Inför miniminivå och höj taket i A-kassan

SSR skriver idag på DN debatt  " Året då A-kassan blev lägre än försörjningsstöd"  Om hur trygghetssystemen kollapsat och försörjningsstödet tar smällen

Rapporten är avslöjande och visar den nakna sanningen om välfärdens urgröpning dels genom de drastiska förändringarna 2007 och 2008 som alliansregeringen gjorde MEN också de tydliga effekterna av att ersättningssystemen inte är kopplade till reallöneutvecklingen.
Även ett krokigt träd kan leva i skogen

Vilket samhälle vill vi ha – ett inkluderande eller exkluderande. 

För mig är svaret givet utifrån en ideologisk utgångspunkt - ett långsiktigt hållbart samhälle handlar både om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Att exkludera människor från försäkring vid sjukdom eller arbetslöshet blir dyrt för samhället på sikt. 
Ett samhälle som har tillit till att vi ställer upp för varandra när hälsan sviktar eller står utan jobb i perioder är ett välfärdssamhälle som är starkt och som gör att människor kan växa. En försäkring handlar om att vi tillsammans delar på risk och kostnader - det är den egentliga försäkringstanken.

Alliansen gick till val på att minska det så kallade utanförskapet – men i själva verket har de skapat ett ännu större utanförskap – genom att många nu både står utan jobb OCH utan försäkring. 500 000 lämnade A-kassan när alliansen höjde avgifterna kraftigt och många som är nya på arbetsmarknaden väljer att inte gå med eftersom de ändå inte har rätt att få ut något av försäkringen.

Enligt nya siffor från Statistiska Centralbyrån så var utanförskapet förra året 14,6 procent. Fortfarande handlar det om 814 689 personer.   se  SVD 6/4 2014.         

Alliansen har gjort samhällsutmaningar till individproblem när det egentligen handlar om brist på investeringar som leder till nya jobb.

Ingen planerar att bli sjuk eller arbetslös, men det kan drabba oss alla. I Sverige ska den som är sjuk eller arbetslös aldrig lämnas utanför. Därför är Miljöpartiets förslag en gemensam sjuk- och arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla.

Det är resursslöseri och ineffektivt att arbetslösa o sjuka ska gå till socialen istället för att ha ett försäkringssystem som fungerar. Om fokus för människor blir att kunna köpa mat till barnen och betala hyran så försvåras rehabilitering eller koncentration på utbildning. Försörjningsstöd är inget smart sätt att hjälpa människor till egenförsörjning. Men det är inte bara dåligt för den enskilde det innebär också att kommunerna får skära i budgeten för skola, vård eller omsorg när kostnaderna ökar.

Taket i A-kassan har inte höjts på 12 år.     Dessutom betalar de som får ersättning högre skatt än den som jobbar  eftersom jobbskatteavdrag inte gäller pensionärer, föräldralediga, sjuka eller arbetslösa

Sakta men säkert går vi från generella välfärdssystem till fattig vård. Allt fler hänvisas till försörjningsstöd istället för att vi har försäkringar som omfattar alla.
Ett tänkvärt boktips är "Usla, elända och arma - om samhällets utsatta under 700 år"

Försörjningsstöd innebär också att sambeskattning införs bakvägen – då det är hela familjens inkomst som behovsprövas. Har din partner inkomst så har du inte rätt till ersättning – då ska partnern försörja dig. 

MPs förslag  är att minimera behovet av försörjningsstöd genom jobbskapande politik och att staten tar ansvar för trygghetssystemen


1.  ett golv/miniminivå i försäkringen som gäller vid sjukdom och arbetslöshet – Staten tar ansvar istället för att lasta över kostnader på kommunerna med konsekvenser att de måste skära i skola, vård och omsorg

2. Höj taket i A-kassan nu och påsikt till samma nivå som sjukförsäkringen och indexera ersättningen.

3. Inför en gemensam sjuk- och arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla. 
Då får ”alla vara med” 

Men för att nå en bred politisk kompromiss har vi föreslagit att golvet är en gemensam försäkring och därutöver finns inkomstrelaterad ersättning genom den allmänna sjukförsäkringen eller via a-kassorna.



Se även MPs förslag om arbetslivstrygghet