet är ett allvarligt symptom på att det finns stora brister i ett samhälles sociala skyddsnät. Det är oroande att det totala antalet hemlösa inte minskar och särskilt att antalet unga hemlösa ökar. Det behövs både rejält nytänkande och utökade resurser för att kraftigt minska hemlösheten och på sikt få ett samhälle helt utan hemlöshet.

Miljöpartiet har flera konkreta förslag på hur hemlösheten kan bekämpas. Vad viktigare är, vi har också den politiska viljan att prioritera frågan. Avskaffandet av hemlösheten är en vision som delas av oss alla. Men förändringen kommer inte att ske av sig själv. Det kräver politisk vilja och handlingskraft. I förra veckan skrev jag på SVT debatt om det.
 
DN skriver idag om att 3000 barn har vräkts i Sverige trots Maria Larssons löften om nollvision.
 
Jag har lämnade i förra veckan in en fråga till ansv minister Maria Larsson.   Med anledning av socialstyrelsens rapport som visar att 34000 människor lever i hemlöshet.
Regeringens strategi mot hemlöshet löpte ut 2009. Någon ny strategi finns inte , trots att problemet har ökat i omfattning.
 
Läs hela frågan här
 
5 förslag från MP - Politik mot hemlöshet

1. Alla ska garanteras ett eget tryggt boende
En egen bostad är en förutsättning för att ytterligare problem ska kunna åtgärdas. Aktuell forskning vid socialhögskolan i Lund lyfter fram metoden ”Bostad först” genom vilken stöd- och vårdinsatser sker utifrån individens behov med bostaden som utgångspunkt. Denna metod har prövats på ett par platser i Sverige med gott resultat.

2. Sverige behöver ökad byggtakt och en mer social bostadspolitik
En social bostadspolitik innebär att fler områden får en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och villor, att bostadsbolagen tar ökat socialt ansvaret, att kommunernas bostadsansvar förtydligas, samt att barnfamiljer aldrig kan vräkas till hemlöshet.

3. Barnets bästa måste sättas i centrum
Det är oacceptabelt att hundratals barnfamiljer vräks varje år. Att detta fortsätter trots alliansens löften om det motsatta understryker behovet av en skärpt lagstiftning med starkare skydd som omöjliggör vräkning av barn.

4. Ett ”early warning system” behöver upprättas
Genom förbättrad samordning mellan skolan, socialförvaltningarna, kriminalvården, behandlingshem, akutmottagningar och frivilligorganisationer med flera kan tidiga och skräddarsydda insatser säkerställas och risken för hemlöshet motverkas.

5. Staten ska ta ett tydligare ansvar
Det är hög tid att de åtaganden som finns i de mänskliga rättigheterna och regeringsformen omsätts till en konkret lagstiftning och en myndighetsutövning som garanterar allas rätt till en bostad. Som en sista utpost måste staten vara beredd att gå in och skydda de mest utsatta, inte minst när barn riskerar hemlöshet.

Jämlikvård gör olika

Postat av
Jämlik vård - innebär att anpassa bemötande,
vård och behandling till de villkor som finns relaterat till
patienters personliga egenskaper och förutsättningar.
Att göra jämlikt innebär därför ofta att göra olika för att
tillgodose människors specifika behov och förutsättningar.

Regeringen ger pekpinnar om livsstil istället för politik

Postat av
Denna vecka är det En uppmärksamhetsvecka – Ett friskare Sverige.
Regeringens så kallade satning på folkhälsa.
För tredje året i rad arrangeras denna vecka.  Varför ?

För att forskningen visar på att uppmärksamhetsveckor får människor att ändra livsstil - knappast
För att regeringen vill ändra fokus på folkhälsopolitiken - ja det är mer troligt

Den här mandat perioden har inga konkreta förslag lagts inom folkhälsopolitiken. I Regeringens skrivelse till riksdagen som kom innan sommaren redovisas vad regeringen gör inom området men inga skarpa förslag fanns med.

Den tydliga utgångspunkten för regeringens folkhälsopolitik är individen och individens hälsa. Detta innebär att fokus flyttas från insatser som främjar hela befolkningens hälsa. Och skrivelsen kopplar inte heller ihop åtgärder med de mål och målområden som riksdagen antagit för folkhälsopolitiken:
 ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.

