Borås Tillsammans – Goda initiativ ger större medborgarinflytande

Det har varit mycket diskussion om demokrati och om hur man ska tolka ett valresultat de senaste dagarna, sedan det stod klart att Alliansen i Borås struntar i utfästelserna i valrörelsen om att inte ge SD ett avgörande inflytande i viktiga frågor.

Kanske kan det åtminstone komma något litet, litet gott ur denna soppa? Nämligen just att det leder till samtal om demokrati och om sätt att bredda och fördjupa demokratin. För mig och Miljöpartiet är detta en hjärtefråga. Vi har drivit på de medborgardialoger som nu blir verklighet i Borås i så skilda ämnen som hur Sjöbo torg ska se ut till hela stadens framtida utveckling som diskuterades runt om i kommunen i somras. Detta är steg för att öka medborgarnas inflytande och tillgängligheten till demokratin.

Nya stora möjligheter att komma i direkt kontakt med folkvalda har de sociala medierna gett oss, vi har infört E-petitioner för att ge medborgare ett direkt sätt att komma med förslag.

Borås politiker blir mer lättillgängliga - Borås Tillsammans
Den antirasistiska organisationen Borås Tillsammans är ett gott exempel
på hur man kan arbeta med att tillgängliggöra politiken i Borås


Det är också viktigt att medborgare och organisationer själva kan komma med initiativ och väcka frågor. Till exempel erbjuder den antirasistiska organisationen Borås Tillsammans ytterligare ett nytt sätt att påverka. Det handlar om att göra oss politiker än mer lättillgängliga. Titta själva här! http://www.minpolitiker.se/

Stötta förresten gärna Borås Tillsammans goda arbete också genom att gilla Facebooksidan. https://www.facebook.com/borastillsammans

Alliansen bör leverera sin budget senast om 2 dagar om dom aspirerar på makten i Borås Stad

Frågor som skall behandlas i Kommunfullmäktige skall beredas först och anledningen är ganska enkel. För det högsta beslutande organet i en kommun är det ju viktigt med ett bra beslutsunderlag som alla folkvalda har haft god tid att sätta sig in i. Beredningen fyller också en demokratisk funktion som ger medborgarna insyn i det politiska arbetet. 

När man aspirerar på att styra en stad med över 100 000 invånare går det faktiskt inte an att vara sent ute. För den partigruppering som har intentionen att få sitt budgetförslag antaget och som anser sig vara kapabel att styra Borås Stad är det helt enkelt inte rimligt att lämna in budgeten så sent att den inte hinner beredas i Kommunstyrelsen.

Det är rimligt att budgetens skall passera kommunstyrelsen
Det är inte rimligt att ett block som aspirerar på att styra Borås stad
inte klarar att visa upp sin budget till behandlings i kommunstyrelsen

Under mina år i politiken i Borås har jag jobbat hårt med att öka medborgarnas inflytande och delaktighet. Jag hade gärna sett att vi var igång med att avsätta delar av budgeten som medborgarbudget, med ett direktinflytande över pengarnas användning, men där är vi tyvärr inte än.
Att lägga fram sitt budgetförslag så att boråsarna först tätt inpå beslutsmötet får ta del av det minskar självklart möjligheten till delaktighet, och gör det svårare att ställa partier till svars för sina budgetförslag.

Kommunstyrelsens presidium fick även ett brev från kommunfullmäktiges ordförande idag: se nedan:

Kommunfullmäktiges ordförande anser att budgeten bör behandlas av ks
Alliansen bör respektera fullmäktige och den demokratiska
processen och bör leverera sin budget till beredning av ks

Jag förväntar mig helt enkelt att Alliansen lägger fram sitt budgetförslag senast på fredag, av respekt för kommunfullmäktige, boråsarna och den demokratiska processen.

