Statsministern inte beredd att ändra position om klimatet

Fredrik Reinfeldt Foto Anders Hellberg

Fredrik Reinfeldt förklarade i veckan att om inte EU höjer sitt klimatmål så underpresterar EU i förhållande till tvågradersmålet. Men trots att sex av åtta riksdagspartier nu vill att Sverige ändrar sin EU-position så menar Reinfeldt att detta inte är aktuellt. Det skulle kunna hota jobben.

Det var vid en öppen utfrågning i riksdagen under torsdagen som Matilda Ernkrans (S) passade på att fråga statsministern om hur han ser på Sveriges position när det gäller en skärpning av EU:s utsläppsmål till år 2020, om att gå från -20 till -30 procent.

– Är statsministern beredd att ändra sin position, den position som Moderaterna bakbinder regeringen med, och låta den svenska miljöministern driva att EU ska ta på sig utsläppsminskningar om minst 30 procent till 2020, oavsett vad andra länder gör?

Som Supermiljöbloggen skrivit om tidigare så har företrädare för S, V, MP, FP, KD och C gjort klart att deras partier vill att Sverige ska driva på för att en höjning ska ske oavsett vad andra länder utanför EU gör.

Och miljöminister Lena Ek som Ernkrans hänvisar till, hon har i sin roll som centerpartist flera gånger de senaste åren lyft fram, förutom klimatnyttan, även de ekonomiska fördelarna som skulle följa av en sådan höjning:

Att öka det nuvarande utsläppsmålet från 20 till 30 procent till år 2020, oberoende av vad resten av världen gör när det gäller klimatpolitiken, skulle vara en värdefull insats för att återuppliva den europeiska ekonomin.

Men Moderaternas position, som även är regeringens position, är att andra länder utanför EU måste agera först och genomföra jämförbara åtaganden innan det att EU kan tänka sig att höja målet.

I tisdags när Reinfeldt mötte riksdagens EU-nämnd sa han dock att om EU:s 27 medlemsstater kan enas om en höjning till -30 procent så är det i det sammanhanget ”tillräckligt meriterande för att förstå det här att man behöver sen inte säga att alla delar av världen också måste följa”.

Detta skulle kunna tolkas som en öppning för en förändrad svensk position. Men när Ernkrans under gårdagen tog upp frågan på nytt gjorde Reinfeldt klart att den svenska regeringen inte tänker ändra sig.

– Jag undrar om det spelar någon roll ifall stora andra delar av världen som vi möter i öppen konkurrens när det gäller våra industriföretag och våra jobb runt om i Sverige säger: Ja, absolut, lägg ökade kostnader på era jobb, så gör vi på ett annat sätt! Spelar det någon roll om jobben försvinner? Det spelar roll, kan jag berätta, Matilda Ernkrans.

Matilda Ernkrans valde å sin sida att berätta för statsministern att det bland annat handlar om att "rädda vår existens på vår planet", och att hon därför tycker Sverige och EU borde byta strategi.

– [T]änker du fortsätta med samma misslyckade politik som ni har drivit sedan 2008? Vi skriver 2013 nu. Man har ännu inte lyckats i de internationella förhandlingarna att nå någon som helst framgång. Kanske också statsministern kan vara beredd att ompröva sin egen position på de höga hästar som han sätter sig på.

Frågestunden varade bara några minuter, men själva frågan lär nog återkomma. Fortsatt gäller dock att den svenska regeringen håller fast vid att andra länder måste göra jämförbara åtaganden innan EU:s 20%-mål kan höjas. Detta trots att statsminister Fredrik Reinfeldt själv förklarade för EU-nämnden att ”på 20 procents reduktion till 2020 då underpresterar Europa i förhållande till vad som krävdes av tvågradersmålet”, och trots att miljöminister Lena Ek tidigare i år har sagt att ”vi vet ju att det behövs mycket mer än 30 procent, egentligen”.

 

Tid kan ändra kroppen

Jag är en fråga just nu, som börjar växa till ett val. Alla människor är val. Man får kasta sig dit man vill ta sig. Kanske följer resten av världen med. Kanske inte. Alla kan inte kasta sig själva, vissa blir utkastade, inkastade i olika liv, olika relationer. Avstånd kan ändra kroppen men inte hjärtat. Det händer en del jobbiga saker just nu men det finns inte riktigt någon tid att lägga in i de sakerna. När både sjukdomar och livsval kastas in i mig vet jag inte hur jag ska hantera det. Särskilt med alla avstånd. Tid kan ändra kroppen men inte hjärtat. Jag cyklar mycket just nu, kanske för att få saker att rinna av mig, ändra skepnad. Jag sover hela nätterna nästan, men ändå känner jag mig inte utvilad. Kanske räcker det om den som sover i mig blir utvilad. Sömn finns att ta igen senare. Livet går inte att ta igen senare. Vissa människor man går igenom får en att inse att just de stegen kanske blir det vackraste man någonsin kommer ta. Det är då man vill stanna upp. Älska. Hur vet man när ens kropp är utläst? När det är dags att skrivas om på nytt?

