SD vill minska anslagen till klimat och miljö – med åtta miljarder kronor

SD

För några dagar sedan skrev vi på SMB om hur Sverigedemokratena vill reducera anslaget till SMHI med 11 miljoner eftersom de tycker att myndigheten bedriver vad dom kallar, ”tendensiös opinionsbildning”. Nu rapporterar Aftonbladet hur partiet vill också sänka anslagen till klimat och miljö med nästan 8 miljarder på fyra år och fortsätter förneka allvaret i klimatförändringarna. 

Tidigare har Supermiljöbloggen rapporterat att Sverigedemokraterna vill sänka miljöanslagen med 2,8 miljarder. Nu tar partiet ett extra stort steg i önskan att nedrusta klimat och miljöarbetet. Martin Kinnunen säger till tidningen att han är kritisk till målet att minska de svenska utsläppen och menar att det är kostsamt och inte kommer att gynna svenska jobb och tillväxt.

Samtidigt som Kinnunen menar att det är ogynnsamt för svenskt företags klimat så manar flera stora företag till mer politisk aktion.

Att det skulle vara alltför kostsamt att minska utsläppen är också högst ifrågasatt. Snarare pekar vetenskapen i motsatt riktning; att inte ställa om kan medföra stora samhällskostnader i framtiden. Enligt Sternrapporten kan kostnaderna per år, nu och för all framtid, motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP, skriver Naturvårdsverket i sin sammanfattning av rapporten.

I intervjun till aftonbladet fortsätter Kinnunen med klimatförnekande argument som han försvarar med att vetenskapen är osäker och refererar till kungliga vetenskapsakademiens utlåtande om klimatförändringar.

Det låter väldigt annorlunda[jmf Johan Rockström] om man läser Kungliga vetenskapsakademiens utlåtande. Man får ofta intrycket att alla tycker likadant, men det har nog blivit en smal korridor kring vad man får tycka i den här frågan. Vi från SD förnekar inte att klimatförändringar beror på mänsklig påverkan, men vi säger att vi inte vet i vilken utsträckning det gör det, skriver Aftonblandet.

Denna ”smala korridoren” av ”tyckande” består bland annat av IPCC:s vetenskapliga rapporter som skrivs och granskas av hundratals experter från olika discipliner.

Arktis inte ett problem och klimatförändringar kan drabba "vissa"

Kinnunen är inte heller särskilt oroad över situationen i Arktis, med extrema temperaturhöjningarna, smältning av isarna och den dramatiska förändring som forskare nu varnar för

Ligger det på fyra[temperaturökningen] så får det mer dramatiska konsekvenser för vissa. Det bör man försöka motverka, bland annat genom att ha en bra politik för att hantera mer extrema väder. Däremot blir jag inte orolig för enskilda väderhändelser, som att det är varmare än normalt under en vecka på Arktis ett år. Det är ju inte mer dramatiskt att det var det nu än att det var det under en vecka på 70-talet, säger Kinnunen till Aftonbladet.

Det är högst motsägelsefullt hur SD vill koncentrera på extremväder men samtidigt förnekar den utveckling som sker i Arktis. När isen smälter i Arktis och ersätts av mörkare hav, påverkar det reflektionsförmågan och gör att mer strålning stannar kvar inne i atmosfären, vilket leder till högre temperaturer. Dessutom kan jetströmmarna förändras när isen smälter, vilket kan ha samband med mer extremväder, skriver The Guardian och Greenpeace.

Läs mer om situationen i Arktis
Rekordlite is, rekordtidig avsmältning och tinande permafrost i Arktis
Mindre is borde leda till mer handling
Havsisen rekordlåg i Arktis

Det finns annat på Västkustbanan som bör prioriteras framför trågtunnel i Varberg !

Är det logiskt att satsa på en lång tunnel under Varberg och samtidigt höghastighetståg? Nej den logiken håller inte. Det får bli antingen det ena eller det andra samtidigt måste godstrafiken dras någonstans liksom kortare tågtrafik där det finns stationer.

OBS: kostnaden för Varbergstunneln är uppgraderad med en miljard på grund av trågbygge på 1 km. Regeringen har uppe ärendet i juni om det ska ingå i nationella trafikplanen.

Tommy Rydfeldt (L)partsinlaga från Kungsbacka vill inte satsa på höghastighetståg. Där är jag och han ganska eniga.

Tommmy Rydfeldt (L)

"Skall fler kunna åka, innebärande fler stationer och fler tågavgångar, måste Västkustbanan både rustas upp och få dubbelspår hela vägen.

Mellan Göteborg och Kungsbacka behövs fyra spår.

Det är även viktigt att sträckorna Ängelholm-Maria och Maria - Helsingborg, också får dubbelspår.

Annars kan vi bara önska fler tågavgångar. T.ex ett Regiontåg Halland som parallellt och tillsammans med Öresundståget skapar fler möjligheter att åka tåg och fler stationer i Halland."

Själv lutar jag åt om politikerna i Varberg håller fast vid trågtunneln att pendelsträckan Göteborg- Kungsbacka förstärks med fyra spår och att Skånesatsningarna Ängelholm-Maria-Helsingborg prioriteras framför tråg med tunnel i Varberg enligt sjukklöverns (V+S+MP+KD+C+L+M) förslag i Varberg.

Blått

Blått laserljus förvandlar musen till en rovdjur.  Läser jag i DN.
Blå politik förvandlar kapitalismen till ett rovdjur.
Hur vore det om vi skulle tygla den, på allvar? För demokratins, den sociala anständighetens och planetens skull.

Om regeringar och konsten att rädda planeten genom att använda handduken två dagar…

Skrev helgens ledare i ETC, om konsten att göra stämningen dålig eller nåt sånt, här ett utdrag.

"En del lever gott på andras nöd. Kan vi som lever gott konstatera med en lakonisk suck. Medan vi tuggat i oss de sista skivorna från den Kravmärkta grisen i ljuset från den miljömärkta elen i förvissningen om att vi är goda människor som köpte julklappar av Läkare utan gränser och klimatkompenserat senaste flygresan till hotellet där vi kan rädda miljön genom att använda handdukarna två dygn istället för bara ett.

Förlåt. Det var inte meningen att göra stämningen dålig. Bara att vänligen konstatera att det är marigt att leva hållbart i en tid när många av oss har råd att göra så mycket som inte är hållbart. När vi genom att spara pengar på att sätta upp solceller får råd med den lite längre semesterresan till det lite mer exotiska landet där vi kan studera naturen som är på väg att upphöra...."

HELA LEDAREN FINNS HÄR.

Ekonomlogik


Vi lever i en värld, där ekonomerna styr och de, åtminstone de som jobbar i Riksbanken, tycker att man ska bestämma ränta på lån negativt. Minusränta är botemedlet mot för låg (!) inflation, säger man och hotar med att sänka, eller kanske man ska säga höja, minusräntan ytterligare. Men den faktiska minusräntan i världen är enligt någon amerikansk ekonom minus två procent. Det skulle vara spännande, om man kunde bestämma en negativ ränta på fem eller sex procent, säger samma ekonom.