Kulturpolitiskt program för ett grönt Stockholm


Kulturpolitiskt program för ett grönt Stockholm

Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad

Kulturen som motor i den växande staden
I Sverige, precis som i större delen av Norra Europa, sker just nu en metropolisering. Det vill säga en utveckling där den tidigare urbaniseringen under den industriella epoken har övergått till en postindustriell fas där de stora städerna växer mycket fort medan majoriteten av städerna – de små och mellanstora – krymper. Stockholm är landets snabbaste växande region, samtidigt sker en näringsstrukturell omvandling där industrierna lämnar huvudstaden och den offentliga sektorn minskar i betydelse gentemot övriga landet. De växande sektorerna återfinns inom finanssektorn och de kreativa näringarna. Idag är var fjärde företag i Stockholms stad en del av den kulturella och kreativa sektorn. [1] Det ställer höga krav på en kraftfull grön kulturpolitik.
Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad ser kulturen som en motor i den växande staden. Kulturen sätter staden i rörelse, får stadsdelar att leva upp och människor att tänka nytt. En fri och levande kultur är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle och erbjuder möjligheter för människor att leva långsiktigt hållbara liv. Kulturen är också viktig i utbildningssystemet. Kultur är ofta närproducerad, den avger ett förhållandevis litet ekologiskt fotavtryck och skänker livslust och glädje. Varje satsad krona på kultur är en investering i samhället som ger ett överskott tillbaka, både ekonomiskt och ekologiskt. Miljöpartiet vill därför se en kraftig tillväxt inom den kulturella sektorn i Stockholm.
Kulturens infrastruktur
Det offentligas uppgift är att stimulera kreativitet och stärka en kulturell tillväxt i samhället. Kulturens infrastruktur måste på samma sätt som all fysisk infrastruktur kontinuerligt underhållas och stärkas. Vi vill att kulturen ska växa på sina egna villkor. Därför ska en större andel av det offentliga stödet gå till infrastrukturella insatser som når många aktörer.
I Stockholm är kulturpolitikens roll dubbel. Kulturpolitiken har ett stort ansvar för att erbjuda alla stockholmare och alla besökare i Stockholm ett brett kulturliv med hög kvalitet. Varje stockholmare ska känna sig delaktig i stadens kulturutbud. Geografiskt ska kulturen nå ut till alla stadens delar. Kulturpolitiken har också ett ansvar för den kreativa sektorns tillväxt. Stockholm ska vara en nyskapande stad som bejakar talang och nya innovativa tekniker. Kultursektorn ska erbjuda fler arbetstillfällen i fler nyskapande företag. De två uppgifterna behöver inte stå emot varandra. Med en grön kulturpolitik får vi de att sammanfalla och stärka varandra.
Nyckeln till en starkare kultur i Stockholm ligger till en stor del i infrastrukturella satsningar. Om kultur är odling så är kulturpolitikens roll att skapa den bästa jordmånen. Genom att långsiktigt arbeta utifrån ett kulturperspektiv i förskolan och skolan liksom i en bred och öppen kulturskola uppmuntras intresset för kreativitet hos barn och unga. En kreativitet som främjar individernas tolerans och uppmuntrar skapande ända upp i vuxen ålder. I ett grönt Stockholm lever en kvarterskultur där varje stadsdel har minst en unik kulturinstitution av något slag. Miljöpartiet vill se fler teatrar, biografer och lokala kulturhus över hela staden.
För att uppnå detta ska stadens egna institutioner: Kulturhuset–Stadsteatern, Stadsmuseet, Liljevalchs och biblioteken få ett tydligare uppdrag att nå ut med sin verksamhet i hela staden. Miljöpartiet vill bygga en ny scen för Stadsteatern på Järva som kompletterar den scen Stadsteatern redan har i Skärholmen och vi vill skapa flera lokala kulturhus. Vi vill även ge incitament och möjligheter för det fria kulturlivet att växa i hela staden. Därför börjar vi med att omvandla den så kallade ”kulturbonusen” till ett infrastrukturellt stöd som kan sökas för upprätthållande av scener, repetitions- och träningslokaler, dyrbar utrustning, kontorsutrymmen och liknande. Därutöver förstärker vi stödet till initiering av nya kulturprojekt. Vi vill även skapa kreativa plattformar för samarbeten inom till exempel upphandlingar och praktisk assistans såsom vaktmästeri-, revisions- och ekonomitjänster. Kulturdirekt – som har startats av Stockholms stad och som tillhandahåller biljettförsäljning och annonsering – är en sådan verksamhet som har startats av Stockholms stad och som bör stödjas ytterligare.
Kultur behöver lokaler för att verka och växa
Miljöpartiet ser en mycket oroande tendens i Stockholm där kulturens kostnader för lokaler och hyror ökar kraftigt. En negativ brytpunkt i utvecklingen kom efter det borgerliga maktövertagandet 2006. Fram tills dess låg det fria kulturlivets kostnader för lokaler på runt eller under 10 procent, därefter har det ökat till över 50 procent av de totala kostnaderna. Orsakerna till detta beror till stor del på den bostads- och fastighetspolitik som har drivits i staden, där allmännyttan har sålts till privata aktörer och till nybildade bostadsrättsföreningar. Även stadens egna fastighetskontor och bostadsbolag har höjt hyrorna. Kulturproduktionerna urholkas idag av dessa höga kostnader för lokaler. Vi vill bryta den här utvecklingen på flera sätt, bland annat genom att införa så kallad ändamålshyra för kulturverksamhet. Det innebär att kulturell verksamhet inte ska betala mer än självkostnaderna för de lokaler de hyr. Detta uppnås genom att avkastningskravet slopas på stadens egna lokaler och att vi även verkar för ett motsvarande system inom privat sektor. Vi vill även finna system för att befintliga lokaler kan utnyttjas effektivare för flera verksamheter.
En grön bibliotekspolitik för Stockholm
Stockholm behöver en tydligare bibliotekspolitik. Idag utgör biblioteken ryggraden i stockholmarnas kulturliv. Med en ökad satsning på kvarterskultur och nya kulturinstitutioner över hela staden fördelas ansvaret för den lokala kulturen på fler aktörer. Biblioteken kan då inrikta sig mer på sina kärnuppgifter – inte minst att stimulera barns läsning – utan att för den skull sänka ambitionerna på att vara lokala ”kulturhubbar”. Miljöpartiet vill stärka kvaliteten i bibliotekens verksamhet. Bibliotekens roll i informationssamhället kommer fortsätta att bli allt viktigare. Medielandskapets snabba förändring ställer höga krav på kompetens och kunskapsutveckling. Det är framför allt de anställda på stadens bibliotek som kommer att få möta den utvecklingen. Miljöpartiet vill därför göra en satsning för att få fler utbildade bibliotekarier. Inte minst viktigt är detta för skolbiblioteken där vi vill fördubbla andelen högskoleutbildade bibliotekarier.
Kultur för barn och unga
Barnkultur är kultur för barn, med barn och av barn. Alla bitar är betydelsefulla. Miljöpartiet vill lyfta in FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) fullt ut i stadens styrdokument.
Barnkonventionen innebär att varje barn har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet, men också att vara med och påverka det. Vi vill därför skapa fler utrymmen där barn och unga får delta i kulturlivet på sina egna villkor. Vi stödjer och stöttar Lava, Rum för barn, TioTretton och Serieteket på Kulturhuset. Vi vill stärka bidragsgivningen till ungas initiativ för kulturella projekt och ge ungdomsgårdarna större möjlighet att själva utveckla sin verksamhet.
Miljöpartiet erkänner graffiti som en betydelsefull konstform och vill skapa öppna väggar för graffiti och gatukonst runt om i staden samt ta bort den otidsenliga befintliga nolltoleransen och klotterpolicyn.
Kulturen ska ges större plats i förskolan och skolan. Barn måste ”utsättas” för kultur i olika former för att senare i livet ha förutsättningar att göra egna val. Alla skolelever ska erbjudas en mångfald av kulturupplevelser och goda möjligheter till eget skapande. Förskolan och skolan ska i sin planering sträva efter att olika kulturyttringar integreras såväl i förskolans verksamhet som i skolans teoretiska ämnen. Skolbibliotekslagen ska följas så att varje elev i Stockholm har tillgång till ett skolbibliotek med utbildade bibliotekarier.

