Europas största batterifabrik kan byggas i Sverige

Elbilar

Europas största batterifabrik byggs i Sverige, så kan det bli om företagets Northvolts planer blir verklighet. Northvolts VD Peter Carlsson var tidigare chef på Tesla och den planerade fabriken ska i första hand producera batterier till elbilar.

Fabriken planeras bli nästan lika stor som Teslas fabrik i Nevada och 2500-3000 personer planeras anställas. Målet är fabriken skulle starta 2020 någonstans i Sverige, vart är inte bestämt. Detta enligt DN.

Vi räknar med att bygga i Sverige. Här finns det mycket plats att bygga på, billig och grön energi, och vi har många viktiga mineraler för batteritillverkning i Norden. Bland annat finns nickel, kobolt, litium och grafit här, säger VD:n Peter Carlsson till DN.

På sikt vil Northvolt återvinna batterier. Även om detta låter lovande så kan det vara för tidigt att jubla än. Finansieringen av fabriken är än så länge olöst.

Utöver privata investeringar kommer vi även behöva låna pengar för att finansiera projektet, ett sådant skulle vara EU-lån, säger Peter Carlsson till Sveriges Radio.

Flera tidigare planer på batterifabriker i Sverige har misslyckats, även om det också finns lyckade exempel, enligt Ny Teknik.

Liksom Tesla planerar Norhtvolt att bygga litiumjonbatterier. Dessa batterier är effektiva i och med att det går att få ut nästan all el som de laddas med. De tillhör de tekniker för energilagring som lagrar mest energi per volym. Dock finns det en risk att de överhettas och börjar brinna, enligt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

 

Ett av USA:s största kolkraftverk läggs ned

Navajo

Under de senaste veckorna har det kommit två besked om nedläggningar av kolkraftverk i USA, skriver Washington Post. Orsaken är att den amerikanska kolindustrin har stora ekonomiska problem. 

Ägarna till kolkraftverket Navajo Generating Station i Arizona meddelade nyligen att kolkraftverket kommer att läggas ned 2019, vilket är flera decennier tidigare än beräknat.

Navajo Generating Station är det största kolkraftverket i västra USA och är den anläggning i USA som släpper ut tredje mest koldioxid. Ägarna motiverar nedläggningen med ekonomiska skäl.

För cirka en månad sedan meddelade även Dayton Power and Light att de 2018 kommer att lägga ned kolkraftverken Killen och Stuart i Ohio.

Anledningen till det amerikanska kolets dåliga trend är billig naturgas, billig förnyelsebar energi, regler för luftkvaliteten och svagare efterfrågan än beräknat på kol i Asien, skriver Micheal E Webber,  vice ordförande för energiinstitutet på Texas University. Dessa trender som ger kolet ekonomiska problem ser till stor del ut att fortsätta, och enligt Internationella Energirådet är kolproduktionen i USA nu lägre än under de senaste 30 åren.

Donald Trump ställde sig i valrörelsen tydligt på kolindustrins sida. Men det verkar nu alltså som att inte ens ägarna till kolkraftverken tror att Trump kommer att lyckas få glöd i kolindustrin.

Supermiljöbloggen har tidigare skrivit mer om den amerikanska kolindustrins problem om här och här.

Kolkraftverk i Stockholm stängs ner

800px-Kaknästornet_Frihamnen_Värtahamnen_Stockholm_Sweden_20050812

Efter hårda påtryckningar avvecklas det starkt kritiserade kolkraftvärmeverket i Värtahamnen.

Kolkraftvärmeverket i Värtahamnen är Stockholms enskilt största utsläppskälla för koldioxid, och har enligt ett pressmeddelande från Stockholms Stad stått för en tredjedel av de totala utsläppen.

Men nu försvinner den svarta fläcken från huvudstadens klimatkarta tidigare än väntat. Kolkraftverkets ägare Fortum väljer att avsluta den koleldade värmeproduktionen redan 2022, istället för att följa den ursprungliga planen om avveckling år 2030.