 Regeringen skriver att det ska kännas lustfyllt, engagerande och angeläget att ta ansvar för och påverka den egna hälsan. Självklart ska det vara det, det har Miljöpartiet inget att invända emot. Men genom att fokusera på individen döljer regeringen det politiska ansvaret för att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Regeringen borde ta det politiska ansvaret för faktorer som påverkar hela befolkningens hälsa - ta till exempel miljöfaktorer.

Kemikalier i vår vardag, ex bisfenol, flamskyddsmedel och andra misstänkt hormonstörande ämnen
Luftkvalite i städerna med partiklar som orsakar flera tusen förtida dödsfall per år.
Giftiga tungmetallen Kadmium som ger benskörhet

Regeringen motverkar folkhälsan genom sina beslut och verkar inte se det.
Kadmium sprids bla genom användning av handelsgödsel. Tidigare fanns en skatt som påverkade kadmium halten i konstgödsel men den skatten har regeringen tagit bort. Helt utan folkhälsoanalys.

Folkhälsopolitik handlar om människors livsvillkor inte bara om människors levnadsvanor.
Regeringen tycks tro att en uppmärksamhetsvecka men pekpinnar om matvanor och fysisk aktivitet ska leda till att målet för folkhälsopolitiken nås.

Ser man till folkhälsoforskningen så är matvanor och fysisk aktivitet viktiga ja men insatser som bidrar till att människor känner delaktighet samt ekonomisk och socialtrygghet minst lika viktiga. Om livsvillkor som tex socialtrygghet förbättras så kan det ge mer för goda matvanor än en uppmärksamhetsvecka. En enskild individ har svårt att påverka luftkvalitén i städer liksom kemikalier

Ta tag i kemikaliefrågorna - koppla samman folkhälsoarbetet med miljöarbetet.
Folkhälsopolitik handlar om att synliggöra hur samhällsstrukturer påverkar befolkningens hälsa och fatta beslut därefter.

SVT inslag om kadmium
SVT om forskningsprojekt som ska visa hormonstörande ämnen

Mps budgetmotion som bla föreslår att minska spridningen av miljögifter

Läs MPs Folkhälso motion här
Läs regeringens folkhälsoskrivelse här

Ta bort Bisfenol A

Postat av
För snart två år sedan motionerade jag om att ta bort Bisfenol A ur livsmedelsförpackningar.
läs mer här

Det finns många studier som visar att Bisfenol, som är en av de vanligaste kemikalierna i plast, kan ha en rad skadliga effekter även i låga doser. Eu -kommissionen gav Efsa ( European Food Safety Authority) i uppdrag att se över lagstiftningen. 30 september 2010 presenterades den rapporten - men som väntat såg de inte någon anledning att göra något.
Sverige kan gå före och hävda försiktighetsprincipen med hänvisning till hälsoskäl om den politiska viljan finns.

Så här skrev jag i motionen 2010
"EU-kommissionen borde ta det säkra före det osäkra och förbjuda bisfenol A med hänvisning till försiktighetsprincipen. Sveriges regering har där ett stort ansvar att driva på EU. Men i avvaktan på det bör vi själva införa ett förbud. "
Men tyvärr avslogs motionen av riksdagsmajoriteten.

SvD skriver idag om de undersökningar de gjort på reportrar och som visar förfärande resultat.
Det visar tydligt att Bisfenol inte hör hemma i livsmedelsförpackningar.
läs mer här

Visst det är bra att regeringen i april i år förbjudit Bisfenol i livsmedelsförpackningar riktade till barn.
Men VARFÖR inte ta bort det helt ur alla livsmedelsförpackningar!!!

Lena Ek ta ditt ansvar som miljöminister
Göran Hägglund ta ditt ansvar som folkhälsominister.

Se till att få bort BisfenolA snarast ur våra livsmedelsförpackningar.

tidigare blogg inlägg om BisfenolA

Nytänkande mot folksjukdomar – KI+SLL=SANT?

