Vardag, vanor, Wallander och våld


Det är visst allitteration, det kallas det där.

Pensionärslivet lunkar på. Långa, härliga mornar med kaffe, nyheter och stillsamt umgänge. Hundpromenader. En del hushållsgöromål med tvätt och matlagning. Kontakter med barn och barnbarn då och då. Umgänge med vänner till och från förstås. Lite jobb fortfarande men ganska lite numera och det är en avgjord lättnad att slippa stressen från förr. Besök i byn för att handla och göra andra ärenden, ibland något besök i Nyköping eller Stockholm men det blir inte varje vecka. Ett lugnt och stilla liv, särskilt så här års. Till våren och framöver blir det mer utomhusaktiviteter, golfspelande och husbilsåkande.

Mer inomhus nu och en del tv-tittande. Nu går Wallanderfilmerna igen på TV4. Varje söndag kan man se den livströtte men knivskarpe kommissarien i Christer Henrikssons gestaltning. Han gör det väl rätt bra. Såg honom, förresten, nyligen även på riktigt på Scalateatern i en uppsättning av Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande. Hyfsat bra. Mankells Wallanderhistorior är ofta mörka, alltid våldsamma och slutar alltid med professionell framgång för Wallander. Det finns många Wallander-filmer. Ibland orkar jag se om någon av dem.

Och så fortsätter vi att titta på Innan vi dör på SVT, som är spännande men även den mycket våldsam. Vill man ha lite ytterligare våld, kan man se Homeland, som väl är uppe i sjätte eller sjunde säsongen eller så och som jag oftast inte orkar med för min del. Och så finns det oräkneliga vålds- och kriminalserier på Netflix.

Hur som helst, är våld en stor och populär vara på film och i teve. Underhållningsvåldet breder ut sig mer och mer och har för länge sedan infiltrerat även dataspelen. Tja, man kan ju välja att inte titta men det är ändå intressant att notera vårt omättliga behov av att titta på spänning, fysiskt våld och elände. Jag har inte räknat ut någon given eller ens sannolik psykologisk förklaring till det behovet.

Kolkraftverk i Stockholm stängs ner

800px-Kaknästornet_Frihamnen_Värtahamnen_Stockholm_Sweden_20050812

Efter hårda påtryckningar avvecklas det starkt kritiserade kolkraftvärmeverket i Värtahamnen.

Kolkraftvärmeverket i Värtahamnen är Stockholms enskilt största utsläppskälla för koldioxid, och har enligt ett pressmeddelande från Stockholms Stad stått för en tredjedel av de totala utsläppen.

Men nu försvinner den svarta fläcken från huvudstadens klimatkarta tidigare än väntat. Kolkraftverkets ägare Fortum väljer att avsluta den koleldade värmeproduktionen redan 2022, istället för att följa den ursprungliga planen om avveckling år 2030.

En bidragande faktor har varit den starka opinion som hörts mot det koldioxidsprutande kraftverket, bland annat på Supermiljöbloggens debattsida.

KU:s behandling av afghantolkarna

Konstitutionsutskottet har nu påbörjat hanteringen av min anmälan rörande Tobias Billströms agerande vad gäller de sk afghantolkarna. Utskottet har idag beslut om ett stort antal frågor som ska följas upp. Däribland:

* I artikeln i Svenska Dagbladet den 30 juli 2012 uttalar sig både Tobias Billström och Migrationsverkets presschef. Förekom det några kontakter mellan Regeringskansliet och Migrationsverket kring frågan om tolkarna i samband med att denna artikel publicerades?

* Hade regeringen, Regeringskansliet eller något departement meddelat Migrationsverket sin tolkning av reglerna och vad hade i så fall framförts och i vilken form?

* Enligt uppgifter ingick företrädare från Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsmakten och Migrationsverket i en arbetsgrupp våren 2013. Hur bildades denna arbetsgrupp och vad var dess syfte? Vilken roll spelade företrädarna för de tre departementen i denna arbetsgrupp? Vilka instruktioner fick företrädarna för de tre departementen från regeringen och Regeringskansliet?

* Vilka kontakter har i övrigt förekommit mellan regeringen och Regeringskansliet å ena sidan och berörda myndigheter å den andra sidan rörande de tolkar som önskat få komma till Sverige? Har uppfattningen i Billströms uttalande i juli 2012 om att han tycker att det skulle vara helt orimligt om en person som varit anställd av svenska staten fick en förmånligare behandling än en person som inte varit det kommunicerats eller beaktats vid regeringens och Regeringskansliets kontakter med berörda myndigheter och i så fall hur?

Är våren på väg …

Frågan är om vintern är över, om man nu kan kalla det vinter det som varit. Helt klart går vi mot ljusare tider och det innebär att det börjar bli dags att planera för kolonisäsongen.

Det måste röjas, klippas, grävas, räfsas och så måste lite frö i jorden. Tittar i Runåbergs katalog. Många spännande växter men hur ska allt få plats och hur ska vi ha tid att sköta allt. Får nog minska beställningen något.

Oavsett hur det går så känns det bra att ha jordkontakt. Bra för såväl det fysiska som det psykiska.

Share on Facebook  Post on Twitter  

SD har mycket att lära om budgethanteringen i Varberg de borde få gå i kurs hos mig !


I november togs budgeten i Varberg och nu är det februari då kan det vara intressant att se hur det gått för delar i SD:s budget under tiden

SD lade sin budget i konkurrens med andra budgetar i november 2016. Alliansen och MP låg som huvudförslag och S budget som motförslag. Till detta fanns även V och SD varav de senare slogs ut i omröstningen. SD lade i slutomgången ner sin röster till förmån för sin egen budget.

Alliansen och MP har en bastant majoritet i Varberg om inte SD skulle aliera sig med S i budgetsammanhang som i Halmstad.

När jag läser en insändare från en SD-ledamot i barn- och utbildningsnämnden vill jag därför gå djupare in om det här med vad SD föreslog i sin budget höstas i Varberg som kf sedan avfärdade.


Några av SD:s besparingar i sin egen budget

• Slopat procentkravet på ekologisk mat i den kommunala verksamheten, 2 500 tkr.

(Kf eniga om mål utom SD. Kf vill succecivt målen om ekologiskt men också befrämja närproducerat)

• Trönninge idrottscentrum - konstnärlig gestaltning, 2 000 tkr.


(på G kommer att genomföras. Kultur och fritidsnämnden alla ledamöterna eniga om detta även SD:s ledamot)

• Brunnsparken - konstnärlig gestaltning, 1 200 tkr.

(på G pengar finns avsatta och under genomförande. Knutte Wester har fått i uppdrag att utforma gestaltningen. I kultur och fritid reserverade sig jag och SD:s ledamot men jag ville att damen med väskan skulle stått där. SD vill inte ha någon utsmyckning alls)

• Brunnsparken ombyggnad, 4 800 tkr

(Beslut taget i hamn o gata ska genomföras enligt plan)



Några av SD:s satsning i sin egen budget


• Ökad valfrihet inom skolmaten (ta bort den helvegetariska dagen), 1 500 tkr

( besparing 2 miljoner SD reserverade sig i Bun. Något mål om vegetariska dagar finns inte specifikt utan målet är fullgod kvalitet på maten trots mindre anslag. SD vill således ha mer kött på tallriken)

• Frukost i grundskolan, 5 000 tkr.


