”Om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga – då ska kolet stanna i marken”

vattenfall

Naturskyddsföreningens riksstämma kräver att Vattenfalls brunkolsförsäljning stoppas.

Sveriges största miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, har i dag ungefär 224 000 medlemmar. I helgen anordnade föreningen sin riksstämma i Norrköping, och med tanke på Vattenfalls planerade brunkolsförsäljning till det tjeckiska bolaget EPH, som regeringen inom kort kommer fatta beslut om, antogs enhälligt ett uttalande med kravet att regeringen ska stoppa dessa planer.

Riksstämmans uttalande finns att läsa i sin helhet ett pressmeddelande från Naturskyddsföreningen. Bland annat står här:

Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 kräver att regeringen stoppar affären och avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Det är nu upp till bevis om Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen.

 

Seg process när länderna ska underteckna Parisavtalet

Conférence des Nations Unies sur les changements climatiques - COP21 (Paris, Le Bourget)

I Paris i december kom världens länder överens om ett nytt klimatavtal. Det viktigaste i avtalet är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och att ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader. Dessutom ska länderna uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och öka klimatbiståndet. 

Även om Parisavtalet saknar konkreta mål för hur mycket utsläppen ska minska så ses det av många som ett steg i rätt riktning. På Parismötet lovade världens länder att ratificera, underteckna, avtalet inom några år. Avtalet blir inte giltigt förrän minst 55 länder som står för 55 procent av utsläppen har ratificerat avtalet.

Men att ratificera avtalet verkar vara enklare sagt än gjort. Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt säger till SVT Nyheter:

De flesta av dessa länder har också inlett ratifikationsprocessen. Det är i många fall en komplicerad process, som kräver godkännande av ländernas parlament. Också EU, inklusive Sverige, har inlett denna process.

Hittills har 50 länder ratificerat eller sagt att de ska ratificera Parisavtalet i år. Dessa 50 länder står för 53,3 procent av utsläppen, enligt Climate Analytics. Det krävs alltså några länder till för att avtalet ska bli giltigt i år. Men det mesta i avtalet handlar om perioden efter 2020.

Inom EU är frågan om ratificering av avtalet komplicerat. Det krävs att både EU:s medlemsländer och EU i helhet ratificerar avtalet. Jurister är oense om EU kan ratificera avtalet innan alla medlemsländer har antagit lagar om ratificering.

Frågan kompliceras ytterligare av att bland annat Bulgarien, Tjeckien och Kroatien säger att dE(om) inte vill ratificera avtalet innan det är bestämt hur stort ansvar de olika medlemsländerna ska ta för att EU:s klimatmål om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 nås. Den frågan väntas bli klar först i slutet av 2017, skriver Climate Home.

Donald Trump har hotat med att riva upp Parisavtalet om han blir president i USA.  Enligt en analys från BBC är det osäkert om Trump formellt skulle kunna påverka avtalet. Men genom att inte införa åtgärder för att minska utsläppen skulle han i praktiken kunna påverka så att andra länder som Kina och Indien tar avtalet på mindre allvar.

För den som vill fördjupa sig mer i frågan om ratificering av Parisavtalet rekommenderas detta avsnitt av Sveriges Radios miljöprogram Klotet.

Lund bygger klimatsmarta hyresrätter med delningsekonomi

Solbjer pressbilder

Snart kan boende i Lund kunna påverka sin miljöpåverkan på ett helt nytt sätt. Med hjälp av sin telefon eller genom en panel som sitter i entréerna ska hyresgästerna kunna fjärrstyra belysning och apparater och enkelt kunna följa upp el- och vattenförbrukningen.

Dessutom finns elbils-pool, lånelådcyklar och gästlägenhet, och hyresgästerna uppmuntras att även dela sina egna saker med varandra.

- Jag är väldigt glad att LKF får möjlighet att bygga ett så spännande projekt som detta där våra hyresgäster får större möjlighet att bestämma hur deras vardag ska påverka miljön, säger LKFs VD Håkan Ekelund.

Husen med 50 nya lägenheter byggs som passivhus med lokalt producerad el från solceller. Under produktionen ska det användas så få produkter och så lite material som det är möjligt. Det kommunbeställda bygget väntas stå klart 2019 och har tagits fram av LINK Arkitektur.

Matsmart: för fetare plånbok och minskat matsvinn

vegan-863490_960_720

Vill du dryga ut semesterkassan och samtidigt göra något för miljön? På Matsmart.se kan du beställa felmärkta, utgående och andra överskottsvaror med en rabatt upp till 90 procent. Varor som annars skulle slängas. Win-win alltså!