Postat av

Samtidigt som jag idag på förmiddagen satt i Landstingssalen och väntade på min interpellationsdebatt så befann sig min högsta chef, rektor för Karolinska Institutet, tillsammans med finanslandstingsrådet någon trappa upp i Landstingshuset för att vid en presskonferens tillkännage en ny överenskommelse om Samarbete för bättre folkhälsa och forskning (eller Pilotprojekt inom klinisk forskning).
Gemensamt ska KI och SLL satsa på kampen mot bröstcancer, hjärt-, kärlsjukdomar, diabetes, reumatologiska sjukdomar.

Som ledamot av landstingets forskningsberedning så tycker jag självklart att denna överenskommelse är positiv. Förvisso så verkar överenskommelsen i nuläget vara ganska "fluffig" (man ska ta fram en gemensam handlingsplan), men icke desto mindre så är jag glad att tillkännagivandet kan ses som en åtgärd för att, ur ett brett folkhälso- och FoUU-perspektiv, minimera dels de knepiga effekterna av en alltmer mångfacetterad "vårdmarknad" med idag minst 3 000 olika vårdgivare i länet, dels de oroväckande konsekvenserna av att Nya Karolinska Solna ska innehålla högspecialiserad vård, knappast riktad mot folksjukdomarna. Har finanslandstingsrådet och Alliansen äntligen hörsammat kritiken och farhågorna?

(Bilden av statyn tog jag på väg upp i trappan i Landstingshuset igår kväll, då vi skulle ha ett förberedande möte i Miljöpartiets stora landstingsgrupp)

Omställning till en hållbar ekonomi

Postat av
Jag blir glad när jag läser två nya krönikörer i Katrineholmskuriren Julia Fries och Linus Källander. De visar en kraft och en längtan efter förändring av samhällets kortsiktiga kalla ekonomi som tär på jordens resurser och som motverkar ett hållbart samhälle.

Kanske ser vi nu solnedgången för rådande ekonomiska synsätt att ständig tillväxt ska lösa allt från pensioner till klimatkris.

Julia skriver om Teater K och projektet Framtid nu med ungdomar som vill se ett annat samhälle och där de vill prova deltagarekonomi inte bara snacka om ett annat ekonomiskt system. De saknar visioner i debatten om hur vi kan leva i framtiden för att vi ska ta oss ur den rådande ordningen med ekonomisk, ekologisk och energimässig kris. Socialkris skulle jag vilja lägga till.
Se inte minst på den utveckling som sker runt om i Sverige men som blivit så tydlig i Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö skriver om det i dagens DN

Linus Källander skriver också om behovet av förändring. Om en generation som vuxit upp med ett pärlband av kriser: globala, lokala, ekonomiska, miljömässiga och sociala.
han skriver :
Om vi vill fortsätta leva i välfärd, och vill att våra barn ska kunna göra detsamma, måste vi inse att dessa kriser hänger samman. Vi måste lägga nittonhundratalets lösningar på hyllan och på allvar diskutera hur vi skapar välfärd för fler, samtidigt som vi upphör att tära på jordens resurser. Vi måste sluta betrakta vårt tillväxtbaserade kapitalistiska system som en naturlag.

Jag håller helt med om att en återgång till en tid före industrialiseringen är naturligtvis varken möjlig eller nödvändig.
Läs Linus krönika här.

(tyvärr har KK inte lagt ut länken till Julia Freis krönika ännu)

Miljöpartiet har i riksdagen skriver motion om just behovet av omställning till en hållbar ekonomi (läs hela motionen här)
Vi lever i en tid som kräver nya lösningar. Utarmningen av naturresurser och ekosystem ökar, de sociala klyftorna växer och de finansiella kriserna avlöser varandra.

Vi föreslår:
1 att en kommission för omställning till en hållbar ekonomi bör tillsättas.

2.att regeringen i ökad utsträckning bör använda och redovisa moderna välfärdsmått som omfattar ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer.

3. frågor som Sverige bör driva i samband med förhandlingarna om grön ekonomi inför FN:s konferens om hållbar utveckling.

Vårt samhälle behöver ändra färdriktning. För att klara detta behövs såväl nytänkande som bättre utnyttjande av befintliga resurser och system. Det krävs kreativa, tekniska, sociala och ekonomiska lösningar. Med uppfinningsrikedom, vilja och samarbete kan vi komma långt.