Jag minns förrförra julen då jag skickade julkort till okända personer, bara för att kunna skänka lite glädje. Det kändes som en fin tanke. Kanske startade det en eld i någon annan. Jag vill föra den elden vidare. Ibland tänker jag att jag kommer flytta ifrån Göteborg. Ibland tänker jag att jag kommer bo någonstans nära vatten och natur och ha en flickvän och barn och springa över ändlösa ängar med dem, ändlösa liv tillsammans. Jag vet inte var jag slutligen hamnar. Jag vet bara att jag kommer kämpa för att hamna där just det livet växer. Kanske har det inte ens börjat gro än. Framtiden kommer ändra kroppen, men inte hjärtat.

Vem behöver kortare arbetstid? Nej inte jag för jag behöver dubbla min gärna för ett grönare samhälle!

MP röstar som S i två fall av tre och ibland gör man upp med regeringen. Mycket möjligt men om det lutar åt att MP närmar sig S och tvärtom så riskerar partiet att förlora "marginalväljare" som vill bibehålla detta efter nästa val.

Jag tycker mångt och mycket att MP valt en "streaming"-linje att bli regeringsparti efter senare års utrensning av gammal skåpmat i partiprogram som funnits där bara för att det ska vara skillnad men i praktisk politik inte fungerar eller drivs särskilt hårt.

Vad röstar väljarna på? MP har ju en viss del kärnväljare som i vått och torrt stödjer partiet oavsett vad det gör precis som S har sina kärnväljare. Nu är det så att väljarkåren blir alltmer rörlig och oförutsägbar, kanske också mer taktikröstare. Varför ska man då lägga ner energi som MP gjort att fila på ett partiprogram till nästan perfektionism när det ändå blir att kompromissa syvende och sist?

Jag märker att en del surdegar i MP av tradition håller fast vid att "normalarbetstiden" ska kortas generellt och med hjälp av lagtstiftning. Nej jag är för kompromisslinjen att de som behöver den bäst ska ges det ekonomiska utrymmet att just korta sin arbetstid. Jag behöver snarare öka min med det dubbla om jag ska komma ikapp i pensionspoäng.

Jag tycker också att det är en facklig fråga att driva i första hand med hjälp av avtal. En utmärkt fråga att ta ansvar för men vad har facken prioriterat? Att gå upp i heltid? Då kan det inte vara läge att lagtstifta om en generellt kortare arbetstid av nostalgiska skäl. Men gärna arbetstidsbanker där man kan sätta in och ta ut tid och den ska vara individuell. Förresten var det 1987 jag slutade på Monark och hade en fast anställning och då diskuterades frågor om konjunturanpassad arbetstid inte konjunkturanpassat utanförskap som idag.

Joggingskor skapar stora fotavtryck

running-78192_640

Enligt en ny studie skapar joggingskor större ekologiska fotavtryck än tidigare trott. Störst påverkan har tillverkningen av skon och materialtillverkningen.

Det är däremot inte bara joggingskor som kunde varit mer hållbara. Skoindustrin överlag skulle behöva en förbättring. Enligt en undersökning gjord av Swedwatch används en stor andel kemikalier och mycket vatten under tillverkningsprocessen vilket ofta har hög belastning på näromgivningen. Även höga hälsorisker för arbetare har dokumenterats då hälsokraven på fabrikerna är låga.  Swedwatch skriver:

"För närvarande finns få miljöanpassade alternativ på den svenska skomarknaden. De flesta intervjuade företagsrepresentanterna uppger att de inte märkt av något intresse eller någon efterfrågan från konsumenterna, med undantag av Scorett som ofta får frågor från sina kunder om miljö och etik i produktionen. Skomarknaden har inte genomgått en liknande granskning som textil- och klädbranschen har gjort de senaste åren. Möjligen kan en större uppmärksamhet om de negativa miljöeffekterna från läderproduktionen skapa intresse för ämnet hos konsumenterna, vilket i sin tur skulle kunna driva på företagen att börja arbeta mer aktivt med denna fråga."

25 miljarder joggingskor görs per år och en sko kan innehålla 65 delar och ha 360 steg i tillverkningsprocessen. Ett par vanliga joggingskor i syntetiskt material släpper enligt en uträkning ut ungefär 14 kg co2 (+/- 2,7 kg), medan andra studier har indikerat på co2-utsläpp på mellan 18-41 kg per par.

Om du vill leta efter mer hållbart producerade skor bör du titta efter EU-blomman.

Förhoppningsvis kan informationen och ett intresse från konsumenterna ge tillverkare en spark i rumpan mot mer hållbara produktioner.

Idag ska jag prata med Försäkringskassan

Idag har Försäkringskassan bokat en tid då vi ska prata igenom en del frågor som de har. Det känns väl bra att det händer någonting men jag vet inte hur jag ska göra ifall jag får avslag från min ansökan. Jag får väl stå där handfallen. Jag har ingen aning faktiskt men det känns som jag hellre åker till kina och blir munk än att sälla mig till urstressade lärare med risken för en ny stroke.

Jag vill ju gärna ge mer än jag kan. Det har ju två stroke redan bevisat. Det är väl bara att låta tiden ha sin gång. Det är ingen ide att göra framtidsplaner innan det. Skönt att åka och fiska med brorsan sedan för att koppla av. Jag behöver komma ut i naturen och bara känna vinden. Mitt blodtryck har varit högt igen den senaste tiden och jag behöver komma iväg och slappna av en stund.