Kulturskolan
Miljöpartiet vill återupprätta den starka och breda kulturskolan som den såg ut innan 2006. Vi vill erbjuda kulturskolan till barn från fem års ålder. Vi avsätter resurser för att fler anställa pedagoger, skapa fler platser och sänka avgifterna. Vi vill att samtliga barn och unga från hela staden ska uppmuntras till kreativt skapande och att alla ska erbjudas en konkret möjlighet att ta del av kulturskolans resurser. Talangerna ska på bästa sätt tas tillvara inom kulturskolans avancerade program (KAP). Vi verkar även för att alla barn, genom elevinflytande, aktivt är med och påverkar och utvecklar kulturskolans utbud och undervisning på alla nivåer. Den skenande segregationen i Stockholm, som under de senaste åren har drabbat kulturskolan hårt, måste brytas. I ett grönt Stockholm ska det inte spela någon roll var du bor eller vad dina föräldrar tjänar om du vill delta i kulturskolan.
Museer och arkiv
I Stockholmsområdet finns över hundra museer som alla bidrar till att göra Stockholm till en stark kultur- och kunskapsstad. De allra flesta museer är privata eller ägs av stiftelser och flera får stöd från Stockholms kulturförvaltning. Miljöpartiet vill ha fri entré till alla offentligt drivna museer. Stockholms stad driver två museer i egen regi; Stockholms stadsmuseum och Medeltidsmuseet. Dessa båda museer förvaltar delar av vårt gemensamma oersättliga kulturarv och vår historia. De måste därför både värnas och utvecklas, bland annat genom att ges större möjligheter till egen kompetensutveckling och till egenproducerade utställningar.
Miljöpartiet vill stärka forskningsanknytningen på stadens förvaltningar genom att stödja forskningsinitierande insatser i samarbete med universitet och högskolor. Stadsarkivet och stadens museer ska premieras i en sådan satsning.
Vi vill att Stadsarkivet, som har varit drivande i övergången till digital hantering av arkivhandlingar och en ökad offentlig insyn i stadens dokument, ges nödvändiga resurser för att genomföra en plattformsoberoende IT-struktur baserad på fri programvara.
Scenkonst och stadsteatern
Miljöpartiet vill att Stockholms stad ska skapa förutsättningar för såväl smal som bred scen- och performancekonst där mångfald och konstnärlig frihet ska vara vägledande. Vi vill stimulera till fortsatt hög kvalitet och nytänkande på scener och övriga spelplatser. Därför är det viktigt att kulturnämnden håller sig väl underrättad om teatrarnas och övriga utövares utveckling, inriktning och mål. Vi vill långsiktigt stödja de fria teatrarna på deras egna villkor. Vi menar att det behövs nya riktlinjer för det offentliga kulturstödet där både nyskapande idéer och tidigare erfarenheter spelar in i bedömningen.
Kulturhuset och lokala kulturhus
2013 slogs Kulturhuset och Stockholms stadsteater ihop till en gemensam verksamhet. Miljöpartiet var tveksamt till underlaget som föregick sammanslagningen. Bland annat saknades riskanalys och inhämtning av personalens synpunkter varför man nu behöver avvakta kommande utvärderingar innan man fullt ut kan avgöra det nya bolagets förutsättningar. Ambitionen för den stora institutionen är dock att stärka stadens kulturliv på många fronter.
Miljöpartiet driver frågan om lokala kulturhus; vi vill skapa en helt ny infrastruktur vid sidan om biblioteken, där Kulturhuset–Stadsteatern vid Sergels torg får en liknande ställning som Stadsbiblioteket med lokala kulturhusfilialer runt om i staden. Genom sammanslagningen med Stadsteatern skapades den första kulturhusfilialen i Skärholmen. Farsta och Järva är områden där liknande kulturhusfilialer bör etableras i ett tidigt skede. Vi stödjer även tillskapandet av fristående kulturhus, till exempel i den nedlagda brandstationen i Hägersten/Midsommarkransen och Cyklopen i Högdalen, samt till kulturhus som stöds av stadsdelsnämnderna såsom i Tensta och Skarpnäck.
Miljöpartiet vill även inrätta ett "Josefinas hus" för kvinnohistoria, kvinnokultur och kvinnliga frivilligorganisationer på Björngårdsgatan i den fastighet – Stiftelsen 1 – som uppfördes som änkehus av drottning Josefina på 1800-talet. Huset har ända sedan den ursprungliga verksamheten flyttade ut använts på flera sätt för att stödja kvinnlig verksamhet och står idag under utredning för sin framtida verksamhet.
Kultur för alla i hela staden
Den snabba folkökningen i Stockholm följs av en lika påtaglig gentrifiering, där innerstadens stadsdelar lyfts ekonomiskt till stor del på ytterstadens bekostnad. Resultatet blir höga tal av arbetslöshet och barnfattigdom lokalt i vissa stadsdelar, men också kulturlivet har drabbats, inte minst på grund av bristande initiativkraft i de politiska besluten. Miljöpartiet vill möta de här utmaningarna med satsningar på den lokala kulturella infrastrukturen. De lokala kulturhusen är viktiga pusselbitar för att stimulera en kulturell tillväxt i hela staden.
Vi vill gynna kulturaktiviteter som gagnar samverkan över generationerna och mellan stadsdelarna. Miljöpartiet värnar demokrati och transparens samt möjligheten till småskalig verksamhet inom kultursektorn för att motverka monopol och oligopol. Aktörer med olika politisk hemvist, etnicitet, religion och kön ska respekteras och behandlas lika.
Det mycket stora kulturutbudet i Stockholm är i hög grad koncentrerat till innerstaden, medan flera av ytterstadens stadsdelar helt saknar egna kulturinstitutioner och ett levande kulturliv. Miljöpartiet vill ha ett levande kulturliv med nära kulturmötesplatser över hela staden. Vi kallar det kvarterskultur, där varje stadsdel har en egen kulturinstitution som gör stadsdelen unik och de boende stolta över sitt närområde. Staden ska därför stödja lokala initiativ och lokala teatrar, biografer, kulturhus och konsthallar. Det behövs fler hemgårdar och samlingslokaler i stadsdelarna. Vi vill också införa ”Konstytor i stadsmiljön” där stockholmarna kostnadsfritt kan ställa ut sin konst.
Nationaldagsfirandet, Stockholms kulturfestival, och ungdomsfestivalen ”We are Sthlm” är populära evenemang som drar mycket folk och som kulturförvaltningen arrangerar. Vi vill nu utveckla konceptet genom en ”världskulturfestival” som årligen ambulerar mellan ytterstadens stadsdelar. För att stärka den lokala kopplingen mellan fria kulturutövare och skolorna återinrättas de lokala kultursekreterarna i någon form.
Offentlig konst och kulturmiljöer
Det offentliga rummet är till för alla och ska erbjuda kulturupplevelser i vardagen. Stadens parker och platser bör därför rustas upp och förses med konst. ”Enprocentsregeln”, det vill säga att 1 % av byggkostnaderna ska användas till konstnärlig utsmyckning, ska säkras när vi bygger nytt eller renoverar i staden. Gallerier, småbutiker, kaféer, lokaler för hantverk, ateljéer, teatrar, biografer och samlingslokaler ska värnas mot den ökande kommersialiseringen. Hyrorna för dessa verksamheter ska hållas nere. Gatukulturen håller staden levande, och vi ska därför ha en positiv attityd till spontankultur och graffiti. Nolltoleransen ska avskaffas och ersättas med öppna väggar på valda platser för graffiti och gatukonst.
Stockholm grundades för över 750 år sedan, och varje tidsepok har satt sitt avtryck i det offentliga rummet. Historien och kulturmiljöerna är viktiga urbana kvaliteter som ska värnas, användas och utvecklas. Kulturarvet och kulturmiljöaspekterna ska tillmätas stor betydelse när staden växer och vi bygger om eller bygger nytt. Stadsmuseets kulturmiljöavdelning ska därför stärkas vid planprocesserna och i sin roll som remissorgan. De ska även ges ett större uppdrag att nå ut med information till politiker, tjänstemän och allmänheten.
Ett forskningsprojekt kring den transatlantiska slavhandeln och Sveriges deltagande i denna ska genomföras och ett monument till minne av slavhandelns offer ska uppföras på lämplig plats i staden.
Opera, film, fristadsförfattare
Miljöpartiet vill utreda möjligheterna och förutsättningarna för att uppföra ett nytt operahus i Stockholm. Utredningen bör vara parlamentariskt tillsatt utifrån Stockholms kommunfullmäktiges sammansättning och utreda frågan ur ett kommunalt och regionalt Stockholmsperspektiv.
Vi vill att en kommunal filmsatsning, som innehåller alltifrån professionellt filmskapande och barn- och ungdomssatsningar till fler biografer och tillfällen till visning av kvalitetsfilm, ska utarbetas. Vi vill ha film- och tv-produktion som ett eget ämne i kulturskolan. Stockholm bör ta steget och bli en fullvärdig medlem i Filmpool Stockholm med syfte att mer film ska produceras i Stockholms stad. SF-koncernens monopolställning på biografmarknaden bör brytas, därför ska ökat stöd ges till alternativa biografer. Klarabion på Kulturhuset ska återtas i kommunal regi och erbjuda kvalitetsfilm som inte visas på andra ställen.
Fristäder för författare finns idag i runt 40 olika städer runt om i världen. I Sverige tar idag sju kommuner emot författare som av olika anledningar är hotade eller förföljda, Stockholm är en av dem. Men behovet är mycket stort och vi vill därför se över det kommunala fristadsprogrammet i syfte att utöka uppdraget, både till att gälla fler konstnärliga yrken och till att gälla fler personer än en i taget.
Stockholm växer
Stockholm växer just nu mycket kraftigt och det ställer stora krav på att det vi bygger håller hög kvalitet och är långsiktigt kulturellt hållbart. Både när vi bygger helt nya områden och när vi förtätar eller omvandlar befintliga stadsområden så måste kulturens infrastruktur värnas. Kulturmötesplatser och lokaler för kultur måste komma in tidigt i planprocesserna. Här är några exempel på hur vi ser på de större planprojekten i Stockholm ur ett kulturperspektiv:
Slussenområdet har sedan lång tid varit ett viktigt kulturcentrum i Stockholm med Södra teatern, Stadsmuseet och de nyligen stängda klubbarna Debaser och Kolingsborg samt de många små gallerierna, konsthantverks- och designbutikerna som naturliga inslag. Med den förestående ombyggnaden vill vi bevara och stärka kulturen i området. Stadsmuseet ska utvecklas till ett ”urbant centrum” och förses med en särskild lokal för utställning och debatt kring Stockholms historiska och framtida utveckling.
Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden ska utvecklas till ett kulturkluster med en experimentell scen i en av gasklockorna och där kulturella och kreativa företag stimuleras att etablera sig i området. Vi vill även ha mindre scener och replokaler i området.
Årstafältet kommer att omvandlas till en urban stadsdel med tät bebyggelse. Delar av den tänkta ekologiska kulturparken bör planeras in i området och dess kulturhistoriska kvaliteter ska värnas.
Bromma parkstad är Miljöpartiets förslag på en helt ny stadsdel med 50 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser på nuvarande Bromma flygfält. Den ska bli såväl ekologisk som socialt och kulturellt hållbar och ska inrymma ett stort utbud av kultur.
_________
Fotnot:
[1]  Joakim Sternö & Tobias Nilsén, "Kreativa krafter. Stockholm-Mälardalen", Mälardalsrådet Rapport 13:07, maj 2013.


