Kultur för att demokratiskt driva stadsutveckling

Foto Rebecka Linderot

Foto Rebecka Linderot

För ett år sen var jag på en konferens; Smart förtätning av staden och fick bl a lyssna på Katarina Fredrika som är förnyelsestrateg och projektledare för “Konsten att skapa staden” i Nacka. Nacka har använt helt nya grepp i utvecklingen av Nacka stad som är väl värt att inspireras av då kulturen är en stor del i medborgardialogen och demokratiarbetet. I Karlstad är vi ju än så länge bara i startgroparna vad gäller medborgardialog som redskap i demokratiarbetet och möjligheterna är många.

Är frågan påverkbar? Viktig fråga att ställa sig i medborgardialog. Har vi redan bestämt oss ska vi inte gå ut och fråga. Helt enkelt måste jag som individ/politiker resonera kring om jag är påverkbar vid beslutet, är jag det ja, då är det en fråga för medborgardialog. Ska demokrati fungera behövs dialog mellan invånare/anställda i kommunen och de valda politikerna. Det behövs alltså lite mer än att ”bara” rösta vart fjärde år.

På kommunfullmäktige  17 mars hade vi diskussion kring motion från Socialdemokraterna om kultur i bostadsområden. Tanken med  motionen som antogs är att bl a dra lärdom av projektet ”berättelser från Hemvägen” där kulturen som verktyg för att skapa sociala mötesplatser använts. Det genomfördes i samarbete mellan Riksteatern och KBAB, där följeforskare från Karlstads universitet varit engagerade. Nu har Kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att ta tillvara KBABs erfarenheter och sprida till andra bostadsområden i Karlstad.

I den diskussionen lyfte jag att vi behöver vidga visionen i stil med utvecklingen i Nacka stad. Använda kulturen redan i medborgardialog t ex i stadsutveckling.

Nacka stad ska enligt visionen vara en nära och nyskapande stadsdel. För att kunna vara nyskapande behöver vi utmana våra etablerade arbetssätt och bryta våra invanda tankemönster. Modern forskning visar att föra in kreativ kompetens i samhällsstrukturer och företagsverksamheter ökar innovationstakten och stärker tillväxt och hållbarhet.”

Vad gör vi för att skapa intressanta livsmiljöer? Hur kan nya stadsdelar skapas med hållbara villkor för stadsutveckling, kulturlivets utveckling och bostadsutveckling? Helt övertygad om att vi i vår utveckling i Karlstad kan dra nytta av arbetssättet i Nacka. Här kan du se en film med Katarina Fredrika som berättar om projektet.

Vore en bra idé att vi politiker i stadsbyggnadsnämnden tillsammans med de i KBABs styrelse samt kultur- och fritidsnämnden har workshop för att börja spåna idéer ihop.

 

P.S. Kolla in filmen som visar projektet med att samla in medborgarnas perspektiv inom projektet ”Nacka bygger stad” D.S.

DEBATT Bygg fler trähus på Gotland


Åttavåningshus helt i trä i Sundbyberg. Foto: Petra Bindel
Koldioxidutsläppen minskar rejält när flerfamiljshus byggs i trä istället för betong. Därför borde det byggas fler trähus på Gotland, skriver jag och Byggnadsnämndens ordförande Karl-Allan Nordblom.

Gotland har gammal byggtradition av trähus. Det var bristen på skog som gjorde att de stenhus som ofta förknippas med Gotland började byggas på landsbygden. Merparten av husen i Visby innerstad är trähus, oftast reveterade, varför de kan upplevas vara stenhus.

Träbyggandet av höga flerfamiljshus tar allt mer fart i Sverige, och nya spännande projekt dyker upp hela tiden. På gamla A7 regementsområde i Visby har nyss en anvisningstävling avslutats, och ett av de fyra företagen som tilldelats mark avser bygga flerbostadshus i massivträ. Gotlands första i modern tid.

När vi bygger hus och andra konstruktioner i trä som kommer från Gotland får vi den positiva effekten att skatter, arbetstillfällen och transporter stannar på ön. Och inte minst – lokal skogsnäring gynnas. Bruttovärdet av avverkad skog uppskattas till cirka 100 miljoner kronor per år på Gotland, och den siffran har potential att höjas rejält om näringen utvecklas på olika sätt, exempelvis genom ökad förädling av träråvaran. Flera kommuner har tagit fram en träbyggnadsstrategi, och vi vill ta initiativ till att se över behovet av en sådan även för Gotland.