Inför MP-kongressen: Revolt mot partiledningen i frågan om arbetstid

Arbeta, konsumera, producera, arbeta, konsumera...
Idag har jag en debattartikel i GP (Göteborgs Posten) inför MP:s kongress - inte minst tar jag upp frågan om sänkt arbetstid. I SvD driver fyra riksdagsledamöter och Carl Schlyter samma fråga. Igår tog Aktuellt upp frågan utifrån bland annat en lokalavdelnings hårda kritik av förslaget till nytt partiprogram. 

Så här skriver jag om arbetstidsfrågan i GP (hela artikeln finns här):

"När nu MP går till kongress (24–26 maj) så har man ett större ansvar än på mycket länge. Ett nytt partiprogram skall antas. Liksom ett arbetsmarknadspolitiskt program som säljs in med orden en ny arbetslinje där partiledningen än en gång försöker skjuta det gamla gröna kravet på sänkt normalarbetstid i sank. Detta är anmärkningsvärt.

Inför förra valet beslöt nämligen MP:s kongress att betrakta frågan om sänkt arbetstid som en av nycklarna i klimatfrågan. Hellre sänkt arbetstid och mer fri tid än mer arbete och ökande konsumtion, tänkte kongressen. Man beslöt att kortare arbetstid skulle drivas som en viktig valfråga. De dårvarnade språkrören valde högtidligen att strunta i kongressens beslut.

Sänkt arbetstid är inte bara en nyckel för att minska klimatpåverkan utan också en nyckel till att minska arbetslösheten. Trots att nästan hela skaran av fyrtiotalister har uppnått pensionsålder har vi en arbetslöshet på över åtta procent. När man tidigare avvisat krav på sänkt arbetstid har ett av de tyngsta argumenten varit att vi skulle få allmän arbetskraftbrist när fyrtiotalisterna lämnat arbetsmarknaden... Inom EU-området finns i dag bortåt 30 miljoner arbetslösa. Att då tro att vi kan uppnå full sysselsättning i en tid när vi rationaliserar, effektiviserar, automatiserar, datoriserar, robotiserar är mer än lovligt naivt och verklighetsfrämmande."

Hela artikeln finns således här, den inleds på följande sätt:  "Behövs Miljöpartiet? Frågan var relevant inför förra valet när partiet blev allt mer harmlöst ju mer blockpolitiken cementerades. (-) Man måste våga kritisera det som förenar Reinfeldt och Löfven: jakten på ekonomisk tillväxt och uppbärandet av det konsumtionssamhälle som driver på klimatförändringar och annan negativ miljöpåverkan. Vågar man inte kritisera så reduceras man till ett parti utan uppdrag."


I SvD skriver riksdagsledamöterna Stina Bergström, Annika Lillemets, Lise Nordin och Valter Mutt tillsammans med EU-parlamentarikern Carl Schlyter: "Det gäller nu att Miljöpartiets kongress ser till att kravet på sänkt normalarbetstid inte överges. Detta måste slås fast i partiprogrammet och andra vägledande dokument."Man påminner också om att det i  Långtidsutredningen 1980 påpekades att utan 1970-talets arbetstidsförkortning hade det funnits 500 000 färre jobb. "Eftersom produktiviteten ökar snabbare än tillväxten i rika länder får vi en, av konjunkturer oberoende, ökad arbetslöshet så länge vi inte sänker arbetstiden."

I går ställdes Gustav Fridolin i SVT:s Aktuellt till svars för partiledningens försök att få bort frågan om sänkt normalarbetstid. Finns här - dra fram till 25.30.


IMF: Oljepriset kan fördubblas på tio år

Oil price boom

En ny framtidsprognos av IMF förutspår kraftigt ökade oljepriser närmaste åren.

Nästan dubbelt så dyr beräknas oljan bli år 2023. Anledningen är att oljeutvinningen 2013 inte ökar alls lika snabbt som tidigare år, vilket gör att tillgången får svårt att hålla jämna steg med efterfrågan.

För att ens kunna uppnå den positiva tillväxten under nästa årtionde skulle det vara nödvändigt med en prisökning på 80 procent”, säger Michael Kumhof på IMF.

Kumhof lyfter även fram att osäkerheten är mycket stor, vilket gör att det blir svårt att göra ekonomiska beräkningar på oljan de kommande åren, men en prisökning räknar han definitivt med. Rapporten lyfter också fram svagheterna med skiffergasen, som många hoppats skulle ersätta oljan. Rapporten konstaterar att skiffergasen visserligen köper oss lite tid, men på lite längre sikt kan den inte bromsa upp prisökningen.

Han fortsätter med att varna för att beräkningarna kan vara i underkant då det värsta scenariot IMF har räknat på kan innebära att oljepriset ökar med hela 400 procent kommande tio åren.

Läs också: Expansionen av skifferolja saktar ned i USA

Kommunen bör se om sin miljö

Gnesta kommun håller på att genomföra en detaljplan för Vängsö sportflygfält. Enligt muntliga påståenden, ganska obestyrkta faktiskt, kommer planen inte att innebära någon större förändring av verksamheten på fältet. Varför kommunen agerar som den gör, kan man spekulera om men desto bättre om kommunens påstående visar sig riktigt. Planinnehållet ger hur som helst utrymme för en utökad verksamhet. Ett problem är att det inte skett någon ordentlig miljöprövning av verksamheten på flygfältet, inte heller någon ordentlig bullerutredning. Den miljökonsekvensbeskrivning som bifogas planen är undermålig och ger i en rad avseenden inga svar. Den är beställd och bekostad av flygklubben. Oro för att miljöfrågorna inte utretts ordentligt har framförts till kommunen i planärendet men man vill av någon anledning inte att miljöfrågorna utreds ytterligare. Jag frågar mig, varför. Är det inte ett självklart kommunalt intresse att se till att verksamheter i kommunen sköts i enlighet med alla gällande miljökrav?