( motion avslogs i kf och tidigare har Bun-nämnden avstyrkt en motion från SD att införa skolfrukostar. SD är för detta )

-------

Min kommentar: Nämnderna har att följa den av kommunfullmäktige avsatta budgeten vad vi än tycker om den. Det går att förändra inom budget, inte delta i beslutet och att kunna reservera sig skriftligt eller muntligt.

Får man inte igenom något i årets budget går det alltid att propagera för att saker ska in i nästa budget 2018. De tas som paket antingen genom att partier enar sig kring förslag eller att partier var för sig lägger eget paket eller yrkanden.

Jag har för egen del prioriterat att få med fria resor för pensionärer det står i motsats till SD:s förslag om skolfrukostar som ett konkret exempel. I övrigt står jag bakom de flesta konstnärliga utsmyckningar som beslutats och sitter också i den nämnd kultur- och fritidsnämnden som har att genomföra dem.

Jag är för ekologiska mål och tror detta kommer att öka också. Jag är för Brunnsparkens ombyggnad och den kommer att genomföras.

Vad gäller besparingen på maten är jag INTE för detta om det innebär kvalitetsförsämring på maten, att de ekologiska målen frångås eller ökar matsvinnet. Därför hoppas jag det görs en utvärdering om utfallet av de beslut som är tagna i barn- och utbildningsnämnden i Varberg med anledning av anpassad budget.

Veckans sprakspaning


De flesta, som ägnar sig åt språk på det ena eller andra sättet, vet att det är skillnad på före och innan, beroende på om de står före ett substantiv eller ett verb, typ, före jul och innan vi öppnar julklapparna. Men det verkar som om skillnaden inte längre gäller, inte lika mycket i alla fall. Alla som skriver, vet att han som ackusativobjekt heter honom men allt fler säger han i stället, typ, jag slog han.

Språket måste utvecklas. En del av oss gillar det, en del gillar det inte. Att inte gilla det kan helt enkelt bero på att det känns obekvämt eller på snobberi eller i största allmänhet på oflexibilitet. Man kan röra ner klassfrågor, IFS, skurkspråk, sportsnack och en hel del annat i soppan. Till syvende og sidst, som vi säger på rikssvenska, gäller det nog att gilla läget. Det är knappast någon idé att motarbeta utvecklingen.

Även slang förändras över tid. Slang är ännu mer tidsbundet än själva rikssvenskan. Ungdomarna höjer på ögonbrynen, om jag säger grillor om skridskorna, bystan om landet eller krubb om maten. Ungefär som jag tycker om månsing, gammalt som gatan. Å andra sidan har jag, visserligen sent omsider men ändå, börjat använda typ i stället för som till exempel. Kort och bra, coolt. Eller hippt till och med, vad det nu betyder egentligen. Det kanske man ska vara en hipster för att fatta.

I en sportsändning på teve såg jag häromdagen att någon klubb signar en spelare, en intressant nydaning av språket. Det betyder att man värvar en spelare till sig och upprättar ett skriftligt dokument om saken. Antar jag. Fast signar betyder väl egentligen något annat, mera klerikalt på svenska. Herre signe du och råde lät det i psalmen som fortsatte med bevare oss väl ungefär. Det signar, som avser idrottsvärvningar, ska förstås uttalas sajnar. Kanske lika bra att börja stava det så, så att man vet att hockeylagen inte börjat ägna sig åt religiös verksamhet. Vi skriver väl numera också mejla, när vi menar maila. Det gör jag i alla fall.

Wallström möter Lavrov – party for everybody…

Idag är Margot Wallström i Ryssland för samtal, hon behöver inte vara rädd, de flesta är likadana där som här, vill slippa tandvärk, äta nybakade bullar och sjunga fåniga sånger.

Sen får vi väl hoppas att Party for everybody inte är en omskrivning för kärnvapenkrig och att textraden  Come on and boom, boom inte är så mycket boom.


Sundsvall behöver en strategi för hållbar konsumtion

Vid senaste kommunfullmäktigemötet debatterade vi Livsmiljöanalysen. Det är en uppföljning av läget i Sundsvalls kommun för att vi politiker ska kunna se om utvecklingen är på väg i rätt riktning, mot ett hållbart Sundsvall år 2021.

I Livsmiljöanalysen konstateras att trots minskningen av våra klimatutsläpp i kommunen, orsakar vår konsumtion ökande utsläpp i andra länder. Detta motverkar målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader.

Konsumtionen är en viktig del för ett hållbart samhälle. Frågan är om kommunen kan bidra till en mer hållbar konsumtion? Svaret är JA!

Det är inte endast våra egna val som konsumenter som påverkar möjligheten att nå hållbarhet utan möjligheterna till hållbar konsumtion påverkas i högsta grad av politiska beslut, åtgärder och styrmedel.

Skolan har till exempel en viktig roll när det gäller att öka kunskaperna om konsumtion och miljö hos barn och unga.

Inom arbetet med hållbar konsumtion finns tre områden som är extra viktiga – vilka livsmedel vi konsumerar, vilka transportsätt vi väljer och hur vi bor. Dessa områden orsakar tillsammans de största utsläppen från vår privata konsumtion.

Genom att förändra våra beteenden mot ett mer hållbart förhållningssätt inom dessa områden gynnas såväl miljö och hälsa och i vissa fall även hushållens ekonomi.

Vi i Miljöpartiet vill att kommunen arbetar fram en kommunal strategi för hållbar konsumtion. Därför har Miljöpartiet nu lämnat in en motion till kommunfullmäktige i Sundsvall angående detta.

Regeringens strategi om hållbar konsumtion som kom ut hösten 2016 kan vara en bra grund för detta arbete.

Angel Villaverde (MP)

Gruppledare i Kommunfullmäktige

Miljöpartiet i Varberg har gjort upp med alliansen om ett program som sträcker sig över valet !


Överenskommelse om samverkan mellan M, C, FP, MP, KD under mandatperioden 2015 – 2018.

Vision Varberg 2025 - Västkustens kreativa mittpunkt

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ” Västkustens kreativa mittpunkt”.

För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö.

Övergripande målsättningar

Varberg står inför många möjligheter. Kommunikationerna kommer att bidra till att ytterligare öka attraktionskraften för hela kommunen. De skapar närhet mellan stad och landsbygd och ökar möjligheterna att arbeta och studera i närliggande städer. En intressantare arbetsmarknad, utbud av utbildningar, närhet till scen, konst, kultur, musik och idrott både inom kommunen och i dess närhet får oss att växa – som kommun och människor.

Havet är en av Varbergs bästa tillgångar. Vi ska vårda det tillsammans med andra värdefulla vatten i kommunen.

När järnvägsspåret inte längre delar stadskärnan utan löper i en tunnel under staden skapas nya möjligheter för stadsplaneringen. Vi vill behålla den idylliska känslan i stadskärnan, med levande handel och lägre bebyggelse. Men Varbergs stad måste också tillåtas att växa på höjden utanför stadskärnan. Vi är måna om en levande stadskärna med bostäder, butiker och restauranger. På samma sätt ser vi det som viktigt att skapa förutsättningar för en positiv utveckling i hela kommunen.