Massiva trähus idag har en kraftig konstruktion som tillåter höga hus, och har en bra livscykel. Sedan 1994 är det tillåtet att bygga höghus i trä, och enligt Sveriger Tekniska Forskningsinstitut kan man i princip bygga hur högt som helst. Modern träbyggnadsteknik ger kortare byggtider än tidigare och möter kraven på lägre utsläpp av koldioxid, då trä binder CO2. Enligt Sveriges träbyggnadskansli visar studier att träbyggande kan minska CO2-utsläppen från 246 ton till 17 ton per lägenhet jämfört med exempelvis betong.

Förutom att trä är flexibelt och tillåter estetiskt tilltalande lösningar, är det också kostnadseffektivt och miljövänligt att bygga i trä. Många arkitekter, forskare och bostadsföretag tror att trä är framtidens byggnadsmaterial. Trä har en rad goda egenskaper, framför allt miljömässiga fördelar. Trä är förnybart och klimatsmart, samt har en byggprocess som är miljövänlig och kräver minimum av transporter. Transporter av trä till byggen är ekonomiska, då trä är lätt, och en lastbil kan lastas full med balkar och väggelement av trä. När det gäller mjuka värden finns undersökningar som gör gällande att inomhusklimatet i massiva trähus blir bra, och att trä främjar mjuka värden och upplevs som varma. Och kraven på fukt och brandsäkerhet fungerar likadant för trä som andra material.


Karl-Allan Nordblom (MP) och Isabel Enström (MP)

Artikeln har publicerats i Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda

Trots ekonomiska bekymmer ser vi ljust på framtiden

Region Gotland har en ansträngd ekonomi. I år räknar vi med stora underskott främst för att våra utgifter har ökat snabbare än intäkterna. Vi är inte ensamma om att ha detta bekymmer. Alla regioner och landsting brottas med ökade kostnader och var tredje beräknas att gå med underskott. Befolkningen blir äldre vilket ökar behoven av vård och omsorg samtidigt som andelen i arbetsför ålder som kan vara med och finansiera minskar. Statsbidragen har heller inte höjts tillräckligt. Utvecklingen är oroväckande och här på Gotland tar vi fram förslag för att få ordning på ekonomin. Det kommer att krävas stora ansträngningar för att uppnå en stabil ekonomi vilket är basen för vår välfärd över tid.

Det är lätt att få en dyster syn på framtiden när det är besparingar som dominerar diskussionen i medierna. Vi känner därför att det är angeläget att lyfta de ljuspunkter vi ser inför de kommande åren.

I förra veckan var det idel positiva besked om konjunkturläget i Sverige när SCB släppte en rad rapporter. Även Gotland står starkt och utvecklas i en positiv riktning. Nyligen visade småföretagarbarometern att hela 76 procent av de gotländska företagen ansåg sig ha goda tillväxtmöjligheter, vilket var flest i landet. Vi möter ofta människor med idéer och projekt som vi tror stärker Gotland. Vi har i genomsnitt 870 000 besöksnätter varje år och antalet väntas öka. Satsningen på en ny kryssningskaj som hyrs och därmed betalas av en privat aktör kommer utan tvekan att inverka positivt på antalet arbetstillfällen.

Vi lever på en fantastisk ö vars attraktionskraft få orter kan mäta sig med. Medan glesbygdskommuner runt om i Sverige dras med avfolkning är utvecklingen på Gotland den motsatta. Efterfrågan på bostäder är stor och det byggs mycket. Trots att antalet medborgare skrivna på ön har legat stilla ser vi tecken på förändring. Försvarsmakten ska utöka sin etablering, antalet studenter vid Campus Gotland växer och nu väntas ett stort antal människor som behöver nya hem efter att ha varit på flykt. Detta är positivt för Gotland. Vi behöver vara fler för att gemensamt bära investeringar i exempelvis sjukvården.

Gotland har kommit längst med utbyggnaden av bredband vilket ger oss möjligheter att locka fler att flytta till landsbygden. Planerna för en ny elkabel till fastlandet innebär fler jobb inom energisektorn samtidigt som Gotland kan exportera grön el och bidra till att hejda klimatkrisen. Det går bra för Gotland, även om det finns ekonomiska utmaningar.


Isabel Enström (MP), regionråd
Stefaan De Maecker (MP), regionråd

Publicerad i Gotlands Allehanda 13 november 2015