__________________________________

Bilaga: Urval av motioner, interpellationer och skrivelser


Kulturmotioner lämnade till KF
Motion (2009:10) om att uppmärksamma 100-årsjubileet av de olympiska spelen i Stockholm 1912 med ett forskningsprojekt om den olympiska rörelsen och Stockholmsidrotten under etthundra år – Mats Berglund och Stefan Nilsson (MP)
Motion (2010:9) om en friare IT-struktur – Mats Berglund (MP)

Motion (2010:19) om bevarande av den gamla brandstationen i Midsommarkransen och fylla den med kultur – Ylva Wahlström m. fl. alla (MP)

Motion (2010:20) om satsning på mer forskning på stadens museer – Mats Berglund (MP)
Motion (2011:39) om minnesmärke/monument till minne av offren för den transatlantiska slavhandeln och Sveriges deltagande i denna. – Awad Hersi (MP)

Motion (2011:62) om nya konstytor i stadsmiljön – Åke Askensten (MP)

Motion (2012:7) om driften av Klarabiografen – Mats Berglund och Stefan Nilsson (båda MP)
Motion (2012:8) om avpolitisering av stödet till Nobelmuseet – Mats Berglund (MP)

Motion (2012:37) om en mer positiv attityd till gatukonst och graffiti – Mats Berglund (MP)
Motion (2013:12) om fastigheten Stiftelsen 1, Björngårdsgatan på Södermalm, ska vid upprustning kvarhålla sin ursprungliga inriktning för och med kvinnor så att Stockholms stads stolta kvinnor i dåtid, nutid och framtid får en gemensam plats att möta varandra – Ewa Larsson (MP)
Motion (2013:23) om kulturhusfilialer – Mats Berglund (MP)

Motion (2013:30) om ett ”Demokratins torg” på Ragnar Östbergs plan – Mats Berglund (MP)

Interpellationer ställda till borgarråd
(2011:32) om anställningsvillkoren på Stockholms stadsteater, av Mats Berglund (MP)
(2011:33) angående finansieringen av Strindbergsåret 2012, av Mats Berglund (MP)
(2012:37) angående kulturlivets skenande kostnader för lokaler i Stockholms stad, av Mats Berglund (MP)

(2013:23) om konstverket Hyenor vid Stureplan, av Mats Berglund (MP)

(2013:24) om hanteringen av kulturmiljövärden vid Slussen, av Mats Berglund (MP)

Urval av skrivelser lämnade till Kulturförvaltningen
2007-02-20 Grekiskt Kulturcentrum – Ann Mari Engel (V), Kerstin Wickman (MP)
2007-10-02 Kulturmötesplats Slussen – Kerstin Wickman (mp MP Mats Berglund (MP)
2008-02-13 Kvartersbion vid Hornstull – Kerstin Wickman (MP), Mats Berglund (MP)
2008-06-18 Framtidsplanerna för Filmpool Stockholm- Mälardalen – en satsning som kom av sig? – Ann Marie Engel (V), Roger Mogert (S), Kerstin Wickman (MP)