En bidragande faktor har varit den starka opinion som hörts mot det koldioxidsprutande kraftverket, bland annat på Supermiljöbloggens debattsida.

Framåt i natten


För en tid sedan såg jag från motorvägen en stor "solcellspark" utanför Västerås. Den ser tekniskt avancerad ut med möjligheter till fjärrstyrning av stativ o.s.v. Det lär vara kommunen som står bakom anläggningen. Det gillar vi. Det känns som min hemläxa att ta reda på fakta om investeringen, utfallet, användningen etc.

I förrgår körde vi till Eskilstuna och nu hade en "solcellspark" dykt upp där också, längs motorvägen, en bit hitom första avfarten. Hundratals solcellspaneler. Kanske såg den här anläggningen lite enklare ut men där var den. Jag har inte hunnit ta reda på, vem som byggt men gissar att det är kommunen och även i det här fallet står en faktakoll på önskelistan.

Jag råkar veta att båda dessa kommuner visat intresse även för vindkraft. Det gäller förstås att välja projekt för energiomställningen och att pröva sig fram men lika viktigt är än så länge inställningen, intresset, nyfikenheten och symbolvärdet av allt det.

Det går framåt med det förnybara, oavsett vad SD och övriga högerpartier säger och tycker.

Nord Stream 2 i Slite hamn

Moderaterna och Liberalerna på Gotland använder ett högt tonläge i frågan om eventuell uthyrning av Slite hamn till Nord Stream 2. För knappt ett år sedan röstade de för att påbörja arbetet att skriva ett nytt avtal med bolaget (se protokoll - 20151029 §348). "Tekniska nämnden får i uppdrag att inleda en diskussion med intressenten i syfte att tillsammans undersöka förutsättningarna för att lösa logistikfrågor, kajplatsfrågor och reservhamnsfrågan på ett tillfredsställande sätt" hette det då. Nu verkar de ha tvärvänt av någon outgrundlig anledning. Tvärvändningen i sig är inget föredöme i hur ett bra näringslivsklimat skapas där stabila politiska förutsättningar är a och o.

År 2006 började debatten på Gotland att hetta till ordentligt inför dragningen av de första ledningarna som sedan togs i drift 2011. Jag var mycket aktiv i denna process och ytterst kritisk till hur Gotlands kommun hanterade frågan.

Bild: Nordstream
Det är stor skillnad nu mot då. 

Moderaterna på Gotlands officiella ståndpunkt då var att man var för uthyrningen av Slite hamn. Den avgörande skillnaden är att vi då behövde bygga om hamnen och specialanpassa den till Nord Streams behov. Det hittades på en särskild betalningsmodell som skulle finansiera investeringen och krävde en i allra högsta grad kreativ bokföring för att kunna vara förenlig med kommunal redovisningssed. Samtidigt pågick en tillståndsprocess där Gotlands kommun skulle yttra sig.

Denna gång finns hamnen där och krävs inga stora investeringar från Region Gotland. Den planerade sträckan är nästan identisk mot förra dragningen. Tillståndsprocessen bör därmed inte kunna skiljas väsentligt från förra gången.

Det är obegripligt att Moderaterna nu kan landa i helt motsatta uppfattning när till och med jag inte kan se att det denna gång finns möjlighet att neka ett bolag som vill använda hamnen i Slite tillträde, vad jag än tycker om vad det är de vill bygga.
Bild: Nord Stream 2 - parallella dragningar

Jag fördjupar mitt resonemang för de som orkar läsa.

Nord Stream 2 AG har lämnat in en ansökan till svenska staten om att få lägga ut två nya rör på Östersjöns botten för att leverera naturgas från Ryssland till Tyskland. Därifrån kan gasen levereras till andra länder i Europa. Sedan några år ligger det redan 2 gasledningar på samma sträcka.

Att investera stort i infrastruktur för konsumtion av naturgas som är en fossil energikälla känns helt fel. Vi har ett klimathot framför oss och då borde all kraft läggas på att energieffektivisera och bygga ut förnybara energikällor. 