En kartläggning från 2012 visar ett matsvinn på ungefär 1,2 miljoner ton per år. Matsvinnet påverkar både miljön och samhällsekonomin negativt och människor behöver bli mer medvetna om dessa negativa konsekvenser. Globalt slängs det nog med mat för att mätta världens hungrande fyra gånger om.

Matsmart arbetar för att minska svenskens matsvinn. I sommar levererar de till tillfälliga sommaradresser över hela Sverige. Till segelbåten, campingen, sommarhuset eller var du än kan befinna dig. Människor spenderar alltmer pengar under sina semesterveckor. Matsmarts affärsidé gynnar den privata och samhälleliga ekonomin och bidrar samtidigt till en mer hållbar miljö.

Våra kunder gör medvetna val. De vill fynda samtidigt som de bidrar till en bättre miljö. Därför känns det otroligt bra att vi kan erbjuda våra kunder den här servicen […] Att kunna lägga mindre pengar på mat – och mer på själva semestern – tror vi är något många av våra kunder uppskattar. Nu kan de få sina varor levererade direkt till dörren eller välja att hämta ut paketet på Post Nords närmaste serviceställe. […] Matsvinnet är något som måste bekämpas varje dag, året om – så också på semestern, säger Matsmarts VD Karl Andersson.

Tiden lider


Time flies. Anglicismerna är vanligare än någonsin, så det gäller att hänga med. Tiden går i alla fall, oavsett hur man vill uttrycka det. Tick, tack. Allting är relativt och mest relativt av allt är tiden. Rumtiden t.ex. är fullständigt ogripbar för vanligt folk. Från Big Bang har det gått bortåt 15 miljarder år men, hur tiden ser ut dessförinnan, hör vi aldrig något om. Förstås. Ingen vet något, ingen kan ens gissa med någon grad av trovärdighet. Filosofiska och t.o.m. religiösa grubblerier tar vid. Frågan om tid eller rumtid före Big Bang anses meningslös av vissa. Vill man låta vetenskaplig, skapar man en geometri, som ger argument för att frågor om tiden före Big Bang saknar relevans. Ja, ja det är mycket man inte fattar. Försök med en lite enkel sak som den matematiska formeln för universums uppkomst, får ni se.

Även för egen del, är tiden relativ, den lilla tiden, den personliga. Ibland är tidens relativa karaktär betydligt mer påtaglig än annars. Ibland känner man sig, åtminstone inombords, som den människa man alltid varit. Ibland känner man sig som den gamle man man faktiskt är. Det har med hälsan att göra, både den fysiska och psykiska. Noteringen för den egna dagshälsan kan därmed sägas ha betydelse för, hur man uppfattar tidens relativitet, kanske också den geometriska rumtidens relativitet. Va, vad sägs om den slutsatsen? Visst låter den vetenskaplig.

I den privata sfären har det blivit dags för övningskörning i bil med ett barnbarn. Häromdagen var jag på kalas, när lillflickan fyllde 46 och ett barnbarn – inte ens det äldsta – konfirmerades. Det är sådant där, som gör att man inser att tiden gått och hur gammal man egentligen blivit. Det där är exempel från livets solskenssida. En annan och mer depressiv syn på saken är att den återstående tiden är utmätt eller i varje fall begränsad. Man kan lätt räkna på fingrarna och komma fram till ungefär hur många de få år som återstår är. Om det går bra vill säga.

Låt inte Försvarsmakten anfalla Bryssel!

Jag visste inte att Försvarsmakten är motståndare till svenskt medlemskap i EU. Det var verkligen en överraskning. Man slår, i sin nya informationsvideo,  fast att man med alla medel skall försvara att all offentlig makt skall utgå från folket. Att man skall möta alla hot mot detta med alla medel. Och att vi kan lita på dem.

Ungefär 60 procent av besluten som rör kommunerna påverkas av det som redan beslutats av Bryssel. Och ungefär 50 procent av besluten som rör landsting och regioner påverkas av beslut inom EU. Visar en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

Riksdagen är så uppstyrd av EU-beslut att den nya EU-ministern meddelat att svenska medier borde berätta mer om de beslut som tas där makten finns...

Jag rekommenderar, trots detta, Försvarsmakten att inte anfalla Bryssel, att inte med vapen se till att all offentlig makt utgår från medborgarna i landet Sverige.