Alltså menar ekonomer att bankerna inte ska betala för att låna pengar men väl för att låna ut pengar. Ännu så länge menar man väl inte att enskilda människor ska få betalt för att låna pengar. Men hur ska man då få banker att låna ut pengar? Banker driver inte någon ideell verksamhet, det vet alla. Tja de kan väl få låna hur mycket som helst från staten och ju mer de lånar, desto mer pengar får de. Sedan gäller det väl att förränta de lånade pengarna och, med hög minusränta/kostnad, lär det inte fungera att göra det genom utlåning. Bankerna får ägna sig åt annat. Något ska de ju göra, sedan de slutat att hantera kontanter och träffa sina kunder. De lönsamt lånade pengarna kan väl placeras i värdepapper eller i länder, som inte har negativ ränta.

Låter det förnuftigt och logiskt det här? Det tycker inte jag heller men kanske är jag miljöskadad från tiden, då vanliga banklåneräntor var över tio procent. Jag vill ändå påstå att ekonomins ställning som vetenskap är ganska skakig.

Massivt med motioner till Miljöpartiets kongress !


Hur Miljöpartiet ska klara en kongress med vettig diskussion, debatt och beslut undrar jag men en hel del motioner finns här

Jag anser att Miljöpartiet idag är ett förvaltarparti som bygger på tillväxt och underordnar sig allt vad systemkritik heter. Men det är intressant med alla motioner där man tror att det går att förändra. I vissa fall håller jag med motionären oftast gör jag det inte. Men dagens Miljöpartiet hade jag inte röstat på alls.

"Behovet av visioner (Birger Schlaug)
Vi behöver en politisk och/eller kulturell kraft som vågar lyfta blicken från vardagspolitikens snäva förvaltande och tabellverkens inskränkningar. Vi behöver politiker med modet att våga ställa frågan: Vad gör vi nu? Hur går vi vidare från Konsumtions- och tillväxtsamhället till Utvecklingssamhället?

För inte kan vi väl påstå att utveckling är detsamma som att vi lönearbetar mer, att vi konsumerar mer, att vi i allt snabbare takt förvandlar naturresurser till synligt avfall och osynliga molekylsopor? Inte kan väl utveckling bara vara att vi stressar allt mer och att vi skadar livsförutsättningarna bara för att hålla igång ett ekonomiskt systemtänkande som bygger på evig tillväxt?

Lika nödvändigt som ekonomisk tillväxt är för samhällen där människor saknar de grundläggande materiella behoven, lika skadligt tycks jakten på ekonomisk tillväxt vara i samhällen som redan lever i materiell välfärd, för att inte säga i materiellt överflöd. Samhället får en tendens att vulgariseras, att rent av fördummas på ett sätt som reducerar oss som människor"

Ordstäv


Nyligen var jag inne på ordstäv här på bloggen. Jag tycker att gamla ordstäv, ordspråk och talesätt är ett roande ämne, inte minst när de förvrängs. Förresten är tydligen ordspråk och ordstäv inte precis samma sak. Ett ordstäv börjar med ett ordspråk, där man lägger till att det har sagts av någon påhittad upphovsperson, vanligen käringen, gubben, prästen eller gumman. På Wikipedia hittade jag flera exempel på ordstäv. Jag ska inte återge dem alla här, det är bara för den intresserade att läsa innantill på nätet. Men några kan jag inte låta bli.

Ett av dem hörde jag en politisk reporter på SVT använda om hur något politiskt parti hanterat en fråga. Mycket väsen för lite ull, sade han. Det har vi alla hört men hur många känner till fortsättningen?

Ett annat är ett, som en mig närstående person berättade från ett tillfälle på någon tillställning. Det ordnar sig, sa han som sket i vasken, hade hon sagt förtjust, när en köksvask svämmade över. Det ledde till förlägenhet men bara lite. Det ska alltså vara: Det löser sig sa han som sket i vasken men det behöver jag ju inte säga.

Ett rätt dråpligt ordstäv är: Det både värmer och klär, sa gumman om löständerna, när man nu ska använda det.

I kategorin äckliga och inte särskilt användbara finner man: Nu blir det andra bullar, sa bagarn och sket på plåten och Det är klumpar i mjölken sa den blinde som drack ur den lungsjukes spottkopp. Här finns utrymme för försköningar.

Så läste jag i gårdagens SN om en intervju med Wilhelm Agrell, fredsforskare och professor i "underrättelseanalys". En klok man men för tillfället tänkte jag inte gå in på hans arbetsområde utan på några ordspråk som skymtar i intervjun och som onekligen visar ett målande språkbruk.

I samband med en fråga om amerikanska underrättelsetjänster och irakkriget, sade Agrell: De körsbär som var politiskt användbara plockades ur kakan. Det följdes av ett från militären lånat och lite personligt anpassat talesätt: När verkligheten inte överensstämde med den karta som följdes, blev det värst för verkligheten. Agrell hade bytt russinen mot körsbären, som jag tror han lånat från engelskans cherry picking.

På frågan om det inte är bra att röja och röra runt i grytan lite, där intervjuaren också visade förtjusning över kända talesätt, svarade Agrell att Trump verkar inte vara den rätta personen att hålla i kvasten. Här syftar Agrell alltså på talesättet: Nya kvastar sopar bäst. Det får mig i och för sig inte att tänka på just Trump.

Apropå ordspråk med grytor, som det finns flera av, såg jag ett klokt sådant någonstans: Den som tycker om att röra i andras grytor bränner sin egen gröt. Ska försöka tänka på det.

Och slutet på ordstävet om väsen och ull, som jag började med, är: … sa käringen som klippte grisen. Ibland är det bonden som klipper.


Strategisk kommunikation – eller troll och sagor i Västerland?

"Since wars begin in the minds of men, it is in the minds of men that the defences of peace must be constructed.”

Citatet är från Unesco:s konstituerande text 1946 men inleder också under fliken ”About Us” när man surfar in på Stratcom:s hemsida. Sverige är nu medlemmar av detta Stratcom, Nato:s propagandaorgan som i den svenska debatten (av medierna) ofta beskrivs som en sorts institution som ska avslöja rysk desinformation. Men på hemsidan betonas något annat, strategisk kommunikation. Det står bland annat så här:


”Strategic communication is an integral part of the efforts to achieve the Alliance’s political and military objectives, thus it is increasingly important that the Alliance communicates in an appropriate, timely, accurate and responsive manner on its evolving roles, objectives and missions.”

Det är i sig en oerhörd märklighet att Sverige är medlemmar i denna organisation. Samtidigt som Peter Hultqvist står i Sälen på konferensen ”Folk och Försvar” och talar om hur självklart det är att Sverige inte ska gå med i Nato så intar Sverige sitt Stratcom-säte i Riga. En organisation som överst på listan över alla sina uppgifter sätter följande:

”Support the development of a NATO Military Committee Strategic Communications policy and doctrine”

Det är alltså strategisk kommunikation det handlar om och Sverige ska nu vara med och hjälpa till att försvara Nato:s aktiviteter i ord, om jag nu tolkar uppgiften rätt. Listan över huvudsakliga uppgifter för 2016 är förvisso längre än så. Där finns bland andra följande punkter:

”Research how NATO and its members could protect themselves from subversive leverage”

”Research how to identify the early signals of a hybrid warfare scenario”

Årets lista får vi visst vänta på. Måhända har de haft fullt upp på sistone med tanke på de märkliga publikationer som poppat upp på sistone. 