Ökande inkomstklyftor = antifolkhälsa

Postat av
SvD skriver idag om de ökande inkomstklyftorna.
"Den tiondel av befolkningen som är rikast har fått se sina inkomster öka med hela 63 procent de senaste 20 åren. De fattigaste har bara fått en ökning med 1,7 procent".

Även om man ser till gruppen strax ovanför "de mellan 10 och 20 procenten fattigaste, är skillnaderna stora. Deras inkomster har bara ökat med 18 procent sedan 1991, vilket kan jämföras med mellanskiktet vars inkomster ökat med mellan 30–40 procent".
Kom då också ihåg att i kronor skiljer det än mer eftersom 30% på en medelinkomst är betydligt mer än 30% på en låg inkomst.

Den här utvecklingen leder bort från ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är en oklok politik. Trots att forskningen tydligt visar det fortsätter inkomstskillnader och status att öka i många länder.

OECD har kommit ut med en rapport om inkomstklyftorna i världen "Divided we stand: Why inequality keeps rising". Klyftorna ökar snabbare i Sverige (och övriga nordiska länder) än i resten av världen. OECD skriver:
The latest trends in the 2000s showed a widening gap between rich and poor not only in some of the already highinequality countries like Israel and the United States, but also – for the first time – in traditionally low-inequality countries, such as Germany, Denmark, and Sweden (and other Nordic countries), where inequality grew more than anywhere else in the 2000s. At the same time, Chile, Mexico, Greece, Turkey, and Hungary reduced income inequality considerably Läs mer här

IFAU (institutet för arbetsmarknadsutvärdering) har i rapporten "Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknadseffekterna av olika hälsoproblem".
DE skriver: Det finns ett starkt samband mellan socioekonomisk status (SES) och hälsa. "Individer med hög SES har i genomsnitt bättre hälsa än individer med låg SES"

Även FN organet WHO har tydligt pekat på att minskade klyftor behövs för att nå en socialt hållbar utveckling. Vilket jag har bloggat om förut. Läs här

Det är ett politiskt ansvar att motverka ökande klyftor. Det blundar allians regeringen för och för all del även den förra socialdemokratiska regeringen. Ett starkt samhälle behöver politik som bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle både socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Delaktighet och inflytande i samhället ger folkhälsa

Postat av
I tider då ersättningsregler i socialförsäkring, sjukvård och rehabilitering diskuteras som mest är det intressant att läsa en ny rapport från Folkhälsoinstitutet. Syftet med rapporten som är ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är att visa hur områdets förutsättningar för hälsa under tiden 2004–2009 har utvecklats, vilka åtgärder som har genomförts, och ge rekommendationer till framtida åtgärder.



Det är framför allt arbetslösa samt personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning som anger att de har ett lågt socialt deltagande, och skillnaden är upp till 20 procent mellan arbetande och arbetslösa samt 30 procent mellan arbetande och personer med sjukpenning eller aktivitetsersättning.

Jämställdheten i Sverige står på en hög nivå sedan flera år tillbaka, men det finns fortfarande skillnader mellan mäns och kvinnors ekonomiska villkor. Den självupplevda diskrimineringen minskar generellt, men är en viktig ohälsofaktor för de som drabbas.

Detta borde vi diskutera mer eftersom att främja hälsa är minst lika viktigt som att reparera när skadan redan har skett.

Starka samhällen är de med små skillnader i hälsa och små socioekonomiska skillnader. Därför bekymmrar det mig när rapporten pekar på
Tilliten till medmänniskor minskade något under perioden 2004–2009. Ungdomar känner lägre tillit till andra människor jämfört med övriga befolkningen.



Tillit är viktigt för hur samhället utvecklas har vi inte tilltro till andra människor får vi ett kallt och hårt samhälle. Så vill inte jag ha det. Därför behövs investeringar i samhället så vi kan bygga ett långsikitgt hållbart samhälle även socialt.