Våld är aldrig bra. Låt oss tala om saken istället. Lär gärna av de här som forskar om saken. Jag hoppas regeringen håller Försvarsmakten i nackskinnet...

Istället, bästa Försvarsmakt, bör ni gärna med alla till buds stående medel försvara oss mot de militära angrepp som några galningar - även från främmande makt - avser att göra mot en stor svensk dricksvattentäkt! Ni lovar ju att ni skall möta varje hot och klara varje utmaning...

 

Miljöpartiet rensar bort extremisterna!


Nu ska Miljöpartiet rensa ut extreminister.

Nu ska MP skyddas från otillbörlig påverkan och att inte extrema rörelser tar över i partiet.

Ja det första MP gjort är att succesivt rensa ut fundisar i partiet. Sedan ska inte 17000 medlemmar kunna ställa sina ultimatum.

Uppenbarligen har partitoppen stora problem med att få hela partiet ATT gå i takt och rätta in sig i de grå leden.

Själv tycker jag mångfald är bra. Att det finns olika ingångar med åsikter som bryts. Jag hade inget emot vare sig Mehmet Kaplan eller Yasri Kahn.

Det jag kan tycka märkligt isf är hur dessa blivit uppbackade som de blivit i partiet. Inte minst från Gustav Fridolin själv och den senare av Riksvalberedningen.

Är det att leta extremister får man nog söka där. De personer som hoppat av har jag inget emot snarare de som backat upp dem.

Köpenhamn kan. Då kan vi.

Härom dagen presenterade Miljömålsberedning sin analys och sina slutsatser om hur det Sveriges möjligheter att snabbt pressa ned CO2-utsläppen. Debattartikeln på DN.se undertecknades av representanter från 6 av riskdagens 7 partier. Brett stöd bakom alltså.

Det stora bekymret är uppenbart, att transporternas utsläpp inte minskar. Idag står utsläppen för trafiken för nästan hälften av CO2-utsläppen, av de utsläppen som står utanför handelssystem med utsläppsrätter.

Miljömålsberedningen har i uppdrag av regeringen att utveckla förslag till ett klimatpolitiskt ramverk och att utveckla strategier med mål, styrmedel och åtgärder som en grund för Sveriges framtida klimatpolitik. Parallellt med klimatuppdraget skall beredningen också presentera förslag till en samlad luftvårdsstrategi.

Än så länge bara en debattartikel, men som ändå pekar på vilka områden, där man behöver ta krafttag. Sannolikt väntar beslut och politik som kommer att påverka oss lokalt i Nyköping, när det gäller trafiken.

Miljömålsberedningen föreslår att utsläppen från trafiken ska minska med 70 procent till 2030 i jämförelse med 2010 års nivå. Ett riktigt ambitiöst mål, men miljömålsberedningen menar att målet är möjligt att uppnå med styrmedel och tack vare teknisk utveckling.

Man säger det inte rakt ut, men budskapet är ändå rätt tydligt, vi kan inte fortsätta att ständigt transportera oss i bilar. Man konstaterar också att det krävs åtgärder i samhällsplaneringen om utsläppen ska kunna tryckas ned.

Man föreslår att gång- cykel och kollektivtrafik görs till normgivande i planeringen i större tätorter samt att resor med buss och tåg underlättas vid planering av infrastruktur mellan tätorterna.

Här får man nog säga att miljömålsberedningen underskattar utmaningen, åtminstone på kort sikt. Det är idag självklarheter att städer ska utformas för cykel och kollektivtrafik, en betydligt tuffare utmaning är att städerna tidigare byggts ut med bilen som norm. Alltså ganska glesa städer, med långa avstånd, för att nå service, handel och jobb. Gator, hus och stadsdelar ligger där de ligger, det går inte att göra så mycket åt detta i det korta perspektivet. Omvandlingen av städernas geografiska struktur och uppbyggnad är en alldeles för långsiktig process, för att den ska kunna bidra till den snabba klimatomställningen som behövs.

Miljömålsberedningen knyter stora hopp till elbilar och riktigt energisnåla bilar. Men att byta ut dagens hela fordonspark på 14 år (om 70 procent ska nås) innebär också en enorm miljöbelastning med stora utsläpp när alla nya bilar ska tillverkas. Vad återstår då, om det verkligen snabbt kunna minska utsläppen?