2009-02-10 Film i kulturskolan – Kerstin Wickman (MP), Mats Berglund (MP)

2010-03-09 Ta ansvar för Strindbergs hundraårsjubileum! – Roger Mogert m fl (S), Ann Mari Engel (V), Kerstin Wickman (MP)

2010-04-20 Behov av ökad kompetens om talböcker och tillgänglighet i stadsdelbiblioteken –Mårten Andersson (V), Eva-Louise Erlandsson Slorach m fl (S), Kerstin Wickman (MP)
2010-04-20 Rädda Farsta gård! – Mårten Andersson (V), Eva-Louise Erlandsson Slorach m fl (S), Kerstin Wickman (MP)
2010-06-15 Skrivelse om den lösa inredningen i Stadsbiblioteket och Stadshuset – Kerstin Wickman (mp), Ann Marie Engel (v), Roger Mogert (s)
2010-12-14 Inrättande av ett Stadsmuseiutskott för snabbare hantering av plan- och byggremisser – Kerstin Wickman (mp), Mats Berglund (mp)
2011-02-15 Bevara den K-märkta muralmålningen i Bromsten – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)
2011-02-15 Om projektet Kulan – Mats Berglund (MP), Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V)
2011-03-22 Högtidighållandet av minnet av August Strindberg 2012 – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)

2011-11-08 Fri entré till stadens museer – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V)

2011-11-08 Återinrättas ett parlamentariskt utskott för beredning av Kulturstödet inom kulturnämnden – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)

2011-11-08 (Ärende 13) Förslag på nytt stödsystem för det fria kulturlivet – Mats Berglund (MP), Marja Sandin-Wester (MP)

2011-12-13 Stadsbibliotekets utlåning av e-böcker – Ann Mari Engel (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)

2012-02-09 Om stöd till Rinkeby Folkets Hus – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Ann Mari Engel (V)

2012-02-09 Ompröva stadens 0-tolerans mot graffiti – Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)
2012-05-10 Om stadens hederspriser och kulturstipendier – Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Anna-Greta Leijon (S), Mats Berglund (MP)

2012-06-14 Kultur för förskolorna inom ramen för projektet Kulan – Marja Sandin-Wester (MP), Mats Berglund (MP)

2012-08-30 Säkra stödet till Cyklopenprojektet – lös den byråkratiska knuten! – Ann Mari Engel (V), Tony Nilsson (S), Marja Sandin-Wester (MP)

2012-10-25 Redogörelse för bonussystemet – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)

2012-10-25 Inrätta ett parlamentariskt utskott för beredning av kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet – Anna-Greta Leijon (S), Ann Mari Engel (V), Mats Berglund (MP)
2012-10-25 Om bibliotekarier inom Stockholms stadsbibliotek – Mats Berglund (MP), Marja Sandin-Wester (MP)
2012-10-25 Allhuset i Hässelby Gård – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP)
2012-11-22 Skrivelse till kulturnämnden om sakfel i underlag inför beslut om kulturstöd – Mats Berglund (MP), Ann Mari Engel (V), Anna Greta Leijon (S)

2012-11-22 Fördjupa Kulturskolans statistik – Ann Mari Engel (V), Mårten Andersson (V), Mats Berglund  (MP), Anna Greta Leijon (S)

2013-02-07 Skrivelse om Stockholmsregionen och samverkansmodellen – Ann Mari Engel (V), Tomas Rudin (S), Mats Berglund (MP)

2013-06-11 Skrivelse till Kulturförvaltningen om Stockholms fristadsförfattare – Mats Berglund (MP), Marja Sandin Wester (MP), Ann Mari Engel (V)
____________
» Programmet antogs av Miljöpartiets kommunfullmäktigegrupp våren 2014.

Valspecial

(Tillfälligt inlägg på grund av valet)

Idag är det val i Sverige. Svensk media följer minutiöst varje svängning i denna, den första opinionsmätningen på fyra år som har betydelse. Man kan lätt få uppfattningen att detta är en händelse av närmast monumental-global betydelse. Men i resten av världen är det andra saker än Löfven eller Reinfeldt som bekymrar människorna

sverige_fortfarande_pyttelitet440x300

Detta faktum, att valet i lilla Sverige har minimal global betydelse betyder inte att det inte är viktigt att vi röstar. Förutom att valutgången direkt kommer att påverka den promille av jordens befolkning som bor och lever här, så har det trots allt viss betydelse även för om-världen. Valutgången kan påverka jordens miljö då t.ex. statliga ”Vattenfall”, som alltså styrs av regeringen, släpper ut 90 ton koldioxid om året i atmosfären (hela Sveriges sammanlagda koldioxidutsläpp från alla industrier, bilar, flygplan och annat är 50 ton koldioxid per år). Detta påverkar självklart inte bara oss som lever här i Sverige utan även resten av världen.

vattenfallgrafwww

Ett annat globalt problem som kan komma att påverkas är situationen för människor som befinner sig på flykt. På flykt från krig och förödelse, på flykt från naturkatastrofer, på flykt från politisk, religiös eller annan förföljelse eller på flykt från fruktansvärd fattigdom. Sverige är ett lite land och vi kan självklart inte ta emot alla flyktingar som vill komma hit, i synnerhet inte om vi ska kunna ge och garantera dessa och naturligtvis oss som redan är här, ett bättre alternativ än den fruktansvärda situation dessa flyktingar lever under i flyktingläger. Vi kan inte och vi ska inte ta emot mer än vi kan hantera. Men dit är det långt kvar.

Om vi idag inte kan ta hand om en årlig befolkningsökning på 65.000 personer (116.000 invandrade minus 51.000 utvandrade 2013) så är det inte i första hand antalet nyanlända som är problemet, utan oförmågan, hos oss som redan bor här och naturligtvis också hos de som kommer hit, att tillsammans hjälpas åt att minska utanförskapet. Den svenska flyktingkvoten är i år 1.900 personer och det har den varit under de senaste åren. Nitton hundra personer! Det är ungefär lika många som Eskilstunas damfotbollslags totala publiksiffra 2014. Detta kan väl knappast vara ett gigantiskt olösligt problem.