Nord Stream 2 AG ägs av Gazprom där ryska staten i sin tur är huvudägaren. Att göra Europa än mer beroende av rysk gas är minst sagt ett vägval av såväl energipolitisk som försvarspolitisk stor betydelse. 

Gotland blir återigen en liten bricka i detta jättelika projekt. Inte i första hand för att Gotland ligger strax intill den tilltänkta dragningen. Nord Stream 2 vill även denna gång använda sig av Slite hamn under tiden då rören ska läggas ut i havet. Såväl Moderaterna som Liberalerna försöker nu profilera sig som mest Rysslandskeptiska och för en öppen debatt om att Region Gotand inte ska upplåta hamnen.

Är det en bra idé att Europa gör sig än mer beroende av rysk gas?
Knappast en fråga Region Gotland beslutar om.

Är det en bra idé att investera stort i infrastruktur för fossila bränslen?
Inte heller Region Gotlands sak att avgöra

Ska vi göra affärer med ryskägda bolag utifrån det spända säkerhetspolitiska läget?
Region Gotland ska nog inte på egen hand börja inleda handelssanktioner...

Att inte Region Gotland på ovanstående frågor kan grunda sina beslut om uthyrning av en hamn kopplas i juridiken till "den kommunala kompetensen".

Liknande ställningstaganden om kommuner ska kunna vägra tillträde av vissa fartyg eller inte har prövats i Regeringsrätten tidigare. Helsingsborgs kommun beslutade 1987 att kommunen är beredd att ta emot besök av främmande örlogsfartyg endast om dessa uttryckligen garanterar att de inte medför kärnvapen. "Regeringsrätten finner att beslutet (...) har karaktären av opinionsyttring på det utrikespolitiska området. Det faller därför i sin helhet utanför den kommunala kompetensen enligt den allmänna kompetensregeln i 1 kap 4 § första stycket kommunallagen". Beslutet upphävdes (här finns en länk till avgörandet).

Jag tycker inte att en gasledning är en bra idé. Men om det finns ett tillstånd att bygga den, och vi redan har en hamn som byggarna vill använda, så kan inte vi neka dem. Vid byggandet av Nord Stream 1 hade vi ingen lämplig hamn - den behövde byggas för dryga 80 miljoner. Det är stor skillnad.

I Kenya och Tanzania

En gång varje mandatperiod reser utskotten på en studieresa utanför Europa. Vi i Miljö- och jordbruksutskottet hade enats om två resmål; halva utskottet åkte till Chile och den andra halvan till Kenya och Tanzania. Jag åkte med till Afrika.  Klimatförändringarna, artutrotning, jord- och skogsbruk i ett annat klimat och energifrågan var några saker vi ville studera. Och det blev 10 omtumlande, intensiva, lärorika och roliga dagar. Med många spännande möten med ministrar, bönder, miljöaktivister, djur och natur.

Klimatförändringarna

Visst märker vi av klimatförändringarna i Sverige. Men de är än tydligare i dessa länder. Ett förutsägbart klimat med återkommande torr- och regnperioder har förändrats till ett oförutsägbart. Ett klimat där det blir svårt att veta tiden för sådd och plantering och där skördarna förstörs av för mycket eller för lite vatten.

– Vi drabbas hårt både av de längre torrperioderna, de oförutsägbara regnen som blir allt häftigare, den ökande jorderusionen, och de nya sjukdomarna, förklarade Kenyas jordbruksminister Willy Bett för oss redan andra dagen på vår resa. Och detta kom många fler att vittna om i fortsättningen, inte minst de som drabbades hårdast – de småskaliga bönderna vi träffade både i Kenya och Tanzania.

Tjuvjakt och illegal handel med utrotningshotade djur och växter

– Need, greed and ignorance”. Nöd, girighet och ignorans. Det är orsakerna till tjuvjakten!

