Nils Hannerz, IKEM: ”Gynna den produktion som är mest klimateffektiv”

2193_7204_Nils Hannerz_sv

Det största problemet i klimatpolitiken är inte otydlighet – utan att den fokuserar fel. När ska Naturskyddsföreningen inse det uppenbara?

David Kihlberg kritiserar regeringen kring otydligheter i klimatpolitiken (SMB 24/3). Det är dock inte det största problemet, vilket jag anser är att både regering och Naturskyddsföreningen missar uppenbara saker.

Med uppenbara saker menar jag följande:

  • Klimatproblemen är globala och vi lever i en global ekonomi. Därför krävs en klimatpolitik som förhåller sig till det.
  • Konsumtion driver utsläpp. Ingen produktion av energi, varor eller transporter sker utan en efterfrågan av varor och tjänster.

Det är stor risk att hårdare lokala utsläppskrav leder till att utsläppen flyttar någon annan stans där kraven är lägre och därmed utsläppen ökar, det som brukar på expertspråk kallas ”leakage”.

Befintlig produktion flyttar inte lätt, men däremot påverkas var nya anläggningar hamnar. Är det någon som är insatt i frågorna som tror att utsläppen blir mindre av att produktion sker på platser med lägre krav? Så länge inte konsumtionen förändras är det stor risk att ökade krav lokalt i EU leder till ökade utsläpp globalt.

Naturskyddsföreningen argumenterar därför galet. David Kihlberg må vara tydlig i sina krav, men han har fel krav. Det som behövs är en politik som bygger på att öka möjligheterna för en klimatvänligare ekonomi.

Var utsläppen sker på jorden är egentligen ointressant. Vad som i stället är intressant är:

Faktabaserad, teknikneutral, opinionsbildning som ökar viljan att konsumera klimatsmarta alternativ.

När viljan att betala extra för klimateffektivare produkter ökar kommer investeringarna i sådan produktion öka. Där har ju så klart välmående länder ett extra ansvar, det är i västvärlden viljan att betala extra kommer bli störst först. Det ser vi redan i dag inom områden som biobaserad plast. Organisationer som Naturskyddsföreningen kan här spela en viktig roll. Samhället kan bidra genom att styra offentliga inköp och ta fram långsiktiga styr- och mätmedel. Åsa Romson (MP) talade själv om behovet av ett konsumtionsorienterade sätt att mäta och styra innan hon blev minister. Varför inte hjälpa henne nå ut med sådana tankar och initiativ? USA arbetar med initiativet ”Prefered Biobased” – det är inspirerande!

Effektivisera produktionen av varor.

Det innebär att driva en politik som hela tiden försöker gynna den produktion som är mest klimateffektiv. Eftersom svensk industri är klimateffektiv skulle det kunna innebära att Naturskyddsföreningen skulle börja propagera för att industriproduktion ska flyttas till Sverige. Det kanske låter konstigt för en del, men det skulle kunna bidra till att minska utsläppen. Det har klok miljörörelse i andra nordiska länder insett också.

David. Vad kan vi uppnå om vi vågar inse i debatten att det inte spelar klimatet så stor roll var utsläppen sker? Varför är inte dina krav mer fokuserade på att flytta debatten till en konsumtionsorienterande debatt i stället?

Nils Hannerz, ansvarig industriell bioekonomi, IKEM – Innovations och Kemiindustrierna

Mudhouses

I går blev det en scootertur till Sadrasamköy. Jag har en 125 cc Honda Innova som drar så lite som 0,17 liter milen så förflyttningsmetoden får väl anses vara ganska okey, stora, ganska smala däck, ungefär den där sortens scooter som man ser på filmer från Thailand. Så hamnade jag i ett snack restaurangägaren och några andra lunchgäster om hur husen byggs på Cypern.Två rader ihåliga tegelstenar och en putsad fasad. Ibland klämmer man in lite frigolit i luftspalten mellan tegelstensskikten, men totalt bortseende från köldbryggor, med andra ord närmast ett skämt i isoleringshänseende. Alla hus byggs så här vilket gör husen omöjliga både att kyla och att värma upp, dom läcker värme som såll. Detta man räkna ut i förhand utan ingenjörsutbildning och det kan framför allt konstateras i efterhand, när naturgastuber för uppvärmning ständigt skall inhandlas eller när skyhöga elräkningar skall betalas. Så kommer frågan upp om hur man gjorde förr. Då säger restaurangägaren något oväntat, ”fram till 1974 byggde vi hus av lerklin (mudhouses). Hoppsan, varför fram till år 1974 undrade jag? Jo ser du svarar restaurangägaren att fram till 1974 bodde vi i enklaver och grekerna kontrollerade tillförseln av alla förnödenheter utifrån. Grekerna tillät helt enkelt inte att vi tog in byggmateriel till enklaverna. Det gick alltså inte att använda cement för betongtillverkning, bruk för murning, tegelpannor för takläggning, ledningar för el eller vatten eller glas för att sätta in fönster. Bistert med andra ord. Javisst säger restaurangägaren men husen gick ändå att hålla varma på vintern och de höll sig också hyfsat svala på sommaren.

I diplomatin finns inga diktaturer


Har Du bett Saudiarabien om ursäkt? frågade en svt-reporter vår statsminister i en intervju. Nej, svarade Löfvén och rabblade sedan upp en lång harang om ett utrett missförstånd, som ingen kan uppfatta som något annat än just en ursäkt. Vad vill statsministern säga med det? Att han ber om ursäkt men inte menar det? Att han inte ber om ursäkt men hade menat att göra det? Eller vad?

Är Saudiarabien, en diktatur? är en fråga, som statsministern fått några gånger. Ibland svarar han si och ibland så. Senast, när samma fråga ställdes om Kina, var svaret: Nej, inte en diktatur utan en enpartistat, där man inte har val. Och när frågan utökades till Saudiarabien: Vi vill inte sätta etiketter på någon stat.

Det är svårt det där med diplomati och hyckleri. På nyheterna sades i helgen att Saudiarabien uppfattat det svenska agerandet som en ursäkt och därför skickat tillbaka sin ambassadör. Jaha, och...? En påstått sakkunnig uppgav att världen nu uppfattar det som att Saudiarabien vunnit en diplomatisk seger och befäst sin makt i arabvärlden. Jaha, och...? Det är en sak att Saudiarabien även i denna lilla fråga betett sig som den gammalmodiga diktatur landet faktiskt är men en annan, hur svenska representanter ska uppträda för att tjäna pengar även på sådana länder. Utrikesministern, som tog bladet från munnen, uppger att hon agerat proffsigt. Tja, hon hade ju alldeles rätt i vad hon sade men direktörer i näringslivet tyckte inte det. Då är det väl ändå skönt med en politiker, som säger som det är någon gång. Statsministerns famlande efter rätt etiketter bidrar knappast till det svenska anseendet. En statsvetare säger att det gäller att ingen av parterna ska behöva tappa ansiktet. Prestige alltså. I den mån diplomatin handlar bara om prestige, är den inte mycket att hurra för, kan man tycka.

Att Löfvén och andra upplyser det saudiska styret om att Sverige absolut inte velat kritisera eller se ner på islam eller Saudiarabien, skulle alltså inte vara en ursäkt. Och inte är det sant heller, för den stora svenska majoriteten gör just det, ser ner på och ogillar den saudiska inställningen till demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Med rätta men ändå.

Ett boktips till Jimmie

Ingen har väl missat att Jimmie Åkesson är tillbaka. Han skulle mysa i fåtöljen hos Skavlan och hans motståndare rasade. På min fb-sida har jag länkat till Astas inlägg, men min absoluta favorit är Özz Nûjens text i Expressen. Alla befarade att Jimmies rasistiska politik nu skulle nå acceptansnivå.


Självklart såg jag inslaget på SVT-play det första jag gjorde på lördagsmorgonen. Det är inte utan att jag förstår SVT att de inte kan låta bli att ta tillfället. För första gången i svensk historia har en partiledare blivit sjukskriven för utmattning. SD är det tredje största partiet och utan krus det mest omdebatterade. Och detta sker direkt efter valspurt och skriverier om spelmissbruk. Det är mediamaterial som inte går av för hackor. Alla vill ju se detta!


Efter debatten var Jimmies anhängare upprörda. De anklagade Skavlan för att mobba den stackars Jimmie. Aftonbladet tyckte att Skavlan visst ifrågasatte Jimmies politik, men att han hade kunnat vara mer enkel och tydlig. Jag kan inte annat än hålla med om det. Varför hängde han upp sig på uttalanden från partipolitiker som var över tio år gamla? Man får lite känsla av att det faktiskt i dagsläget inte finns så mycket att ifrågasätta i Sds politik. Som tur var avslutades intervjun tämligen illustrativt med en talande valfilm från 2010.




I dagarna har jag läst en ungdomsroman som jag hittade på en loppis för några år sen. Koltrastslätten skrevs 2005 av dansken Torben Paulsen. Det är en naken skildring av krigets fasor. Författaren bangar inte för någon av de hemskheter som skedde under konflikten mot serberna under 90-talet. Våldtäkt, fångenskap, hat, rädsla, hunger, avrättningar, självmord...


Denna bok, tycker jag att vår gode Jimmie ska läsa och ta in. Fundera över varför Sverige tar emot helt vanliga människor som upplevt ett helvete vi i vårt trygga land inte kan föreställa oss...





Med decemberöverenskommelsen dog oppositionen ut på alla nivåer !


DÖdsdansen för alliansen? Jag har funderat ett tag varför alliansen gick med i den s.k. decemberöverenskommelsen.

Alla är inte lika begeistrade när de nu ser att regeringen planerar för att verkligen genomföra sin politik.

Bland annat publicerades denna blogg på moderaterna i Varbergs facebook-sida då uppgörelsen togs. Ett av syftena var att Vänsterpartiet skulle få inflytande i regeringen. Jag häpnar.

Vänsterpartiet ingår inte ens i decemberuppgörelsen och står som enda partier ihop med SD att göra som de vill.

För S och MP har det varit önskvärt med överenskommelser med alliansen men det kan de strunta i och istället lägga fram det de vill och ge V en skärv om de stödjer budgeten vilket tycks vara ett av syftet med decemberöverenskommelsen.

Själv tror jag på majoritetskonstellationer och det är där man får ta stötarna. Om vi skulle ha en lokal decemberuppgörelse i Varberg konstaterar jag att alliansen skulle regerat vidare i minoritet utan miljöpartiet. Hur skulle det se ut?

Eftersom oppositionen är splittrad i två block lokalt i Varberg (S+V) (SD+SPI) hade alliansen haft fritt fram att spela ut de båda blocken mot varandra i annat fall gjort en "decemberöverenskommelse" lokalt för att få det att fungera.

Nu ingår MP i alliansblocket och kontentan av detta vet vi inte än. Men så länge S jamsar med är det väldigt breda majoriteter i Varberg. Oppositionen syns knappt och kommunpolitiken känns ganska avslagen för närvarande.

I vilket fall som helst finns en förvirring bland väljarna. MP ingår i regering på alla nivåer oavsett vänster eller höger. Får igenom något men också stryk. SD stängs utanför och alliansen har lämnat "walkover" att den som regerar får regera.

Fast i Varberg känns det nästan tvärtom S har gett upp och har lämnat fältet fritt för grönalliansen att styra. Fast det gynnar förstås mest moderaterna och det vet de om också.

Moderat riksdagsledamot varnar – en försäljning av Vattenfalls tyska verksamhet ökar utsläppen

Airship Flies over Welzow-SouthGreenpeace Luftschiff fliegt ueber Welzow-Sued

Jesper Skalberg Karlsson (M) skriver i en fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) att runt 1 000 miljoner ton koldioxid kan släppas ut om Vattenfalls projekterade gruvor tas i drift.

I en skriftlig riksdagsfråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg förklarar den moderata riksdagsledamoten Jesper Skalberg Karlsson vad en försäljning av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland kan leda till:

Samtidigt är fem brunkolsgruvor projekterade, något en eventuell köpare kan välja att gå vidare med. Öppnas alla fem gruvor kan det ge upphov till utsläpp av koldioxid i storleksordningen 1 000 miljoner ton – lägg därtill utsläppen av svaveldioxider, kvävedioxider och tungmetaller.

(…) Det är tydligt att en eventuell försäljning av brunkolsverksamheten i alla fall inte minskar utsläppen eller beroendet av kolkraft – utan enbart lägger ansvaret i någon annans händer.

Frågan som Jesper Skalberg Karlsson har är hur en försäljning av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland stämmer överens med regeringens löften om att övergå till förnybar energi, och om det är aktuellt för regeringen att i stället verka för att behålla och fasa ut brunkolsverksamheten.

Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om liknande kritik som riktats mot en försäljning. Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, sa exempelvis i en intervju innan valet:

– Stoppa gruvorna. Så att man inte kan ladda de här kraftverken och se till att de överlever. Det är det viktigaste för oss. Vi är beredda att förhandla om olika lösningar för det. Men att bara sälja så att någon annan driver det vidare, det är ju ingen lösning.

Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet sa nyligen i en riksdagsdebatt:

– Det handlar om att fasa ut kolet i stället för att sälja det, det handlar om att satsa på förnybart och det handlar om att ge hela företaget en annan roll och inriktning. Vi menar att det är realistiskt att avveckla Vattenfalls brunkolsverksamhet till 2030.

Lena Ek, miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet, sa för några veckor sedan i en TV-debatt med klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP):

– Har inte miljöministern någon åsikt om vad som händer i det här fallet, och om de två potentiella köparna. Det är två bolag som överhuvudtaget inte har gjort någonting för miljön och som är riktiga extrema miljöbovar.

När det kommer till Folkpartiet gjorde Maria Weimer, energipolitisk talesperson, klart i SVT:s livekollen tidigare i veckan att Folkpartiets linje är att Vattenfall ska sälja sitt innehav av tyska kolkraftverk. Hon påpekar samtidigt att det "i princip vore bättre om kolet kunde ligga kvar under marken", men att Sverige inte kan lägga sig i Tysklands energipolitik.

Det har regnat mycket i östra medelhavet i vinter

I går hade jag planerat in en scootertrip in till Kyrenia för att låna någon rolig bok om romarriket i det engelska biblioteket som är öppet på lördagar mellan 10 och 12. Tyvärr störtregnade det och jag fegade ur, hala vägbanor, regn och cypriotiska bilförare är till och med för mej ett riskprojekt som får vänta. Alltså satt jag och tittade på satelitvädret. Ett oväderstråk från nildeltat höll just på att passera kunde jag konstatera, oväderssvansen verkade vara förbi vid tvåtiden. Alltså nya planer, halvtre trampar jag iväg på min 24-växlade med punkteringsfria däck i västlig riktning mot Sadrasamköy där man vid lite varmare väder brukar kunna äta lunch och lyssna på bandad 70-tals musik. Det klarnade upp, temperaturen steg till 18-19 grader och vinden mojnade av, perfekt med andra ord. Efter två timmmars serpentinvägar med utsikt mot ett disigt Turkiet är jag framme, restaurangen är stängd, lika bra det, några reservkilon ska ändå bort. Fåren, getterna och herdarna var kvar i alla fall och hejade som vanligt.

MP Håbo om DAB

Besökte idag MP Håbos årsmöte och berättade om mitt riksdagsarbete. Kastade förutsättningslöst in en diskussion om DAB-frågan till sist. När de prövat argument för och mot kom de till en tydlig slutsatsen, DAB-frågan hör hemma i papperskorgen.

Mitt eget jävla Stoner

Alla viktiga och mindre viktiga saker jag bestämt mig för i livet har mer eller mindre flugit in i min skalle som impulser. Oftast har det varit bra beslut, men verkligen inte alltid. Idag impulsköpte jag ett par löparskor och igår bokade jag en resa till mitt kära Tel Aviv i juli. Ingetdera kände jag till i går morse. Hoppas det var bra beslut. Det lär visa sig. Jobbval, kärlekar, barnen, böcker på bibblan, menyer på restauranger. Snabba val, långtgående konsekvenser. Inte som i politiken, där är det en annan kanal som rattas in, den som har långsiktighet och eftertanke som pausmusik.
Men resten. Dear me. Not so much masterplaner eller gudomliga ingripanden (vad jag vet). Det blir som det blir.
Det är som i Stoner, den lilla boken med den stora läsupplevelsen, den som man inte kan släppa ifrån sig, trots att det typ handlar om en tråkig människas ganska tråkiga liv. Där kunde jag känna igen mig, även om mitt liv inte är varken tråkigt eller meningslöst. Känna igen mig i det att man inte har någon aning om hur tillfälligheter ska leda en framåt. En tillfällighet som hette duga var att jag skulle in på röntgen just den dagen pulsen gått ner på all time low. En jävla tur och ett spel som är stämt i dur, som Lundell rimmar, det är det man behöver. Omdömet går sällan att lita på.
Såna som vi är fan varken förutsägbara eller rationella. Inte du, inte jag. Livet: mitt eget jävla Stoner. Och oftast blir det bra. Om det blir en happy end återstår att se.

”Timmen är slagen för WWF – nu krävs Earth Hour 2.0″

fb

Världsnaturfondens kampanj saknar konkreta politiska krav och verktyg, skriver Sara Vikström Olsson och Kitty Ehn från Fältbiologerna.

I dag, lördagen den 28 mars mellan klockan 20.30 och 21.30 arrangeras WWF:s klimatmanifestation Earth Hour runt om i världen. Åtta år har gått sedan kampanjen startade. Sedan dess har mycket hänt i miljöpolitiken, men Earth Hour har i mångas ögon fastnat i att vara en energispararkampanj. Det är dags att WWF tar kritiken på allvar och skapar Earth Hour 2.0.

Earth Hour har genom åren fått privatpersoner, företag, städer och makthavare världen över att engagera sig i energifrågan. Trots detta saknar kampanjen modiga och konkreta politiska krav och verktyg. För varje år när det närmar sig sista helgen i mars är det samma visa. Varför släcka, när vi kan tända rätt lampor? Folket känner sig mognare än att vara lamp-aktivister. Målet för Earth Hour 2015 är att nå två miljarder människor världen över och halva Sveriges befolkning. Frågan är ifall släcka lampan står högst på listan av vad världen skulle vilja använda det här engagemanget till.

På senare år har det gjorts flera initiativ för att utveckla kampanjen. “Släck här, tänd där” är ett nytt budskap som syftar till att belysa den orättvisa energiförsörjningen i världen. I Sverige var man även först med att starta “Earth Hour City Challenge” där städer världen över kan vara med och tävla om att bli den miljövänligaste staden. Tyvärr så räcker det inte.

Det är dags att våga ta engagemanget ett steg längre och modernisera Earth Hour innan kämpaglöden slocknat. Världen behöver mer än en symbolisk timme som passerar en gång om året.

Låt oss därför presentera vårt förslag på Earth Hour 2.0:

Ha ett tydligt politiskt krav som deltagarna i kampanjen ställer sig bakom.

Det kan vara svårt att vara radikal och samtidigt mobilisera många människor, men vi har sett det hända många gånger i historien. För om inte vi i miljörörelsen vågar ställa kraven, vem ska då göra det? WWF måste byta ut otydliga uppmananden till konkreta politiska förslag. Vårt förslag är att samlas bakom nollutsläpp nationellt i Sverige till 2030, detta för att undgå en tvågradig tempratursökning.

Ge enkla verktyg till förändring för deltagare i Earth Hour.

I dag är det enda som krävs för att vara med i kampanjen att släcka lampan. Tänk om WWF kunde ställa som krav på alla de kommuner och företag som deltar att de även måste göra något långsiktigt för miljön. Exempel på detta skulle kunna vara att divestera ur fossila innehav eller att göra innerstaden bilfri för en dag. Våga släpp greppet om företag och städer som utövar ren greenwashing i sitt deltagande i Earth Hour genom att ställa krav på deltagandet i kampanjen. Det skulle ge långsiktig trovärdighet till kampanjen och förändring på riktigt.

Bjud in civilsamhället att utforma kampanjen.

I Fältbiologerna är vi experter på att mobilisera unga och utforma politiska kampanjer. Vårt dagliga arbete går ut på att sätta press på en ny miljöpolitik. Låt oss och resten av svenska miljörörelsen få vara med och utforma kampanjen på ett tidigt stadie. Ta vara på organisationernas olika styrkor och ge kampanjen relevans för alla. Då kan vi inför nästa år gå ut tillsammans med ett starkt politiskt budskap i stället för att kritisera inom de egna leden.

Vi är trötta på att inte kunna ge våra medlemmar ett större deltagande i Earth Hour längre än att mysa framför tända ljus. Därför har vi startat en egen kampanj som ett komplement till att släcka lampan i kväll. Vi uppmanar hela Sveriges miljörörelse att skicka in förslag till WWF på hur er Earth Hour 2.0 skulle se ut. Så, om du hade två miljarder människor som lyssnade – vad skulle du göra?

Skriv ett brev till WWF här.

Sara Vikström Olsson, ordförande Fältbiologerna
Kitty Ehn, vice ordförande Fältbiologerna

Miljöskatter räddar miljön och klimatet !


Ja det här med argument för att höja miljöskatter är oftast inte lätt. De ska ju dels ge intäkter dels ska beteendet förändras till något miljösmartare.

Dels kan ju oljeländerna styra detta genom att strypa produktionen och släppa på kranarna. Politikerna kan göra prognoser liksom enskilda och företag gör sin planering.

Miljöskatter anser vara bättre skatter än det som drabbar arbete. Någonstans måste intäkterna tas och menar vi allvar med klimatutsläppen är det orsaken till den som måste angripas.

Det är vår generations stora utmaning att minska klimatutsläppen och stoppa miljöförstöringen. Vi släpper idag ut mer växthusgaser än vad som är krävs för att hålla temperaturhöjningen på jorden till under 2 grader.

Regeringen höjer bensinskatten

Uppdrag Vägverket

Nu blir det dyrare att köra bil. Från och med nästa år höjs skatterna på både bensin och diesel, enligt regeringens förslag. Dessvärre höjs även skatten på förnybara bränslen.

Energiskatten på bensin kommer nästa år att höjas med 44 öre per liter och på diesel med 48 öre per liter, exklusive moms. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger till Aftonbladet att det kommer innebära ungefär 50 kronor extra i månaden för en genomsnittlig familj. Det kan man jämföra med förra veckans nyhet om att månadskortet för kollektivtrafik i Stockholm ska höjas med 160 kronor.

I valrörelsen ville Socialdemokraterna inte höja energiskatten på bensin, men man har nu svängt i frågan. Anledningen sägs dels vara att man regerar med Miljöpartiet, dels det fallande oljepriset.

Under förra mandatperioden beslutades att Sverige ska vara fossilfritt 2050. För att lyckas med det måste även alla bilar köras på förnyelsebara bränslen. Transportsektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges totala utsläpp.

Från flera håll hörs nu röster om att den höjda bensinskatten kommer slå hårt mot landsbygden, såvida landsbygden inte subventioneras på annat vis. Regeringens ambition är att göra det genom att sänka koldioxidskatten för jord- och skogsbruket. Kritikerna menar också att den nya bensinskatten blir en "chockhöjning" som kommer drabba Sveriges transporter och privatbilister hårt.

De inbitna bilisternas ramaskri har dock en svag grund. Råoljepriset har det senaste halvåret snabbt fallit från över 100 dollar till 58 dollar per fat, med följden att bensin och diesel blivit allt billigare. Idag kostar en liter bensin ca 13,7 kronor per liter. 2012 låg däremot bränslepriserna på 15 kronor per liter. Sedan dess har det skett en stadig prisminskning, även om priset på bensin inte fallit i samma takt som råoljan på grund av kronans svaga ställning gentemot dollarn. Då råoljepriset förväntas sjunka ytterligare kommer regeringens förslag fortfarande inte innebära ett högre bensinpris än det som rådde 2012.

Samtidigt som bensin- och dieselpriset höjs vill regeringen även minska skattebefrielsen på biogas och etanol, med hänvisning till EU-regler. Man menar att reglerna innebär att förnyelsebara bränslen inte får kosta mycket mer än fossila. Det uttalandet har fått kritik av bland annat Naturskyddsföreningen, som tycker att regeringen tolkar reglerna fel.

Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, är också besviken över att regeringen inte avser använda de 4,1 miljarder kronor skatten beräknas inbringa i en grön skatteväxling. Till exempel hade man kunnat subventionera hållbara färdsätt på andra vis.

De svenska miljöskatterna är inte speciellt höga jämfört med andra länder, om man räknar som andel av BNP. Det regeringen nu gör är att försöka parera den utsläppsökning som, bland annat, det låga oljepriset bidrar till, men det krävs mer än så om utsläppen verkligen ska minska.

Naturskyddsföreningen är däremot mycket positiva till regeringens förslag om skattehöjning av bensin och diesel, men tycker att incitamentet för att byta till förnyelsebara bränslen försvinner.

 

 

 

Pollinerande vildbin hotas av intensiva jordbruk

bees-18192_1280

Antalet pollinerande, vilda bin minskar stadigt runtom i världen.  Enligt en ny rapport från IUCN (International Union for Conservation of Nature) riskerar så mycket som en tiondel av Europas 1965 vilda arter av bin utrotas.

En av jordklotets viktigaste ekosystemtjänster, pollineringen, är kraftigt hotad av ändrade livsvillkor för pollinerande däggdjur, fåglar och insekter. Detta kan leda till en kraftig minskning av pollinatörer runtom i världen. Intensiva jordbruk och användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel är de största bidragande orsakerna till den minskning av vilda bin i Europa som forskare nu ser. IUCN har slagit fast att närmare 10 procent är hotade av utrotning idag, och fler kan komma att hamna på listan.

Om vi inte tar reda på orsakerna bakom denna nergång i vilda bin, och agerar snabbt för att stoppa den, kommer vi verkligen behöva betala ett väldigt högt pris, säger Karmenu Vellu, europeisk kommissionär för miljön.

Europeiska kommissionen fastslår att närmare 84 procent av våra huvudsakliga grödor kräver insektspollinering, men mer forskning behöver göras kring ämnet. Idag beräknas insekternas pollinering vara värd mångmiljardbelopp, något som vi i framtiden måste betala för om vildbina och andra pollinatörer försvinner. Framförallt kan anpassade livsmiljöer och minskad användning av bekämpningsmedel leda till förbättrade livsvillkor.

Hushållens skulder ökade med 178 miljarder på ett år

Tillväxten är på gång, berättas det. Ekonomin börjar snurra, berättas det. Jo, visst. Utlåningen till hushållen var under februari 6,2 procent högre än för ett år sedan... De totala skulderna är - håll i er nu! - 178 miljarder kronor större än för ett år sedan. Numera totalt uppe i 3093 miljarder kronor. Vi får tillväxten på krita.

Synd att så många kommer att vakna upp till den stora kraschen med en förvånad uppsyn medan man hojtar "det är ingen som berättat för mig". Folkhushållet kommer att se lika generat fånigt bestörta ut som de som i Skuldfällan staplat telefonlån på varandra för att fylla garaget med grejer de inte använder.

Minns också vilka politiska partier som uppmuntrat till skuldsättningen och vilken riksbankschef som berättat att hans önskan efter en räntesänkning var att folket "skall köpa mer grejer".


Kapitalets byggnader, mördarbinas kupor, honung för de få.
Där tjänade han. Men i en mörk tunnel vecklade han ut sina vingar
och flög när ingen såg. Han måste leva om sitt liv.
Tomas Tranströmer 
Epigram ur "För levande och döda" 1989.

Den här kvinnan köper och köper saker
för att kasta i gapet på tomrummet
som smyger bakom henne. 
Tomas Tranströmer

Earth Hour


Släck alla lampor kl. 20.30 i kväll och låt dem vara släckta i en timme! Det är dags för årets Earth Hour, då miljontals människor runt om i världen visar sitt engagemang för att hejda de pågående klimatförändringarna. Miljontals människor ropar efter politiskt ledarskap, som tar denna ödesfråga på allvar och efter politiker, som vågar agera kraftfullt och i tid. Ett enkelt sätt att visa att man håller med är att släcka lamporna. Ju starkare opinion, desto tydligare budskap till politikerna. En stor del av jordens befolkning kommer att nås av budskapet Earth Hour.

Ingen tror att energibesparingar genom en timmes lampsläckning löser jordens klimatproblem. Men alla (nästan) inser att vi har ett klimatproblem och det är viktigt att beslutsfattare och politiker förstår att vi alla tycker att det är viktigt att problemet hanteras. Symbolhandlingar spelar roll. Om man släcker lamporna halv nio i kväll och låter det vara mörkt i en timme, visar man åtminstone att man tänker på saken och stöder en utveckling som minskar klimatpåverkan. Inför klimatmötet i Paris är budskapet alldeles särskilt viktigt i år.

På WWFs hemsida får man veta mer om klimatförändringarna och allt som är värt att veta om Earth Hour.

På resande fot

Här kommer ett lätt försenat fredagsinlägg av rätt mager karaktär eftersom jag sitter på en flygplats och det har varit strömavbrott och problem med att ta sig hit ”tåget stannar kanske vid flygplatsen, vi får se”.

Jag har varit i Rotterdam i två dagar på konferensen Informed Cities (kolla hashtaggen infcities för lite insight) där forskare, kommunanställda och NGOs har pratat om framtidens städer och hur omställningen till hållbara städer kan accelereras. Det har varit väldigt intressant och jag är glad att jag som student fick chansen att delta. Häftiga initiativ som Living Streets i Ghent i Belgien. Mer om det kommer det gå att läsa om på blog.acceleratingtransitions.eu

Stort för mig var att jag twittrade för första gången någonsin. Två tweets som tog mycket koncentration och fifflande med knapparna innan jag förstod vad jag gjorde. Med det sagt, jag vet att det är fredag, det är sent, många har idag avslutat vårterminens första kurs och är kanske på väg ut på nya äventyr. Således:

På söndag är det sista anmälningsdag för chansen att delta i tävlingen IL Recycling Challenge 2015. Läs den här teasern: ”Det är dags för nya idéer i återvinningsbranschen! I IL Recycling Challenge 2015 får du 12h för att ta fram nya återvinningstjänster att presentera inför koncernledningen på IL Recycling. Ta chansen att använda din kreativitet och kompetens i verkligheten – ansök om en plats i tävlingen nu!”  Läs inbjudan här och anmäl dig! 

Det finns flera spännande projektledaruppdrag som jag starkt rekommenderar till alla hållbarhetsintresserade studenter. Titta in på Sustainergies karriärspaning.

Trevlig helg friends! Nästa vecka blir det två spännande inlägg och sen är det tyst och lugnt under påskhelgen.

Inlägget På resande fot dök först upp på Mitt Hållbarhetsjobb.

Skattekvoten

gunnar strängBeror den höga skattekvoten i Sverige på tyst acceptans hos allmänheten? Vad menas med det? Jag skulle vilja formulera om frågan till ”skapade tyst acceptans förutsättningar för att höja skattekvoten”? Den höjda skattekvoten var ett socialdemokratiskt viljeprojekt som var en förutsättning för de stora välfärdsreformerna under andra halvan av förra seklet.

Hade projektet stött på ett effektivt politiskt motstånd hade det inte kunnat genomföras. Men socialdemokraterna satt ensamma i regeringsställning, vanligtvis i minoritetsregeringar med stöd av kommunistpartiet från andra världskrigets slut till 1976 och Torbjörn Fälldin och kärnkraftsdebatten.

Kacklades det inte, dvs med vanligt demokratiskt språkbruk förekom det inte någon politisk diskussion i frågan? Läs Gunnar Heckschers, Yngve Holmbergs eller Gösta Bomans med fleras inlägg i riksdagsdebatter, läs ledarsidorna i morgon- och dagspressen! Skattehöjningar var utan tvivel en huvudfråga i den borgerliga politiska polemiken med stort genomslag i massmedia, framför allt i  borgerligt inriktade tidningar.

gösta bomanJag skulle vilja summera upp frågan med att: den höga skattekvoten är ett historiskt politiskt projekt som har genomförts mot en stark och väl framförd borgerlig opinion, en opinion som dock inte varit tillräckligt effektiv för att ge genomslag i allmänna val för en politik med lägre skatter.

Vänstern genomförde och hade majoritetens stöd i allmänna val för högskattepolitiken fram till slutet av sjuttiotalet, detta trots en välartikulerad borgerlig motopinion.löntagarfonder

Det socialdemokratiska projektet med sina rötter i grundandet av fackföreningar och vänsterpartier på 1800 fick upp farten under andra halvan av förra seklet, hade stöd av mäktiga organisationer, duktiga politiker och ett tursamt ekonomiskt läge för Sverige efter 2a världskriget.

Projektet hade så att säga fått en stor levande kraft. Det krävdes kärnkraftsdebatt, Pomperipossa, ett orealistiskt förslag till löntagarfonder och förändrade särintressen hos de arbetande delarna av befolkningen för att skattekritiska politiker skulle komma till vid köttgrytorna.

grön politikMen historien tar inte slut. Massarbetslöshet, miljökatastrofer, klimatförändringar och globalt befolkningstryck på ändliga resurser kräver nytänkande inom skattepolitiken. Nu handlar det om att skifta skattebördan från arbete till negativ miljöpåverkan.

 

Fördelningsfrågorna har långt ifrån spelat ut sin roll. Dessa frågor har dessutom blivit värda förnyad uppmärksamhet eftersom de mest högkonsumerande befolkningsskikten i samhället svarar för en, proportionerligt sett, extremt stor miljöpåverkan.

Får man påminna om att en jättebonusVD generar minst 10 gånger så mycket koldioxidutsläpp som en bidragsberoende arbetslös i en hyrestvåa!

Allt åt alla är lika med inget åt ingen

Hur mycket jag än gillar att mina söner är kraftfullt vänster (jämfört med om de vore lika långt åt höger), så tackar jag min lyckliga stjärna att den svenska arbetarrörelsen tidigt och bestämt valde bort revolutionen. Det har liksom inte funkat nånstans. Det var nya tsarer som flyttade in i Kreml 1917 och bröderna Castro har fängslat eller skjutit fler än sina föregångare. I vänstervänsterns värld är folket inte alla människor, utan de som gjort sig förtjänta av att räknas in där. I kommunistländerna blir såna som jag inspärrade och i fel lokaler hemma på Möllan skulle jag nog kunna jobba på en smäll. Jag, renegaten, sionistagenten och smygborgaren.
Men bortsett från det politiska förtrycket i de förmenta drömsamhällena, så är inte jordens resurser en jävla gruva som man bara kan ösa ur. Vi kan inte leva som om det fanns tre jordklot. Därför är min gröna politik en smula kärv, jämfört med illustra demonstrationsplakat och brandtal om allas rätt till allt.
Jag ville dra skämskudden för mitt ansikte när studentradikalerna lockat en större grupp EU-migranter till kommunfullmäktiges läktare i onsdags. Applåderna rungade i enlighet med instruktionerna och lagom till fikapausen höjdes en banderoll. När vuxna människor inte fattar att plus och minus måste gå ihop vill man skämmas å deras vägnar. Att förändra världen är inte att skrika om att sno från rika, utan korrekt formulerade attsatser och kalkyler. Sorry, verkligheten kallar. Allt åt alla är lika med inget åt ingen.