Framtiden – inget för oppositionen

Riksdagens oppositionspartier har presenterat sina alternativa statsbudgetar för 2017. Som rapporterats föreslås omfattande skattesänkningar. Men det som uppmärksammats allt för lite är deras drastiska förslag på områden de allra flesta av oss värdera mycket, mycket högt: natur och miljö.

I statsbudgetens anslag för åtgärder inom natur- och miljöområdet finns pengarna för att minska gifter i naturen, renare hav, miljöforskning, skydda värdefull natur och hotade arter och minska klimatpåverkan. Den grönröda regeringen har i höst lagt ett förslag till miljöbudget som är den största i landets historia! Miljömålen, som alla partier i riksdagen enats om, ska nås. Värdefulla naturområden ska skyddas för framtiden, inga fler djur- och växtarter ska försvinna från landet. Viktiga klimatinvesteringar ska göras och förorenad mark saneras. Men om oppositionspartierna får bestämma blir det inte mycket av.

Moderaterna respektive Centerpartiet vill, jämfört regeringens budget, skära ner satsningarna med hela 2 100 miljoner. På ett år! Kristdemokraterna tar i än mer och vill skära bort 3 000 miljoner. Liberalerna och Sverigedemokraterna vill skära bort 2 300 miljoner.

Samtliga oppositionspartier vill alltså minska satsningarna på natur och miljö med över 2 miljarder nästa år, omkring en fjärdedel av miljöbudgeten! Detta i en tid då varje år blir varmare och 2016 ser ut att bli det varmaste året sedan mätningarna startade. Både klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden pågår i en rasande takt och forskare över hela världen varnar för katastrofala följder. För Gotlands del finns tydliga konsekvenser bland annat då oppositionen vill lägga ner Klimatklivet, stödet till lokala klimatsatsningar som hittills gett ett tillskott på 14,6 miljoner till biogassatsningar på ön. Detta skulle drabba den gotländska landsbygden och framtida satsningar inom jordbruket.

Miljöpartiet vill fortsätta omställningen för en fossilfri framtid med ett långsiktigt hållbart och lönsammare jordbruk som bidrar med förnybar energi och där restprodukter blir resurser i kretsloppet. Vi uppmanar alla som är engagerade i miljöfrågor, vill bevara vår vackra natur och värnar klimatet att ta till sig fakta: oppositionspartiernas förslag till budgetar är en extrem försämring för naturen, klimatet, kommande generationer och för en hållbar samhällsutveckling. Detta är en reell skillnad i prioriteringar. Kom ihåg det till valet 2018.

Isabel Enström, Gruppledare
Karin Åström
Miljöpartiet de gröna Gotland


Publicerad i Gotlands Allehanda 27 oktober 2016

Budgetanförande budget 2016

Budgetanförande 2015-11-18

Herr ordförande, presidium, fullmäktige och åhörare.

Jag skulle vilja inleda med de orden som inleder vår budget:
”Borås Stad ska vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart både på kort och på lång sikt. Detta uppdrag från både nutidens och framtidens boråsare ställer stora krav på avvägningar och ansvarsfull långsiktighet”

Detta är en ansats som förpliktigar. En ansats som har väglett oss i vårt budgetarbete.
I vår budget tar vi ett långsiktigt ansvar för stadens långsiktiga ekonomiska förutsättningar genom att föreslå en skattehöjning. Det gör vi just för att möta den långsiktiga demografiska utvecklingen som vi ser framför oss. Det handlar bland annat om fler barn i förskolan och skolan och en stabilitet för välfärden. Den demografiska utvecklingen är en effekt av att vi är en attraktiv stad, vilket i grunden är positivt.

Medan vi tar ansvar så väljer andra partier att behandla frågan på andra sätt. Vissa partier leker med låsaspengar i budgeten, andra väljer att ta med ena handen och lämna tillbaka samma pengar med andra och kalla det för en satsning. Jag är glad över att Moderaterna och Centerpartiet vill vara med att ta ansvar för en skattehöjning.

Idag är det den 18 november – ikväll passerar en stafett genom Borås. Jag vet inte om ni har hört om den? Den heter ”Run for your life” och är just ett lopp för livet, ett lopp för att sätta press på makthavare och politiker. Visa att det är många som ställer sig bakom kravet på en fossilbränslefri värld – på att oljan och kolet måste stanna i marken om inte våra barn ska få ta konsekvenserna.
Stafetten Run for your life som passerar Borås ikväll, går från Kiruna till Paris på tre veckor. 1000 människor springer – den pågår dygnet runt och det är mer än 400 mil.
Och naturligtvis slutar den i Paris för att det är där toppmötet om klimatet börjar 30 november. Just nu kan man se en våg av engagemang i civilsamhället – 29 november blir det klimatdemonstrationer i över 170 länder.