Men det finns naturligtvis även en viss inhemsk skillnad på hur Sverige kommer att se ut de närmaste åren, beroende på valutgången. Ska de som har mer än 75.000 kr i månaden i lön bli tvungna att betala 500 kr mer i skatt? Eller blir det istället fortsatt högre skatt för arbetslösa, sjukskrivna och pensionärer?  Skall arbetslöshetsförsäkringen fortsätta att vara på samma nivå som för 12 år sedan? Skall det vara möjligt att faktiskt vara sjuk mer än i 2,5 år utan att tvingas konkurrera med fullt friska arbetslösa om de jobb som finns? Ska det byggas hyresrätter också, eller, i stort sett, bara bostadsrätter? Är betyg från 4:e, 6:e eller inga betyg alls lösningen på skolans problem? Ska vi ha tillbaka allmän värnplikt eller ska vi ha en yrkesarmé? Ska vi fortsätta med kärnkraft trots riskerna? Ska vi bygga fler motorleder för att minska biltrafiken? Frågor, frågor, frågor att ta ställning till. Puh!

Ska det gå att bli snor-rik på att ta hand om barn, sjuka och arbetslösa och dessutom tjäna ännu mycket mer om man sparar in på personal och investeringar i just vård, skola och omsorg? Ska det sedan vara möjligt föra ut dessa intjänade skattepengar ur landet för att slippa att själv bidra till vård, skola och omsorg? Ska vi fortsätta att ha ungefär samma straffskala för miljöbrott som för snatteri? Vill vi ha ett samhälle där kanske en och annan ”bidragsfuskare” slipper undan eller ett samhälle där alla som faktiskt behöver stöd (det finns ju faktiskt människor som av olika orsaker inte kan arbeta lika hårt som alla vi andra) skall hållas nere för att inte ”lockas till bidragsfusk”? Vilket parti skall vi rösta på för att slippa skämmas över vårt val i framtiden?

Robert Nyberg

Bild: Robert Nyberg

Ja och så var det där med klimatet. Hur är det egentligen? Håller vår livsstil på att få oss att bita oss rejält i svansen? Kan vi producera oss till ett bättre klimat? Kan vi konsumera oss till ett bättre klimat? Blir det överhuvudtaget sämre klimat och i så fall var och för vem? Vad är egentligen ett sämre klimat? Det lär ju inte finnas dåligt väder, bara dåliga kläder. Frågorna är många och svaren ofta antingen obegripliga eller motstridiga. Att den globala uppvärmningen ökar är det knappast någon som protesterar emot idag, iallafall färre än som opponerade sig emot det påståendet för 5-10 år sedan. Om den globala uppvärmningen enbart beror på vårt sätt att leva eller om det är andra orsaker som också spelar in, det kan i alla fall inte undertecknad ge ett sanningsenligt svar på.

Men att vi inte gör tillräckligt för att minska problemet kan vi väl ändå vara överens om? Dessutom att det vi trots allt gör går alldeles för långsamt. Det har sagts förr men det måste uppenbarligen sägas igen: Det handlar inte om att det blir bättre semester-väder för dig och mig i framtiden! Det handlar om oändliga jordarealer som blir obrukbara för de som lever där, det handlar om katastrofala översvämningar på grund av den höjda havsnivån och det handlar inte minst om katastrofalt ökade antal skogsbränder, något som vi i Sverige fick uppleva för första (men garanterat inte sista) gången i år. Det är inte naturen som bråkar med oss, det är vi som bråkar med naturen och naturen har ingen rösträtt så den är beroende av våra röster.

Bld: Sara Granér

Bld: Sara Granér

Att fritt kunna välja att rösta på det alternativ man tycker är bäst är en fantastisk rättighet som inte alla har möjlighet till. Enligt FN är 54% av världens 194 stater inga fullvärdiga demokratier. I Sverige har vi sedan länge en stabil demokratisk stat med ett mindre antal demokratiska brister. Att inte utnyttja sin röst är det samma som att strunta i demokratin. Gör inte det, rösta på det du tror på. Skillnaderna på det ena eller andra blocket är inte världsomstörtande så det är ingen katastrof om det går si eller så, det verkliga politiska arbetet pågår trots allt i vardagen, mellan valen, men det är bara idag vi kan göra något åt vilka som skall arbeta med politiken i riksdagen fram till 2018.

Vilket samhälle vill vi ha i framtiden? Nästa år? Nästkommande decennier? Det finns inte oändliga tillgångar att ta av, i all evighet. Inte heller kan vi fortsätta att fördela det som trots allt finns, så som det är idag, att 85 stycken personer äger lika mycket som hälften av jordens befolkning, alltså 3,75 miljarder människor. Detta helt oavsett om det är ”ärligt förtjänta” pengar eller inte. Det håller bara inte. Vi kan inte heller fortsätta att stämpla människor som bättre eller sämre på grund av deras, tro, språk, kultur eller på grund av deras utseende. Det håller helt enkelt inte. Vi kan inte heller fortsätta att inbilla oss att den enda vägen till ett lyckligare liv, och för den delen ett bättre samhälle, är en evigt ökad konsumtion. Det håller helt enkelt inte. Det är undertecknads åsikt. Idag, 14/9 2014, är det dags ge din åsikt. Gör det

Bild: Max Gustafsson

Bild: Max Gustafson

 


Södra Hällarna har blivit kommunalt naturreservat!

I juni 2008 skrev jag ett förslag att göra Södra Hällarna till ett kommunalt naturreservat. Förslaget behandlades redan i april 2009 i Regionfullmäktige (länk till Ärende 10).

Bakgrunden var arbetet med utvecklingsplanen för Visborgsområdet där det visade sig att Alliansen som då hade makten hade stora planer på att exploatera området. Senare togs framtiden för Södra Hällarna upp i FÖP Visby (fördjupad översiktsplan) som beslutades i slutet av 2009 efter en hård politisk strid. Vid den tiden var det många som hade engagerat sig i frågan, både inom och utom Miljöpartiet.

Om det skulle bli maktskifte 2010 lovade vi att rätta till det som blev fel i planeringen kring Södra Hällarna. I februari 2013 kunde vi då äntligen fatta beslut om att inrätta ett kommunalt naturreservat Södra Hällarna.

Jag har skrivit ganska utförligt om turerna kring detta tidigare på min blogg ”Sanningen om Södra Hällarna”. Efter det har det blivit en pinsam historia med politiker från C och framför allt M och FP som har överklagat in absurdum (se bland annat Länstyrelsens bedömning), men idag kom då beskedet: Regeringen väljer att inte lyssna på dem. Naturreservatsbeslutet står sig och på så sätt skonas Södra Hällarna från exploatering!