Läs mer här
Publicerat i Okategoriserade | Märkt

Ett steg åt rätt håll och ett steg bakåt i sjukförsäkringen

Postat av

På måndag debatterar riksdagen förändringar i sjukförsäkringen igen. Förslaget som SR Ekot rapporterar om idag, att arbetsförmedlingen ska kunna möta en sjukskriven redan från 90 dagen är bra och ett steg åt det som Miljöpartiet förespråkar dvs en sammanslagning av sjuk och arbetslöshetsförsäkringen. Det gör vi just för att vi sett att samarbetet inte fungerar och människor bollas runt.
Läs mer om Miljöpartiets förslag till arbetslivstrygghet här

Andra delar som föreslås är att regeringen backar lite till och inför i lagen begreppet "oskäligt" för att fler ska kunna få sjukpenning istället för att bli utförsäkrade, men det är verkligen en förändring i marginalen. Majoritetspartierna skriver :
” Bland annat föreslås det att sjukpenning på fortsättningsnivån, dvs. med 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), ska kunna lämnas för fler än 550 dagar, om det – utöver gällande kriterier – på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.”
Försäkringskassan säger tydligt att det inte kommer innebära några egentliga förändringar av bedömningen. Regeringen har inte heller AVSATT MER PENGAR så uppenbarligen tror inte de heller att ändringen kommer att innebära att fler får sjukpenning.

Regeringen föreslår också åtgärder för de 0-klassade så som riksdagen beslutade i somras. Men OBS det gäller bara dem som tidigare haft sjukpenning och blivit utförsäkrade för nytillkommande i försäkringen finns inget golv. Det vill Miljöpartiet ändra på.

Vi anser att precis som det finns golv i föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och pensionen så borde det göra det i sjukförsäkringen också.

Inkomst klyftorna ökar i Sverige och de är främst de med allra lägst inkomst som halkar efter. Det är en stark riskfaktor för ohälsa. Det borde regeringens folkhälsopolitik fokusera på istället för bara enskilda åtgärder mot alkohol och andra droger som snarare kan ses som symtom på ett samhälle med allt sämre förutsättning för god och jämlik hälsa.

I vårt budget alternativ inför vi ett golv i sjukförsäkringen på 229 kr per dag, det motsvarar samma nivå som i a-kassan. Det är ett steg på vägen till den modell som MP vill se med ett modernt trygghetssystem som har en dörr in och många vägar ut.

Vi höjer även golvet i föräldrapenningen så att det också är 229 kr per dag istället för dagens 180 kr. Just för att satsa på dem som har det allra sämst ställt.

Det är en politik för minskade klyftor och en politik för bättre folkhälsa.
En politik för ett socialt hållbart samhälle även på långsikt.

Flexjobbsreform kan sysselsätta 100 000

Postat av
Dagens arbetsmarknad är tuff för de flesta människor, men extra svårt att få en plats har personer med funktionsnedsättning.

Det är med stort intresse Miljöpartiet tillsammans med NHR bjuder in till seminarium i riksdagen den 7/12 om flexjobb för att lära mer och se om detta även kan vara något för Sverige.

Trots att det finns många saker en människa kan göra i rätt omgivning styr regelverken till att definiera det man inte kan istället för att fokusera på det man faktiskt kan. Det heter att det är arbetsförmågan som ska bedömas – men den är inte statisk

Jag skriver idag på GP debatt tillsammans med NHR om detta.
läs artikeln här

Ett problem är bedömning av nedsättning av arbetsförmågan, är något som ser väldigt olika ut mellan individer men det kan också variera i tid. Vissa dagar mår du bättre och andra dagar är arbetsförmågan sämre än vanligt.

Svensk arbetsmarknad präglas av en syn på människan som antingen heltidsarbetande eller inget alls. Antingen tillhör du superarbetskraften eller så förpassas du till sjukförsäkringen. Det finns praktiskt taget ingen flexibilitet för alla som ligger däremellan.

Miljöpartiet har en vision om ett långsiktigt hållbart trygghetssystem – en arbetslivstrygghet där man ser människorna och hela situationen för varje individ.

Den som idag blir sjukskriven riskerar att bollas runt mellan a-kassa, arbetsförmedling och Försäkringskassan. Istället borde vi slå ihop de till en Arbetslivsmyndighet som hjälper den som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet att komma tillbaka.



Vi behöver på allvar sänka trösklarna för att överhuvudtaget få vara med i systemet, annars riskerar vi tilliten till hela socialförsäkringsystemet.