Svaret är färre resor med egna bilar. I kombination med förnybara bränslen. Problemet är dock att förnybara bränslen inte finns i de väldiga mängder som behövs till Sverige 4,5 miljoner bilar. Vi hamnar åter åtgärden färre resor med egna bilar. Ännu färre....

Bloggen ska handla om Nyköping och hållbar trafik. Så vad kan vi göra lokalt, för att stötta en utveckling med färre bilresor.

Bilar, bilar, bilar och så en buss. Nyköpingsborna
klamrar sig fast i fossildrivna transporter.
Frågeställningen är i princip ny. Visserligen har det lokalt i Nyköping tagits beslut som kan tyckas som inskränkningar av biltrafiken. Och det finns också styrkdokument, nyligen antog kommunfullmäktige en transportstrategi, som syftar till en omställning av transportsystemet. Trafikslagen ska prioriteras i följande ordning; gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Det pekar ju helt klart i en hållbar riktning, men om det verkligen innebär en riktig omställning av trafiksystemet återstår att se. För man har ju inte riktig intrycket av att Nyköpings politiker driver detta med hållbar trafik särskilt engagerat (förvisso finns det många andra angelägna frågor). Det finns ingen politiker som talar i klartext, att Nyköpings trafiksystem mycket tydligare måste inriktas på gång och cykling. Och att bilarna får maka på sig.

Det som hittills gjorts i Nyköping är alltså ingenting i jämförelse med de förändringar som behövs, om klimatet får råda. Under senare år har bilåkandet begränsats något i centrala Nyköping, främst för att göra stan mer trivsam och framkomlig för andra än bilister. De åtgärderna har inte inneburit något trendbrott mot minskad biltrafik totalt sett.

Självklart kan inte den lokala politiken lösa klimatutmaningar, det krävs tuffa styrmedel på riksplanet. Men samtidigt måste vi jobba lokalt för att förenkla för cyklister och kollektivresenärer. Det finns mycket kvar att göra.... Hårda åtgärder med asfalt och betong för cykel och kollektivtrafik, mjuka åtgärder med information och påverkan.

Då krävs att politiken och stadsbyggandet drivs av nya principer: 
I Köpenhamn har man gjort det enkelt att cykla.
Och Köpenhamnsborna cyklar. Räknat till antal
fordon så dominerar cyklarna.
 
- Bromsa stadens tillväxt utåt. Nya hus i perifera lägen bidrar till ökad biltrafik. Exempel på sådana är Oxbacken, Malmbryggshage och Örstig. Det finns stora planer på att bygga i Buskhyttan, drygt en mil utan för stan. 
 Visst ska landsbygden leva, men så länge vi inte kan ordna klimatsmarta transporter, så ska vi inte locka nya innevånare att hamna i stans utkanter. Även om det går bussar, kommer de flesta att färdas i fossildriven bil.

-Det går inte fortsätta att låta handeln etablera sig i stans utkanter. Det är oerhört trafikdrivande, när allt fler butiker hamnar i lägen som Pålljungs hage.  

-Istället för att bygga ut vägkapacitet, nya bilvägar och fler parkeringar, så måste nästan all ny utbyggnad av trafikinfra handlar om förbättrade villkor för cykling. Bilarna har redan fått tillräckligt av framkomlighet med vägar och p-platser. Nu är det cykelns tur, och gångtrafiken förstås. 

-Men framför allt, kommunen måste jobba mycket mer aktivt med att locka Nyköpinsborna att cykla, åtminstone i tätorten. Det finns enormt mycket att göra, för att uppmuntra och påverka till mer cykling och hållbart resande. Andra kommuner som driver olika projekt några tydliga framgånger. Det kan vara låna elcyklar/lastcyklar, cykla till jobbet-tävlingar, kampanjer typ ”min löjligaste bilresa”, och provåkarperioder med buss. 

Att få en högre andel cyklister i trafiken, är inte heller någon rocket science, åtminstone om man jobbar långsiktigt. Har man varit i Köpenhamn, och sett den enorma mängden cyklister, detta i en storstad, så förstår man att kraftigt ökad cykling är fullt möjligt. Det gäller dock att satsa långsiktigt och målmedvetet, och ha en tydlig vision om att cykeln ska var förstahandsvalet i den lokala trafiken. Den visionen saknas i Nyköping. 
 Köpenhamn, utanför Hovedbanegården.
Kanske en syn utanför Nyköpings
framtida resecentra?


Här behövs politiska krafttag och visioner, vilket jag tyvärr inte ser mycket av. Vi borde lägga oss på ambitionsnivån Köpenhamn.