Ibrahim Thiaw, ställföreträdande chef för FN:s miljöprogram UNEP, är tydlig. Fattiga lokala tjuvjägares behov av pengar till mat, mellanhändernas girighet och konsumenternas ignorans, till exempel för det faktum att den afrikanske elefanten och den svarta noshörningens håller på att utrotas.

Vi befinner oss i FN-huset i Nairobi och tjuvjakt och den illegala handeln med döda och levande djur och växter är något vi redan hunnit diskutera flera gången på vår resa. Konsumenterna finns framförallt i Kina och andra asiatiska länder där det är hög status att äga elfenben och där man tror att noshörningshorn kan bota både impotens, cancer och bakfylla. Men både i Asien och Europa förs djur in illegalt. Djur som fångats i det fria och döms till att leva ett liv i fångenskap. Trots att de enligt internationella överenskommelser ska vara fredade.

Lejonstammarna har minskat med 43 procent på 20 år. Den afrikanske elefantstammen i Tanzania har mer än halverats sedan 2009 (från 109 000 till 43 000). Förra året dödades 15 000 elefanter av tjuvskyttar. Och av de svarta noshörningarna som det 1970 fanns 65 000 i Tanzania är idag nere i 127 stycken. Det är skrämmande siffror och allvaret i den här artutrotningen blir mer tydlig när man befinner sig på plats. Och får träffa alla de människor, som arbetar mot jakten. Vakterna i Nationalparkerna, Zoologer, miljöaktivister, turistarbetare och politiker. Alla sliter de hårt, alla är de djupt oroliga.

Ett ytterligare hot är den stora befolkningsökningen som leder till att allt mer jord tas i anspråk. Djurens livsrum krymper och konflikterna mellan bönder och rovdjur(som tar boskap) och elefanter (som trampar ned skörden) ökar. En utmaning för både politiker och de som arbetar med att vakta och skydda de vilda djuren.

Avskogningen

– Varje dag försvinner 1000 hektar skog. Det är ett jätteproblem, säger Tanzanias miljöminister January Makamba när vi träffar honom. Det står som nummer ett på min lista och regeringen kommer att presentera en ny skogspolitik i år.

Och att det är en utmaning i ett land där 90 procent av energin kommer från träkol och brännved är förståeligt. Liksom att miljöaktivister och naturorganisationer faktiskt förespråkar ökad användning av fossil naturgas som energikälla istället

– Ja, om vi ska hindra avskogningen och de negativa effekterna på ekosystemen som det för med sig måste vi säga ja till utvinnande av fler naturgasfyndigheter, säger t ex Lucy som företräder en naturorganisation. Den prioriteringen måste vi göra.

Energi till alla

Ökad tillgång till energi är en nyckelfaktor om de afrikanske länderna ska utvecklas och höja människors levnadsstandard. I Tanzania har t ex mindre än var tionde landsbygdsbo tillgång till el.  Elkonsumtionen för  Tanzanias 50 miljoner invånare  är idag 5Twh om året. Att jämföra med 140 TWh för oss 10 miljoner svenskar. Att politikerna svarade rätt spetsigt på våra frågor om det smarta i att börja bryta stenkol och pumpa upp naturgas för att öka tillgången på el är rätt förklarligt.

-Våra utsläpp är bland världens lägsta. Vi är och kommer att vara ett nettoutsläppsland, sa till exempel Mr Makamba.

Grannländer – men ändå så olika

Jag har aldrig varit i Afrika förut. Den här resan har verkligen fyllt på mitt förråd av kunskap och insikter som är viktiga för de beslut som vi fattar i riksdagen. Den har också varit en resa i tiden för mig, som är gammal nog för att från Sverige ha följt Kenya och Tanzanias utveckling  sedan självständigheten på 60-talet. Båda länderna styrdes länge som enpartistater men med helt olika inriktningar. Kenya tog den väg som stavades kapitalism, Tanzania den som stavades socialism. I Kenya behölls stamlojaliteten, i Tanzania bröts den upp. Hur detta på gott och ont har format länderna, samhället, politikerna och människorna 50 år senare var spännande att studera och diskutera. Och väckte hos mig många tankar på vårt eget lands utveckling och framtid. Den ständiga frågan för en miljöpartist – hur kan vi kombinera det bästa av flera världar? Vi som inte vill till höger, inte till vänster, utan rakt fram.