Äldreomsorg – Den förfärliga ensamheten

Det värsta är ensamheten, säger många äldre. Finns det något värre än att sitta i sin bostad, mol allena och vänta på livets slut? Att inte ha någon att tala med och dela sina funderingar med. Personalen som kommer och sköter vardagssysslorna har inte tid - Och som vanligt alltid ny personal. Man sköter bara det praktiska. Men smärtan och ångesten är det ingen som bryr sig om. Den sitter i

DN:s ledarsida tricksar på ohederligt sätt?

Dagens Nyheters huvudledare på torsdagen handlade om De grönas vägval. Intressant läsning om Miljöpartiets vägval samt tänkbara och otänkbara (?) framtida samarbeten. Men i slutet av texten blev jag besviken på DN:s ledarredaktion som på ett tricksande sätt försöker blanda bort korten:

"Frågan om vinster i välfärden är en vattendelare. På ena sidan står de med socialistiska instinkter som tycker att det är principiellt fel att det går att göra vinst på vård, skola och omsorg. Majoriteten och partiledningen står dock på andra sidan och försvarar i praktiken medborgarnas valfrihet och rätten att ha flera olika alternativ att välja på – om än ganska lågmält."

DN har fel. En majoritet av befolkningen liksom majoriteten av de miljöpartistiska politikerna vill ju inte ha vinstdriven välfärd. Det har visats i åtskilliga opinionsundersökningar. Vilka källor stödjer sig DN på när man hävdar motsatsen!?

Dessutom finns ju inget motsatsförhållande i att ta bort möjligheten till kommersiella vinstintressen i välfärden, och samtidigt ha en mångfald av utförare. Tvärtom! Till skillnad mot vad Miljöpartiet önskar så utgörs t ex en övervägande majoritet av friskolorna idag av kommersiella företag drivna av vinstintresse i första hand. Om möjlighet till vinstuttag togs bort så skulle mångfalden av idéburna skolor verkligen kunna blomstra!

Näe, DN:s ledarredaktion! Det var inget snyggt försök till manipulativ lobbying så här dagen före Miljöpartiets kongress.

Vi är ett gäng som skickat en replik till DN. Vi får se om de är så hederliga så de publicerar den...

Folkomröstning om trängselskatt i Göteborg efter tidningskampanj

Trängselskatt

Ikväll har kommunfullmäktige i Göteborg beslutat att de redan införda trängselskatterna ska upp till folkomröstning. Detta beslut kom efter en lång kampanj ledd av tidningen GT. 

GT har sedan augusti kampanjat mot trängselskatten i syfte att få till en omröstning. En sådan omröstning påverkar en rad andra satsningar i det så kallade västsvenska paketet. Chefredaktör Frida Boisen kommenterar i sin egen tidning: "Detta är en seger för demokratin".

Tidningen skäms inte över sin vinklade journalistik utan öser på med champagne, femton kvadratmeter storbildsskärm, reportagebuss och kallar spektaklet för "folkfest" och beslutet för "historiskt". Förmågan att skilja på redaktionella nyheter och ledarsidans åsikter lyser med sin frånvaro.

Västsvenska paketet är en infrastruktursatsning som innehåller många områden, bland annat ny kollektivtrafik och nya bilvägar men också trängselskatten. Skatten är tänkt att dra in 14 miljarder kronor och finansiera mycket av paketet. Om göteborgarna skulle bestämma sig för att avskaffa trängselskatten, har vi följande tänkbara scenarier:

* Västsvenska paketet faller. Göteborgarna blir utan nya cykelbanor, busskörfält, bättre plattformar och andra viktiga kollektivtrafiksatsningar.

* Lokalpolitikerna försöker rädda paketet genom att få mer pengar av staten. Långdragna förhandlingar med regeringen inleds. I bästa fall nås en ny kompromiss. De viktiga kollektivtrafiksatsningarna i Göteborgsområdet har då försenats med flera år.

* Lokalpolitikerna försöker rädda paketet genom att skjuta till mer pengar från kommunen. Skattehöjningarna gör att kostnaden för göteborgarna blir i stort sett densamma, men nu får vi inte den förbättrade luftkvalitet och minskade trängsel som trängselskatten gav.

De som röstade för att anta "folkinitiativets" förslag om en folkomröstning var Moderaterna, Sverigedemokraterna och enfrågepartiet VägValet, som bildades som en reaktion på trängselskatterna. Moderaterna var med och röstade igenom Västsvenska paketet, där trängselskatterna ingår. Vad som nu händer med Västsvenska paketet återstår att se.

Nästa stridsfråga inom Göteborgspolitiken lär bli hur folkomröstningsfrågan ska formuleras, men möjligen kommer folkomröstningen inte spela någon roll, regeringen gör bedömningen att trängselskatten är en nationell fråga, som alltså beslutas av dem. Frågan är alltså om GT:s populistkampanj kommer spela någon roll i slutändan.

"Gammelgubbarna går i spetsen!"

Per Granberg, Sång, Johnny Smedberg, Gitarr, Teijo Granberg, Trummor, Mattias Söderberg, Bas

Den svenska punken brann verkligen på 90-talet. Band som Dia Psalma sålde guld och det gick bra för Per Granbergs skivbolag Birdnest Records som förutom nämnda Dia Psalma även hade Pers eget band Charta 77 i stallet. Punken var viktig för många ungdomar som ofta inte kunde göra sig hörda. Jag minns när jag själv började lyssna i 15-årsåldern. Banden inte bara sa något viktigt, de menade det verkligen och gav människor som inte kunde skrika högt nog ett gemensamt språk. På albumet Grisfesten från 1993 så sjöng Charta 77 "vissa tittade upp på oss och andra tittade ner,
men vi hade varandra så vad brydde vi oss om det" (Kungarna af stan) och precis så kändes det. Charta 77
bildades i trappan utanför dansgolvet i Köpings Folkets Park. I år jubilerar dem. I trettio år har bandet hängt ihop. Fortfarande har dem varandra.


Det har varit tyst ganska länge om er. Vad har det berott på?

- Tja, helt tyst har det inte varit. Charta har spelat live en hel del efter att skivan Spegelapan släpptes 2004. Däremot har det blivit mindre antal spelningar de senaste åren av olika anledningar. Vi har alla jobb att sköta, vi har familjer som blivit större, vi har fått barn att ta hand om, och en stor anledning är att Per fick en hjärnblödning för några år sedan. Det tar på hans tankekrafter och kroppskrafter förstås. Så av naturliga skäl har vi dragit ner på spelandet.

Nu har ni precis släppt en singel. Berätta lite om titelspåret på singeln ...stolt att vara svensk?

- Stolt att vara svensk är som en fråga till de som tror sig kunna definiera vad svenskhet är och slå sig för bröstet och utbrista ”Stolt svensk”. De som vill stänga Sverige och kasta ut det som inte är svenskt enligt deras mening. Vad säger de om oss som också är svenskar, oavsett etniskt ursprung? När vi som står upp för demokrati, öppenhet, tolerans, välkomnande och tillåtande säger att vi är stolta svenskar just på grund av det jag precis räknade upp. Hur kan de intoleranta nationalisterna, rasisterna och fascisterna vara stolta att vara svenskar när vi är stolta svenskar för att Sverige faktiskt är allt utom det de står för?

Hur tycker ni att vi bäst bör bemöta rasism i dagens samhälle?

- Utbildning, fakta och genom att ta in de nya svenskarna, deras erfarenheter och kunskap i det svenska samhället. De har fantastiskt mycket att ge bara de får chansen.

Vilken tycker ni annars är den viktigaste samhällsfrågan idag?

- Allas rätt och möjlighet till utbildning och allas lika rätt och skyldigheter i samhället, oavsett religion, kunskapsnivå, sexualitet eller kön.

Ni släpper även ett samlingsalbum, Läs mellan raderna, men också där bara på vinyl och digitalt. Vad är den största anledningen till att CD valts bort?

- Av flera anledningar. Både för att vi lever på 2000-talet där musiken spelar större roll på nätet än i CD-format och att vinylen blivit mer av ett samlarobjekt. Just dessa två samlingsalster blir lite speciella för oss för att de är gjorda för just det faktum att vi fyller trettio år. Framför allt samlingsalbumet, där alla som på något sätt varit med i Charta fått välja en låt, vilken som helst, till samlingen.

Hur ser ni annars på att musiken blivit så digitaliserad idag?

- Nu börjar vi tycka det är riktigt bra igen. Nu går det att hantera det bättre. Tjänster som Spotify och iTunes underlättar bandens och bolagens vardag. Det var värre för tio år sedan när piratkopieringen var som värst. De små skivbolagen hade inte en chans att stå emot det och flera bolag fick säga upp personal och lägga av helt enkelt. De stora bolagen hade helt andra förutsättningar att kriga tillbaka men de små independentbolagen, typ Birdnest Records, fick lägga ner. Nu finns Birdnest kvar men inte alls i samma form som då.

Ja, Per, hur står det till med Birdnest?

- Jag kommer att ta upp en del verksamhet i Birdnest igen, jag kommer till exempel att börja jobba med ett lokalt Arboga-band vid namn The Hawkins. Sen kommer det att komma ut en del vinyler på gamla skivor också. Men att göra Birdnest lika stort och jobba med lika många band som det var en gång i tiden har jag varken lust eller ork att göra. Det ska vara skoj.

Hur ser ni annars på 90-talet idag? Birdnest gick bra, ni sålde mycket skivor och band som Dia Psalma låg på topplistan. Hade samma grej kunnat vara möjlig idag?

- Absolut! Det mesta går i tjugoårs-cykler verkar det som, så vi är snart där igen. Svensk punk är på frammarsch igen, helt klart. Och gammelgubbarna går i spetsen!

På tal om Birdnest, kommer filmen The return of Jesus Part 2 någonsin att ges ut?

- Den som lever får se.

Nu har det blivit 30 år med Charta 77. Är det något speciellt ni varit extra nöjda med under dessa år?

- Att vi fortfarande håller på. Det faktum att vi fortfarande går upp på en scen emellanåt betyder egentligen bara att vi tycker det är förbannat roligt att spela. Vi kan inte leva på Charta 77 utan måste ha jobb vid sidan av. Men fan vad kul vi kan ha på scen!