Men vi ser också ett klimatengagemang bland företag. Företag som HM, ABB Sverige och till och med Preem har ställt sig bakom regeringens initiativ ”Fossilfritt Sverige”
Överallt hörs dessa vädjanden och rop om handling – och det är dags för politiker på alla nivåer att lyssna ordentligt. Lyssna på kraven på handling mot klimathotet, men också lyssna på forskarna – världens samlade klimatforskare.

I Paris är det ledarna på världsnivå som gör sin del. Här i Borås är det vi, i denna församling, som måste ta vår del av ansvaret för att fatta alla de stora och små beslut som leder i rätt riktning. Klimatfrågan är den fråga som kan påverka världen och Borås allra mest, därför ger jag den frågan högsta prioritet i mitt anförande.

Det blir en stor utmaning som griper in i många av livets områden. Det handlar inte heller bara om att göra de saker som leder rätt, det handlar också om att låta bli att besluta om sådant som leder fel, och också om att sluta göra sådant som leder fel.

I Borås har vi sedan länge varit överens om vilken väg vi ska gå – på pappret och när det gäller visioner. Nu måste visionerna i allt högre utsträckning bli praktisk daglig handling.
När politiker härinne kräver fri parkering i centrum så låter det ju trevlig och bra för bilisten. Men leder det i rätt riktning i stort. Nej, det går ju inte med bäst vilja i världen att påstå. När KD skriver i sitt budgetförslag att ”klimatet är en av vår tids största utmaningar” – så måste väl dessa ord också få betyda något? Är inte nästa generation värd den uppoffringen, de kronorna i p-automaten som kan bidra till att ytterligare någon väljer ett annat färdmedel in till staden?

Borås Stad har verktygen i sina datorer nu för att mäta hur mycket utsläppa av växthusgaser varje serverad måltid i våra skolor orsakar. Verktyget finns inbyggt i måltidsplaneringssystemet Matilda. Näringsvärde och klimatgasvärde trillar ur systemet utan extra ansträngning. Vi vill sätta ett mål, ett genomsnittligt värde som inte ska överskridas per serverad person, och vi vill höja kraven allt eftersom tiden går.

Då hävdar ett parti härinne – moderaterna – att det inte ska sättas något sådant mål. Moderaterna vill stryka det. Påstår att det inte är ”kärnverksamhet”. Vad är det för ett sätt att ta ansvar? Borås Stad serverar mat, skulle det då inte vara kärnverksamhet att följa och ta hänsyn till de följder denna verksamhet får?

Vi behöver enighet inte bara om det vackra orden, utan också i praktiskt politisk gärning i stort och smått. Goda initiativ från många håll – vem som kom på idén är inte det viktiga, utan vad den kan leda till.

Centerpartiet har drivit frågan om en distributionscentral i Borås ivrigt och envist. Miljöpartiet har också drivit den. Ibland träter vi om vem som har drivit den frågan först, och mest och bäst. Men låt oss gräva ner den stridsyxan nu. Jag säger så här, ni centerpartister har drivit denna fråga bra och länge – nu finns startsignalen äntligen med i vårt budgetförslag, det finns en majoritet i fullmäktige för att gå vidare, och nästa år sätter Borås stad igång och förverkligar denna satsning, som är både en landsbygds- och en klimatsatsning. Som kan öka chansen för lokala företagare att leverera mat till Borås stads verksamheter och som kommer att minska transportarbetet ut till alla de enskilda köken avsevärt. På det viset också en skarp och viktig klimatinsats.

Den som har stor makt har stort ansvar, den som har liten makt har ett mindre ansvar – men alla har ett ansvar. Den som är tre år kan lära sig att släcka lampan i tomma rum, det kan vara lagom ansvar för ett litet barn. Men det är INTE det barnets ansvar att sedan, när hen blir vuxen, att ta ansvar för det som vi inte gjorde nu. Det ansvaret måste VI ta idag.