Företagen är förutsättningen för Varbergs framgång. Ett gott företagsklimat skapar fler företag och fler arbetstillfällen. Företagens vilja och förmåga att ge sysselsättning är avgörande för att hålla nere arbetslösheten.

Vi vill förenkla och stötta för befintliga och framtida företagare. Utbildning, praktik och arbete leder till bättre integration. Främlingsfientlighet och rasism ska motverkas.

Samhället ska utgå från invånarna och det är därför viktigt att ta vara på kraften i det civila samhället genom att uppmuntra och skapa samarbeten med föreningar och organisationer.

Vi behöver samverka för att bygga ett bra samhälle.

Ordning och reda i kommunens ekonomi är en förutsättning för en hållbar utveckling. Välskött ekonomi skapar trygghet för såväl företag som hushåll och lägger grunden för en god tillväxt, fler arbeten och en trygg gemensam finansiering av välfärden. Vi är alla beroende av en politik som tar ansvar för en ekonomi i balans som ger stabilitet och uthållighet.

Vår strävan är att behålla oförändrad skattesats under perioden.

Kommunen är en serviceorganisation för människor i Varberg. Bästa möjliga service skapas med motiverade och kunniga medarbetare. Vi vill fortsätta stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare. Ett exempel är att vi numera erbjuder alla anställda önskad sysselsättningsgrad.

Arbetet med en sänkning av sjukskrivnings- och ohälsotalen ska fortsätta.
För att uppnå en bra verksamhet behövs ett gott ledarskap samt engagerad och delaktig

Men Varbergs stad måste också tillåtas att växa på höjden utanför stadskärnan. Vi är måna om en levande stadskärna med bostäder, butiker och restauranger. På samma sätt ser vi det som viktigt att skapa förutsättningar för en positiv utveckling i hela kommunen.

Företagen är förutsättningen för Varbergs framgång. Ett gott företagsklimat skapar fler företag och fler arbetstillfällen. Företagens vilja och förmåga att ge sysselsättning är avgörande för att hålla nere arbetslösheten.

Vi vill förenkla och stötta för befintliga och framtida företagare. Utbildning, praktik och arbete leder till bättre integration. Främlingsfientlighet och rasism ska motverkas.

Samhället ska utgå från invånarna och det är därför viktigt att ta vara på kraften i det civila samhället genom att uppmuntra och skapa samarbeten med föreningar och organisationer.

Vi behöver samverka för att bygga ett bra samhälle.

Ordning och reda i kommunens ekonomi är en förutsättning för en hållbar utveckling. Välskött ekonomi skapar trygghet för såväl företag som hushåll och lägger grunden för en god tillväxt, fler arbeten och en trygg gemensam finansiering av välfärden. Vi är alla beroende av en politik som tar ansvar för en ekonomi i balans som ger stabilitet och uthållighet.

Vår strävan är att behålla oförändrad skattesats under perioden.


Kommunen är en serviceorganisation för människor i Varberg. Bästa möjliga service skapas med motiverade och kunniga medarbetare. Vi vill fortsätta stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare. Ett exempel är att vi numera erbjuder alla anställda önskad sysselsättningsgrad.

Arbetet med en sänkning av sjukskrivnings- och ohälsotalen ska fortsätta.

För att uppnå en bra verksamhet behövs ett gott ledarskap samt engagerad och delaktig livet i Varberg.

Alexanderssoninstitutet arbetar med efterfrågad utveckling medan Campus är inriktat mot efterfrågad utbildning. Tanken är att fånga upp vilken utveckling näringslivet efterfrågar så att detta sedan kan matchas mot rätt utbud av utbildning, som i förlängningen ger studenter arbete och företagen utbildad, rätt arbetskraft.

Vi vill underlätta för mindre företag att delta i offentlig upphandling. Avgörande är hur förfrågningsunderlaget utformas.


Barn och utbildning


Grundläggande för vårt välfärdssamhälle är att skolan har tydligt kunskapsfokus där kunskap vilar på delarna fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Elever och föräldrar skall kunna känna tillit till att deras skola håller hög kvalitet och där varje elev har möjlighet att utvecklas och nå samtliga mål som anges i skolans styrdokument. Tidiga insatser skall göras för att fånga upp särskilt utsatta barn. Samverkan mellan BUP, skola, elevhälsa och sociala myndigheter ska underlättas.

Skolorna skall ha likvärdiga förutsättningar.


Förskola

Varberg växer, barns vistelsetider ökar och gruppernas storlek är på många håll stor.

Byggnation av ett flertal nya förskolor är påbörjad. Vi ska bygga hållbart, det ska byggas energieffektivt och miljömässigt optimalt, men vi ska också bygga ekonomiskt över tid.

Föräldrarna i Varberg ska även i fortsättningen ha möjlighet att välja olika former av barnomsorg i kommunen såsom vårdnadsbidrag och pedagogisk omsorg.


Vi välkomnar att förskolor profilerar sig - oavsett om det är kommunens egna eller fristående förskolor. Vi är positiva till att förskolans barn ska ha tillgångtill digitala redskap i form av

t ex läsplattor och datorer.

Vi anser att storleken på barngrupperna måste kunna vara flexibel. Grupperna bör inte vara större än nu och vi kommer att verka för att de minskar. Varberg har som en av de första kommunerna erbjudit förskolelärare möjligheten att bli förstelärare. Detta kommer ytterligare att förstärka den redan höga kompetens som finns i våra förskolor.


Grundskolan

Antalet elever ökar och nya skolor håller på att byggas eller projekteras. Elevernas resultat i Varberg har förbättrats men det kan bli ännu bättre. All forskning visar att läskunnigheten

i tidig ålder är helt avgörande för om elever senare lyckas med sina studier. Vi vill lägga ytterligare fokus på detta. Lusten och viljan att ta sig an matematikundervisningen måste också särskilt belysas.

Rektors och lärares kompetens och yrkesskicklighet påvisas i all forskning vara bärande för att lyckas. Tillsammans med lärarkår, skolledning och förvaltningsledning vill vi skapa goda förutsättningar för detta. Vi vill skapa ett gott samarbete för att stödja och stärka föräldrarollen. Vi har satsat extra på att höja lärarlönerna och vi vill fortsätta att höja lärarnas status.

Modern arbetslivsorientering (MOA), kommer att ersätta den sedan en tid nerlagda PRAO. MOA ska göra det möjligt för elever att kunna göra sina val av framtida studier enklare och motivera elever till bättre resultat. MOA ger insikt i arbetsmarknaden och möjlighet att träffa på olika yrken. Detta ska ske i samarbete med arbetsmarknadens parter.


Gymnasiet

Gymnasierna i Varbergs kommun bedriver en god undervisning med goda resultat.

Vi skall vara kloka och noggranna i val av vilka program och inriktningar som ska erbjudas.

Vi är stolta över att ha flera framgångsrika program med yrkesutbildning som i de flesta fall leder direkt till arbete.

