Trots ekonomiska bekymmer ser vi ljust på framtiden

Region Gotland har en ansträngd ekonomi. I år räknar vi med stora underskott främst för att våra utgifter har ökat snabbare än intäkterna. Vi är inte ensamma om att ha detta bekymmer. Alla regioner och landsting brottas med ökade kostnader och var tredje beräknas att gå med underskott. Befolkningen blir äldre vilket ökar behoven av vård och omsorg samtidigt som andelen i arbetsför ålder som kan vara med och finansiera minskar. Statsbidragen har heller inte höjts tillräckligt. Utvecklingen är oroväckande och här på Gotland tar vi fram förslag för att få ordning på ekonomin. Det kommer att krävas stora ansträngningar för att uppnå en stabil ekonomi vilket är basen för vår välfärd över tid.

Det är lätt att få en dyster syn på framtiden när det är besparingar som dominerar diskussionen i medierna. Vi känner därför att det är angeläget att lyfta de ljuspunkter vi ser inför de kommande åren.

I förra veckan var det idel positiva besked om konjunkturläget i Sverige när SCB släppte en rad rapporter. Även Gotland står starkt och utvecklas i en positiv riktning. Nyligen visade småföretagarbarometern att hela 76 procent av de gotländska företagen ansåg sig ha goda tillväxtmöjligheter, vilket var flest i landet. Vi möter ofta människor med idéer och projekt som vi tror stärker Gotland. Vi har i genomsnitt 870 000 besöksnätter varje år och antalet väntas öka. Satsningen på en ny kryssningskaj som hyrs och därmed betalas av en privat aktör kommer utan tvekan att inverka positivt på antalet arbetstillfällen.

Vi lever på en fantastisk ö vars attraktionskraft få orter kan mäta sig med. Medan glesbygdskommuner runt om i Sverige dras med avfolkning är utvecklingen på Gotland den motsatta. Efterfrågan på bostäder är stor och det byggs mycket. Trots att antalet medborgare skrivna på ön har legat stilla ser vi tecken på förändring. Försvarsmakten ska utöka sin etablering, antalet studenter vid Campus Gotland växer och nu väntas ett stort antal människor som behöver nya hem efter att ha varit på flykt. Detta är positivt för Gotland. Vi behöver vara fler för att gemensamt bära investeringar i exempelvis sjukvården.

Gotland har kommit längst med utbyggnaden av bredband vilket ger oss möjligheter att locka fler att flytta till landsbygden. Planerna för en ny elkabel till fastlandet innebär fler jobb inom energisektorn samtidigt som Gotland kan exportera grön el och bidra till att hejda klimatkrisen. Det går bra för Gotland, även om det finns ekonomiska utmaningar.


Isabel Enström (MP), regionråd
Stefaan De Maecker (MP), regionråd

Publicerad i Gotlands Allehanda 13 november 2015

Ojnareskogen skyddas!

Åsa Romson (MP) presenterar beslutet
Idag fattade regeringen beslut om att skydda Ojnareskogen som Natura2000-område. Något annat var egentligen inte att vänta med tanke på Sveriges åtaganden gällande naturskydd och vilka unika värden området Bästeträsk, där Ojnareskogen ingår i, har.

Såhär beskriver Länsstyrelsen på Gotland området:
"Detta är ett mycket stort, sammanhängande hällmarksområde som saknar sin motsvarighet på Gotland, i Sverige, i norra Europa och troligtvis i världen. Området är klassat som riksintresse för naturvård och utgör det största, landbaserade riksintresset för naturvård på Gotland; cirka 9600 hektar.”
Bästeträsk - snart Nationpark?


Men enkelt var det inte. Nordkalk och SMA har planer på storskalig kalkbrytning inom området och båda har för närvarande var sin ansökan som behandlas i miljödomstolarna. Förutom världsunik natur och kalkjobb är även hotet mot vattenförsörjningen på norra Gotland en viktig aspekt när domstolarna ska fatta sitt beslut. Processen har tagit över 10 år - lika länge har mitt engagemang (och många andras i ännu större grad) också varit i frågan. En översiktlig beskrivning av konflikten vatten/natur/jobb m.m. gav t ex Miljöaktuellt 2008 och kan läsas här.

Domstolen pausade i april (Nordkalk)/maj (SMA) förhandlingarna för att ge regeringen möjlighet att ta ställning till Naturvårdsverkets förslag kring Natura2000. Fram till 31 augusti fick regeringen på sig innan det hela drar igång igen. På målsnöret levererade regeringen nu sitt beslut och det är uppenbart att det har funnits starka krafter som har velat stoppa beslutet in i det sista. Ett exempel på detta är den sista vändan till Länsstyrelsen för att se om det inte fanns andra områden som skulle kunna ersätta Bästeträsk - trots att detta egentligen hade framgått av allt material som presenterades till regeringen. Beslutet innebär nämligen med största sannolikhet att det inte blir några fler kalkbrott i området.

2012 i Ojnareskogen
Utan Miljöpartiet i regeringen - och Åsa Romson som miljöminister - hade området högst sannolikt aldrig skyddats. Skönt att kunna se att en långsiktig syn på samhällsutvecklingen kan få genomslagskraft i vardagen med de Gröna i regeringen. Att detta innebär att man måste ta itu med konflikter som uppstår idag istället för i framtiden följer som ett brev på posten. Det kan vara jobbigt, men helt nödvändigt om man tror på att vi ska leva på denna planet även i framtiden.

Redan för 10 år sedan (Gotlands Tidningar 20 oktober 2005) skrev jag om konflikterna i samhället på grund av planerna på kalkbrott. Citat ur artikeln:

”Men jag har respekt och förståelse för skriket efter arbetstillfällen. Dessa är en bristvara och det kommer att kräva en rad insatser av såväl politiker som de bosatta för att komma till rätta med detta problem. Jag anser dock att det vore fel att satsa allt på att förlänga kalkbrytarjobben med 20 år till för att sedan hamna i samma problemläge fast då med betydligt sämre förutsättningar än nu. Samma respekt finns tyvärr inte alltid gentemot dem som ställer sig tveksamma till kalkbrottet. Jag oroar mig starkt på grund av de samtal jag har haft med gotlänningar på norr som inte öppet vågar uttala sig mot Nordkalks planer. Bakom detta ligger en rädsla för reaktioner ifrån omgivningen och erfarenhet av tidigare aggressiva bemötanden av människor som känner att deras jobb är hotade." 

Slitningarna är närvarande mer än någonsin och - vill jag påstå - har bara blivit värre under åren. Jag är glad för att regeringen har landat i sitt beslut att skydda området. Men jag är också bekymrad för hur de som känner att de förlorade dragkampen om kalkjobben kommer att ge uttryck för sin besvikelse.

Jag hoppas att regeringens paket för ersättningsjobb som uppgår till 100 miljoner kan balansera förlusten av arbetstillfällen på norra Gotland. Processen för att läka såren kommer att ta tid. Jag hoppas att vi hittar sätt att samla krafterna på norra Gotland igen för att tillsammans utveckla vårt samhälle.