Några bildnedslag från vår resa – fler kommer …..

NAIROBI, Kenya sön 28 aug

Första kvällen träffade vi bland annat Sveriges ambassadör Johan Borgstam och zoolog Ann Olivecrona.

Första kvällen träffade vi bland annat Sveriges ambassadör Johan Borgstam och zoolog Ann Olivecrona.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NAIROBI mån 29 aug

Möte med miljödepartementet och statssekreterare Margret W Mwakina

Möte med miljödepartementet och statssekreterare Margret W Mwakina

 

Möte med Jordbruksutskottet

Möte med Jordbruksutskottet

Inspererande möte med vice talman Joyce Cherono Laboso. Som är kritisk till att jämställdhetsarbetet i parliamentet och i landet går så långsamt.

Inspererande möte med vice talman Joyce Cherono Laboso. Som är kritisk till att jämställdhetsarbetet i parliamentet och Kenya  går så långsamt.

 

I talarstolen...

I talarstolen…

image

NAIVASHA tis 30 aug


På rosfarm

Rosfarm i Naivasha

På rosfarm

På rosfarm i Navachia

Drift Valley - mänsklighetens vagga

Drift Valley – mänsklighetens vagga

Almedalen och äganderätten

Så börjar Almedalen gå in på sin slutspurt. Idag är det Miljöpartiets dag och jag ser fram emot att delta i alla de spännande seminarier och aktiviteter som vi arrangerar. Det har varit en intensiv vecka med många debatter. Jag har debatterat ekoturism, återbruk, sjöfart, avfallsförbränning, kärnavfall, kvotplikt, skogspolitik mm mm

På många seminarier har miljömålsberedningens förslag kommit upp. Och det känns stort att stå tillsammans med kollegor från de andra partierna och förklara hur vi har tänkt och varför vi tycker det är så viktigt att vi i klimatfrågan går fram på bred front. Att vi i riksdagen beslutar om gemensamma mål och styr upp arbetet i en klimatlag. Och att vi faktiskt är överens om strategier och styrmedel på många områden. Att regeringen bör införa ngt form av kvotplikt är en. Att kollektivtrafik, cykel och gång måste bli norm i trafikplaneringen än annan.

I onsdags deltog jag i ett seminarium om skogen ”En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan” som arrangerades av Future Forest, Umeå universitet och SLU. Där utfrågades också juristen och skogsutredaren Charlotta Riberdahl. Det var spännande att lyssna på hennes tankar kring skogen som resurs och det rättsliga regelverket kring brukandet. Hon tillät sig också att vara lite filosofisk och provocerande kring detta att skogen, som är en så viktig resurs för alla, ägs av någon. 

Jag satt och tänkte att Almedalen är platsen där vi kan tillåta oss att göra sådana reflexioner och twittrade om det.  Jag är ledsen om den tweet jag skickade ut om detta har misstolkats. Som i sin tur har lett till att skogsägare har blivit oroliga och arga. Det vill jag be om ursäkt för och klargöra:

Självklart är äganderätten en självklarhet både för mig, miljöpartiet och skogsutredaren. Vi ifrågasätter inte den privata äganderätten. Skogen ska brukas ansvarsfullt och hållbart. Och det gör den bäst genom ett mångsidigt brukande och ägande.

Ha en skön sommar alla. Det tänker jag ha – och ta semester från både blogg och Twitter 😉

 

Energikonsumtionen i världen fokuserar på ökat fossilt bränsle

Så här såg energi konsumtionen ut 2013 och som du ser har fossila bränslen ingen tendens att sjunka.

 Vi kan vara hur klimatsmarta vi vill. Så länge vi har det ekonomiska systemet att vi kräver ständig vinstökning så länge kommer industrin att kräva mer energi och vi väljer fortfarande fossila bränslen. Hela världen måste tänka om och ändra det ekonomiska tänkandet.

Du ser också att alternativa bränslen har ökat och det är positivt. Vi måste dock se till att fossila bränslen minskar om vi ska ha någon chans.


Rökridå


Ibland är de där politikerna bara för mycket. Näringsminister Damberg kommer just nu med en nyhet om att regeringen ger Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökningar i uppdrag att se över hanteringen av gruvavfall. Han fick gräva länge i lådorna för att hitta något positivt att matcha Vattenfallskatastrofen med brunkolet med. Avfallshanteringen i gruvor var det han kunde hitta.

Damberg rubricerar uppdraget Sverige ska bli föregångsland inom hållbar gruvnäring. Det är självklart att avslutad gruvverksamhet inte ska överlämna en skadad miljö eller ekonomiska åtaganden till framtida medborgare, säger han samtidigt som han förbereder ett godkännande av Vattenfalls tyska brunkolsplaner.
- Magstarkt! sa' Bill
- Magstarkt, var ordet sa' Bull

Stoppa vansinnet!


... skrev tre tydliga och kunniga miljöprofiler, Naomi Klein, Bill McKibben och Johan Rockström, i ett debattinlägg igår i SvD. De kritiserar Vattenfalls beslut att sälja ut sin brunkolsverksamhet mycket hårt. Det är lätt att förstå budskapet och att hålla med. I den svenska politiska debatten har V och MP samma uppfattning som de tre men MP har lyckats hamna mellanhand ännu en gång. I valrörelsen var budskapet klart. Lägg ner, sälj inte! Hoppas partiet kan stå fast vid det, även om det leder till regeringskris.

Vattenfalls styrelse är till för att se till att bolaget tjänar pengar. Visserligen har man inte varit särskilt framgångsrik med det de senaste åren men man kan inte förvänta sig av en bolagsstyrelse att den ska bortse från bolagets vinstintressen. Däremot borde det vara ett ägarintresse att medverka till begränsningar av klimatproblemet. Ägardirektiven är tydliga när det gäller anpassning av verksamheten till hållbar energi men styrelsen har inte tolkat det som att ägarna faktiskt uppdragit åt dem att fatta kostsamma beslut om nedläggning av en omfattande verksamhet. För det är just det som svenska folkets Vattenfall borde göra. Lägga ner, alltså. Tyvärr har väl styrelsen rätt i att den, utan tydliga direktiv om annat, måste se till pengarna före klimatet, så här skulle behövas politiskt ledarskap. Ett typiskt exempel på just det. Kommer Löfvén & co att leva upp till det kravet? Nej, tyvärr, kan jag inte tänka mig det. Har MP någon möjlighet att påverka regeringen åt rätt håll? Knappast.

Men regeringen borde lägga sig i. Lägg ner och betala! För planeten är det värt det. Sverige har råd.

Jobbigt för MP


Jag såg nyligen den s.k. förtroendebarometern, där ett opinionsundersökningsinstitut (28 bokstäver, puh) redovisar svenskarnas förtroende eller bristande förtroende för organisationer, företag, institutioner, politiska partier m.m. En del resultat är överraskande, andra inte. Att bara var tionde tillfrågad har förtroende för Expressen, som därmed intar en jumboplats, tror jag inte någon förvånas över. Aftonbladet har en marginellt bättre siffra. Av riksdagspartierna ligger SD sämst till men både MP och KD ligger bland de 10 sämsta, alla kategorier. Inte så förvånande det heller. Personligen beklagar jag, som flera gånger förut, att inte fler människor sätter större värde på politik för planeten, haven, växter, djur och människors lika värde och att man alls kan reflektera på att hellre rösta på SD eller KD än på MP.

Situationen i MP är turbulent efter bleka insatser från språkrören och framförallt efter svängningen i flyktingfrågan. Meningsmotsättningarna är skarpa och opinionssiffrorna usla. Helt nyligen har diskussionen om det tyska brunkolet tagit fart igen, i varje fall inom MP. Röster höjs för att Vattenfall inte ska sälja av dessa “tillgångar” för fortsatt drift. Det är lätt att hålla med. Det enda rätta är att inte sälja brunkolsverksamheten utan att avveckla den i egen regi snarast möjligt. Det är uträknat, hur många miljoner ton koldioxid, som man i så fall skulle kunna hindra från att hamna i atmosfären men jag minns just nu inte annat om talen än att de är mycket, mycket stora. Har svenska folket råd med det? Ja, det har vi. I alla fall lika mycket som att betala mångdubbelt mer för tidigare Vattenfalledningens dåliga affärer.


Energipolitik är inte ett enskilt vinstintresse


Pekka Lundmark, nej han är inte en av världens främsta hockeymålvakter genom tiderna, han är vd för Fortum och har synpunkter på energipolitiken, läste jag i tidningen i morse. Hockeymålisen har ett i i stället för ett u i efternamnet. Pekka Lundmark tycker att alla statliga subventioner till förnybara energikällor ska tas bort. Varför man hoppar på förnybara energikällor, när man är chef för ett energibolag, kan man fundera på. Energiföretag om några borde ha intresse av långsiktig energi. Fortum lär investera i vågkraft men jag känner inte närmare till omfattningen eller allvaret i satsningen. Från Fortum uppges att man investerar stort i förnybart och att två tredjedelar av den energi man tillhandahåller är koldioxidfri. Det troliga skälet till att Lundmark klagar på stöd till förnybart och på effektskatten för kärnkraft, är nog ändå att Fortums lönsamhet beror alldeles för mycket på intäkter från fossila, icke förnybara energikällor. Man må väl förstå att en vd för ett jätteföretag i vår kvartalsekonomi har en kortsiktig inställning i största allmänhet. Ju mer klimatproblem stör bolagets vinststrävanden, desto svårare blir det för ledningen att prioritera klimatproblemen. Ägare kräver hög avkastning nu inte sedan eller rättare sagt både nu och sedan. Själv tillåter jag mig att ta Lundmarks budskap med en rejäl nypa salt. Omställningen till förnybart är inte längre ett val för det enskilda företaget utan ett måste för oss alla. Sedan är det bara frågan om tidsplanering och finansiering.

Landskap i förändring

DSC_0548

Rädda tallskogen, stoppa landskapsförändringen!

Just nu pågår den största landskapsförändringen i manna minne, utan att någon reflekterar. Det är länets karaktärsskogar av tall, med markbädd av lingon och blåbärsris, som just nu i en rasande takt huggs ner och ersätts med artfattig granplantage.
Grundproblemet: det sätts för mycket gran där det egentligen borde sättas tall
Konsekvenserna kan vi redan ana ur ett ekosystemsperspektiv här i Kalmar län. Den faktiska förlusten av tallskog är nu 11% per år, med förödande konsekvenser för flera arter. Den årliga arealförlusten, blir om det fortsätter i samma takt, ca 80 000ha av länets produktiva skogsmark, om ca 700 000ha. Påverkan slår även på industri och näringsliv som behöver tall och löv i sin produktion.

Orsak till problemet: jakt- och skogsbruket är obalanserat
Jakt- och skogsbruksintresset måste göra gemensam sak. En sund viltstam i balans med skogens ekosystem måste till. För orsaken är högt betestryck från klövvilt, både älg och rådjur som betar på tallen och driver markägarna till att plantera gran. Om fler istället vågade satsa på tall, desto mindre blir trycket på varje plantering och därmed skulle vi återfå sunda slaktvikter på älg. (Idag skjuter vår jägarkår kalvar med ”kriminell slaktvikt” om 42kg, normal slaktvikt borde vara 80kg. Senaste älg inventeringen visar att 44% av den tallskogsmarken, har ställts om till annat trädslag. Ett skogsbruk som bejakar tallskog och inslag löv ger en rikare skog både för naturintresset som för jakt- och skogsbruket.

Balans på viltet och en skog som anpassad för vårt landskap = mera tall helt enkelt!
Värna landskapsbilden, viltet och mångfalden, se allvaret och gör gemensam sak regionalt. Detta är min uppmaning till LRF, Jägarförbundet, Skogsbolagen och Naturskyddsorganisationer som kan göra skillnad och vända utvecklingen. Denna insikt ger jag nu till regionförbundets arbetsutskott och Landshövdingen för beaktande. Till vår hjälp har vi skogsstyrelsens faktaunderlag, dags att göra om och göra rätt.

Akko Karlsson (MP)
Vice ordförande i Regionförbundet med ansvar miljö
Partistyrelseledamot med ansvar Gröna Näringar jakt och viltvård

Även i Barometern och VT

http://www.barometern.se/debatt/radda-tallskogen/
http://www.vt.se/opinion/stoppa-landskapsforandringen-8147518.aspx


Björklund kvar i 1900-talet

Folkpartiledaren Jan Björklund jublar idag över ett antal tekniska högskolors förfrågan om att bygga en ny kärnkraftsreaktor i Oskarshamn. Reaktorn är tänkt att används för forskning och utveckling av ny kärnkraft. Jag upphör inte att förvånas över fastklamrandet vid 1900-talets teknik. Den en och en halv miljard som testreaktorn skulle kosta skulle göra så mycket mer nytta i utvecklingen av nya solceller, vindkraftverk eller andra förnybara energislag.

I Tyskland har beskedet om att kärnkraften ska avvecklas dragit igång en mycket snabb utbyggnad av den förnybara energin. Investeringar i en kärnreaktor riskerar att ytterligare bromsa utvecklingen av det förnybara i Sverige.

Men utan kärnkraft kommer Sverige att stanna, har vi ju hört. Vår industri behöver den billiga elen från den, sägs det. Ett helt ogrundat påstående, vill jag hävda. Att kärnkraftselen är billig idag beror framför allt på att kärnkraftverken är gamla, att investeringarna är gjorda för flera decennier sedan. Ny kärnkraft är däremot svindyr. Och att köra de gamla reaktorerna i all evighet är naturligtvis inte ett alternativ. Då är frågan vad vi ska ersätta dem med och för mig är svaret självklart: förnybar energi.

Jag tror att Folkpartiet går en tuff valrörelse till mötes. Ett parti som går till val på 50-talets energi-försvars- och skolpolitik borde få svårt att hävda sig i en tid när allt fler inser att vi måste framåt med stora kliv om vi ska bygga ett samhälle som håller i längden. Jag väljer tvärtom ett parti som ser framåt.

Växthuseffekten

Lyssnar på Agenda och Jan Björklund som tycker att växthuseffekten är den viktigaste frågan. Konstigt att detta bara gäller när det pratas kärnkraft.
Var är Jan Björklund när det diskuteras växthuseffekt och trafik?
Kärnkraften är inte klimatneutral och definitivt inte framtidens lösning. Vi har minst två exempel på detta, Tjernobyl och Fukushima. Tjernobyl viftas bort att det var ett kommunistiskt och omodernt verk. Japan och flera kärnkraftskramare har alltid förklarat Japans verk helt säkra och ändå hände det som hände.
Hur mycket har inte dessa olyckor inte kostat människor och samhällsekonomin.
Att det hänt en allvarlig olycka i Fukushima verkar Jan Björklund inte känna till.
Om man krävde, att de som vill bygga och driva kärnkraftverk, ska stå för alla kostnader när det händer en olycka. Allt annat i samhället måste stå för sina kostnader om man åsamkar skador, så varför ska inte kärnkraftsindustrin göra detta?
Staten ska definitivt inte lägga några pengar på ny kärnkraft i någon form. Vare sig renovering av gamla eller bygga helt nya verk.
Det finns många energialternativ och så måste energikonsumtionen minska. Sverige har goda möjligheter att klara det framtida energibehovet.
Det gäller att satsa på forskning och ställa om gradvis till en långsiktigt hållbara energisystem.

Share on Facebook  Post on Twitter