Vad har varit svårast?

- Det svåraste är att vi är fyra ganska så olika personer som måste jämka och kompromissa. Det är svårt. Till det tillkommer ju alla runt omkring oss också, familjer och barn som vi så klart också måste ta hänsyn till. 

Har ni någon speciell mindre känd anekdot från karriären som ni vill berätta mer om?

- Vi kan berätta om vår senaste tur. Fem spelningar tillsammans med det engelska bandet Subhumans. Fantastiskt roligt! Men då måste jag få räkna upp lite vad man står ut med för att få göra detta. Åtta gubbar i en minibuss plus fullt med packning (Överlast? Ja, troligen!), över tre tusen kilometer, fyrtiotvå timmar i bussen. För att få köra cirka fem timmar på scen. Inte jättekul hela tiden men när man är på scenen, då är man kung!

Vad är den största drivkraft till att hålla igång idag?

- Glädjen att få spela musik för en publik som vill lyssna på oss. Utan publiken inget Charta.

Berätta lite om ölen som ni och Strömsholms Brygghus precis lanserat?

- Vi har bryggt en Charta 77-öl som är en Pale Ale med dubbel topphumling. En god öl med mycket beska och karaktär. Lite som Charta 77 kanske!

Vad är annars planerna för framtiden?

- Vi ska göra några spelningar till under sommaren, bland annat en efterlängtad spelning på Peace & Love i Borlänge. Sen är det inte alls omöjligt att vi försöker skapa lite nytt Charta-material i någon form. Vi är inte bandet som lägger upp stora planer och så utan vi gör grejer mest för att det är kul. Och just nu har vi nog alla fått lite blodad tand då det gäller nya låtar och att spela in det. Naturligtvis så ser vi ju även fram emot en svettig julspelning på 44:an bland annat. Det är en bra plan för oss just nu!

Ni kan följa Charta 77 på Facebook och på deras hemsida 

Sverige behöver en ny välfärdsreform!

Ja, med den rubriken i Dagens Samhälle så förklarar vi, ett flertal miljöpartistiska politiker, att dagens ekonomistyrning enligt New Public Management inte är hållbar på längden:
"Det är hög tid att politiken erbjuder alternativ till dagens marknadslösningar där medborgare reduceras till kunder. Det är dags för en ny välfärdsmodell där vård, skola och omsorg ses som offentliga angelägenheter och medborgerliga rättigheter."

Vi avslutar inlägget:
"Det är vår övertygelse att nuvarande marknadsorienterade välfärdsmodeller är uttjänta och politiken måste frigöra sig från de ideologiska skygglapparna och axla ansvaret att utveckla och förbättra svensk välfärd."

Annika Lillemets, riksdagsledamot (MP), Östergötland
Valter Mutt, riksdagsledamot (MP), Göteborg
Carl Schlyter, EU-parlamentariker (MP)
Nils Hillerbrand, gruppledare (MP), Linköping
Peter Bylund, gruppledare (MP), Tyresö
Ingegerd Akselsson Le Douaron, fullmäktigeledamot (MP), Stockholms stad
Annika Hjelm, ledamot landstingsfullmäktige (MP), Stockholms läns landsting
Lena Klevenås, fullmäktigeledamot (MP), Alingsås
Michel Silvestri, kommun- och landstingspolitiker (MP), Upplands Väsby
Yanira Difonis, ledamot (MP) barn – och skolnämnden Öster, Lund
Maria Bergom Larsson, sammankallande (MP), Bromma



Don’t look back in anger #kongress #mp25

Förra gången jag var på kongress i Västerås satt jag med sexveckorsbabyn påå armen och valde om Birger Schlaug till språkrör. SVT:s kamera zoomade in sonen och det blev en fin bild i nyhetssändningarna. Birger var ett strålande språkrör som med list och intelligens förde in oss i politikens finrum där vi måste vara om vi ska påverka. Min sexveckorsbaby är femton nu och dansar på gatorna och revolterar på sitt sätt. Olika tider har olika uttrycksformer och när man börjar komma till åren går man klokt i att inte döma om man inte vill bli dömd. Jag har 99 synpunkter på mitt parti, men att vi har andra sätt att uttrycka oss än 1998 är inte en av dem. De gamla maoisterna sa att man inte kunde göra revolution till fiendens musik. Det visade sig att de inte kunde göra revolution alls. Själv säger jag: why should the devil have all the good music.

Miljöpartikongressen, ett nytt partiprogram och alternativa vägar



I helgen spikar Miljöpartiet ett nytt partiprogram. Det får förmodas vara vägledande för partiets agerande för ett antal år framåt i tiden. En sorts kursangivelse alltså. Det sätter också ramar för rörelsefriheten och tankefriheten.

Jag har funderat mycket över vad som rör sig i samhället idag, både här i Sverige och globalt. Det finns ett tyskt ord för det jag avser, som jag är barnsligt förtjust i, nämligen Zeitgeist. På svenska skulle vi nog säga tidsanda. Jag tror att varje tid har en sådan. Det är dock långt ifrån en slump vilken tidsanda som råder. Däremot finns alltid röster som går på tvärs och utmanar den rådande normen och sättet att tänka. Eller bör i alla fall finnas för att ett samhälle inte ska stelna och dö. 