Vi vill utveckla möjligheterna med lärlingsplatser. Gymnasial lärlingsutbildning har nu permanentats. Vårt mål är att alla elever skall vara anställningsbara efter avslutad skolgång.

Vi vill fortsätta att satsa på och erbjuda alla elever någon form av entreprenöriell utbildning.


Campus Varberg


Campus Varberg är en framgångssaga som erbjuder efterfrågade utbildningar, till förmån för studenter och näringsliv. Vi vill se över möjligheten för Campus att växa och utvecklas ytterligare.


Övrigt om skolan

Vi har nolltolerans mot mobbning, diskriminering och kränkningar.

Förutom att kränkningar, sexuella trakasserier, våld och hot i sig är oacceptabelt inkräktar

det också på lärmiljön i skolan. Vi anser att skolan måste bli bättre på det förebyggande arbetet mot mobbning. Vi är tydliga med att vi alltid tar den utsatte elevens eller lärarens parti.

Variation och valfrihet gällande vilken skola som barnet ska gå i ska så långt det är möjligt tillgodoses. Vi är därför positiva till fristående drivna förskolor och skolor.

Varje skola bör överväga att införa daglig fysisk aktivitet i grundskolan – gärna i samarbete med det lokala föreningslivet. Daglig fysisk aktivitet i skolan har visat sig ge positiva resultat på elevernas resultat och slutbetyg.

Vi vill stärka informationsinsatserna och arbetet mot narkotika och droger i skolan och i samhället i stort.


Omsorg och stöd


Att känna sig trygg i vardagen är viktigt för vår trivsel och därmed vår hälsa.

Varberg ska vara en bra kommun att åldras i. Viktigt att känna trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället.

Varberg skall också vara en bra plats att leva i för dem med olika typer av funktionsnedsättningar. Tillgängligheten är viktig. Målet är att alla medborgare skall kunna ta del av samhällets totala utbud. Vi vill systematiskt bygga bort befintliga hinder för tillgänglighet och understryker vikten av att bygga rätt från början vid nya anläggningar.

Dialog med Kommunala Handikapprådet är viktigt.


Det är viktigt att visa förståelse och respekt för att äldre inte är en homogen grupp med samma behov och önskemål. Valfriheten ska även gälla de äldre. Politiken måste såväl klara av att ge vård och omsorg av hög kvalitet till den som behöver det, som att möta utvecklingen med allt mer friska och självständiga äldre.

Att vi har boenden som möter allas varierande behov av omsorg och trygghet, t.ex. vård- och omsorgsboende och trygghetsboende är avgörande.

Dialog med Kommunala Pensionärsrådet är viktigt.

Omsorgen skall vara präglad av valfrihet, hög kvalitet och ett värdigt bemötande, samt vara tillgänglig för alla som är i behov av den.

Grunden för alla bedömningar måste vara respekt och en inställning att varje människa är en egen individ, med egna tankar, önskemål och intressen som har rätt till en god livskvalitet.

Vi vill arbeta för att öka kvaliteten i hemtjänsten. Vi vill sätta människan i centrum och skapa trygghet genom att så långt som möjligt tillhandahålla samma personal runt den enskilda vårdnadstagaren samt fortsätta utbildningen av vård- och omsorgspersonal för att ständigt höja kvaliteten i omvårdnaden och tillvarata nya kunskaper. För att säkerställa tryggheten i vårdkedjan kommer vi att bevaka så att det nya avtalet med hemsjukvården leder till bättre samarbete med hemtjänsten.

Måltider som serveras i olika boende skall hålla hög kvalitet.

Vi vill ta tillvara IT så att alla äldre som så önskar kan använda internet för olika tjänster, som kan öka kontakten med omvärlden och underlätta det dagliga livet. En rad nya e-tjänster finns tillgängliga inom socialtjänsten och fler är på väg. Vi vill ligga i framkant och testa dessa.


Uppleva och göra

I Varberg ska vi kunna må bra genom hela livet, dels genom att uppleva och ta del av det utbud som finns kring natur, idrott och kultur, dels genom att själv vara en del i utvecklingen av nya upplevelser, uttrycksformer och aktiviteter. Oavsett bostadsort, ålder och eventuella funktionshinder ska man ha tillgång till ett rikt kultur- och fritidsliv. Vår ambition är att Varberg ska utvecklas till en spännande och nytänkande kultur- och idrottskommun.


Alla behöver röra på sig för att må bra och därför är det viktigt med ytor för spontan lek och rörelse. Vi vill fortsätta satsningarna på att förbättra Varbergs lekplatser genom att i nära samarbete med barn och föräldrar bygga om/nybygga en lekplats om året i stadsområdet och i lämplig tätort. För att ytterligare bidra till rörelse vill vi att det etableras näridrottsplatser i samband med nya bostadsområden, samt att våra motionsspår, vandringsleder och ridleder underhålls och moderniseras.


Vi vill arbeta för en hållbar stadsplanering med gröna och levande ytor runt om i staden. Strandpromenaden är ett av de absolut populäraste stråken att vistas på och vi vill med varsam hand fortsätta utveckla och förbättra den, men vi vill även förlänga strandpromenaden till Getterön i och med att Västra centrum byggs samt bidra till nya stråk i öst-västlig riktning.

Utvecklingen av nya mötesplatser med en medveten konstnärlig gestaltning ska fortsätta i serviceorter och på landsbygd. Utformningen av mötesplatser och konstnärlig utsmyckning ska ske i nära samarbete med byalag/samhällsföreningar.


Varberg och Apelviken är vida känt för sina fantastiska förutsättningar för surfing. Vi vill satsa på surfkulturen i Varberg genom att successivt utöka service av olika slag längs Apelvikens unika strand. Varberg ska fortsätta sitt varumärkesbyggande kring kommunen som centrum för spa, bad och surfing.


Varberg vill fortsätta de senaste årens stora satsningar på idrotten. De två största projekten under mandatperioden är att bygga en anläggning för gymnastik och friidrott i Trönninge, samt en ny anläggning för bad- och simverksamhet i staden. Den nya bad- och simhallen ska bli en anläggning som på ett rimligt sätt möter behoven ifrån såväl äventyrssugna familjer och motionssimmare, som föreningar, skolor och simskola.


Vi vill även se en fortsatt utbyggnad av konstgräsplaner och idrottshallar för att möta de behov, som ställs ifrån föreningar och skolor. Barn och ungdomar är den prioriterade målgruppen, men Varberg ska ha anläggningar för både bredd- och elitidrott. Vi ser positivt både på olika former av finansiering och på olika former av drift i idrottsanläggningarna.


Varberg ska ha ett ökat fokus på att resurserna fördelas jämställt mellan pojkar och flickor, såväl inom ekonomiskt och personellt stöd som inom framtida investeringar. Kommunen ska stödja föreningslivet aktivt och ha en fortsatt god dialog med kultur- och fritidslivets aktörer.


Kultur bidrar till att berika och utveckla människor genom hela livet. Efter att kulturhuset Komedianten byggdes går nu utvecklingen vidare med att göra våra lokalbibliotek till lokala kulturcentra. För att öka tillgängligheten ska meröppna bibliotek införas på prov. Varberg ska även fortsatt ligga i framkant inom konstområdet, men satsa på att mer medvetet arbeta med konstnärlig utsmyckning och miljögestaltning. Vi ska bevara och levandegöra vårt gemensamma kulturarv, särskilt kring Varbergs fästning och Grimetons radiostation.