Först den mystiska rapporten, skriven av en nu namngiven brittisk före detta spion (Christopher Steele), som pekade ut hur ryska staten skulle ha samlat material om både Obama och Trump för att användas i eventuellt utpressningssyfte och som delvis skulle ha använts vid amerikanska presidentvalet i höstas. Att själva dossiern överlämnades till FBI ur just den republikanske senatorn John McCain:s hand säger en hel del bara det, för den som känner till dennes notoriska rysshat genom åren.

The Guardian har i en genomgång av materialet funnit avsevärda brister och rena faktafel och ifrågasätter på många punkter sanningshalten i de påståenden som levereras i dossiern. Något som givetvis är notoriskt svårt i dessa sammanhang där allt är hemligt och sekretessbelagt, och vem vet egentligen vad som är sant

Fortfarande är mycket höljt i dunkel, men om jag förstått rätt är den namngivne brittiske spionen anlitad av Demokraterna från början för att gräva lite i Trumps kontakter med Kreml. De tycks ha fått ganska lite ut av materialet och enligt nya uppgifter i brittiska media ska Demokraterna ha bestämt att de inte längre hade nytta av det eller den brittiske spionens ansträngningar. Denne hade dock hela tiden matat FBI med sina uppgifter och sammanställt materialet till en sorts rapport. När Demokraterna dumpat spionen Steele plockade senator McCain upp det hela i dagsljuset. Förmodligen i ett försök att skada relationen USA-Ryssland och ställa till det för blivande presidenten Trump så mycket som möjligt. Demokraterna/Obamas utvisning av 35 ryska diplomater är troligen ett drag med samma huvudsyfte.

Mycket är alltså oklart om varför detta material dykt upp just nu och vilken sanningshalt rapporten har. Men av the Guardians granskning framgår att den troligen innehåller tillräckligt många sanningar eller halvsanningar för att trovärdigt överbrygga de rena lögnerna. Det är ju ungefär så som skicklig propaganda skapas, eller strategisk kommunikation hette det ju visst?


Här hemma har vi fått vår egen lilla ankdammsversion i de två UI-trollen Martin Kragh:s och Sebastian Åsberg:s privata studie av ”ryska påverkanskampanjer” mot Sverige, först publicerad i Journal of Strategic Studies. DN, Aftonbladet med flera stora tidningar presenterade studien som en UI-publikation och författarna uttalade sig för tidningarna utan att nämna något som talade emot den uppfattningen. Studien fick dock genast mängder av kritik för de påståenden som framfördes och en del av dem framstår som rena angrepp på yttrandefriheten och pressfriheten. Framför allt Aftonbladet Kultur anklagades av Kragh/Åsberg för att ”gå Putins ärenden” utan att belägga detta på något sätt. Något som genomgående verkar känneteckna studien. En mängd påståenden som det i vissa fall finns belägg för och andra som är rena spekulationer eller åsikter. Eftersom Utrikespolitiska Institutet ska vara ett oberoende institut för forskning och analys utan att ta ställning i sakfrågor var det många som därför höjde ett ögonbryn eller två.

Men nu förnekar UI:s direktör Mats Karlsson att studien skulle varit utförd på uppdrag av UI. De två författarna har forskat helt privat och oberoende av institutet, heter det. Något som också förefaller mycket märkligt. Han vill inte ge någon längre intervju till Aftonbladet och vill inte bli citerad, enligt AB. Mitt intryck är att Martin Kragh (som är enhetschef på UI) fått fria händer och tillåtelse att publicera sitt material men att direktören nu fått kalla fötter när kritiken börjat svida. Det bekräftas också vagt av Karlssons replik till Expressen: ”Det görs inom ramen för UI, men publikationen är inte en UI-publikation”.

Mina intryck är förstås också ren spekulation och gissningar. Det får vi kanske vänja oss vid att ägna oss åt i fortsättningen för övrigt. Om nu inte Stratcom griper in och avslöjar rena falsarier? Men, som jag tidigare skrivit, lär väl inte Stratcom granska och analysera material som de ovanstående om de inte kommer från Ryssland.

Vi får nog snarare vänja oss vid att utsättas för en störtflod av propaganda, desinformation och studier med sanningar och halvsanningar blandat med rena lögner eller faktafel både från öst och väst. Frågan är bara vem som tar på sig att avslöja de senare?




Informell träff med miljöpartister i Arboga väcker medialt intresse !

Missnöjda miljöpartister träffas i Arboga.

"På mötet ska det före detta språkröret Birger Schlaug föreläsa om grön ideologi och förhoppningen är enligt arrangören Sibylla Jämting att mötet ska enas om motioner i grön riktning till Miljöpartiets kongress i slutet av maj. Partiledningen för Miljöpartiet är inte inbjuden.

– Jag har inga synpunkter på att medlemmar och sympatisörer till Miljöpartiet träffas, säger partisekreteraren Amanda Lind"

Att miljöpartister träffas är inget nytt. Snarare att de OFTARE träffar andra politiker än miljöpartister är kanske det VANLIGA umgänget för miljöpartister idag inte mig undantaget. (Förresten jag har gått ur partiet)

Denna gången är det inte MP som anordnar träffen utan på PRIVAT initativ. Ja så gjorce väl MP också i början innan partiet var bildat. Det var genom eldsjälar och dragplåster som partiet uppstod med främst dragplåstret Per Gahrton som eldsjälen bakom hela projektet.

Det är INTE frågan partisplittring eller att bilda en grupp i gruppen. Men uppenbarligen är det bara 40 stycken utvalda som ska träffas. Att 40 stycken utvalda träffas är inget konstigt men i detta fallet självutvalda.

På något sätt har MP blivit ett parti med valda som fungerar på samma sätt. De valda träffas men vill inte ha för mycket insyn vad som avhandlas. Det skulle då se märkligt ut om det kommer folk som tycker något annat än "inbördes beundran".

Det intressanta med Arboga-träffen är att den väcker större medial uppmärksamhet än Miljöpartiets regionaträff i Åkulla utanför Varberg. Men det är väl trevligt att träffas eller hur?

Sörmländsk safari


Det var en vacker vinterdag igår. Vid lunchpromenaden med lilla vovven ute i skogen kunde man i solskenet se längre än vanligt mellan träden. Plötsligt hörde jag ett nätt ljud men ändå ett ljud, alldeles nära stigen men lite bakom en kulle. Jag tittade dit och mindre än 25 meter från mig såg jag en yvig röd svans och en röd rygg. Räven raskade iväg mot sitt gryt, som jag vet ligger ett par hundra meter längre bort. Den var såå nära mig! Jag var övertygad om att den iakttagit oss en stund men lilla hunden hade som omväxling inte märkt någonting. Hon hade ändå sprungit efter ett par älgar dagen innan men stannat på behörigt avstånd, när älgarna stannat. Sedan räven sprungit vidare, gick vi vidare genom skogen och var snart hemma igen för att gå över gräsmattor, där vildsvin bitvis gått fram som caterpillars. En havsörn kom flaxande förbi lite senare med tunga vingar och några aggressiva jagande kråkfåglar efter sig.

Framåt kvällen åkte vi och tog in ett gäng hästar på gården, där vår häst är inhyst. I skenet från bilens lyktor såg vi en harpalt skutta bort från vägen. På vägen hem såg vi först en stor kronhjort med jättelika, granna horn och sedan, en bit därifrån, ytterligare nio hjortar.



Något senare glimtade det till vid sidan av vägen i bilens strålkastarljus och ett par meter från diket stod en reslig älg lugnt och åt på något. Innan man kommer fram till vår egen lilla väg, passerar man några hus. Där promenerade ett rådjur omkring lika lugnt, som om det ägde området.

Jag skarvar inte. Så där kan det vara på landet. Rena safarin, om ni frågar mig.

Ska vi applådera system som ger mer makt till den gode?

Elin Wägner - ursäkta att jag återkommer till henne så ofta, men det är inget att göra åt - varnade för systembygge som ger mycket makt åt de som för tillfället har makt. Det kan ju vara bra om makten är trevlig, demokratisk och tycker som vi. Men är systemet konstruerat så kan det också användas av andra som råkar få makt. Det gäller minoritetsregeringar i Sverige såväl som presidenter i USA.

Den rödgröna regeringen har drivit igenom att en moderat minoritetsregering kan bjuda in Nato att montera upp baser för missiler i Sverige. Och president Obama har grävt upp gamla lagutrymmen som gör att presidenten själv kan ta beslut som kan tyckas både bra och dåliga. Om detta handlar för övrigt gårdagens ledare i Syre.

Kan Obama, så kan Trump. Kan den rödgröna regeringen, så kan en regering med Jimmie Åkesson. Bör vi inte låta bli att vara så naiva att vi applåderar envälde och stärkt makt för minoritetsregeringar?

Själv skulle jag förstås gärna vilja att en grön minoritetsregering drev igenom allt möjligt bra, men då måste jag också acceptera att en SD-regeringen i minoritet driver igenom motsatsen. Därför har jag alltid varit kritisk till beslutet att ge minoritetsregeringar makt över riksdagen. Även när det gäller att besluta om budgeten.

Elin Wägner hade nämligen rätt.

"Det är en ganska fucked up värld vi lever i och det finns mycket att vara arg över"

Foto: Press

Vilma Colling debuterar som soloartist när hon idag har släppt sin första singel Fucking fel. Hennes karriär inleddes i popbandet En drös poeter, men nu står hon på egna ben. Här nedan berättar Vilma om singeln, var hon helst hänger i Stockholm och om sina dolda talanger. 

När föddes intresset för musik? 
- När jag var liten sa jag alltid att jag skulle bli ”popstjärna”, är det sorgligt att jag inte släppt det än? Mamma satte mig på pianolektioner ganska tidigt men det tog ett tag innan jag vågade uppträda med just musiken. Jag har i princip vuxit upp på kulturskolan och tagit alla lektioner som finns. Men som 12 år bestämde jag mig för att skapa ett band med mina bästisar och det var då jag fick utveckla skrivandet och vilket var det jag fastnade för. Jag har aldrig sett mig själv som sångerska direkt, jag bara älskar att skapa.  

Vad händer med En drös poeter nu?
- Vi har tagit en paus än så länge. Vi får se om vi dyker upp på kartan igen. Men det var ett gemensamt beslut vi tog då livet ledde oss olika vägar och nya intressen dök upp. 

Kan du berätta lite om din singel Fucking fel och vad den handlar om?
- Jag ville skriva en låt som var arg och lite kaxig. När den först blev klar tänkte jag att det kunde vara en liten rolig hint till fuckboys, men känner nu i efterhand att den kan appliceras på flera situationer. Det är en ganska fucked up värld vi lever i och det finns mycket att vara arg över. 

Beskriv din musik med tre ord.  
- Proddad personlig pop

Vad tänker du på när du skriver texter? 
- Jag tänker på det som ett pussel. Jag vill hitta textrader som hänger ihop och gärna lite smarta metaforer däremellan. Ibland finns det ju en styrka i ärligheten och att skala av alla dolda budskap etc. Det är en balans det där. Men melodi och text hör ihop för mig, kan inte skriva det ena utan det andra. 

Du är född och uppvuxen i Stockholm. Var hänger du helst i stan? 
- Är uppvuxen på Södermalm så jag ska inte ljuga, känner mig lite vilse norr om stan. Har grubblat på något smultronställe hur länge som helst nu men jag kan inte komma på något! Man lär ju med störst sannolikhet hitta mig hemma, på någon billig bar på söder eller på Sephora. 

Vad lyssnar du själv på? 
- Jag har väldigt blandad musiksmak. Under perioden jag skrev mina kommande singlar lyssnade jag mycket på Rihannas senaste album Anti, Ariana Grande och Tove Lo. Skulle inte säga att det kommer höras i musiken jag släpper men jag går definitivt i en starkare pop-riktning än vad En drös poeter någonsin gjorde. 

Minns du den första artisten du verkligen fastnade för? 
- Ja, jag brukade sno min storebrors MP3 och lyssnade på Iggy Pops The Passenger på repeat. Det var det där riffet i början jag verkligen gillade. Sen tvingade jag honom att ladda ned Kelly Clarkson-låtar åt mig och Since U been gone blev en favorit. Det är ju Max Martin så helt off var jag ju inte!

Vad brinner du för, förutom musiken? 
- Jag älskar att måla och teckna och pluggade bild och form i gymnasiet. Film är också ett stort intresse jag har. Därför gör jag omslag och videos själv (det och mitt enorma kontrollbehov). 

Ruvar du på några dolda talanger? 
- Jag är grym på mobilspel, gärna bilspel eller typ Tetris. Obsessed. 

Nämn en 1) skiva 2) film 3) person 4) plats som förändrat något hos dig.
1) Lykke Lis Wounded Rhymes.  
2) Jag såg en skräckfilm som heter Mirrors för kanske 5 år sedan och vågade inte ha speglar framme på ungefär 2 år. Överdriver inte ens. Tror jag alltid kommer ha en konstig relation till speglar. 
3) Min storebror, jag var/är en sån jobbig lillasyster som alltid ska göra som min bror gör. Han hade ett band - jag ville ha ett band, han ritade - jag ville rita. Utan honom hade jag nog inte ramlat in på musiken. 
4) Jag kan inte säga att en plats har förändrat mig, det är människorna på platsen som har gjort det. 

Till sist, vad händer den kommande tiden?
- Jobbar redan på nästa singelsläpp! Kommer förhoppningsvis spela lite innan dess, saknar verkligen att vara ute och spela. Har mycket planerat och många projekt på gång, och sen får jag se lite vart det hamnar.

Här nedan kan du se videon till Fucking fel. Vilma berättar själv att ”Videon är en spegling av musiken. Jag ville karakterisera låten i en person, vilket resulterade i en ganska egocentrerad, ytlig karaktär. En kaxig tjej som inte ”give a fuck”. Drog med mina artsy kompisar runt om i Stockholm och tvingade dem att filma mig och voilá, resultatet blev denna video.”

En bra första halvlek – mitt arbete i EU efter halva mandatperioden

Bild från möte med Gröna Gruppen i EU-parlamentet.

Det är en oerhört intressant tid att arbeta med EU-politik. Det är allt tydligare att eurozonen inte fungerar och driver på andra kriser i Europa. EU lider av ett demokratiskt underskott och besluten går allt för ofta storföretagens väg. Jag hoppas att vi nu kan få en utveckling där EU blir mer flexibelt, decentraliserat och demokratiskt, och där makten ligger så nära människor som möjligt.

EU-parlamentet är en fantastisk plats att vara på om man är intresserad av politik. Det är avsevärt enklare att påverka än vad det är i riksdagen eller för den delen i Västra Götalands kommunfullmäktige. Det är också avsevärt rörigare, ibland nästan kaotiskt. Det hänger ihop med att parlamentet består av 751 ledamöter och några tusen tjänstemän och politiska sekreterare som kommer ifrån olika bakgrunder och kulturer.

I EU-parlamentet kan enskilda ledamöter verkligen göra skillnad. Det finns inga fasta majoriteter i parlamentet utan majoriteter byggs i fråga för fråga, punkt för punkt. Det här är en kort sammanfattning av de viktigaste frågorna jag jobbat med. Hittills har det blivit 60 debattartiklar, 12 frågor till kommissionen och ett hundratal ändringsförslag i det rättsliga och konstitutionella utskottet där jag är ledamot.

En viktig sak jag märkt här i parlamentet är hur stor roll det spelar när människor kontaktar sina politiker. De tusentals mejl och namnunderskrifter vi fått i arbetet med TTIP och vårt arbete för hårdare regler för lobbyism har verkligen gjort skillnad.

Max Andersson,
EU-parlamentariker (MP)
Bryssel, 13 januari 2017

* * *

Mina främsta frågor och framgångar hittils i mandatperioden:


1.Ökad öppenhet och reglering av lobbyism
Under två års tid har jag suttit i den arbetsgrupp som ansvarat för revideringen av EU-parlamentets arbetsordning. Det är ett viktigt dokument eftersom det reglerar maktbalansen i parlamentet och ska säkerställa att det politiska arbetet fungerar så smidigt som möjligt. Som ansvarig för ärendet i den gröna gruppen har jag lagt en mängd förslag för ökad öppenhet, reglerad lobbyism och stärkta etiska riktlinjer för politiker.


Den växande lobbyismen är ett av EU:s största problem. Industri-lobbyisternas dominans gör att förslag som syftar till att sätta stopp för miljöförstöring, farliga kemikalier eller klimatutsläpp ständigt urvattnas. För att minska problemen har vi föreslagit att de proffslobbyister i Bryssel som vill träffa EU-parlamentariker behöver vara registrerade i EU:s öppenhetsregister, något som nu blir verklighet efter årsskiftet.

Andra framgångar som nu blivit verklighet är ett förbud för ledamöter att ta betalda sidouppdrag som lobbyister samt att företag som vägrar att dyka upp eller svara på utfrågningar i parlamentet nu kommer att kunna straffas. Den nya arbetsordningen innebär också att parlamentets talman inte längre kommer kunna hindra den rådgivande etiska kommittén från att undersöka om en ledamot har begått brott mot de etiska reglerna eller ej. Vi har också lyckats stoppa en mängd förslag om att begränsa små politiska gruppers möjligheter att verka i EU-parlamentet.

Jag har tillsammans med den gröna partigruppen i EU-parlamentet säkrat en rad förbättringar för ökad insyn i lagstiftningsprocessen och reglering av lobbyism som kan få stor betydelse framöver. Det finns dock fortfarande mycket kvar att göra och jag kommer att jobba vidare med detta under mandatperioden.

Läs mer om mitt arbete för ökad öppenhet och reglerad lobbyism:
2.Växande opinion mot handelsavtalen TTIP och CETA

Under mandatperioden har jag kämpat mot flera av de kontroversiella handelsavtal som riskerar att hota miljön och klimatarbetet. Mest uppmärksammat är TTIP, avtalet mellan EU och USA. Jag har skrivit frågor till EU-kommissionen, granskat och rapporterat om avtalet via bloggen ttippen.se, opinionsbildat om avtalets risker och försökt bidra till att avtalet diskuteras även i Sverige. I EU-parlamentet har jag och mina kolleger i den gröna gruppen arbetat med att se till att farhågorna med avtalet tas på allvar. Efter en mängd förseningar, som i de flesta fall berott på den växande opinionen mot avtalet, är TTIP-förhandlingarna nu tillfälligt avbrutna. Sannolikt kommer Donald Trump och EU-kommissionen inte att kunna enas om ett avtal, men vi fortsätter att bevaka frågan.

TTIP är dock långtifrån det enda avtalet som medför risker för konsumenter, miljö och klimat. Det färdigförhandlade CETA-avtalet med Kanada liknar TTIP och kommer att röstas i EU-parlamentet i mitten av februari. Vi har aktivt arbetat för att bygga en majoritet mot avtalet i EU-parlamentet. Det mesta tyder på att omröstningen i februari kommer att bli väldigt jämn, så mycket hårt arbete återstår.

Förutom CETA väntar också avtal med exempelvis Vietnam, Singapore och Japan, samtidigt som det stora tjänsteavtalet TISA går in i slutförhandlingar. I stället för dessa avtal, som riskerar att ensidigt premiera redan stora företag på bekostnad av miljö, klimat, och konsumenter, kommer jag och den gröna gruppen framöver arbeta fram förslag på en ny handelspolitik, där handeln i stället för ett självändamål blir ett medel för att främja klimatarbetet och miljön.

Läs mer om mitt arbete med handelsavtalen:
3.Stärkt skydd för den personliga integriteten

Under mandatperioden har jag lyft frågan om skydd av den personliga integriteten inom flera områden, exempelvis vad gäller avtalet om flygdatalagring (PNR) eller ”Safe Harbour”-beslutet som reglerar överföring av personuppgifter mellan EU och USA. Den viktigaste segern för gröna gruppen under mandatperioden var när parlamentet 2016 sa ja till ett förslag om en helt ny dataskyddsförordning på EU-nivå. Detta innebär att skyddet för personuppgifter kommer att stärkas i hela EU.

Jag har också påbörjat arbetet med direktivet för elektronisk kommunikation, även kallad ”kaklagen”. För vanliga medborgare syns den mest genom alla rutor man måste kryssa i när man kommer in på en ny hemsida, men den stora stridsfrågan kommer att handla om skyddet för den personliga integriteten.

Andra framgångar var när parlamentet röstade igenom gröna gruppens förslag om att uppmana EU:s medlemsstater att lägga ner alla eventuella straffsrättsliga åtal mot Edward Snowden och förhindra att han utlämnas.

Under resterande mandatperiod kommer bland annat ett nytt förslag till upphovsrätt och ett direktiv om elektronisk integritet att sätta ytterligare fart på arbetet med integritetsfrågor.

Läs mer om mitt arbete för skydd av den personliga integriteten:
4.Efter Brexit - ett mindre, mer decentraliserat och öppet EU

I och med Brexit-omröstningen i juni förra året har en intensiv debatt blossat upp i Europa om hur ett annat EU skulle kunna se ut och vilka förändringar som är nödvändiga för att nå dit. I dag bestämmer EU över många områden som skulle hanteras bättre regionalt, nationellt eller lokalt. Som ledamot i det konstitutionella utskottet har jag lagt en mängd förslag för ett reformerat och decentraliserat EU.

Under mandatperiodens första hälft har jag arbetat med en revidering av EU:s vallag. Där har jag kämpat för att stoppa förslag om att centralisera makten i EU eller försvåra för nya och mindre partier, till exempel införande av obligatoriska procentspärrar, ett förslag som nu ser ut att falla. Jag har också arbetat med uppföljningen av EU:s ”subsidaritetsprincip” - att beslut inte ska centraliseras till EU-nivån i onödan - samt förslag till ett förändrat EU i form av fördragsändringar. Jag har under mandatperioden lagt en mängd förslag på olika nivåer för att decentralisera EU och stärka de nationella parlamentens inflytande över de beslut som fattas i EU, bland annat:
  • Ett skydd i EU-fördraget för de länder som inte vill gå med i EMU. Sverige har inget formellt undantag och många i EU anser att Sverige kan tvingas med i valutaunionen.
  • En stärkt öppenhet i EU med meddelarfrihet och en riktig offentlighetsprincip.
  • Ett stopp för militariseringen av EU. Vi måste ta bort planerna på en EU-armé och en försvarsallians ur fördraget.
  • EU:s så kallade miljögaranti bör skrivas om så att det i större utsträckning blir möjligt för medlemsländerna att gå före på miljöområdet och införa nya eller hårdare miljökrav än EU:s gemensamma. 
  • Stärka de nationella parlamentens inflytande över de beslut som fattas i EU. 
  • Bland annat har jag föreslagit att det ska införas ett så kallat grönt kort som ger nationella parlament rätten att föreslå ny lagstiftning eller göra ändringar i befintliga lagar, vilket också röstats igenom i parlamentet.
Detta är ett arbete som kommer intensifieras de närmsta åren i och med Storbritanniens utträde ur EU. Viktiga beslut kommer att tas om hur EU ska utvecklas framöver och det är något jag kommer att jobba mycket med under den resterande mandatperioden.

Läs mer om utvecklingen i EU och de förslag jag driver:
5.Bättre tillgång till böcker för blinda

Under 2014 blev jag utsedd till EU-parlamentets ansvarige för ratificeringen av Marrakechfördraget. Fördraget gör det möjligt att sprida tillgängligt material för blinda och synskadade genom ett undantag i upphovsrätten. Kommissionens förslag har från början varit bra, och jag har försökt stärka det genom mitt arbete i rättsliga utskottet. Jag har nu, som ansvarig även för implementeringen, en bred majoritet med mig i EU-parlamentet och hoppas på att den rapport som jag lagt fram kommer att godkännas inom kort. Jag hoppas även att medlemsländerna i rådet slutar agera bromsklossar och godkänner fördraget.


Förslaget gör det möjligt för blinda och synskadade att få tillgång till böcker i tillgängliga format utan att behöva betala några extra kostnader. Detta kommer göra så att fler blinda och synskadade inom EU kommer kunna delta mer aktivt i samhället, gå utbildningar och skaffa sig ett yrke. Förslaget gör det även möjligt för blinda och synskadade att utbyta böcker utanför EU. Detta kommer att förbättra förhållanden för miljoner av människor i utvecklingsvärlden, där bristen på böcker i tillgängliga format är mycket stor.

Läs mer om mitt arbete för att förbättra tillgången på böcker för blinda:
6.Stärka EU:s klimatarbete
Jag har också engagerat mig i klimatfrågan och deltog i gröna gruppens delegation till COP22 i Marrakesh. Där valde jag att lyfta frågor om lobbyism och intressekonflikter, något som sällan diskuteras inom FN:s klimatförhandlingar. Jag har också ställt frågor till kommissionen angående den snedfördelning som råder, då majoriteten av klimat- och energikommissionärernas möten sker med fossilindustrin. Det borde vara en självklarhet att EU:s högsta företrädare i lika stor utsträckning träffar ideella organisationer och företrädare för förnyelsebara energisektorn som de i dag träffar kol- och oljeindustrin.


Jag har också tagit fram en rapport tillsammans med Stockholm Environment Institute om klimatkommunikation, och vilka lärdomar Miljöpartiet och miljörörelsen kan dra av forskningen, läs mer om rapporten nedan.

Läs mer om mitt arbete för stärkt klimatarbete:

7.Steg mot stoppad skatteflykt

Efter Luxleaks-skandalen har det blivit tydligt att flertalet stora företag ägnar sig åt aggressiv skatteplanering. Jag har lyft frågor om att täppa till hål i lagstiftningen och tvinga alla stora företag att redovisa hur mycket skatt de betalar i varje land de är verksamma. Detta är frågor vi driver i det rättsliga utskottet och kommer att göra det svårare för företag att smita från skatt framöver samt hindra nya blufföretag som kan användas för penningtvätt och skatteflykt.

Läs mer om mitt arbete för stoppad skatteflykt:

8.Skärpta regler för gas- och oljeutvinning till havs

Under mandatperioden har jag varit ansvarig i gröna gruppen för en rapport om oljeutvinning till havs. När det sker olyckor vid olje- och gasutvinning till havs gör detta ofta stor skada både på naturen och de människor som bor vid kusten. Jag har jobbat för tydligare regler och skärpta påföljder när sådana olyckor sker. Företag som orsakat stora olje- och gasutsläpp i havet måste kunna straffas för detta. Förslaget innehåller även införande av en fond, som finansieras av olje- och gasbolagen själva, som är till för saneringsarbete efter olyckor eller kompensering för människor som drabbas. Det är positivt att EU-parlamentet nu trycker på för att skärpa reglerna när olyckor sker.


9.Stopp för handel med vilda djur i EU

I våras kom EU-kommissionen med en handlingsplan för att bekämpa den illegala handeln med vilda djur och växter. Under de senaste åren har handeln med vilda djur och växter nått rekordnivåer, i synnerhet vad gäller utrotningshotade djur som elfenben, noshörningshorn som används i traditionell medicin, tigerskinn, exklusiva träslag och ormskinn. Jag har som ansvarig för den gröna gruppen i det rättsliga utskottet drivit på för att den olagliga handeln, där organiserade kriminella grupper ligger bakom, ska ges större tyngd. Vi behöver hårdare sanktioner för dem som åker fast och minimiregler på EU-nivå, något som nu också EU-parlamentet ställt sig bakom.


10. Främja öppenhet och fri källkod i EU

Jag har också varit initiativtagare till två pilotprojekt i EU för att främja öppen källkod, fri programvara och människors deltagande i lagstiftningen i hela EU. Totalt har över 4 miljoner euro av EU:s budget på pilotprojekt lagts på en plattform för att öka medborgares deltagande i lagstiftningen och ett arbete för att få EU:s institutioner jobba för mer och bättre öppen källkod.

Frågor till kommissionen

Jag har under mandatperioden ställt tolv frågor till kommissionen, bland annat om fossilindustrins inflytande över klimatpolitiken, om handelsavtalen TTIP och TISA, om Volkswagens utsläppsskandal och datalagringsdirektivet.

Läs mer om vilka frågor jag har ställt här.

Idéskrifter och rapporter:

Flera handelsavtal som förhandlas just nu – under förkortningar som TTIP, CETA och TISA – går långt utöver vad vi brukar kalla frihandel. De skyddar och reglerar investeringar och tvingar fram grundläggande förändringar i våra nationella lagar och regler. I en idéskrift publicerad i juni 2015 diskuteras de möjliga konsekvenserna av de nya avtalen. 

Läs skriften: Frihandel – till vilket pris? 


En rad integritetskränkande lagar har drivits igenom i Sverige och EU de senaste 15 åren, däribland datalagringsdirektivet, FRA-lagen och IPRED-lagen. Samtidigt samlar företag och stater allt mer information om våra vanor, vänner och åsikter på nätet. I denna idéskrift publicerad i maj 2016 diskuteras vad det här får för konsekvenser för våra öppna samhällen och den personliga integriteten. 


Läs skriften: Big data – så kartläggs våra liv

Under 2015 släpptes ”de fem presidenternas rapport”, författad av ordförandena för EU-kommissionen, EU-parlamentet, Europeiska rådet, Eurogruppen och Europeiska centralbanken. Rapporten föreslår förändringar i hur valutaunionen fungerar, med långtgående förändringar som skulle öka EU:s makt över medlemsländerna, även över dem som inte är med i valutaunionen. I denna skrift analyseras förslagen i ”de fem presidenternas rapport” och vad vi kan göra för att skydda icke-euroländernas inflytande och rättigheter. 

Läs skriften: Euroländernas permanenta majoritet 


Engagemanget för klimatfrågan har stagnerat och till och med minskat i många europeiska länder. Inför riksdagsvalet 2014 hamnade frågan långt ned på listan över väljarnas viktigaste frågor. Hur kan kommunikation om klimathotet motivera människor att agera, engagera sig och stödja kollektiva insatser – istället för att skapa klimatångest eller likgiltighet? I denna rapport framtagen på uppdrag av Max Andersson sammanfattar ett antal forskare på Stockholm Environment Institute forskningsläget kring effektiv klimatkommunikation. De kunskaper som kommit fram i forskningen talar om ett akut behov av att se över våra nuvarande strategier. 

Läs skriften: Building bridges and changing minds: Insights from climate communication research and practice 

Kommande idéskrifter och rapporter:
EU:s gruv- och mineralpolitik – Våren 2017
EU:s budget: Vem betalar? Vem spenderar? Någon som kontrollerar? – Januari 2017
Lobbyism och öppenhet i EU – Våren 2017

Fyra områden där regeringens förvaltning bör förbättras

Är nu klar med förberedelser inför nästa veckas kammardebatt om
KU:s granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringens handläggning. Granskningen föranleder ingen mer allvarlig kritik från utskottets sida. Men självfallet kan regeringens handläggning, liksom all verksamhet, förbättras ytterligare, varför utskottet har ett antal rekommendationer och påpekanden.

Särskilt fyra områden finner jag angelägna att komma till rätta med; handläggningstider, det parlamentariska inslaget i utredningar, det kommunala självstyret och dokumentationen vid regeringens dialog med myndigheter.

Långa handläggningstider först. Vad gäller överklaganden av strandskyddsärenden är handläggningstiderna stundtals oacceptabelt långa, i tre ärenden över två år. I slutänden är det enskilda människor som hamnar i kläm. Situationen är inte ny, men liksom tidigare anförs som förklaring att det är svårt att förutse arbetsbelastningen. Men det är inte godtagbart att handläggning av ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda fördröjs pga otillräcklig personalsituation. Att inte expandera antalet anställda vid regeringskansliet ohämmat är självfallet klokt, men man får inte heller hamna i en situation där departement är underbemannade.

Enligt utskottet kan det finnas skäl att överväga om nuvarande arbetssätt bör ses över. Att departementet anger att det föreligger behov av förstärkningar under de kommande åren, så förhoppningsvis löser sig situationen.

Vad gäller det parlamentariska inslaget i utredningar konstaterar utskottet att över tid har en förskjutning från parlamentariska kommitteer till särskilda utredare med parlamentariskt samråd skett. Mot bakgrund av detta konstaterar utskottet att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna i kommitteförordningen, och klargöra vad syfte med parlamentariskt samråd är och hur det kan utformas. I de fall regeringen vill att en utredning ska utmynna i förslag med bred förankring i riksdagen är typiskt sätt en parlamentarisk kommitte att föredra.

Jag har själv under 2016 haft förmånen att ingå både i en parlamentarisk kommitte, mediegrundlagskommitten, och en parlamentarisk referensgrupp, till medieutredningen, och kan konstatera att i mediegrundlagskommitten bidrog samtliga partier konstruktivt till arbetet, måna om att hitta samsyn och kompromisser.

Flera partiers deltagande i medieutredningens referensgrupp utmärktes däremot av att man snarare deltog i form av att hämta in information från utredaren. Att vi i slutänden enbart var två av referensgruppens ledamöter som svarade på den enkät om hur arbetet fungerat talar sitt tydliga språk – ska parlamentariska referensgrupper knytas an till en utredning måste det först göras tydligt vilket uppdrag referensgruppen har.

Angående regeringens dokumentation i samband med dialog med myndigheterna konstaterar utskottet att dokumentationen av den myndighetsdialog som granskats enbart utgörs av dagordningar. En sådan knapphändig dokumentation gör det svårt att följa upp utfallet av mötena. Utskottet kan också konstatera att det finns önskemål från myndighetshåll om bättre dokumentation, i form av minnesanteckningar. Fullgod dokumentation är också en förutsättning för att den grundlagsreglerade kontrollmakten ska fungera fullt ut. Mot bakgrund av det vill utskottet inskärpa vikten av dokumentation av myndighetsdialogen.

Avslutningsvis så den problematik som utskottet uppmärksammat vad gäller propositioner som på olika sätt påverkar det kommunala självstyret. För att undvika omotiverade inskränkningar i det kommunala självstyret tillfördes regeringsformen 2010 en så kallad proportionaliseringsprincip, dvs att inskränkningar i det kommunala självstyret inte bör gå utöver vad som är motiverat med hänsyn till ändamålen. Enligt förarbetena ska en proportionalitetsprövning göras, innefattande en analys över vilka konsekvenser ny lagstiftning får för det kommunala självstyret. Utskottet har låtit granska 83 propositioner som identifierats på ett eller annat sätt röra kommunal verksamhet. I det stora flertalet av dessa finns utförliga beskrivningar av konsekvenserna på det kommunala självstyret. Men i 18 ärenden är proportionalitetsprövningen mindre tydlig eller saknas helt.

Det kan vara så att prövningar gjorts även i dessa ärenden, och att regeringen funnit att det inte finns någon påverkan på det kommunala självstyret. Med utskottet menar att detta i så fall tydligt ska redovisas i propositionen. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa rutiner för en systematisk och konsekvent tillämpning av proportionalitetsprövningar.

”Netflix har en smutsig hemlighet: kol”

Tyska kolkraftverk

IT sektorn står för omkring 7 procent av den globala energikonsumtionen och förbrukningen förväntas tredubblas till 2020. I rapporten ”Clicking Clean: Who is winning the race to build a green internet?” rankar Greenpeace teknikföretagen efter sina ansträngningar att gå över till förnybar energi.

För att öka påtryckningen till en omställning, har Greenpeace sedan 2009 jämfört företag i IT sektorn och rankat teknikföretagen enligt sitt Clean Energy Index. Apple, Facebook, Google och nykomlingen Switch är i topp i omställningen till ett internet med förnybar energi. Vi har tidigare skrivit om Googles löften att bli 100 procent förnybara. Läs artikeln här.

Switch som tillhandahåller samlokaliseringstjänster, internetuppkoppling och molntjänster hamnar högst upp, med 100 procent i Clean Energy Index. Apple når 83 procent följt av Facebook och Google med 67 och 65 procent.

Sammantaget har Google, Apple och Switch visat på störst ledarskap i främjandet av förnybar energi det gångna året, genom att använda olika vägar att utöva inflytande och pusha för en politisk som ökar tillgången till förnybar energi och investeringar i utbyggnaden av förnybara lösningar, skriver Greenpeace.

”Netflix har en smutsig hemlighet: kol”

Film och serier online blir alltmer populärt och 2020 förväntas 80 procent av den totala konsument-genererade förbrukningen komma från streamingtjänster på nätet.

Enligt rapporten är Netflix en av de värsta bovarna. Videosajten, som är en av de största och snabbast växande plattformar för streamingtjänster, får 17 procent i Clean Energy Index. Greenpeace driver just nu en kampanj där du kan uppmana Netflix att gå över till förnybar energi. Skriv på kampanjen här!

Greenpeace höjer också en varning över den stigande efterfrågan på internet, i framförallt östra Asien.

Utan regleringar och skarpa politiska beslut finns det en risk att utbyggnaden av internet i det här området kommer att drivas av kol eller annan typ av smutsig energi, skriver Greenpeace.

Karolina Westberg – Something about us

Something about us är Karolina Westbergs första singel, den gästas av Olle Hedberg, som kom på tredje plats i Idol 2010. Karolina själv har bland annat medverkat i reklamfilm för IKEA med låten I've got my mind set on you. Something about us är en fin duett och jag tycker om hur rösterna möts i låten om separation. En kärlek som kanske borde svalnat, som en kanske borde låta bli att gå tillbaka till, men det är ändå något som håller en kvar, som drar en tillbaks. 

Lyssna på låten här nedan! 

Nej Olof Helmersson (C) Hallands hamnar – mitt förslag om att säga NEJ till trågtunneln försvårar inte för godstransporter till Varbergs hamn !


Nej Olof Helmersson C) ordförande i Hallands Hamnar mitt förslag om en tågstation i Lassabacka och säckstation för Boråstågen från Viskadalsbalbanan försvårar inte för godstrafiken mellan Värö och Varberg. Däremot kan Östra Spåret få en del problem.

Mycket riktigt läggs mycket fokus hos Östra Spåret på tågtrafik som passerar och är inte optimalt för Varbergs vidkommande. Däremot är det OANSVARIGT av Varbergs kommun att inte diskutera eller utreda alternativa dragningar och stationslägen.

Ett alternativ är också en hamn i Värö men det har politikerna i Varberg sagt nej till.

Ett twittrande troll som fegar ur

img_0306För några dagar sedan lade jag ut ett twitterinlägg, vilket fickt ett så kallat ”nättroll” att ilskna till. Mitt twitter handlade om att den politiska majoriteten i Västernorrlands landsting inte har för avsikt att lägga ner kirurgen i Örnsköldsvik, och på så vis tar sitt ansvar. Många håller nog med om att det är en ganska positiv nyhet, vilket jag uttryckte i mitt inlägg, men ”nättrollet”, som kallar sig ”Sönnsvalls Tidning”, retade upp sig på detta. ”Trollet” presenterar sig som en satirsajt med särskilt fokus på landstinget i Västernorrland, men när man på ”trollets” twitterkonto försöker klicka sig in på hens hemsida kommer man till en error-sida. Sajten tycks således inte finnas.

Vem detta troll är är inte särskilt viktigt, anser jag. Det är däremot varför hen inte öppen och ärlig vågar redovisa sina politiska åsikter. Vi bor i ett land där vi fritt kan uttrycka våra åsikter utan risk för rättsliga represalier, så länge vi inte kränker människor. Det kallas för åsiktsfrihet. Det finns således normalt ingen anledning att i politiska sammanhang gömma sig.

För att få veta varför hen inte vågar visa sitt rätta jag inledde jag en konversation med detta ”troll”. Det blev en lång ordväxling med många twitterinlägg (läs dem i twttterflödet i högerspalten här intill). Medan ”trollet” ville med allmänna och nedsättande ordalag hävda landstingspolitikers tillkortakommanden, försökte jag få svar på min fråga. Jag lovade ”trollet” att besvara och diskutera hens frågor, tyckanden och påståenden under förutsättningen att hen visade sitt rätta ansikte. Svaret som till sist kom var att om hen avslöjade sig kunde hen bli utesluten. Från vad framgick inte av twittret.

Eftersom jag förstås undrade vad för slags åsikter detta ”troll” kunde ha som är så allvarliga att hen skulle kunna bli utesluten från ”vad det nu var”, försökte jag få hen att mer konkret beskriva vad hen ansåg att politiker istället borde göra i landstinget, än det de nu gör. Svaren blev först mycket luddiga och anklagande på politikerna för allt elände. Till sist kallade jag ”trollet” för fegis, eftersom jag faktiskt tycker att det är fegt att inte öppet våga stå för sina politiska åsikter.

”Fegis”-greppet tog skruv. I en rad twitter beskrev ”trollet” vad det ansåg att politikerna i Västernorrlands Landsting borde göra. Jag kunde bara konstatera att ”trollets” många förslag absolut inte bestod av något som var av sådan art att hen i normalfallet skulle kunna bli utesluten från något demokratiskt parti, och definitivt inte ur Miljöpartiet kan jag bedyra. ”Trollets” förslag var också sådana att vem som helst som har tillgång till nyhetsmedia och landstingets allmänna handlingar (som finns på nätet) skulle ha kunnat ha skrivit dem.

Efter de många twitterinläggen kvarstår således frågan om varför hen inte törs visa sig. Därför kvarstår också intrycket att detta ”troll” är en riktig fegis. Jag vidhåller även mitt löfte till detta ”troll”, att den dagen då hen visar sitt rätta jag kommer jag att respektfullt svara på och diskutera hens idéer och förslag kring landstingspolitiken i Västernorrland.


Svära i kyrkan…


... sägs det ju att man inte får göra. Gör man det, är man en dålig människa. Personligen håller jag inte med men det är lätt för mig att säga, som lämnade statskyrkan för ett halvt sekel sedan.

Att i dessa dagar säga att visst är det förfärligt med sexualbrott mot barn men att det finns många ännu allvarligare och i stora delar av världen vanligare brott mot barn, t.ex. att utsätta dem för svält, krig och farsoter och att faktiskt beröva dem livet, är lite som att svära i kyrkan. Så gör man inte, liksom. Ett sådant yttrande skulle på något avlägset sätt kunna tolkas som förmildrande omständigheter för pedofilerna och deras brott. Vilket det ju inte alls är.

Men lite hysteriskt blir det allt, så fort sex är inblandat. Ju närmare sexberöring brott kommer, desto gällare blir rösterna, desto större blir avskyn för förövarna. En klappjakt på sexualförbrytare, som utsatt barn, är helt legitim. Media gnuggar händerna och fullkomligt frossar i reportage, uthängningar och smaskiga siffror och nyheter om alla sexualbrott mot barn, som blivit ett så hett ämne i dessa dagar. Vi ryser alla över, hur förskräckliga saker och ting är på detta område. Vi tycker alla att de som tittar på barnpornografi är oåterkalleligt förtappade. Straffskärpningar för sexbrott mot barn behövs, mer övervakning också, ropas det. Skydda våra barn, sätt åt pedofilerna, hojtas det.

Jag vill, utan att på minsta sätt försvara en dålig sak, påstå att upprördheten över dessa brott delvis har med en gammaldags sexualfobi att göra. Se där, jag svor i kyrkan. Djävla, fan under predikstolen. Ibland får man det. Tycker jag.