Flera av er träffade den tidigare TV-meteorologen Pär Holmgren när han var här i våras i samband med att Borås Elhandel invigde en solcellsanläggning på sitt tak. Han brukar säga att klimatfrågan är enkel. Nu i början på veckan skrev han till exempel i Upsala Nya Tidning tillsammans med artisten Staffan Lindberg. Så här:
”Gör bara dessa tre saker: Upphör med fossila bränslen, minska köttätandet och låt jordens skogar växa till sig.”

Alla vi härinne har mer makt än genomsnittet över vårt geografiska område – Borås Stad. Vi måste göra alla de stora och små saker som står i vår makt och som leder stora eller små steg i rätt riktning.
Det är den där treårige boråsaren som nyss har lärt sig släcka lampan som i vuxen ålder kommer att få ta konsekvenserna av att vi härinne struntar i att göra allt vi kan. Skulle det inte vara kärnverksamhet att ta ansvar för hens framtid genom att ta ansvar för klimatfrågan? Det resonemanget begriper inte jag. Vi måste ta vårt ansvar och sträva för att bli Sveriges ledande miljö- och klimatkommun.
I vår budget tar vi ansvar i stora frågor som distributionscentral och klimatanpassningsåtgärder.
Vi tar också ansvar för frågor som kan tyckas mindre som intern klimatkompensation, solcellspott och hur vi internt arbetar med hållbara transporter.

Jag ser fram emot en djupare debatt om detaljerna i vår budget under kommande dagar och skulle vilja avsluta med samma ord som jag inledde med:
”Borås Stad SKA vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar både på kort och på lång sikt. Detta uppdrag från både nutidens och framtidens boråsare ställer stora krav på avvägningar och ansvarsfull långsiktighet.” Det ansvaret tar vi i vår budget.



Kommentarer till SD:s budget för Lund 2016 med fokus på barn och unga

”Kommunen måste på något sätt minska utgifterna. Det bästa sättet att göra det är att stoppa den fortgående resan in i det ‘mångkulturella samhället’, en genomgående samhällsförändring vars kostnader inte på något sätt tydliggörs i den kommunala redovisningen.”
  Sverigedemokraternas budget för Lund 2016

Att Sverigedemokraterna har ett mycket speciellt förhållande till faktauppgifter och siffor kan inte ha undgått många. I budgettider blir detta naturligtvis tydligare än vanligt eftersom det annars ofta räcker att uttrycka en åsikt och reservera sig till förmån för den egna politiken.

7415161-origpic-3710fb

Socialnämnd

Istället för att sätta sig in i Socialnämndens budget gör Sverigedemokraterna antagandet att nämndens underskott är flera miljoner högre än vad det i själva verket är. Utöver det hävdar man att underskottet inte beror på köpt vård, vilket förvaltningen redovisar, utan att det egentligen, i hemlighet, beror på kostnader för ensamkommande barn.

Till stöd för deras djupa misstro till kommunens tjänstemän hänvisar SD till ett Sveriges Radio- reportage från Almedalen den 2 juni 2013 i vilket SKL:s ordförande Anders Knape ska ha stått bakom rörande ”den verkliga kostnaden” för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Jag har tyvärr inte lyckats hitta detta men det har ju, under omständigheterna att detta handlar om Lunds kommuns budget för 2016, noll relevans.

Sverigedemokraterna föreslår i sin budget för 2016 att kommunen ska bryta ingångna avtal med Migrationsverket rörande ensamkommande barn vilket som enda effekt skulle innebära att kommunen inte har en förberedelse för mottagandet. SD vill även säga upp alla avtal som rör flyktingmottagandet. Nu till siffrorna som Sverigedemokraterna uppskattar att ensam-kommande barn kostar Lunds kommun. Så här skriver SD:

”Avtalen om mottagande av flyktingar, och av så kallade ensamkomande barn, har nyligen ändrats så att antalet kan förväntas öka kraftigt närmaste åren. Staten ersätter kommuner för mottagandet av invandrare men enligt SKL täcker den ersättningen endast 22 % av den verkliga kostnaden. Stödet från staten för mottagningen har legat på ca 20 miljoner kronor de senaste åren. Om detta stöd endast täcker ca 22 % av kostnaden innebär det att den verkliga kostnaden har varit cirka 90 miljoner kronor de senaste åren – vilket medför en minuspost på cirka 70 miljoner för Lunds kommun. Om man antar att den utgiften fördelas på 2 år blir det en kostnad på 35 miljoner varje år kommunen tagit emot de avtalade invandrarna. För varje år ackumuleras kostnaden (då två ”kullar” av invandrare orsakar kostnader samtidigt) vilket ger en faktisk kostnad på 70 miljoner per år så länge mottagandet fortsätter.” Sverigedemokraternas budget för Lund 2016

Under besparingar för Socialnämnden hävdar Sverigedemokraterna att många invandringsrelaterade kostnader döljs. SD verkar tro att det går att leta reda på alla snillrikt, illvilligt gömda miljoner så snart man fått nycklarna till kommunens gömmor. Sverigedemokraterna beräknar att finns det möjlighet att lägga in en pluspost på Finansförvaltningen om 26 mkr när väl alla pengar är funna.

Sverigedemokraterna budgeterar för 14 mkr besparing för Socialnämnden i ett läge när Socialförvaltningen beräknar att det saknas upp emot 30 mkr i budgeten. Att lägga ett besparingskrav på toppen av den redan hårt ansträngda budgeten skulle med all säkerhet innebära att kommunen inte kan fullfölja sina åtaganden enligt lagstiftningen och genom det lämna lundabor i nöd. Utöver denna ogenomtänkta, misstänksamma approach finns det fler problem i Sverigedemokraternas budgetförslag. SD har nämligen väldigt svårt att skilja på vad kommunen respektive vad staten beslutar om.

Sverigedemokraterna vill att kommunen ska jobba aktivt för att göra mottagandet av ensamkommande barn så svårt och krångligt som möjligt för både barnen och kommunen

Ted Ekeroth (SD) började i under Kommunfullmäktigesammanträdet i maj att rada upp anledningar till varför Lunds kommun inte borde skriva ett nytt avtal med Migrationsverket med förevändningen att ensamkommande barn varken är ensamkommande eller barn. Förhållanden som inte har någonting med avtalsbeslutet om kommunens mottagande att göra. Kommunen kan dessutom inte begränsa mottagandet av ensamkommande barn, så fungerar det inte. En lagändring från 1 januari 2014 som ger Migrationsverket har möjlighet att anvisa asylsökande till landets samtliga kommuner[1]

Migrationsverket tar fram siffor för mottagandet som svarar mot kommunens befolkningsstorlek i syfte att fördela ansvaret jämnare över Sveriges kommuner. Ted Ekeroth förstår detta, men det räckte inte för att få honom att gå med på att den enda rimliga slutsatsen var att skriva ett avtal om antal i samstämmighet med Migrationsverket för att förbättra planeringen för det oundvikliga mottagandet. Istället kom Ekeroth med förslaget att kommunen borde ”se till att det inte finns plats”.[2] Med det menade han att kommunen borde anstränga sig för att barnen inte ska kunna placeras i kommunen genom att se till att till exempel möjliga lokaler används till annat. SD tycker sig ha en bättre idé, barnen ska istället skickas tillbaka till familj, ”allt annat är absurt” heter det i deras budget. Vad det ”absurda andra” syftar till inkluderar otvetydigt de lagar och förordningar som rör mottagandet, vilket naturligtvis inte kommunen kan besluta om att följa eller inte.

Enligt Sverigedemokraterna är mångfalden problemet 

Mångfaldsarbetet är indoktrinering och åsiktskontroll och ska därför bort, och det kostar ungefär… typ… kanske… Som ett värdekonservativt parti är Sverigedemokraterna inte särskilt pigga på att kommunala verksamheter ska jobba aktivt för att förebygga kränkande behandling och diskriminering.

”När man studerar dokument från nämnderna och deras förvaltningar, så framgår det att mångfaldsarbetet upptar mycket arbetstid. Man tar fram mångfaldsplaner, har mångfaldsambassadörer, mångfaldsombud, har mångfaldsansvariga HR- konsulter, man har arbetsgrupper, temadagar, konferenser. Personal får gå på kurser, som heter sådant som ”Värdegrund och likabehandling i teori och praktik”. Vad kostnaden för allt detta belöper till är oklart. Det är ännu mera oklart vad resultatet av dessa verksamheter är. Detta gäller även för HBTQ- och genusarbete. Dessa ämnen verkar ibland vara integrerade i det man kallar mångfaldsarbete, och förekommer ibland som särskilda projekt. Även här är syftet och resultaten oklara. Vilken nytta gör mångfalds- HBTQ, och genusarbetet? Vilket syfte fyller egentligen allt detta gruppkategoriserande av människor? Varför ska kommunen vara så intresserad av människors identiteter och känslor runt sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet, med mera? För oss Sverigedemokrater är det självklart att vi alla är unika individer, och ska likabehandlas. Tillsättning till tjänster ska ske enbart baserat på kompetens. Blir någon person ändå diskriminerad, så har kommunen gjort fel, och personen har rätt till upprättelse. Att som man nu gör, förutsätta att människor generellt måste omskolas genom till synes permanenta åsiktstyrningsprocesser, är inget annat än politisk propagandaverksamhet.” Sverigedemokraternas budget för Lund 2016