Barn och ungdomar är prioriterade inom kulturområdet och kommunen ska arbeta aktivt med att nå ut med kulturen till alla elever. Kulturskolan ska fortsätta sitt arbete med att bredda verksamheten och nå ut till ännu fler barn och unga än idag. De olika aktörerna inom kultur och folkbildning ska även framöver stödjas, så som lokala arrangörsföreningar, hembygdsföreningar och studieförbund.


Kommunen ska ha en ungdomsgårdsverksamhet som består av ungdomens hus i staden, samt fasta ungdomsgårdar vilka kompletteras med en mobil ungdomsverksamhet. De olika verksamheterna ska utgå ifrån ungdomars egna idéer, intressen och engagemang. Varberg ska även på andra sätt arbeta med att ge ungdomar möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och i den miljö där de befinner sig.


Bygga, bo och miljö



Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen.

Spännande stadsutveckling och goda kommunikationer gör att Varberg är attraktivt för både boende och företagande.

Varberg är en tillväxtkommun och som sådan har vi en utmaning på bostadsmarknaden.

Det är viktigt att byggnation sker med olika upplåtelseformer - både hyresrätter, bostadsrätter, villor och flerfamiljshus. Med en bra blandning skapar vi integration i samhället. Vi ser behov av olika boendeformer för äldre.


Antalet nyproducerade bostäder skall öka genom en hållbar och kostnadseffektiv utbyggnad. Det skall vara lätt att välja hållbara resealternativ, dvs. cykla, gå och använda kollektivtrafik.

Många nya bostäder kan byggas genom förtätning i centralorten och serviceorterna. Det är klokt eftersom det då redan finns utbyggd service i form av förskolor, skolor, affärer, teknisk service mm. En förtätning innebär att vi tänker på samhällsutvecklingen som en hållbar helhet, där resurserna utnyttjas på bästa sätt. Det är ofta såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt mest hållbart. Samtidigt är det viktigt att förtätningen sker med varsam hand och med hänsyn till omgivningen.

Främst längs kusten finns ett flertal äldre fritidshusområden som alltmer används som permanentboende. I bostadsbristens Varberg är det en stor möjlighet. Dessa områden omvandlas successivt till åretruntboende. Det är viktigt att även denna omvandling sker med försiktighet och att varje plats omvandlas utifrån sina förutsättningar.


Det finns ett stort behov av bostäder på många orter runt om i kommunen. För att stimulera byggnation på dessa orter, är vi positiva till kreativa lösningar såsom t ex dubbel markanvisning.

Den bästa jordbruksmarken ska i så stor utsträckning som möjligt skyddas från exploatering.


Vi vill skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Det skall vara lätt att göra rätt. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.

Kommunfullmäktige har antagit dokumentet ”Inriktningar för hållbarhetsarbetet i Varberg”. Inriktningarna är: Varberg visar vägen, Livskraftiga ekosystem, Välmående samhälle och Hållbar resursanvändning. Under mandatperioden skall arbetet konkretiseras.

Genom tydliga ägardirektiv till våra bolag vill vi försäkra oss om att hållbarhetsaspekterna och kostnadseffektivitet genomsyrar alla verksamheter inom Stadshuskoncernen.

Vi vill fortsatt bygga ut fjärrvärme för en bättre miljö

Vi vill ha ett tydligt miljö- och klimatperspektiv vid all offentlig upphandling

Vi är positiva till förnybar energi och är öppna för innovativa lösningar.

Vi vill systematiskt arbeta för skapa en giftfri miljö kring våra barn.

Skolmåltiden är viktig och påverkar lärande, hälsa, miljö och vårt landskap. Vi vill öka andelen ekologiska livsmedel i måltiderna. Detta skall ske på ett sätt så att den lokala produktionen stimuleras vilket ger ökad biologisk mångfald.


Vi vill arbeta för att ta fram system för att minska matsvinnet genom analyser av portionsstorlek, befintligt svinn, produktion m.m.

Vi vill verka för en ny modern återvinningscentral. Genom samarbete med idrottsklubbar och andra föreningar i Varberg vill vi stimulera till en hög grad av återbruk.


Trafik och infrastruktur



Enskilda människors och företags vilja att agera klimatsmart skall stimuleras. Att utveckla förutsättningarna för hållbara resor och transporter kommer att efterfrågas alltmer.

Andelen resande med stadslinjenätet i Varberg är låg jämfört med andra kommuner. För att öka den andelen krävs ett nytt linjenät med tätare trafik. Det vill vi satsa på.

Kollektivtrafiken skall fungera bra – såväl på landet som i staden.


Västkustbanans dragning i tunnel under Varberg är beslutad. Vi tycker det är bra att stationen hamnar i centrum. Det är bra för de studenter som reser till Campus Varberg, det är bra för företagen i Varberg som har rekryterat medarbetare som pendlar in och det är bra för många av Varbergsborna som pendlar ut med Öresundstågen och Viskadalsbanan till studier och arbete.

Vi vill verka för att pendelstationen i Väröbacka kommer på plats så fort som möjligt. Fram tills dess skall busstrafiken till/från Åsa station vara ett attraktivt alternativ.


Det är viktigt att cyklingen sker i säkra miljöer, inte minst när det gäller barns cykling till och från skolan. Vi vill bygga nya och underhålla gamla cykelleder på ett bra sätt som stimulerar arbetsresor.

Det är viktigt att bevaka att hänsyn tas till säkra cykelmiljöer vid varje nybyggt område.

Att färdigställa Kattegattsleden, ett samarbetsprojekt för att bygga en cykelled mellan Göteborg och Helsingborg (32 mil) i havsnära läge, under de kommande åren är angeläget.

Vi vill vi ta fram en ny cykelplan för att kunna planera utbyggnadsordningen av nya

gång- och cykelvägar. På vintern är det viktigt att prioritera vinterhållningen på gång- och cykelvägarna. Vi vill fortsätta arbetet med bättre belysning på vissa gång- och cykelvägar.


Lassabackarondellen är en kritisk trafikpunkt i Varberg. Vi vill genomföra åtgärder för att förbättra flöden, trafiksäkerhet och minska sårbarheten i trafiksystemet.

Med vår positiva framtidstro för Varbergs Hamn är det ytterst viktigt att bygga bra lösningar här. Vi vill målmedvetet arbeta för att flytten av hamnen lever upp till strävan att bygga en modern och yteffektiv hamn.


Man skall kunna bo och verka i hela kommunen. Ett väl fungerande vägnät är en förutsättning för det. Vi vill kraftfullt verka för att höja standarden på 41:an (Boråsvägen) och 153:an (Värnamovägen).


Det är viktigt att arbetet med att identifiera miljöer där tillgängligheten kan förbättras fortgår och att föreslå och genomföra lämpliga åtgärder


För att kunna bo och verka i hela kommunen är också ett väl utbyggt bredband en viktig förutsättning. Det arbetet pågår.



Varberg 2014-10-




……………………………………….. …………………………………….

Ann-Charlotte Stenkil (M) Harald Lagerstedt (C)




………………………………………. …………………………………….

Tobias Carlsson (FP) Stefan Edlund (MP)





……………………………………….

Kerstin Hurtig ( KD)





Igen


Vi har hört det förr, hur pyramidspel och kedjebrev blommat upp, berikat ett litet och blåst ett stort gäng. Det är brottsligt i Sverige att ägna sig åt sådana spel. Ändå är det enligt uppgift över 56 000 svenskar, som hittills gått med i en ny företeelse, "onecoin", som påstås vara en virtuell valuta men som visar tydliga tecken på att vara just ett kedjespel.

Bulgariska Ruja Ignatova, doktor Ruja, som hon tydligen kallas, står bakom "Onelife Network" och dess påstådda nätbaserade digitala valuta "onecoin". Det hela låter förvillande likt tidigare pyramidspel, förklätt i kläder som hämtats från Bitcoin eller andra virtuella valutor och som lindats in i en massiv marknadsföringskampanj. Dr Ruja uppgav från början att det bara kunde finnas onecoins för ett högsta värde på två miljarder men hon har senare ändrat det till 120 miljarder. Det sammanlagda värdet av alla tillgängliga onecoins sägs vara större än värdet på Apple corp. Yesss! Man talar om 18 000 procents avkastning. Yipee! Låter det seriöst? Inte särskilt.

När det gäller kedjebrev, gäller det, som bekant, att hoppa på tåget redan på någon av de första stationerna. Det gäller för dem, som är ombord, att rekrytera nya deltagare. Ju tidigare man hoppat på, desto rikare blir man på alla senare passagerares bekostnad. Ju fler man lyckas locka upp på tåget, desto mer bonusar, provisioner, värdeökning eller vad det kallas blir det. De, som går ombord på de sista stationerna, förlorar tyvärr sina insatser. För då kommer inte fler betalande passagerare ombord.

Enligt uppgift har Dr Ruja själv, föga förvånande, redan blivit omåttligt rik på kuppen.

För ordningens skull ska påpekas att varken dr Ruja eller hennes medhjälpare ännu åtalats för något brott men att undersökningar av verksamheten med onecoin inletts i flera länder.

Seniorkort i Varberg med i budgeten 2018?


Om jag vill driva seniorkort i Varberg (kostnad 2,5 - 8 miljoner ) finns ingen majoritet idag måste jag då köpa S budget?

Eftersom rådande majoritet Alliansen + MP kan "tänka sig" men inte hade det i innevarande budget återstår att se var finns det för möjligheter att påverka.

S+V+SPI har ingen majoritet men kan naturligtvis stå för frågan ihop i en S-budget till hösten.

SD säger sig att prioritera skolfrukostar som är en högkostnadsfråga upptill 18 miljoner och är inte pigga på att ansluta. De har sin egen budget att tänka på och i slutändan lägger de ner rösterna och är passiva röststödjare till Alliansen+ MP.

MP kommer inte att jobba för frågan. De var inte ens uppe i talarstolen när frågan om seniorkort var uppe och motiverade sin inställning. De gömmer sig i alliansmajoriteten. Resten av småpartierna L och KD gör samma sak.

Främsta argument för seniorkort i opinionsbildningen är att det redan är infört i Halmstad och Kungsbacka i Halland och stor del i Västra Götaland.

Ingen vet idag hur de olika budgetarna lokalt kommer att se ut till hösten vilka prioriteringar som finns men självklart sätter S en ribba att det är lätt att köpa deras förslag som redan låg i budget i höstas. Men då får man också köpa hela paketet av allt de föreslår.

Inom alliansen är det fem partier som ska komma överens och samtliga dessa vill inte ge S en gratisfråga lokalt att driva i valrörelsen.

S har den gångna valperioden fått igenom en hel del med hjälp av Alliansen och MP bl.a. friidrottshall i Trönninge, Ny skola i Trönninge och Simhallsatsningen på Håsten. Full pott skulle jag vilja säga.

När S ville förstärka med AFA-pengar i budgeten ville inte alliansen ha detta med i sin budget men välkomnade naturligtvis förstärkningen som kunde ses i bokslutet. Samma sak med försäljning av stugtomter i Apelviken. Sedan föreslog alliansen själva detta.

Alliansen har utan att blinka välkomnat alla statliga pengar från regeringsbudgeten och därigenom sluppit skattehöjningar.

Mellan mig och Alliansen+ MP skiljer just nu i Varberg 2,5- 8 miljoner om jag vill införa seniorkort. Naturligtvis kan jag hitta besparingar, föreslå intäkter och skjuta på saker som genererar driftsutgifter.

Jag lär få återkomma i frågan för jag kommer att driva frågan oavsett och vägen är lite för enkel för mig att sluka en S-budget rakt av som jag inte vet hur den ser ut i höst.

Inåtvänt


Varje bloggare vill veta, om det är någon som läser. Tror jag. Varje bloggare vet att det finns olika statistikprogram för att få reda på, hur många som tittat, hur länge och på vad, var i världen de finns o.s.v. I alla fall känner jag till ett par sådana program. Jag ska inte fördjupa mig i det nu, mer än att jag då och då blivit förvånad över en viss kontinuerlig uppmärksamhet från USA-håll. Oftast är det någon liten andel av alla besök, som skett från USA. Sitter det ett gäng spioner där borta och läser? Knappast. Men det finns väl programvaror/robotar, som kollar av angivna sökord. Antar att det blir närmare granskning av bloggar, där ord som terrorister, fascister, rasister, Ryssland, Iran, Nordkorea, Trump, abortförbud, dödsstraff o.s.v. förekommer ofta.

När det gäller uppmärksamheten, har min blogg i flera år fört en ganska tynande tillvaro med ett begränsat antal - sörjande höll jag på att säga - läsare eller besökare. Jag har hållit på ändå mest som någon sorts terapi. Jag gillar själva skrivandet och bloggen har blivit något av en dagbok. Av okänt skäl började det ändra på sig under förra året. Antalet besök på bloggen steg avsevärt. Det var väl kul. Det var en tydlig ändring även om det fortfarande är en liten skara. Nu har det, med mina mått mätt, blivit så många att jag, på gott och ont, börjat anpassa mina inlägg lite efter det, ämnesvalet, tyckandet, språket. Kanske lite större noggrannhet, ibland kanske över gränsen till det högtravande. Man vill ju framstå som seriös. Men, uppriktigt sagt, just dagens blogginlägg är knappast intressant för någon annan än mig själv. Sorry!

Det av mina blogginlägg, som väckt mest intresse, är fortfarande ett för många år sedan, som handlade om fårskötsel, alltså från tiden, då vi själva hade får. Ungefär samma uppmärksamhet fick ett inlägg om Brexit i somras och ett om MP förra året. Mest läst i år är ett inlägg om tätort contra glesbygd. Men min tanke är, trots allt, att inte bry mig om, vad jag tror andra vill läsa utan att skriva om det jag har lust att skriva om. Egoistiskt? Javisst.