Rockström: Vi måste lägga större fokus på matfrågan

johan-rockstrom1

Nu har det gått en vecka sedan toppmötet EAT gick av stapeln i Stockholm. Konferensen, som grundades av Stordalen Foundation tillsammans med Stockholm Resilience Center för tre år sedan, samlar många av världens ledare inom miljöfrågorna. 

Att fossila utsläpp är dåliga för miljön, det vet de flesta. Men att maten vi äter står för 30 procent av de totala utsläppen är det få som känner till, menar professor Johan Rockström. Han var en av talarna under förra veckans konferens EAT forum, ett evenemang grundat av Stordalen Foundation som fokuserar på livsmedelsfrågornas påverkan på klimatet.

Vi bråkar om det fossila och kolkraftverk, men få människor vet om att jordbruket står för 30 procent av klimatpåverkan. Ändå har 90 procent av fokus i klimatdebatten hamnat på kol, olja och naturgas. Dessutom har hela miljödebatten de senaste 15 åren centrerats på klimatfrågan och då har andra frågor som den biologiska mångfalden, färskvattenförsörjning och luftföroreningar kommit i andra hand, säger Johan Rockström till DN Global utveckling.

Att livsmedelsfrågorna borde ha en central roll i klimatdebatten råder det ingen tvekan om. Han menar på att varken avtalet som skrevs under i Paris i höstas eller FN:s hållbarhetsmål kommer kunna uppfyllas om inte livsmedelsfrågorna vävs in i debatten.

Vi vet att överkonsumtion av exempelvis rött kött har tydliga negativa hälsokonsekvenser, men det är också en viktig orsak till klimatförändringar. Havsbaserad vild fisk är däremot hälsosam att äta, men innebär samtidigt oerhört stora utmaningar för miljön. Vi håller på att tömma haven på fisk. Så frågan är om vi kan rädda världen genom att äta hälsosamt och tvärtom, säger Johan Rockström till DN.

Den nya expertgrupp som togs fram under konferensen, bestående av 20 ledande experter på området, ska under de kommande 18 månaderna sammanställa forskning och statistik. Målet är att kunna ta fram hälsosam mat som är bra för klimatet. Expertgruppen ska utgå från flertalet av FN:s globala hållbarhetsmål i sitt arbete och förhoppningen är att ha ett underlag som kan hjälpa till att påverka politiskt.

Under årets konferens har en av världens största forskningsfinansiärer, det brittiska Wellcome Trust, valt att starta en ny stiftelse tillsammans med Stordalen Foundation och Stockholm Resilience Center, med namnet EAT foundation. Tillskottet av pengar är positivt för det kommande arbetet att få med livsmedelsfrågorna på klimatkartan.

 

Sveriges mottagningskapacitet ökar

En studiebesöksintensiv dag. Studiebesök på socialförvaltningen i Uppsala, följt av dito i Knivsta och till sist Academicum, som arbetar med att ge nyanlända med akademisk bakgrund en väg in till arbete inom egna kompetensområdet. Mycket positivt som händer nu som syftar till att öka Sveriges mottagningskapacitet, inte minst går det allt snabbare att få matchning så att nyanlända akademiker får jobb, mycket tack vare en förändrad attityd hos företagen, enligt Academicum. Angående ensamkommande flyktingbarnen spretar beskeden mer, Knivsta – som tagit emot 150 procent av den uträknade kvoten – skulle gärna ta emot fler, men har å andra sidan placerat många av de ”egna” barnen i familjehem i Uppsala, medan hela 800 av ca 1550 ensamkommande flyktingbarn bosatta i Uppsala egentligen har placering i annan kommun. Flera svåra avvägningar framöver. Är det bäst att som nu sprida ansvaret mellan kommunerna eller är det bättre att utgå från barnens egna önskemål om bostadsort? Men att mottagningskapaciteten ökar är det viktigaste, så att den tillfälliga lagen kan bli två snarare än tre år.

Havs- och vattenmyndigheten föreslår att det fiskefria området i Kattegatt skyddas

Namnlös

Möjligheterna att nå målet om tio procents skydd av havsmiljön i Sverige till år 2020 bedöms dessutom som goda, enligt en ny rapport från myndigheten.

I dag presenterade Havs- och vattenmyndigheten en Handlingsplan för marint områdesskydd (pdf). Här konstateras att Sverige har goda möjligheter att nå målet om tio procents skydd av havsmiljön till år 2020. Andelen marint områdesskydd omfattar i dag 6,6 procent av Sveriges havsareal.