Sverigedemokraterna ställer en spännande fråga, varför är kommunen så intresserad av människors identiteter och sådant som könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet med mera? Det självklara svaret är att könsidentitet, sexuell läggning, etnicitet är delar av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen vilket kommunen lyckligtvis är bundna att arbeta med aktivt. Sverigedemokraterna uppskattar att det finns en del i det förebyggande arbetet mot diskriminering som riktas till mångfald, denna kostnad uppskattas till 15,5 mkr spritt över kommunens förvaltningar, den kostnaden vill SD spara in. Barn och skolförvaltningarna redovisar årligen genom undersökningar så som till exempel LUNKEN att hundratals barn årligen diskrimineras eller kränks samt genom skolornas kontinuerliga rapporter av kränkande behandling. Konsekvenserna av att lägga mindre pengar på förebyggande arbete hade med all säkerhet lett till att fler barn och unga hade farit illa i våra verksamheter.

Barn- och skolnämnder och Utbildningsnämnden

SD gör en rad omprioriteringar vad gäller resursfördelningen till skolan. Tilläggsresurserna baserade på utländsk bakgrund på 54 mkr ska tas bort. Mångfalds- och HBTQ-arbetet ska helt avskaffas inom skolverksamheterna och inom skolförvaltningarna, detta beräknar SD ska generera 6,5 mkr. Nedskärningarna för Kultur- och fritidsnämnden handlar inte så överraskande om besparingar på oönskad kultur och mångfald på 6 mkr och HBTQ-arbete på 1 mkr.

Sverigedemokraterna tar avstånd från forskningen rörande vikten av modersmålsundervisning och tänjer lagens gränser i deras föreslagna nedskärningar. Sverigedemokraterna vill minska anslagen till modersmålsundervisningen med 11,5 mkr för Barn- och skolnämnderna gemensamt samt 5 mkr för den modersmålsundervisningen som Utbildningsnämnden ansvarar. Besparingarna tror man sig kunna göra utan att bryta mot lagkravet kommunerna har att tillhandahålla modersmålsundervisning. SD anser att det är viktigare att eleverna fokuserar på andra ämnen.

Sverigedemokraternas satsningar läggs på ökade anslag till barn med behov av extra stöd med 25 mkr, 12 mkr till 20 nya tillsynslärare med ordningsvaktsbefogenheter, 20 mkr till att minska klasstorlekar och 4 mkr för att stärka elevernas kunskaper om det svenska kulturarvet.

SD:s satsningar ställda i relation till deras besparingar förutsätter ett helt annat uppdrag för skolan. Sverigedemokraternas skola det är inte en skola där trygghet, tillsammansskap och glädje värderas. Den kommer inte att vara en plats Sveriges barn och unga mår bra och kan utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar, och vem fan hade Sverigdemokraternas tänkt skulle vilja jobba i deras skola egentligen?

[1] http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/integration/Sv/ensamkommande-barn/Pages/default.aspx

[2] http://www.sydsvenskan.se/lund/avtal-om-flyktingbarn-vallade-debatt/

 

 

Budgetomröstningen är ingen lek för kvinnojourerna

Ingen Alliansbudget idag heller – Är Alliansen kapabla att styra?

Det kom inget budgetförslag från Alliansen idag, däremot kom det en mycket obalanserad ledare i Borås Tidning. 

Insikten om vad som faktiskt är rimligt har fått stå tillbaka när dessa två parter har tänkt till. Det är sant att det inte finns något formellt i lagen som tvingar Alliansen att lägga fram budgeten på kommunstyrelsens möte på måndag. Däremot bryter man mot den praxis som har gällt i Borås i 40 år.

Ända sedan 70- talet har oppositionen lagt fram ett alternativt budgetförslag till kommunstyrelsen - de enda åren man inte har gjort så är de senaste fyra åren. Visst kan jag förstå att det under förra mandatperioden inte var så akut för någon part då det fanns en överenskommelse att den rödgröna budgeten skulle gå igenom. Men i år finns det inget som helst rimligt argument att inte lägga fram budgeten till Kommunstyrelsen.

Alliansen i Borås Fortsätter mörka sin budget
Alliansen i Borås tar inte Borås Stads budget eller praxis på allvar


Jag tycker det är märkligt av många anledningar och det känns inte helt seriöst att bete sig så.

Alliansen säger själva att de ända sedan före valet tänkt lägga en egen budget. Med all den tiden de varit överens att göra så, hur kan de då inte ha lyckats producera en budget? Alliansen har inte bara haft samma tid som oss att ta fram en budget utan nu även två veckor till. De två senaste veckorna har man dessutom haft en färdig budget att utgå ifrån om man har svårt att skriva en egen. Att det har varit för lite tid stämmer ju bara inte. Det skulle däremot kunna vara så att man inte lagt ner tillräckligt mycket arbete med budgeten, det är mer troligt.

Anledningen att man inte redovisar sin budget till kommunstyrelsen skulle också kunna vara att man vill hålla den hemlig så länge som möjligt. Men det är ju en ytterst allvarlig överträdelse mot de demokratiska principer som finns. Det högsta beslutande organet i en kommun förtjänar inte att det mörkande med underlag. Det är viktigt med ett bra beslutsunderlag som alla folkvalda har haft god tid att sätta sig in i. Beredningen fyller också en demokratisk funktion som ger medborgarna insyn i det politiska arbetet.

Förutom medborgarna och de folkvalda missar man även att förhandla med facken enligt MBL. De fackföreningar som representerar sina medlemmar får nu inte i god tid innan budgetbeslutet yttra sig över en budget som faktiskt kan vinna i kommunfullmäktige. Det är inte ett rimligt sätt att behandla vår personal och våra fackföreningar.

OM man aspirerar på att styra en stad med över 100 000 invånare går det faktiskt inte att vara så oansvarig med budgetberedningen. För den partigruppering som har intentionen att få sitt budgetförslag antaget och som säger sig vara kapabel att styra Borås Stad är det helt enkelt inte rimligt att lämna in budgeten så sent att den inte hinner beredas i Kommunstyrelsen.

Med detta anser jag inte att Alliansen med nuvarande ledning är kapabel att styra Borås.

Alliansen bör leverera sin budget senast om 2 dagar om dom aspirerar på makten i Borås Stad

Frågor som skall behandlas i Kommunfullmäktige skall beredas först och anledningen är ganska enkel. För det högsta beslutande organet i en kommun är det ju viktigt med ett bra beslutsunderlag som alla folkvalda har haft god tid att sätta sig in i. Beredningen fyller också en demokratisk funktion som ger medborgarna insyn i det politiska arbetet. 

När man aspirerar på att styra en stad med över 100 000 invånare går det faktiskt inte an att vara sent ute. För den partigruppering som har intentionen att få sitt budgetförslag antaget och som anser sig vara kapabel att styra Borås Stad är det helt enkelt inte rimligt att lämna in budgeten så sent att den inte hinner beredas i Kommunstyrelsen.

Det är rimligt att budgetens skall passera kommunstyrelsen
Det är inte rimligt att ett block som aspirerar på att styra Borås stad
inte klarar att visa upp sin budget till behandlings i kommunstyrelsen

Under mina år i politiken i Borås har jag jobbat hårt med att öka medborgarnas inflytande och delaktighet. Jag hade gärna sett att vi var igång med att avsätta delar av budgeten som medborgarbudget, med ett direktinflytande över pengarnas användning, men där är vi tyvärr inte än.
Att lägga fram sitt budgetförslag så att boråsarna först tätt inpå beslutsmötet får ta del av det minskar självklart möjligheten till delaktighet, och gör det svårare att ställa partier till svars för sina budgetförslag.

Kommunstyrelsens presidium fick även ett brev från kommunfullmäktiges ordförande idag: se nedan:

Kommunfullmäktiges ordförande anser att budgeten bör behandlas av ks
Alliansen bör respektera fullmäktige och den demokratiska
processen och bör leverera sin budget till beredning av ks

Jag förväntar mig helt enkelt att Alliansen lägger fram sitt budgetförslag senast på fredag, av respekt för kommunfullmäktige, boråsarna och den demokratiska processen.

En kort(?) redogörelse över förhandlingarna i Borås

Jag blir förvånad när jag läser Alliansens alternativa verklighetsbeskrivning på Boråsalliansens Facebook-sida. Där ges en bild som ingen annan kan känna igen sig i. Det börjar redan på andra raden med "De rödgröna vill inte ha förhandlingar."


Det vara på sin plats att redogöra kort för vad som faktiskt som har hänt.

Redan veckan efter valet togs kontakter direkt med flera av Alliansens partier. Vi valde att först prata med Centerpartiet sedan Kristdemokraterna och sedan slutligen Folkpartiet. I samtalet med Folkpartiets företrädare blev vi hänvisade till av Alliansen utsedda personer för fortsatta samtal med hela Alliansen. Det stod klart att Alliansen bara tänkte agera och förhandla i grupp.

Då inleddes samtal med de av Alliansen utsedda förhandlarna och frågor som kunde gå att komma överens om diskuterades. En lista sattes upp och vi ville tidigt få till stånd ett möte med samtliga Alliansens gruppledare för att förhandla. Vi var öppna att förhandla om fördelningen av platser i nämnder och styrelser och om sakpolitiska frågor. Men vi hade en absolut deadline för när vi av praktiska skäl måste veta om Alliansen till exempel var intresserad av att göra upp om majoriteten i nämnderna. Den dagen passerade utan att Alliansens gruppledare var villiga att träffas.

Första tillfället Alliansen var beredda att träffa oss var samma måndag som vår budget lades fram för Kommunstyrelsen. Inga möten eller ansatser att göra inspel till budgeten hade Alliansen gjorts innan dess.

Den måndagens möte beskriver jag i inlägget Förhandlingarna strandat? Vilka förhandlingar? 

Det stod helt klart för oss då att "Alla dörrar är stängda och Alliansen tar fram en egen budget". Det stod lika klart för oss att det inte skulle bli några fler möten eftersom Alliansen inte var intresserad.

På tisdagen postade Alliansen ett inlägg på Facebook, som antigen antydde en liten öppning för nya förhandlingar (eller som försökte ge en alternativ verklighetsbeskrivning). Vi tolkade det i alla fall som en öppning, och den siktade vi in oss på. Med hjälp av den kraft som kan byggas upp på sociala medier och genom publiceringar i Borås Tidning lyckades vi ändå tvinga fram ytterligare ett möte med Alliansens gruppledare.

Detta möte hölls torsdagen 13 november och det börjades med att Alliansen krävde att "total sekretess råder under tiden förhandling pågår". Vi i vår tur krävde att allt skulle lämnas skriftligt för att undvika missförstånd. Vi började med att lämna in vårt ursprungsbud, samma lista som Alliansens samordnare hade redogjort för på måndagens möte.


Detta förslag presenterades för en grund till förhandling
Det rödgröna grundbudet som tagits fram
ihop med Alliansens samordnare

Alliansen visade i sin tur, efter många om och men, upp sina krav för att ens börja riktiga förhandlingar. Och därefter bokade vi en ny tid och skiljdes åt.

Dessa 4 krav från Alliansen var tvungna att uppfyllas
Alliansens fyra krav för att ens påbörja förhandlingar
kring politiska sakfrågor

Till dagens möte hade vi med oss svaret på deras krav, och slutsatsen är givetvis att det är omöjliga krav som Alliansen ställer. Det visste Alliansföreträdarna säkert egentligen själva och kraven ställdes antagligen just för att vara omöjliga för oss. Det lär ha varit den mediala pressen som tvingade dem till nya möten trots att de egentligen inte alls ville förhandla.

Alliansen kräver att V inte får några presidieuppdrag
Alliansen vill inte ens förhandla om vi inte sparkar ut Vänsterpartiet


Kontentan av allt detta är att vi rödgröna fortfarande trots allt håller alla dörrar öppna för att förhandla. Vi ger inte upp hoppet om det förrän klubban har fallit i kommunfullmäktige i december. Jag vägrar att tro att alla aktiva i Alliansens partier verkligen vill leda in Borås Stad på denna mörka stig, som maximerar SD:s inflytande på tvärs mot alla utfästelser om motsatsen i valrörelsen.





I media: Bt, Bt, Sr

Fortsatt minskade ambitioner i den borgerliga kulturbudgeten.

De kraftigt minskade resurserna till kultur i Stockholms stad var ett av ärendena som debatterades på kommunfullmäktige i måndags. Det var en interpellation från socialdemokraterna. Tyvärr hade ett olyckligt fel smugit sig in i siffrorna i interpellationen vilket kulturborgarrådet, Madeleine Sjöstedt snabbt påpekade. Men hur man än räknar så kommer man att se att de sju åren vi haft med Madeleine Sjöstedt i Stockholm har inneburit en minskning med drygt hundra miljoner kronor till kulturen.

Idag presenterade den borgerliga majoriteten i Stadshuset budgeten för 2014. Och den negativa trenden för kulturen fortsätter och förstärks.

Ett bra sätt att jämföra ett budgetområde över tid är att se till områdets andel av den totala budgeten. Det sättet att räkna tar hänsyn både till inflationen, dvs ökade kostnader, och till den snabba befolkningsökningen vi har just nu i Stockholm. Att vi idag är mer än hundratusen fler stockholmare än när moderaterna kom till makten 2006 innebär att vi har fler skattebetalare och därmed en större budget, men vi har också ett större åtagande.

När vi lämnade över makten 2006 var kulturnämndens andel (tillsammans med stadsmuseet och kulturhuset) 2,64 procent av stadens totala budget. Därefter har den andelen minskat i varje borgerlig budget år för år, och var för 2013 endast 2,22 procent. Med den budget för 2014 som presenterades i förmiddags så sjönk siffran återigen, nu till 2,13 procent.



Man kan tycka att några tiondelar av en procent inte låter mycket. Men omräknat i kronor betyder det att vi skulle behöva skjuta till 118 miljoner kronor till området kultur för att komma tillbaka till den nivån där de röd-gröna partierna lämnade makten.

De här kraftigt minskade ambitionerna på den offentliga kulturen i Stockholm har naturligtvis fått konsekvenser. Det gäller över hela kultursektorn: våra museer har tvingats överge den fria entrén som vi införde och har fått svårare att göra egna utställningar, det fria kulturlivet får sänkta anslag samtidigt som den borgerliga utförsäljningspolitiken har pressat upp hyrorna, och kulturhuset har fått hyra ut allt större del av sina lokalytor till annan kommersiell verksamhet.

Men mest upprörande är nedmonteringen av kulturskolan. Vi har fortfarande en fantastisk kulturskola i Stockholm, med en fantastisk kursverksamhet. Men den är inte längre för alla! Det som hänt under de borgerliga åren är att det har blivit en geografisk snedfördelning. Andelen barn som går i kulturskolan är i vissa stadsdelar – i synnerhet i innerstaden och de mer välbeställda villaområdena i t.ex. Bromma – mer än tio gånger högre än i exempelvis stadsdelarna på Järva.

Det är en oacceptabel situation, som måste åtgärdas med kraftigt höjda resurser. I den budget som presenterades idag finns inga sådana ambitioner. I stället läser vi att "fokus bör läggas på att finna metoder för att erbjuda fler barn och unga plats i kulturskolans undervisning".

Alltså, nya metoder, inga nya pengar!


Budget för kultur

Idag offentliggjordes oppositionspartiernas skuggbudgetar för Stockholm. En jämförelse mellan partiernas satsningar på kultur bekräftar det jag befarade tidigare, att Miljöpartiets satsning på kultur tyvärr är mycket svag.

Budget 2012
Nettokostnader(mnkr) Kultur  Hela staden  Andel  Skattehöjning
Majoriteten          840,7   32 155       2,61%   0 öre
Socialdemokraterna   881,7   32 697       2,69%  10 öre
Vänsterpartiet       900,8   33 228       2,71%  60 öre
Miljöpartiet         858,5   32 977       2,60%  40 öre*
___
*)MP har utöver detta en grön skatteväxling med höjda parkeringsintäkter.

Kulturens plats i samhället och i människors vardag är en viktig och central del i Miljöpartiets politik och har sina rötter djupt ner i den gröna ideologin. Det handlar både om livskvalitet och demokrati, men också om klimatsmarta konsumtionsmönster och hållbara samhällen. Att utvecklingen de senaste åren i Miljöpartiets budgetarbete i Stockholms stad har gått åt fel håll är beklagligt. Jag avser att fortsätta mitt snart tioåriga arbete för att stärka kulturens roll i partiets budgetar och politik.

___
» Jag har tidigare skrivit om den borgerliga majoritetens neddragningar på kulturområdet här. Att siffrorna skiljer sig något från tabellen ovan beror på att jag tidigare använt bruttokostnader istället för nettokostnader. Detta har dock ingen betydelse, trenden och nivåerna är desamma oavsett räknemetod.
» Läs mer om Miljöpartiets budgetreservation här och här