Återvunnen tanke på försök

I så kallade sociala medier så blandas nyheter, falska nyheter, fakta, falska fakta, åsikter och allmänt skitprat i en enda gröt. I traditionella medier blandas främst nyheter och åsikter. I t ex DN och SvD kan till och med åsikterna dominera förstasidan i form aav text från någon av tidningens kommentatorer.

Man tycks inte själva se att det är lite Pravda över det hela. Att åsikterna levereras utifrån en för tillfället rådande norm.

Vad som är nyheter och vad som är åsikter och åsiktsbaserade analyser är ofta oklart. Detta kommer att bli mediernas död. Man flyter nämligen ihop med de sociala medier man kritiserar. Finns ingen tydlig rågång mellan traditionella medier och sociala medier så kommer tilltron till de traditionella medierna att sjunka. Ytterligare.

En tidigare tanke jag hade -  när jag som språkrör emellanåt blev förbannad på att nyhetsartiklar efter en presskonferens blandades ihop med åsiktsjournalism -  var att dagstidningar borde delas upp i två sektioner: en med nyheter förmedlade med så mycket fakta och så lite åsikter som möjligt, den andra med analyser och åsikter och ledare och krönikörer och allmänt babbel.

Jag tror jag återvinner den tanken. På försök i alla fall.

Trots att gränsdragningen blir svår. Och att journalister måste skärpa sig. Och att den som vill läsa om Kim Källströms comeback i Sverige måste läsa matchreferatet i en del och analyserna i en annan. Hanna Fahl skulle vara hänvisad till åsiktsdelen.


Tillägg 18.09:  Idén är tydligen inte helt främmande... Ett tevesänt seminarium visar sig ha handlat om bland annat detta. Journalisten Andreas Ekström har samma tanke som jag återvunnit på försök...

MP:s maktfokusering kommer att knäcka partiet !


Den 7 september 2016 lämnade jag Miljöpartiet och ser dem nu som ett av de andra partierna varken bu eller bä alltså.

Rent teoretiskt är jag fortfarande kvar då jag upptar en ersättarplats i kommunfullmäktige och en ordinarie plats i kultur- och fritidsnämnden i Varberg.

Min inställning är att lämnar man ett parti ska man också lämna de platser man fått med hjälp av partiet. Nu är MP i Varberg så svaga att de har ingen att sätta in efter mig. Så svaga är MP lokalt i min kommun. Dessutom finns upptill en till fd miljöpartist som hoppat av partiet som fortfarande är ersättare i servicenämnden.

När Lena Mellin skriver i Aftonbladet att Miljöpartiet måste skärpa till sig för att överleva bortser hon från den intensiva debatt som pågår i fb-gruppen Grön Omstart

Helt klart är att ledande miljöpartister hellre kommunicerar med ledande socialdemokrater än sina egna medlemmar och sympatisörer.

Lokalt kan det se annorlunda ut då det är andra frågor och kanske andra typer av samarbeten. Jag frågade mig i en lokal artikel vad vill MP med medlemmarna och vad ska de ha dem till? Kan man inte svara på det så kommer samma fråga inför valet att vara. Vad ska väljarna med MP till?

Planförslag Resecentrum. Vissa detaljer måste fixas.

Ett planförslag till nytt resecentrum i Nyköping har presenterats. Det är ett jätteprojekt som ska stan ett modernt resecentrum för multimodalt resande, alltså resande med flera trafikslag. 
Detaljplanen visar hur kommunen tänker sig ett attraktivt resecentrum som fungerar effektivt för alla sätt att resa till och från samt i Nyköping. Där kommer lokal, regional och nationell tåg- och busstrafik finnas på samma plats och där blir det enkelt att byta mellan olika som bil, gång och cykel.

Platsen är i huvudsak dagens stationsområde och den stora parkering som ligger längs med Södra Bangårdsgatan.

Planförslaget är ganska övergripande, så man får inte alla detaljer, men det ger ändå en ganska tydlig bild av utformning och olika trafiklösningar. Min uppfattning är helheten verkar väl genomtänkt. Inte minst då dagens knutpunkt för länets och stadens bussar, som ligger 750 meter från järnvägen, nu hamnar vid järnvägen. Att resa med buss till tåget underlättas enormt, därmed kan också behovet av p-platser för bilar minska. Dessutom är det nära i Nyköpings lasarett, en stor arbets- och besöksplats, som det numera blir enklare att resa till med buss. 

Generellt sett underlättas resande med cykel, buss och tåg, när det blir nära kopplingar mellan olika trafikslag. Får vi dessutom snabbare och mer frekvent tågtrafik, så borde locka fler att resa kollektivt istället för egen bil.

Fler p-platser?
Men färre antal p-platser för bilar än tidigare kan vara en svaghet med planförslaget. Det blir cirka 200 p-platser mot idag över 300. Mer plats finns inte inom järnvägsområdet, om alla andra funktioner ska få plats. Men kommunen har tydligen förstått att många p-platser behövs, för att locka till tåget. I planförslaget nämns att kommunen för dialog om parkeringsanläggningar i de angränsande utvecklingsområdena Nöthagen och Sunlight samt med Landstinget. Så det lär bli säkert fler p-platser i slutändan, dock på lite längre avstånd.

Cykelparkering med tak behövs
I planförslag tillskapas cirka 1500 cykelparkeringsplatser. Några synpunkter på det: 

•Skisserna i planförslag tyder på att de blir utan tak. Låt gå för att inte alla cykelplatser behöver tak, för färre cyklar när det snöar eller regnar. Men det bör vara tak över minst hälften av cykelparkeringen.

•Dessutom borde det erbjudas särskilt låsbara platser inomhus, där dyrare cyklar kan förvaras ordentligt skyddade. Det bör vara i en byggnad, skyddad med kodlås, som ska göra det svårt för oärliga att förse sig. I detta fall bör kommunen kunna ta ut en avgift, eftersom det är en högre service än vanlig cykel-parkering.

I planskisserna finns en större byggnad kallad ”cykelcentrum” inritad, och förmodligen är byggnaden tänkt just för detta, att döma av kommentarer i planen. Det är dock inte färdigutrett ännu. Här skulle säkert någon cykelbutik vilja etablera sig, med möjligheter att ge bra service till resenärer.

•Kommunens planerarna ta även ta sig en funderare kring parkeringar för större lastcyklar. Främst tänker jag på trehjuliga som tar stor plats. Ännu finns det bara ett fåtal i Nyköping, men det lär bli fler. Jag har sett särskilda parkeringar för sådana i Malmö, stora bågar som man placerar cykeln intill och låser fast.

Inspiration kan hämtas från Malmö.

•Cykeluthyrning. Kommun bör verka för att det finns ett system med hyrcyklar vid resecentrat. Det skulle underlätta för kollektivresenärer, oavsett om de kommer med tåg eller buss, som behöver kunna röra på sig fritt i stan. Det underlättar för personer som kommer med landsortsbussarna, och som ska göra ärenden i stan. Det underlättar för turister som vill se sig om.
Mest bekvämt för förstås ett system där cyklarna kan hyras via automat eller app, då man kan ordna dygnet runt service. Ett annat alternativ är att låta eventuell cykelbutik ta hand om uthyrningen.

Bra väderskydd för bussresenärer
Några synpunkter på utformningen av nya bussstationen. Vad jag kan se av skisser i planförslaget så saknas det väderskydd för väntande resenärer till stadsbussarna. Sannolikt så blir det någon form av väderskydd, men låt det inte stanna vid vanliga hållplatskurer sådana som finns vid dagens busstation. Det är alldeles otillräckligt. Det krävs ett ordentligt täckande tak, ungefär som på en tågperrong. Varför ska stadsbussarna resenärer ha det sämre än tågresenärer, som det dessutom är många som åker dagligen med stadsbussarna.

Resenärer med landsortsbussarna får dock en fin vänthall, att döma av skisserna. De ska kunna vänta i princip inomhus i en terminalbyggad. Men resenärerna i stadsbussarna vill nog ha mer än bara en himmel som tak, den brukar ju ha tendens att lämna ifrån sig nederbörd i diverse fuktiga former.

Noterar att det är ett övergångsställe vid in och utfart till busstationen. Förmodar att det varit omöjligt att hitta en bättre placering, men erfarenheterna från nuvarande busstation (med övergångsstället vid utfarten) är att det är en källa till mycket inbromsningar. Det är ju bättre om bussarna kan rulla i jämn fart...

Gratis buss under byggtiden?
Till sista några funderingar kring trafikfrågan när Brunnsgatan ska stängas av för ombyggnad. Då ska endast bussar, cyklister och gående på passera, för att arbetena ska kunna löpa någorlunda smärtfritt.
Bilister med ärenden till stan, måste då köra stora omvägar för att nå centrala Nyköping. Även besökare till lasarettet, kommer tvingas ta stora omvägar för att nå fram.
Ett förslag för att minska behovet av bilkörning under denna tid vore att erbjuda avgiftsfritt resande på stadsbussen linje 1 till Harg, så kan åtminstone en del biltrafik ersättas med buss.



Trump igen


Det är svårt att låta bli att utgjuta sig över den amerikanske presidenten, även om det börjar bli tjatigt. Såg på hans senaste presskonferens och fick rysningar. Mycket osammanhängande babbel, det mesta fokuserat på presidentens egen person och framförallt ett ständigt självförhärligande. För det mesta slutade presidentens svar på ställda frågor, oavsett ämne, med fake news, Nordkorea eller Ryssland. Flera frågor ställdes om det förekommit kontakter mellan Trumps kampanjpersoner inför valet och Ryssland. De långa ordharangerna, som dessa frågor ledde till, måste nog tolkas som att presidenten svarade nej på frågorna. Det har vi inte hört det sista om än. En annan återkommande fråga på presskonferensen var: Mr president, hur går det här med brottsliga läckor från säkerhetstjänsterna ihop med ert tal om fake news?. Svaret blev varje gång mer svammel.

Igår läste jag i tidningen att nu ska Trump skicka ut 100 000 soldater från nationalgardet för att jaga människor utan uppehållstillstånd i USA, arrestera dem och deportera dem. Som om det vore det viktigaste USA har att ägna sig åt. Vita huset förnekar, "fake news", men nyhetsbyrån AP ska ha tagit del av ett 11-sidigt förslag med detaljerade åtaganden för de mest berörda staterna. Antingen finns förslaget eller så finns det inte.

Under tiden ska muren mot Mexico byggas. Under tiden ska en oljemagnat, som ifrågasätter klimatproblemet, svara för miljöfrågorna. Och under tiden ska, när Trump utfärdat någon ny order, alla människor från sju muslimska länder (man inget av dem, där Trump har ekonomiska intressen) hindras att komma in i landet. Under tiden är USAs utrikesminister en general, som presidenten med stolthet kallar Mad dog.

Såg i tidningen att det på olika håll börjat undras över Trumps mentala hälsa. Efter att ha sett den här presskonferensen och någon tidigare, kan man förstå att en sådan diskussion kommer upp. Någon psykolog med särskild insikt i Trumps hjärna ska ha kommit fram till att Trump inte är galen utan bara omåttligt narcissistisk. Som om det skulle vara en tröst. Vad andra kommer att dra för slutsatser återstår att se.

Provprat om vår vilja att ta ansvar


En rejäl studie om adhd presenterades häromdagen. Ytterligare en pusselbit kan läggas om hjärnan. Men om vi blir klokare på kuppen vet jag inte... För övrigt är det intressant att hjärnan studerar hjärnan.

Låt mig provprata lite. Testa en fundering. Adhd kan vara jobbigt, kräver en del av föräldrar, av skola, av vänner och mest av allt av den som har diagnosen.

Om det skulle visa sig att adhd till viss del beror på miljöfaktorer - skulle vi åtgärda de faktorerna om de hade blivit en del av vår vardag, vår modernitet och vår ekonomi?

Om hjärnskador, med psykoser eller synapskollaps, skulle vara följden av något som vi gjort till vår vardag och modernitet - skulle vi besvära oss med att "gå tillbaka" då?

Låt oss säga att de som hävdar att mobilstrålning kan medföra påverkan på hjärnan har rätt - skulle samhället då göra något åt det, skulle skolor avveckla sladdlösa nätverk, skulle vi som individer lägga ner de sladdlösa nätverken hemma nu när vi har vant oss vid dem och det ju är så praktiska?

Vi vet att våra livsmönster leder till stora problem för planeten, ändå vägrar de flesta av oss att gå ner i standard för att kunna leva på ett sätt som alla skulle kunna leva alltid. Mediekoncerner vet att flygets ökningar skadar klimatet, men ändå tillåter man sida upp och sida ner med reklam för allt längre flygresor.

Skulle vi agera mer ansvarsfullt om det visar sig att hjärnan tar skada av något som vi byggt upp vår vardag kring  - om det skadar våra barn? Skulle vi förneka? Hävda att forskarna nog har fel. Se det vi vill se, inte det vi ser...

Duger vårt samhälle, och vi själva, till för att ta ansvar om det tar emot? Kan vi ta steg tillbaka om det skulle vara enda vägen till att rädda miljoner barn från skador? Eller skulle vi vända på det och säga att det också finns fördelar med förändringarna, att de kan skapa mer kreativa människor, att vi nog snart hittar botemedel utan att behöva tumma på vårt sätt att leva....

Jag tror att vi som människor inte skulle vara villiga att ta ansvar. Men det var förstås bara ett provprat.

CETA-avtalet splittrar Miljöpartiet !


Var står MP när det gäller CETA-avtalet?

Läser man Birger Schlaug:s blogg och klickar in Pernilla Stålhammar (MP) finns EN hållning att MP är FÖR CETA-avtalet även om de varit kritiska på en del områden och hon var också en av de som fränast ville att de "fyras gäng" skulle inordnas i riksdagsgruppen.

I EU-parlamentet sitter de fränaste kritikerna just i den gröna gruppen och Max Andersson (MP) kallar det för ett historiskt dåligt beslut när parlamentet röstat ja till CETA.


Å andra sidan så har nu regeringen rekryterat Greenpeace Sverigechef Annika Jacobsson som sakkunnig och tystat ner CETA-kritiken i Sverige medan Greenpeace EU förbehåller behåller sitt oberoende och uttalar sig kritiska till CETA-beslutet.