Men det finns en rad åtgärder som är viktiga att nu prioritera, bland annat länsstyrelsernas och kommunernas arbete med att inrätta nya marina skyddade områden.

Havs- och vattenmyndigheten påpekar att det också vore både smart och kostnadseffektivt att välja ut områden som i dag redan skyddas med fiskelagstiftning, och som skulle kunna förstärkas med områdesskydd enligt miljöbalken.

Ett av dessa områden som myndigheten nu pekar ut i sin handlingsplan ligger i Kattegatt. Supermiljöbloggen har flera gånger skrivit om området. Sverige och Danmark enades nämligen gemensamt om fiskeregleringar här 2009, i syfte att skydda torsken. Denna åtgärd har gynnat fiskebestånden i Kattegatt, men också varit bra för den biologiska mångfalden på bottnarna som på detta sätt skyddats från fysisk påverkan i form av bottentrålning. Men nu ligger Danmark på Sverige om att få öppna området för trålning igen, och frågan förhandlas mellan de två länderna.

Men Havs- och vattenmyndigheten sätter nu ner foten och skriver:

I Västerhavet föreslås att hela eller delar av det fiskefria området i Kattegatt skyddas. Parallellt med arbetet med handlingsplanen fick Havs- och vattenmyndigheten ett regeringsuppdrag om bevarandevärdena i Kattegatt som ska redovisas den 31 oktober 2016. (...)

I dag förs diskussioner mellan Danmark och Sverige om att åter öppna området för fiske. De naturvärden som etablerats och kunnat återhämta sig under tiden området varit stängt skulle gå om intet, om området åter öppnades för bottentrålning. Möjligheterna att finna ett nytt, likvärdigt område att skydda med samma syfte är mycket begränsade enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömning. Havs- och vattenmyndigheten anser därför att inga beslut om ett eventuellt öppnande av området för fiske bör fattas innan en ändamålsenlig avgränsning av ett marint skyddat område med tillhörande lämpliga bevarandeåtgärder finns på plats i Kattegatt. Framtiden för det fiskefria området i Kattegatt bör alltså inte avgöras förrän redovisningen av regeringsuppdraget om bevarandevärdena i Kattegatt levererats.

 

Storma – Storma


Welder on fire ebbar ut. Det är en av de vackraste låtarna jag har hört på ett tag. Luleåmusikern Olle Nyman gästar på en låt som följer med mig på min promenad ut i natten. Genom natten. Stormas debutalbum är en fin samling låtar som ekar 70-tal, som ibland viskar men som mer ofta larmar med punkattityd. Elin Lindström har mycket kraft i rösten och den passar verkligen  med musiken, men jag tycker också om när gruppen saktar ner, andas, som i Values och det är vackert när Elins röst möter Olles i nämnda Welder on fire och när Magnus Carlson bidrar med sin röst på Good old days. Just möten gör väldigt mycket. Det är olika stilar som möts längs skivan men de pusslas ihop till en fin enhet. Det är klart att det finns utrymme för förbättring, men det tror jag är ett utrymme som Storma kan fylla.

En kan lyssna på skivan här nedan. 

Skärpning behövs kanske


Fyra 19-åriga män har åtalats för en gruppvåldtäkt på en finlandsfärja men frikänts, läste jag i någon tidning i helgen. Klart i målet var att de fyra männen varit inblandade i samlag eller andra sexuella aktiviteter med en ensam kvinna i en passagerarhytt. Tingsrätten ansåg det inte bevisat att kvinnan hållits kvar i hytten mot sin vilja eller att hon varit tillräckligt berusad för att kunna anses våldtagen. Hon skulle alltså inte ha varit försatt i en särskilt utsatt situation, som man säger. Tja, bevisvärdering är svårt att ha en uppfattning om utifrån. Tingsrätten kanske hade rätt i sin värdering, kanske inte. Det lär väl visa sig vid den slutliga utgången, för man får vänta sig att domen överklagas.

En av männens försvarare uttalade av någon anledning det här efter att domen fallit: Det finns väldigt lite som tyder på att det här skulle vara något annat än ett frivilligt samlag. Nu känner jag inte till detaljerna i målet men, om fyra män deltagit i sex med en och samma kvinna vid samma tillfälle, lär det väl i största allmänhet finnas skäl att ifrågasätta frivilligheten. