Dahlström öppna ögonen


Var inte hopplös Dahlström öppna ögonen och se möjligheterna.
Ska Katrineholm vara som Sjöbo var för 25 år sedan när den kommunen gick till folkomröstning för att slippa ta emot flyktingar. Ett samhälle som präglades av främlings-rädsla och misstänksamhet. Är det målet för socialdemokraternas politik i Katrineholm.  I Sjöbo vändes utvecklingen och nyligen beslutades att öppna ett boende för ensamkommande flyktingbarn. Om alla kommuner i Sverige tog sin del i ansvaret att ta emot ensamkommande barn skulle det inte behövas en lag som ger migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med verket om mottagande av ensamkommande barn.

Jag blev både arg och ledsen när jag läste Katrineholmskuriren häromdagen. Göran Dahlström vill inte se att hans eget agerande i Katrineholm lett till att lagen nu skärps.

I dag är situationen helt orimlig. Fyra kommuner – Solna, Sigtuna, Mölndal och Malmö – tar emot huvuddelen av alla ensamma barn. Malmö ensamt tar emot över 50 procent.
 
Även om dessa kommuner gör en stor insats råder det akut brist på platser. I år saknas 1 300 platser vilket gör att barnen kommer fastna i tillfälliga boenden. Det är ingen bra start för dessa barn och ungdomar. Vill inte Dahlström och socialdemokraterna att dessa barn ska ges en bra chans att lära sig språket och komma in i det Svenska samhället. Vill inte Dahlström att ”alla ska med” som tidigare varit en socialdemokratisk paroll. Visst det är lätt att säga att någon annan ska ta ansvar men så hopplöst naivt, det är precis så snacket gått i de länder där främlingsfientliga krafter växt sig starka.

I år väntas 4 000 ensamkommande barn lämna in asylansökan, alltså drygt tio per svensk kommun. En liten liten del av världens drygt 42 miljoner flyktingar. Det är rimligt att alla kommuner hjälps åt att ge dem en bra start i det nya landet.

Efter en lång och farlig flykt kom Ali, Reza, Mortaza, Aster, Hanna, Amin och Hadi till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Några får stanna, andra inte. Kolla här om sju unga människor som lämnat allt.

Migrationsverket har årligen genomfört informationskampanjer och i 4 år har f.d. landshövdingen i Östergötlands län, Björn Eriksson, jobbat i aktiv dialog med landets kommuner för att se till att antalet platser för ensamkommande barn i kommunerna ökar. Och länsstyrelserna har förhandlingar med kommunerna. Men ändå har inte tillräckligt många platser för ensamkommande barn tillkommit.

Människor är det som utgör vårt samhälle, vi är alla en resurs och inte en belastning. Därför är det för Miljöpartiet självklart att jobba för en human invandringspolitik och en bättre samhällsintegration. Sveriges multispråkliga befolkning är en guldgruva av ofta outnyttjade språkresurser. Språkkunskaper är av största vikt på en allt mer global arbetsmarknad och uppmuntras tidigt i utbildningsväsendet. Det är också värdefullt för individen att kunna röra sig obehindrat mellan olika språk och kulturella miljöer. Forskningen visar entydigt att barn kan lära sig flera språk samtidigt och dessutom att flerspråkiga barn har en mer utvecklad uppfattnings- och abstraktionsförmåga än enspråkiga barn .

Katrineholm är inte den kommun som tar emot flest flyktingar varken i Södermanland eller i Sverige även om Dahlström vill få det att låta så. Inte heller är vi bland de 10 största om man ser till andel av befolkningen. Snitt siffran för de senaste 10 åren leds av Sorsele 1,75% följt av Dorotea 0,77% och Södertälje 0,71%. Flen ligger 8 på listan med 0,48% (källa Migrationsverket[1]). Inte heller om man ser till totalt andel utrikesfödda ligger Katrineholm bland de 10 kommuner med högst andel. Så nog borde Katrineholm kunna teckna ett avtal om att ta emot tex 10 av de 1300 barn som idag saknar boende.

Det finns så mycket myter och okunskap som tyvärr späds på av Göran Dahlström. Den som tror att kommuner med hög andel utrikesfödda är lika med hög arbetslöshet har fel. Så enkelt är det inte. Ta till exempel Södertälje som ligger bättre till än Göteborg sett till absolut och relativ sysselsättning för utrikesfödda, fastän 77 procent av Göteborgarna är infödda.

Det är sant att det behövs insatser för att människor som flytt hit ska kunna komma in i vårt samhälle, men det skapar också jobb i Katrineholm.

Miljöpartiet vill undvika att det politiska debattklimatet förskjuts i en rasistisk riktning och som Danmark exempelvis - där främlingsfientliga partiers närvaro i parlamenten lett att etablerade partier tagit efter deras politik och retorik. Vi vill möta främlingsfientligheten med det enda den inte tål: mer öppenhet, mer humanism.

Men socialdemokraterna i Katrineholm och Göran Dahlström tycks vilja det motsatta.

Andra som skrivit om ensamkommande barn
SvD Solnas komunalråd om deras erfarenheter.
Aftonbladet  ledare Vi borde ta emot fler
DN om vilka är de
 


[1] Mottagna flyktingar som andel av hela befolkningen. Siffran är ett snitt av de senaste tio årens värde.

Rädda Hadille – och Sveriges anständighet

Migrationsverket har fattat många ovärdiga, omänskliga och för tänkande människor helt ologiska beslut. Men frågan är om beslutet att utvisa tvååriga Haddile till Frankrike inte slår alla rekord. Hoppingivande är de starka reaktioner beskedet väcker och framför allt kraven som alltfler nu reser på en humanare migrationspolitik. För hur orimliga Migrationsverkets tillämpningar av lagarna än är måste kraven riktas mot politiker i allmänhet och migrationsminister Tobias Billström i synnerhet.

När Haddile var 20 dagar övergavs hon av sin mamma som varit spårlöst försvunnen sedan dess. Hon var kvar med sin styvpappa som misshandlade henne svårt. När flickan var 4 månader omhändertogs hon av socialtjänsten sedan hon fått livshotande skador av misshandeln. Sedan dess har hon bott hos en fosterfamilj som nu inte önskar något hellre än att få adoptera henne. Men den svenska byråkratin vill annorlunda. Migrationsverket vill utvisa henne till Frankrike eftersom hon är fransk medborgare. För dem spelar det ingen roll att ingenting annat än ett barnhem väntar på henne där och att ingen vet var hennes föräldrar är.

Upprördheten växer i Sverige över beslutet, vilket märks tydligt på sociala medier. Det är skönt att se. Nu måste vi se till att hålla liv i den debatt som uppstått om svensk migrationspolitik. Att fall som dessa inte faller under ”synnerligen ömmande fall” visar att lagen måste skrivas om innan fler faller offer för en hjärtlös svensk byråkrati.

Skriv under namninsamlingen mot utvisningen av Hadille här.

Fler som bloggar: Anna Helena Rudberg, Peter Andersson (S), Röda Malmö

Hur står det till med svensk flyktingpolitik?

På Flyktingbloggen berättar Sanna Vestin en av alla dessa hemska historier om, hur illa en del flyktingar behandlas. I det här fallet har en familj utvisats till sitt hemland, till tortyr. Sedan familjen faktiskt torterats och lyckats fly tillbaka till Sverige, gör Migrationsverket om samma sak en gång till. Det har hänt förr att felaktiga utvisningar skett. Till slut, sedan Sverige fällts i FNs kommitté mot tortyr, blev det klart att Sverige gjort fel, att utvisningen inte får ske. Så här skriver Sanna Vestin: Detta var nittonde gången Sverige fälldes för att ha behandlat enskilda i strid med FN:s konvention mot tortyr. Inget annat land har fällts så många gånger i den typen av fall. Det låter helt orimligt. Man häpnar. Inte kan väl vi, som är så öppna och humana, vara sämst i klassen, värst i världen, tänker man. Hur har vi kunnat styra till det på detta sätt? Är det reglerna eller Migrationsverket det är fel på? Jag blir nyfiken på, hur dessa 19 fall fördelar sig över tiden.

S i Katrinheolm spär på flykting rädsla och misstro!

Det är tragiskt att höra att den kommunen jag bor i leds av en politiker som flirtar öppet med flyktingfientliga krafter. Göran Dahlström kommunalråd i Katrineholm säger att de inte har råd att ta emot några släktingar till de Somalier som redan bor i Katrineholm, och har tillsammans med Moderaterna i kommunen gjort en skrivelse till regeringen där de ber om extra stöd. Annars är han rädd att kommunen måste spara in på andra verksamheter och att grupp ställs mot grupp. Han säger också att bara de som har jobb ska få flytta till kommunen. länk här till radioinslaget



Hur kan han säga att de inte kommer att ha råd. Han tycks vara dåligt insatt. Det finns pengar avsatt i statens budget för 2012 för denna reform och de kommer att gå till de kommuner som tar emot anhöriga. 850 miljoner är budgeterat från halvårskiftet 2012 och 1,7 miljarder för 2013.

Det verkar mer som det handlar om rädsla och misstro.
Göran Dahlströms uttalande om romer hösten 2010 strax innan valet minns vi väl alla.
Vad är det för människosyn som socialdemokraterna i Katrineholm står för? Bara de starka är välkomna till kommunen. Men även de som är fattiga och utan jobb måste handla mat i stadens affärer. Jag blir beklämd av att höra den inskränkthet som kommit att bli socialdemokraterna kännetecken i Katrineholm. Det parti som en gång stod upp för den lilla människan.
När kommunen tar emot anhöriga till de som redan bor här leder det till ökade statsbidrag som omvandlas fler jobb inom skolan och vuxenundervisningen. Det leder också till skatteintäkter.

Katrineholm är en typisk "betong kommun" som en gång var en industristad men som nu famlar efter en ny identitet. I 91 år har kommunen styrts av socialdemokraterna, efter senaste valet ihop med moderaterna. Och de verkar trivas ganska bra ihop, med konservativa värderingar och knappt något nytänkande.

EU:s murar mot omvärlden blir allt högre och främlingsfientliga vindar blåser över Europa.
Den utvecklingen behöver inte Katrineholm blåsa under. Här har kommunledningens uttalanden betydelse. Vilka krafter vill man samverka med.

Sveriges migrationspolitik har under lång tid blivit mer och mer restriktiv. Det har blivit svårare med anhöriginvandring, svårare att få visum, svårare att få stanna av medicinska skäl och det är mycket svårt att få stanna av skyddsskäl.
Miljöpartiet vill bryta den trenden och har inlett ett samarbete med regeringen som innebär ett antal åtgärder som går i en mer human och öppen riktning.

Vi har gjort en ramöverenskommelse med regeringen om den samlade asyl- och migrationspolitiken. I den ingår ett antal reformer som alla gör politiken mer mänsklig. Papperslösa ska ha rätt till hälso- och sjukvård och papperslösa barn ska ha rätt till skolgång. En fjärde migrationsdomstol ska inrättas, landinformationen förbättras och tillgången till auktoriserade tolkar ses över.

Den stora anhöriginvandringsreform som genomförs från halvårskiftet i år kommer att möjliggöra för människor från länder som utfärdar pass som Sverige inte godkänner, att återförenas. Det kommer att innebära att tusentals familjer från bland annat Somalia kan återförenas i Sverige. En åtgärd som också kan leda till bättre integration. Med sina nära och kära hos sig kan man lättare koncentrera sig på sfi undervisningen.
Med bättre möjligheter till integration blir det också lättare att få jobb.
Att det redan är hög arbetslöshet är ett problem för Katrineholm ja men det är inte ett argument för en avhumaniserad flykting politik. Det går att vända gamla industriorter till blomstrande kunskapssamhällen där industrier bygger miljöteknik och där servicesektorn växer. Se bara i Ruhrområdet i Tyskland, en gång ett gammalt smutsigt gruvområde. Idag en blomstrande region som vuxit ut till ett av Europas tätaste högskole- och forskningslandskap
Det finns massor av investeringar som skulle behöva göras för att ställa om Sverige till mer klimatvänligt och det leder också till jobb. Det
skulle vara bra för Katrineholm också. Men istället vill s och m härma andra kommuner och bygga ”logistikcentrum” och det i en tid när Green Cargo lägger ned pågrund av modratregeringens politik.
Här skriver Gustav Fridolin och Janne Rudén SEKO om det

Nej lyft blicken Göran Dahlström och var inte så rädd för det nya. Nya tider kräver nya lösningar. Se att en ökad inflyttning till kommunen kan leda till utveckling.

Åsa tar fajten för öppenhet

Ikväll står Åsa Romson (MP) bredvid Jimmie Åkesson (SD) i sin första partiledardebatt. Hon står intill honom och kan fråga varför han han motsätter sig de satsningar i det gröna budgetförslaget som kan göra Sverige till ett öppnare land. Varför vill han fortsätta förvägra barn till papperslösa mänskliga rättigheter som vård och utbildning? Varför säger han nej till satsningar på modersmålsbaserad undervisning fast det är väl belagt att det hjälper elever att lyckas med sin skolgång? Och varför vill han att Sverige ska fortsätta avvisa allvarligt sjuka människor som inte har möjlighet att få vård i sina hemländer?

För den som är tryggt förankrad i en politik för mänskliga rättigheter och öppenhet mot omvärlden är det knappast farligt att synas i samma bild som företrädare för en förvandla-Sverige-till-Skansen-politik. Tanken att någon skulle missta Åsa och Jimmie för bundisar känns mer komisk än oroande.

Att Vänsterpartiet och Lars Ohly dragit en annan slutsats är att beklaga. Särskilt om flykingfrågor kommer upp till diskussion, vilket man får anta att Jimmie Åkesson kommer se till. Som jag bloggat om tidigare behövs Vänsterpartiet som en kritisk röst nu när Miljöpartiet genom sin uppgörelse med regeringen om migrationspolitiken, bakbundit sig i vissa frågor. Bland annat har man accepterat regeringens EU-politik i migrationsfrågor.

Mer begripligt är det att Socialdemokraterna med sin historia som administratörer av en omänsklig flyktingpolitik känner sig manade att ställa till spektakel för att markera avstånd mot Sverigedemokraterna. Inte minst mot bakgrund av det högst obehagliga förslag, om att göra det möjligt att utvisa svenska medborgare, som kastades fram av (S)-företrädare i veckan.

Tack Åsa för att du tar fajten, såväl i förhandlingsrummen som i TV, för ett öppnare Sverige! Här kan du ladda upp med lite Timbaktu.

Mer att läsa om socialdemokratins bekymmer av allehanda slag på Peter Anderssons (S) blogg. Mer om flyktingpolitik på flyktingbloggen.

Låt oss vara konstruktiva – inte undfallande

6 av 10 MP-väljare vill samarbeta med alliansen, trumpetar idag opinionsanalytikern Arne Modig på DN Debatt. Ska jag då konstatera att jag har haft fel när jag hävdat att det vore förödande för Miljöpartiets trovärdighet att ge sig in i ett bredare samarbete med regeringen?

Å nej, sakta i backarna. Att människor som spontant ombeds att ta ställning till samarbete eller inte samarbete väljer samarbete är knappast att förvånas över. Förutom att ordet samarbete i sig har en positiv laddning, lämpligt att använda för den som vill visa på en positiv inställning till uppgörelser med regeringen, är det inte konstigt om många väljare tagit intryck av den senaste tidens diskussioner kring det osäkra parlamentariska läget som nu sammanfaller med ett högst osäkert ekonomiskt läge. Att samarbeta med regeringen för ”landets bästa” kan vid första anblicken tyckas ansvarsfullt.

Men nu har vi inte en regering med en politik som löser kriser, utan som tvärtom bäddar för mycket värre kriser på sikt. Vi har en regering som istället för att sätta igång byggandet av ett hållbart samhälle tar steg BAKÅT på miljöområdet, inte minst med sin infrastrukturpolitik som styr från järnväg till väg.* Och vi har en regering som bygger upp farliga sociala spänningar genom sin omvända Robin Hood-politik och hetsjakt på sjuka, arbetslösa och andra utsatta grupper. En sådan regering ska man inte dela med sig av sin trovärdighet till. En sådan regering ska man bjuda motstånd – inte minst genom att formulera tydliga alternativ.

Att göra upp i enskilda, tydligt avgränsade, sakfrågor är däremot en annan sak. Det är naturligtvis oerhört glädjande att kunna konstatera att de minst hundratals somaliska familjer som varit splittrade till följd av orimliga krav på ID-handlingar nu ser ut kunna återförenas tack vare en lagändring som MP drivit igenom. Lika glädjande är det att barn till papperslösa nu ska få laglig rätt till skolgång. Här har miljöpartiet uppnått tydliga resultat, utan att det på något sätt klumpar ihop oss med regeringens politik på andra områden.

Därmed inte sagt att uppgörelsen på migrationsområdet är helt oproblematisk. Jag har full respekt för den kritik som framförts, inte minst från vänsterpartister vilka tycker MP svikit sina ideal genom uppgörelser med regeringen som fortfarande står för en i grunden inhuman flyktingpolitik. Det är naturligtvis besvärande att nu tvingas tiga still när Sverige exempelvis tvångsutvisar irakiska flyktingar. Men att trots allt kunna ta steg åt rätt håll – som för många människor är helt livsavgörande – på ett område där så oändligt mycket gått åt fel håll i decennier tycker jag väger tyngre. Att Miljöpartiet lyckats bli en murbräcka mellan moderater och socialdemokrater som under lång tid höll ihop för att stänga förespråkare för en human flyktingpolitik ute från inflytande bäddar förhoppningsvis för ytterligare framgångar för humaniteten framöver.

Så visst ska MP vara ett konstruktivt oppositionsparti. Men låt oss inte för ett ögonblick bli undfallande och hymla med att Sverige behöver slå in på en helt annan väg än den vi befinner oss idag.

*Även om man stilfullt presenterar ett och annat första-hjälpen-kit för eftersatta spår på välregiserade presskonferenser, där man alltid slipper frågor från väluppfostrade politiska reportrar om de pengar man TAGIT från järnvägen.

Heja Danmark!

Hissar Dannebrogen och tar en vegetarisk pölse i afton för att fira en medmänsklighetframmarsch i Danmark. Enhetslistan och Radikale Venstre visar att det går att nå valframgångar genom att förespråka en human flyktingpolitik. Hoppas det får Socialdemokraterna att omvärdera sin inställning om att den restriktiva invandringsspolitiken ligger fast. Och att Radikale och Enhetslistan kan inspirera svensk politisk debatt.

Skål Danmark! För en medmänskligare politik - och för landets första kvinnliga statsminister!

Domstolar i Billströms tjänst

2006 avskaffades utlänningsnämnden och förvaltningsdomstolarna blev högsta instans i asylärenden. Detta efter en envis kamp från tillskyndare av en human flyktingpolitik som hoppades att nyordningen skulle leda till ökad rättssäkerhet för de asylsökande.

Fem år senare kan man tyvärr konstatera, som Sten de Geer på den utmäkta flyktingbloggen, att förhoppningarna kommit på skam. de Geer visar hur migrationsdomstolarna snarare blivit ett verktyg för regeringens djupt omänskliga migrationspolitik. Ett av många exempel är hur ett domstolsbeslut gjorde det fritt fram för migrationsverket att skicka asylsökande till Grekland i enligt med den s.k. Dublinförordningen som säger att ett asylärende ska avgöras av det EU-land en flykting först kommer till. Detta trots att det är helt uppenbart att asylsökande i Grekland i praktiken är helt rättslösa och saknar möjlighet till asyl.

Förutom att domstolarna i fall efter fall gör en högst restriktiv tolkning av reglerna, i linje med regeringens hårda politik, är domstolarna bekväma för minister Billström att gömma sig bakom. Vilken fråga som än ställs till migrationsministern om svensk flyktingpolitik blir svaret att det vore olämpligt om han som minister uttalar sig och på så sätt riskerar att påverka domstolarna. Självklart ska inte Billström uttala sig om enskilda domstolsärenden – det vore onekligen att åsidosätta rättssäkerheten. Problemet är att Billström också använder domstolarna för att slippa uttala sig om de lagar och regler som beslutats politiskt.

Att frånsäga sig allt politiskt ansvar och hänvisa till domstolar och myndigheter verkar vara en taktik regeringen använder sig genomgående av. Inte minst har vi sett det i turerna kring sjukförsäkringen. Att svårt sjuka människor har nekats ersättning har skyllts på försäkringskassan. Kan man be om lite politiskt ansvarsutkrävande? Om en gnutta medmänsklighet?

Människor vi inte ser


Läste en mycket bra artikel i Syd svenskan om hur människor lever i Sverige 2011 med arbetsvillkor som om det vore 1900 talets början.

"Fruktkorgen på dina barns skola. Restaurangen på din gata. Biltvätten runt hörnet.
Bakom lågprisalternativen döljer sig en underjordisk arbetsmarknad som ingen vill kännas vid men alla är del av"
Långt ifrån möjligheter till sjukpenning eller a-kassa.
Det handlar om politisk vilja och strukturer inte främst att du som individ ska lösa problemet genom att låta bli att handla av dessa företag.

Artikeln är tänkvärd och säkert ser det ut så här i andra städer också.
Ökade möjligheter för lagliga vägar att få jobba i Sverige behövs. Och bättre information om den möjlighet att få arbetstillstånd för de som sökt asyl med fått avslag och har jobb behövs ( så kallat spårbyte)
Läs hela artikeln här

Sabuni skämmer ut Sverige – igen

Det är uppenbarligen aldrig integrationsministerns fel när integrationen misslyckas. Hela Sverige borde skämmas över Nyamko Sabuni, jämställdhets- och integrationsministern. Hennes lösning på att integrera nyanlända i det svenska samhället är lägre löner och att minska den lagstadgade föräldraledigheten för just den gruppen föräldrar. Föräldraledighet i Sverige omfattar högst 16 månader. Genomsnittet för kvinnor med flyktingbakgrund att integreras i samhället (läs "få ett jobb" i Sabunis värld) är nio till tio år. På vilket sätt en kortare föräldraledighet skulle minska tiden för att integreras undrar jag. Förslaget saknar dessutom helt och hållet ett barnperspektiv. Varför skulle just barn till nyanlända behöver sina föräldrar under kortare tid?Sabunis regering införde vårdnadsbidraget just med motiveringen att föräldrar ska kunna var hemma längre med sina barn, fast det var tidigt känt från norska studier att vårdnadsbidraget kan motverka integrationen. Men nu vill ministern göra skillnad mellan barn och barn.

Sabunis budskap är att barnen står i vägen för integrationen. Jag skulle helt och hållet vända på det och säga att barn är en utmärkt väg till integration, eftersom de genom förskolan och skolan finns i de samhällsbärande insitutionerna. Dessa kan bli broar till majoritetssamhällets kulturer och språk. Barn borde inte ses som hinder, utan som tillgång för föräldras integration. Det förutsätter dock ett konsekvent integrationsperspektiv i förskolans och skolans verksamhet, så som utökad allmän förskola. Varför barn till arbetslösa och föräldralediga inte får vara på förskolan mer än 15 timmar i veckan har jag aldrig förstått. Den svenska förskolan har ett utpräglat lärande- och demokratiuppdrag, varför en bestraffning av redan marginaliserade gruppers barn helt enkelt är fel.

Förslaget om lägre löner och förkortad föräldraledighet för nyanlända är inte bara diskriminerande utan visar också återigen på att set är bara med piskor Nyamko Sabunis Folkparti vill bedriva politik.

Sabuni skämmer ut Sverige – igen

Det är uppenbarligen aldrig integrationsministerns fel när integrationen misslyckas. Hela Sverige borde skämmas över Nyamko Sabuni, jämställdhets- och integrationsministern. Hennes lösning på att integrera nyanlända i det svenska samhället är lägre löner och att minska den lagstadgade föräldraledigheten för just den gruppen föräldrar. Föräldraledighet i Sverige omfattar högst 16 månader. Genomsnittet för kvinnor med flyktingbakgrund att integreras i samhället (läs "få ett jobb" i Sabunis värld) är nio till tio år. På vilket sätt en kortare föräldraledighet skulle minska tiden för att integreras undrar jag. Förslaget saknar dessutom helt och hållet ett barnperspektiv. Varför skulle just barn till nyanlända behöver sina föräldrar under kortare tid?Sabunis regering införde vårdnadsbidraget just med motiveringen att föräldrar ska kunna var hemma längre med sina barn, fast det var tidigt känt från norska studier att vårdnadsbidraget kan motverka integrationen. Men nu vill ministern göra skillnad mellan barn och barn.Sabunis budskap är att barnen står i vägen för integrationen. Jag skulle helt och hållet vända på det och säga att barn är en utmärkt väg till integration, eftersom de genom förskolan och skolan finns i de samhällsbärande insitutionerna. Dessa kan bli broar till majoritetssamhällets kulturer och språk. Barn borde inte ses som hinder, utan som tillgång för föräldras integration. Det förutsätter dock ett konsekvent integrationsperspektiv i förskolans och skolans verksamhet, så som utökad allmän förskola. Varför barn till arbetslösa och föräldralediga inte får vara på förskolan mer än 15 timmar i veckan har jag aldrig förstått. Den svenska förskolan har ett utpräglat lärande- och demokratiuppdrag, varför en bestraffning av redan marginaliserade gruppers barn helt enkelt är fel. Förslaget om lägre löner och förkortad föräldraledighet för nyanlända är inte bara diskriminerande utan visar också återigen på att set är bara med piskor Nyamko Sabunis Folkparti vill bedriva politik.