För en tid sedan besökte jag och min politiska sekreterare Danmark tillsammans med NHR och fick ta del av erfarenheter av flexjobb och tyckte det lät intressant. Kan det vara något för Sverige?

Att det är ett riktigt jobb, med kollektivavtal och heltidslön istället för någon tillfällig lösning som lät särskilt intressant

Att ha ett jobb, gör att man är delaktig, känner sig behövd och får en mindre pressad ekonomi.
Ekonomisk och social trygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Med trygghet och trivsel ökar kreativitet och människor vågar mer. Det krävs trygga system för att människor ska våga satsa, starta företag eller byta jobb. Men också trygga system för att arbetsgivare ska våga anställa.

Andra som bloggat om flexjob
Kirsten

Sötningsmedel från Stevia tillslut godkännt

Postat av
Idag rapporterar SVT Rapport om att Stevia (steviolglykosid) blivit godkänt i EU. länk här


Det är nästan komiskt att det är Peter Bodor som står i Tv rutan och berättar om detta. Han som helt avfärdade Stevia för 5 årsedan.

I december 2006 skrev jag till 5 stora företag i Sverige och frågade om de skulle använda Stevia om det var tillåtet. De flesta svarade artigt men hade inte hört så mycket om det. Coca Colas informationschef Peter Bodor avfärdade idén helt. Dessutom i en ton som var typ "lilla gumman" du begriper inget. Och Coca Cola skickade ut pressmeddelande som fick Katrineholmskuriren att skriva om Katrineholms Erin Brockovich.

Guaranaindianerna har så länge man vet använt bladen som sötningsmedel i sitt beska te, yerba mate. De har också använt stevia som medicin mot fetma.
Stevia heter busken som ämnet utvinns ur. Den växer vilt i Paraguay, Brasilien och Argentina. Bladen är när de raffinerats upp till 300 gånger sötare än socker.

Stevia används i Japan sedan 1977 av matindustrin.

När jag lyfte frågan i riksdagen för 5 år sedan var det få som visste vad det var. Men sen dess har fler och fler länder godkännt det.

Men livsmedelsverket verkar blanda ihop äpplen och päron när de pratar om risker.
EU Kommissionen har fastställt sina gränsvärden baserat på steviol, en molekyl som ingår i alla steviolglykosider, en slags minsta gemensamma nämnare för alla. Sökandena har för drycker ansökt för Rebaudiosid A (en av de 3 viktigaste steviolglykosiderna) upp till 600 mg/per liter.

En av pionjärerna som Stevia företagare har berättat för mig att de använder från 100 mg/ liter i sina drycker. Men detta är Rebaudiosid A, inte steviol. Omvandlar man ”äpplena” d.v.s. steviolen till Rebaudiosid A så får man en tillåten halt som motsvarar 240 mg/ liter att jämföras med 600 mg/ liter. Alla steviolglykosider har fått egna omvandlingstal uttryckt i förhållande till Steviol. För att göra det enkelt har man låtit Steviolmolekylen vara ”spiken som allt utgår ifrån”, men steviolen själv används inte i livsmedel utan fungerar bara för att få en samlad utgångspunkt för tillståndet.

Varför jämföra 80mg steviol/l med 600 mg Rebaudiosid A, i stället för 240 mg/l med 600mg/l. Med detta som grund sprider livsmedelsverket en osäkerhet om huruvida stevia är säkert,

Japanerna har använt Stevia fritt utan begränsningar sedan början på sjuttiotalet i betydligt mycket högre halter och därmed reducerat sockerintaget med 40 %.

Vill du läsa mer om stevia:
EUSTAS

Främja hälsa eller skär i trygghetsystemen

Postat av

Igår ställde jag en fråga till ansvarig minister Göran Hägglund som valt att vara hemma i Sverige istället för att delta i WHO (FNs världshälsoorganisation) möte som pågår i RIO.

Där samlas länder för att dela erfarenheter och diskutera strategier för folkhälsa. 103 stater är representerade och 60 ministrar deltar - men inte svenska ministern.

WHO har uppmanat världens länder att tillsätta folkhälsokommissioner för att minska hälsoklyftorna vilket
många länder har gjort det MEN inte Sverige.

Folkhälsa handlar om livskvalitet och livsvillkor inte bara levnadsvanor som regeringen tycks tro när de ständigt pratar om individens ansvar för sin hälsa.
Visst har vi alla ett ansvar MEN politiken har definitivt ansvar för hur man väljer att prioritera. Vi vet genom vetenskaplig forskning att stora ekonomiska och sociala klyftor är grogrund för ohälsa.

Nedskärningar i trygghetsystemen (a-kassa och sjukförsäkring) har definitivt inte verkat hälsofrämjande, tvärt om. Ökad oro för ekonomi leder inte till snabbare rehabilitering. Nej bra trygghetssystem som människor har förtroende för är däremot hälsofrämjande. Tygga människor är mer kreativa och vågar mer.

Hälsa uppmärksammas allt mer som ett medel för ekonomisk utveckling. En bättre folkhälsa kan öka samhällets produktivitet och minska kostnaderna för samhällets aktörer.

I Sv uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna för ohälsa till minst 120 miljarder per år.

Norge inför en ny lag från 1 jan 2012 som har som mål att bidra till samhällsutveckling som främjar folkhälsa och utjämnar sociala skillnader. Det gör att Norge ligger i framkant med det internationella arbetet inom området.
Något man inte kan säga om Sverige

MP har i vår budget föreslagit att Sverige ska tillsätta en folhälsokommission.

Länk till frågestunden i kammarenLänk budget motion
Länk MP Folkhälsomotion

Länk till Norska regeringen och deras nya lag

Åtta visioner om trygghet

Postat av

Idag presenteras antologin Åtta visioner om trygghet – socialförsäkring i förändring som Folksam och Arena Idé har tagit initiativ till och där jag medverkar.

Antologin tar upp frågor som socialförsäkringsutredningen jobbar med. Enligt direktiven till utredningen ska uppdraget ”ta sin utgångspunkt i de reformer regeringen genomfört inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen”. Men vad blir konsekvenserna om inga större förändringar görs? Kan vi verkligen fortsätta och lappa och laga på ett system som i grunden blöder. Jag tycker inte det. Vi måste våga tänka nytt.

Boken tar upp frågor som: vilka alternativ finns till dagens socialförsäkringssystem? Hur ska finansieringen se ut? Kan kollektiva försäkringar eller privat finansiering vara komplement?

Min ingång är att ekonomisk och socialtrygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Med trivsel ökar kreativitet och människor vågar mer. Det krävs trygga system för att människor ska våga satsa, starta företag, byta jobb et c.

Framtidens socialförsäkring måste vara modern, enkel, solidarisk och trygg. Folk måste få tillbaka trygghetskänslan och systemet behöver få tillbaka folks förtroende. Ingen ska behöva misstänkliggöras när de är i behov av stöd. En väg som skulle kunna prövas är ett socialt trygghetssystem med en dörr in som finansieras gemensamt av alla, även de som inte tror sig kunna bli arbetslösa eller sjuka. Helt enkelt en allmän försäkring vid både sjukdom och arbetslöshet.

Länk till inbjudan

Visionerna har författats av följande personer: Viktoria Bergström (Kommunal), Gunvor G Ericson (riksdagsledamot för mp), Gabriella Lindquist Sjögren (fil.dr i nationalekonomi), Ruth Mannelqvist (docent i rättsvetenskap), Anders Morin (Svenskt Näringsliv), Roger Mörtvik (TCO), Kjell Rautio (LO), Joa Bergold (LO) och Nima Sanandaji (vd för tankesmedjan Captus).

Länk till socialförsäkringsutredningen

En socialförsäkring som ser till individen

Postat av

Vi har fortfarande långt kvar tills människor kan behandlas som de individer de är utan att först ses utifrån sitt sociala kön. Gamla strukturer styr socialförsäkringen.

Vi i Miljöpartiet ska använda den kunskap som finns om genusaspekter och könsstrukturer. En könssegregerad arbetsmarknad med stora löneskillnader kan inte korrigeras med hjälp av socialförsäkringen men en bra socialförsäkring kan bidra till att minska skillnader i ohälsa. Genom att bidra till ekonomisk och social trygghet, som vi genom folkhälsoforskning vet är hälsofrämjande, skapas samhälleliga förutsättningar för bättre och mer jämlik hälsa. Miljöpartiet driver på för ett helt nytt socialförsäkringssystem – en arbetslivstrygghet som ger ersättning vid både sjukdom och arbetslöshet och som omfattar alla.

Idag skriver jag på Miljöpartiets partiprogramsblogg om en socialförsäkring som ser till individen.
Bloggen handlar om vilket samhälle vi vill ha 2025 och inläggen ska så småningom mynna ut i ett nytt partiprogram.

Läs hela inlägget här

ät SMART ska inte stoppas av regeringen

Postat av

Vaknade till Ekot som rapporterar att regeringen har stoppat livsmedelsverkets förslag till miljösmart mat. Men varför backa så som Eskil Erlandsson gör?
Är det inte SMARTARE att se till att både miljö och hälsa vägs in i de kostråd som ges av livsmedelsverket än att värna kortsiktiga frihandels intressen.

Frihandel är bra - men då måste också miljöaspekter få vara ett av konkurrensmedlen. Hur en vara producerats har betydelse likaså hur långt den färdats. Mat som är färsk har en annan kvalité än det som åkt långt. Att det ska vara så svårt att få in i regelverket.

Men varför regeringen inte står upp för god matkvalité som också innebär miljökriterier blir för mig en gåta. Eskil Erlandsson som å ena sidan vill subventionera svenska bönder och öka den inhemska produktionen borde väl stå upp för att ha kostråd som tar hänsyn både till människa och miljö. Och var är folkhälsominister Hägglund - sunda varor och produkter är ett av målområdena i folkhälsopolitiken.

Folkhälsoinstitutet har för flera år sedan tagit över konceptet SMART som togs fram av folkhälsocentrum i Stockholmslänslandsting (numera nedlagt)

I boken SMART mat ges tips om hur du kan äta SMART bättre hälsa, bättre miljö och få pengar över. Läs här

Det borde spridas istället för att motverka som regeringen tycks göra. Skärpning folkhälsominister Hägglund att du inte fått med dig Eskil Erlandsson ansvarig för livsmedel.

Kommuner och landsting driver på Folkhälsoarbetet

Postat av

SKL (intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting) bjuder nu in till Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa.
Det är intressant att SKL tar vid där regeringen inte förmådde, dvs att ta fram en nationell handlingsplan så som WHO har uppmanat Sverige
och som jag tidigare bloggat om här.
Syfte är att tillsammans komma fram till de viktigaste insatsområdena, åtgärderna samt aktörerna som kan påverka att skillnaderna i hälsa minskar. Utgångspunkter för arbetet är de rekommendationer som förts fram i Världshälsoorganisationens (WHO) rapport, Closing the gap, 2008 (populärt kallad Marmotrapporten). Resultatet av arbetet redovisas i en rapport och konferens i mars 2013.

Social hållbarhet och folkhälsa är begrepp som är mycket nära förknippade med varandra. Namnet Social hållbarhet – minska skillnader i hälsa knyter an till det övergripande målet i folkhälsopolitiken och till begreppet social hållbarhet som används av allt fler kommuner, landsting och regioner. Social hållbarhet används många gånger för att tillexempel beskriva arbetet med folkhälsa, urban utveckling, jämställdhet och mångfald,mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete. Helt enkelt grön politik i ett nötskal.

SKL skriver i inbjudan till kommunerna och landstingen:
"Flera rapporter visar på att skillnaderna i hälsa är stora och i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället (kön, socioekonomi, etnicitet etc.)
Förekomsten av olika sjukdomar skiljer sig åt och är även stora när det gäller de faktorer som påverkar hälsan. Det kan handla om levnadsvanor som exempelvis tobak, kost och fysisk aktivitet eller faktorer som att känna delaktighet, ha ett arbete, fullborda sin skolgång eller att ha tillgång till en bostad. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uppmärksammat dessa skillnader och har beslutat att ha Jämlik hälsa och välfärd som prioriterad fråga under 2011".

Jag uppmanar alla Miljöpartister runt om i landet att delta i detta arbete.