De ramar som gäller känns allt snävare på ett märkligt motsägelsefullt vis. Den enda vägens politik gäller samtidigt som mängder av diktaturer har fallit under de senaste decennierna. Vi rör oss mot en ekologisk kollaps och då talar vi inte bara om temperaturhöjningar. Vi rör oss mot ett uppdelat samhälle där den ena halvan jobbar mer än någonsin, tjänar bra med pengar men har allt mindre tid för annat, inte minst för eftertanke. Den andra befinner sig utanför eller i en gränszon där minsta felsteg innebär personlig social och ekonomisk katastrof. Bocka och buga för ”nickles and dimes” är det som gäller. 

Våra hjärnor utsätts också för ett lågintensivt bombardemang av impulser som ska få oss att tänka i en riktning, framför allt konsumtionsinriktat. Google och FB sänder oss signaler ständigt där information som samlats in från våra knapptryckningar används individanpassat. Men även idéstyrning förekommer alltmer oförblommerat. Senast noterade jag hur FB raderade en delning om feminism och till och med stängde av vissa användare från kontot för att de delat inlägget. Politiker som Carl Bildt talar om yttrandefrihet på nätet men talar endast om diktaturers önskan att styra nätutbudet. Den kommersiella styrningen av våra hjärnor ser han möjligen inte.


Samtidigt alltså en likriktning av det politiska där alla lösningar innebär mer av samma sak och där politiska debattörer som rör sig utanför ramarna döms ut som omöjliga. Det finns ju bara en väg...

Nina Björk har berört just detta på ett mycket åskådligt sätt i boken Lyckliga i alla sina dagar och bland annat i ett litet inslag i radio som Birger Schlaug snappade upp nyligen.


Lennart Fernström är inne på samma linje i gårdagens nummer av Fria Tidningen.
De stora morgontidningsdrakarnas jubel över Miljöpartiets rörelse mot mittfåran (den enda vägens politik) har kunnat noteras under en längre tid nu. Möjligen har det också inneburit någon extra procentsats i popularitetsmätningarna också? Men den ovan nämnde Schlaug är på sin blogg inne på hur viktigt det är att inte falla in i det jag själv nu kallar för tidsandan. Lennart Fernström är inne på samma spår i senaste numret av Fria Tidningen.


 Jag tror att det är viktigt att peka på alternativ och andra sätt att tänka. Människor måste känna att det finns möjlighet till förändring och att det finns alternativa vägar framåt. Jag tror att desperation och bitterhet annars riskerar att ta överhanden åtminstone för dem som befinner sig på den där undre halvan jag talade om. Kanske är det därför SD har sådana framgångar? Kanske är det därför det brinner i förorterna? Desperation, bitterhet, destruktivitet och våld i ord och handling ersätter konstruktiva samtal och tankeutbyte i vitala politiska samtal som leder framåt.

Därför är Miljöpartiets nya partiprogram som ska antas under helgens partikongress så viktigt. Programmet måste åtminstone hålla dörrar öppna för alternativa vägar. Det är så gott om andra som hela tiden försöker stänga dem.

Lycka till på kongressen, Carl Schlyter med flera!!


  

 

GT:s absurda lista: Låtar att lyssna på i bilkön

800px-Kyiv_traffic_jam

Tidningen GT gör vad de kan i sin kamp mot miljön. Inför kvällens beslut om det ska bli en folkomröstning om trängselskatten i Göteborg eller inte presenterar de en bil-spellista. Här är alla turer i GT:s kampanj mot trängselskatten.

GT har sedan augusti förra året bedrivit kampanj mot den redan införda trängselskatten i Göteborg, till en början med allmänna argument om att demokrati är bra och att folket skulle känna sig överkört. Då var de inte öppna med att de ville ha ett nej till trängselskatten, men ganska snart visade GT sitt rätta ansikte när en redigerare satte den alltför uppenbara rubriken: "Kampanjen mot trängselskatterna har väckt stor uppmärksamhet".

Sedan dess har alltfler pinsamma utspel kommit från tidningen:

- De har åkt till Volvo för att jaga underskrifter.
- De (några redaktionsmedlemmar) har firat med skumpa och löpsedel när de samlat tillräckligt många underskrifter och gjort en artikel om firandet (ser det inte lite ensamt ut?)
- De har hittat på argument om att spårvagnsåkare blir snuviga -> bättre om folk tar bilen.

Kort sagt: De har gjort sitt bästa för att i sann populistisk anda driva en astroturf (falsk gräsrotsrörelse)-kampanj.

Dagens kampanjartikel är alltså en spellista, vilket tidningen motiverar så här:

GT har dagen till ära gjort en spellista med härliga billåtar för den som behöver peppas lite extra inför det stora beslutet.

Vi på Supermiljöbloggen vill påpeka att en sådan lista bara borde ha en enda låt: "Highway to Hell", men vill förstås inte vara sämre utan kontrar här med lite härlig cykelmusik (mera) för den som vill peppas lite extra inför det stora beslutet. Aftonbladets ledarblogg bjuder också på en passande lista.

 

***

Bonusmaterial: GT har gjort det till sin grej att vara emot allt som är bra för miljön, när Way Out West slutade servera kött, ryckte de ut.

 

Bra med blocköverskridande överenskommelse om friskolorna!

Smart drag av regeringen att göra upp med S och MP om friskolorna innan MP har sin kongress och V skickar inviter. S verkar ganska nöjda och MP med men V har lämnats utanför. En del sossar är vrålförbannade kanske mer än vissa miljöpartister som i grunden har en positiv syn på friskolor.

V får utåt sett kalla handen om ett närmare samarbete inför valet 2014. Det får vi ta efter valet säger Åsa Romson. Vad gäller friskolorna finns en hel skärpningar i kraven på dem som fått gehör. Men ändå är det väl Jan Björklund som jublar mest och kanske Jonas Sjöstedt. Han framstår alltmer som en missnöjepolitiker" pressad av sitt parti att karva bland vänstersossar och vänstergröna.

Av ren självbevarelsedrift borde alliansen också vara nöja med den kritik som uppstått att mer ordning och öppenhet skapas om förutsättningarna. Bra jobbat frikolekommittén ni går godkänt av mig och det är inte dåligt. Förslaget i sin helhet finns här

MP gör upp med regeringen – men kongressen bestämmer

Miljöpartiet gör upp med regeringen och Socialdemokraterna om friskolorna. Överenskommelsenlämnar i praktiken fältet fritt för vinstutdelningar. Att uppgörelsen presenteras dagen före Miljöpartikongressen väcker nya frågor om MP-ledningens syn på interndemokrati. Samtidigt är det viktigt att poängtera att kongressen är partiets högsta beslutande organ och om ombuden i helgen röstar för ett stopp för vinstutdelningarna så är detta den linje som gäller. Det är bäddat för en spännande diskussion i helgen – må bästa argument vinna!

Jag tror att chansen finns att ombuden skärper partiets linje betydligt i helgen. Det har blivit allt mer uppenbart vilket enormt slöseri med skattepengar det är att låta storbolagen plocka ut vinster. Dessutom har det blivit allt svårare för vinstkramarna att odla myten om att vinst är en förutsättning för valfrihet. Detta i takt med att de stora koncernerna expanderar och de små idéburna får allt svårare att hävda sig. Fler och fler inser att verklig valfrihet och mångfald förutsätter ett stopp för vinstutdelning.

Bra i alla fall att partistyrelsen lyssnat och nu ger ombuden chansen att diskutera frågan i helgen, efter att vi reagerat förra helgen.

Minska arbetstiden med ansvar för svaga socialförsäkringar och låga pensioner

Partistyrelsens arbetsmarknadsproposition ger hopp om en bättre
politik: http://tinyurl.com/pqqdtqf Vi önskar ändå att kongressen ska
ta än tydligare beslut och då särskilt ur tre, viktiga perspektiv:

1.       En arbetsmarknad för fler
Mellan olika former av syssel­sätt­ning och till den regul­jära
arbets­mark­naden finns ”höga trösklar”, hinder för att alla ska kunna
få en syssel­sättning som är menings­full och nyttig, med rimliga och
trygga arbets­villkor. Trösklarna skapar klyftor mellan männi­skor, om
arbetsvillkor och reell tillgång till trygg­hets­system. Trösklarna
måste sänkas.

2.       Trygghet för entreprenörer
Före­tagandets betydelse måste poängteras bättre än vad partistyrelsen
har förslagit. Samhället har gott om arbets­uppgifter. Utma­ningen är
att skapa goda arbets­tillfällen. Även småföretagare ska erbjudas
väl­funge­rande sociala trygg­hets­system, oavhängigt av
entreprenörens yrke eller medlemskap i organisa­tioner.

3.       Ett flexi­belt arbetsliv
En god balans mellan arbete och fritid förutsätter ett flexi­belt
arbetsliv. Vi förespråkar bättre möjligheter till kortare arbetstid,
både för att stärka livskvalitet och mot­verka en ohållbar tillväxt.
Sam­tidigt avgör arbets­tiden vilka resurser som finns i
social­försäk­ringar och pensioner. Normer för att delta fullt ut i
sociala trygg­hets­system bör utgå från arbets­tid över livet, inte
per dag, vecka eller år. Rätten till en skälig grund­trygg­het ska
finnas även med ett deltids­arbete.

Snart är det helgen då vi samlas i Västerås, som ombud vid
Miljöpartiet kongress 2013. Vi ska ta viktiga beslut. Våra
ändringsförslag presenteras samlade på http://tinyurl.com/am-prop-20130521

Thomas Bengtsson
Malin Fijen Pacsay
Elin Olsson
Fredrik Olsson
Magnus Runsten

Elisabet Knutsson

Sätter mej i min Rebel Speeder

Jag kan inte tänka mej något vackrare än att vara rebell… iallfall inte när det är Death Star som är i bakgrunden.

För där är människor (och aliens o annat löst levene) som bestämt sej för att slåss för något de tror på… som vägrar gå över till the Dark Side…

Och när en tidning idag på förstasidan kallar mej operarebell så kändes det plötsligt så jäkla rätt… för ja… det vill jag vara… Jag vill ta min speeder, spänna fast säkerhetsbältet o fearless köra rakt mot sexismens, sömnighetens och räddhågsenhetens Death Scene Star… (trots att jag ser ut som en traditionell sångtant på bilden…eh…)

May the force be with me… för nu börjar Alcina verkligen ta fart… jag har en del att leva upp till här märker jag…

Läs artikeln här.