Ojnareskogen – processen går vidare; obegripligt ibland

Jag hinner sällan prioritera bloggen så mycket som jag skulle vilja, men här kom i alla fall den utlovade uppföljningen från förra inlägget: En debattartikel där Daniel Heilborn och jag försöker rada upp några av de konstiga företeelser som har kantat processen om Ojnareskogen. Sista meningen i listan föll till viss del bort i webbversionen och lyder: "En stor polisstyrka, till en kostnad om minst 5 miljoner, mobiliserades 2012 för att hjälpa Nordkalk att avverka Ojnareskogen innan Högsta Domstolen hann säga sitt."
Annan trädklättrare i Ojnareskogen 2012

Jag har därefter även blivit ombedd att kommentera Hovsrättens beslut att döma Daniel till dagsböter för "ohörsamhet mot ordningsmakten". Det var just 2012 när Nordkalk hade börjat avverka skogen och polisen då ryckte in för att hjälpa dem. Daniel vägrade komma ner ur ett träd för att han försökte hindra att Nordkalk skulle avverka mer än vad de till synes hade tillstånd till (se till exempel förlägganden från Länsstyrelsen som ifrågasätter att Nordkalk fick lov att avverka mer än 7-8 ha).

Daniel frikändes i Tingsrätten då rätten ansåg att han hade agerat i nödvärn: avverkningen riskerade att bli alltför omfattande i förhållande till det tillstånd som Nordkalk hade fått. Hovrätten gick på en annan linje. Frågan till mig som gruppledare för MP Gotland: "kan en person som är dömd i Hovrätten för ohörsamhet mot ordningsmakten vara tredje namn på listan till regionfullmäktigevalet i september?".

När det är så uppenbart att en myndighet (Länsstyrelsen) ifrågasätter att Nordkalk har tillstånd att avverka så stor del av skogen, samtidigt som stora resurser prioriteras för att polisen ska hjälpa Nordkalk med att avverka hela skogen är tilltron till våra demokratiska system i gungning. I ett sådant läge är civil olydnad försvarbart, vilket jag också berättade för journalisten.


Den 12 juni fick Regionstyrelsen information om deldomen från Mark- och miljödomstolen (3e varv). Frågan som då var aktuell var om Regionstyrelsen skulle överklaga eller inte.

Tyvärr fick vi inga skriftliga underlag vilket försvårade diskussionen minst sagt... Detta i sig har lett till slitningar som känns bara så onödiga. Vi kunde ha fått en saklig diskussion med fokus på innehållet i domen utifrån sakargument. Istället blev det nyheter om splittring mellan samarbetspartier. Regionstyrelsen beslutade med 3 röster för och 12 emot att inte överklaga. Jag reserverade mig mot beslutet (reservationen kan du läsa här).

När Regionstyrelsen i december 2013 yttrade sig till Mark- och miljödomstolen landade alla partier i att "Regionens intresse är i första hand att bedöma risken om den sökta verksamheten kan komma att påverka avrinningen till Bästeträsk där regionen erhållit tillstånd för uttag av vatten för allmän vattenförsörjning" (hela yttrandet finns här).

Märkligt nog fann Miljö- och hälsoskyddsnämnden skäl nog att överklaga precis utifrån ett av mina argument som jag hade anfört på Regionstyrelsen. Bra det, men helt obegripligt att inte övriga ledamöter i Regionstyrelsen var mer måna om Bästeträsk... Speciellt när Regionstyrelsen själv hade identifierat Bästeträsks vatten som huvudsakliga intresse.

Jäv i Ojnare

Förvaltningsrätten anser att Linus Gränsmark var jävig när han tog beslut i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden i ärendet som rör Nordkalks ansökan att bryta kalk på Ojnareskogen (Bunge Ducker 1:64). Här är domen.

Enligt Tommy Gardell (på Radio Gotland) kan denna dom ha stora konsekvenser för fackligt anslutna som vill engagera sig politiskt. Så kan det inte få vara! Självklart måste man som fackligt förtroendevald också kunna ha ett politiskt uppdrag. Och visst kan det ibland finnas ärenden där man närmar sig jävsgränsen, men då är det bara att ta det säkra för det osäkra och gå ut (anmäla jäv) när ett beslut ska fattas.

Det vore förödande för demokratin att man utifrån denna dom sprider bilden att fackligt aktiva inte kan förena sitt fackliga engagemang med ett politiskt uppdrag. Men om man i egenskap av fackligt förtroendevald (t ex ordförande i IF Metall som Linus Gränsmark var vid tillfället) vid förhandlingar i domstolen pläderar för jobben, så är det kanske inte sådär jättesvårt att räkna ut att man inte samtidigt på ett opartiskt sätt kan förväntas ta ställning till befarade konsekvenser på vatten och miljö i samma ärende som politiker.

Domen att Linus Gränsmark ansågs vara jävig förvånar mig inte. Däremot förvånar det mig att vi därifrån ska få ännu fler att känna att politik inte är något man kan förena med ett fackligt engagemang.

Som det är idag, så möter jag alldeles för många kompetenta hjärnor med ett engagemang som tvekar "att bekänna färg" för att de då kanske tappar möjligheter att i sin yrkesroll få gehör för de frågor de brinner för. Vi måste göra det lättare för människor att välja ett politiskt engagemang och tillsammans försöka undvika att engagemang går över jävsgränsen som det i detta fall har gjort.

Fristadsprogrammet utvidgas

Kulturhuset Stadsteatern berättar i dagens DN om hur verksamheten är tänkt att utvecklas framöver. Bland annat vill man utöka fristadsprogrammet i enlighet med min motion som jag lade tidigare under hösten till att omfatta såväl fler personer som nya konstformer. Tyvärr talar man utöver författare än så länge endast om musiker.

Tidigare under hösten kom även beskedet att Göteborg tar emot rapparen Khaled Harara som den första musikern inom ramen för ett svenskt fristadsprogram. Men även Malmö meddelade idag att man är avser att utvidga fristadsprogrammet, och då talar man om ytterligare fler konstformer, förutom musiker även till exempel bildkonstnärer. Stockholm bör följa Malmös exempel.

I våras lade jag tillsammans med vänstern en skrivelse i Kulturnämnden om ett utökat fristadsprogram, och som en uppföljning lade jag sedan en motion till kommunfullmäktige. Skrivelsen behandlades på kulturnämnden den 29 september. Motionen har inte hunnit behandlas.

Här är länkar till skrivelsen och dess svar i kulturnämnden.


Motionen i sin helhet:
 
Motion av Mats Berglund (MP) om ett utökat fristadsprogram

Fristäder för författare finns idag i runt 40 olika städer runt om i världen. Ansökningarna till fristäderna samordnas och administreras genom ICORN (The International Cities of Refuge Network), med bas i Stavanger. I Sverige tar idag sju städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Växjö, Sigtuna och Skellefteå – emot författare som av olika anledningar är hotade eller förföljda, och nyligen tillkännagjordes att även Jönköping väntas ta emot sin första fristadsförfattare under hösten 2013.

I Stockholm har vi sedan 1998 välkomnat hittills sju författare som har fått möjlighet att verka i Stockholm under en tvåårsperiod. Det är Kulturhuset Stadsteatern som är ansvariga för fristadsprogrammet i Stockholm.  Kostnaden för programmet har av kulturförvaltningen beräknats till omkring 0,5 Mnkr per år, vilket bekostar stipendium, lägenhet och programverksamhet kring yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Även om Stockholm under 15 år har kunnat ta emot författare så är behovet för fler fristäder världen över mycket stort. Som ojämförligt största kommun i Sverige bör Stockholm kunna utöka det nuvarande programmet till att omfatta fler författare än enbart en åt gången. Men även till att omfatta fler konstarter än enbart författare och journalister. Nyligen har Göteborg blivit den första staden i Sverige att ta emot en musiker inom ramen för fristadsprogrammet via ICORN och PEN, vilket bör möjliggöra öppningar inom ytterligare fler konstområden även för Stockholm. Som medlem i ICORN bör Stockholm även verka för en utvidgning av fristadsbegreppet så att även musiker, bildkonstnärer och andra kulturutövare kan omfattas av de medlemsstädernas fristadsprogram.


Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag följande:

att:    Staden utökar fristadsprogrammet till att omfatta fler platser än enbart en i taget.

att:    Fristadsprogrammet utökas till att omfatta fler konstarter.

att:    Stockholm via sitt medlemskap i ICORN verkar för en utvidgning av fristadsbegreppet till att omfatta fler konstområden.


Stockholm den 10 oktober 2014


Mats Berglund (MP)

Kan man lita på stadens tjänstemän?

Jag är ledamot av Stockholms stads Kulturnämnd. I mitt politiska arbete är jag helt beroende av en öppen och bra dialog med kulturförvaltningen. Förhållandet mellan politiker och tjänstemän måste präglas av ömsesidig respekt och förtroende för att arbetet ska fungera.

Jag har själv ett mycket högt förtroende för kulturförvaltningen och dess personal. Såvitt jag kan minnas har de under alla år jag varit politiker skött sitt arbete oklanderligt och professionellt, och så gott som alltid agerat modigt och med hög svansföring. Men hur står det egentligen till i andra nämnder och förvaltningar?

Jag tänker närmast på trafikkontoret, där flera märkligheter har inträffat:
  • Tidskriften ETC avslöjade för någon månad sedan hur ett smutsigt spel om Slussen har utspelat sig under många år på gatukontoret/trafikkontoret. Styrande borgarråd från båda blocken har konsekvent undanhållits fakta, och serverats lögner bl.a. om vilket skick byggnaden är i. Detta har medvetet lett till att Slussen – som förmodligen är kommunens enda byggnad i verklig "världsklass" – har fått förfalla i stället för att underhållas. Hur många miljarder kronor det spelet har, och kommer att, kosta skattebetalarna är omöjligt att säga. Men nu står vi här med en decennielång byggprocess och ett trafikkaos, samt mångmiljardbelopp i byggkostnader framför oss.
- Trafikkontorets tjänstemän driver en egen agenda!

  • Trafikkontorets "trädexperter" har dömt ut TV-eken. Man hävdar att den är genomrutten, fallfärdig och helt livsfarlig för stockholmarna. Men en hel kader av oberoende arborister och trädforskare har under de senaste dagarna visat upp tydliga resultat på att eken lever och står stabilt.
- Trafikkontoret tjänstemän ljuger för politikerna!

  • Och nu senast tycks trafikborgarrådet Ulla Hamilton ha blivit grundlurad. Samtal har förts mellan hennes tjänstemän och organisationen City i samverkan. Men Hamilton har uppenbarligen inte blivit informerad ordentligt av sina tjänstemän vilket har lett den pinsamma situationen med ett borgarråd inklämt mellan två jordekorrar i jätteformat.
- Trafikkontorets tjänstemän undanhåller information för politikerna!


Oavsett vad man anser om TV-eken, Slussen eller gigantiska jordekorrar, så är det en demokratisk skandal av stora mått som tycks utspela sig på trafikkontoret. Och det tycks också vara en kultur som har funnits där länge och satt sig i väggarna!

___
» Bilden är tagen från DN.se Foto: Jessica Gow / Scanpix

Ekobloggen 2010-06-13 09:47:00

Demokrati är ett intressant ord. Innebörden i ordet känns fortfarande positiv. Så tittar jag på statistik som berättar att 69% av Japan’s befolkning är MOT valjakt och endast 5% äter valkött. Ändå är Japan den nation som arbetar mesta aggressivt FÖR att återinföra kommersiell valjakt.

Jag är alldeles övertygad om att minst lika stor procent av den svenska befolkningen är emot valjakt. Ändå arbetar den svenska regeringen just nu för att minoriteten i Japan som vill fortsätta jaga val skall få göra det.

Är det det som är demokrati. Eller är varken Japan eller Sverige demokratiska länder? Eller vad är det som händer? Och vad kan jag göra åt det?

Mellan den 21-25 juni skall beslut fattas i frågan av International Whaling Commission. Sverige och Danmark hjälps åt att blockera EU rösterna och detta kan få alldeles katastrofala följder.

Något måste göras åt den svenska hållningen först och främst. Sedan åt valjakten i det stora hela. Det måste bli ett slut på detta odemokratiska hanterande av allas våra resurser i haven!

Ekobloggen 2010-06-11 19:33:00

Nu är det juni. Mitt i året. Allt står i sin fulla prakt i naturen. Man drunknar i det gröna när man går ut i skogen. Det är en obeskrivlig känsla att stå stilla mitt inne i en lövskog när träden är i sin fulla prakt. Ljuden och känslan är alldeles, alldeles speciell.

I människans städer springer livet på. Just nu snabbare än vanligt för nu är det skolavslutningar och mycket skall hinnas för att ordna den där underbart roliga festen, hinna känna glädjen och lyckan över att det är sommarlov.

Och så är vi med stormsteg på väg mot ett nytt val. I september är det meningen att vi skall gå och rösta på de som skall leda landet genom de närmaste fyra åren. Partierna är i stort desamma som de varit så länge jag kan minnas, Miljöpartiet undantaget, förutom att det kommer något missnöjesparti ett tag, som sedan vissnar av efter några år. Just nu är det Sverigedemokraterna som innehar den rollen. För ett tag sedan var det Ny Demokrati.

En sak jag funderat över är. Kan någon förklara för mig varför de partierna heter något med demokrati i namnet? Visst är det konstigt, är det inte?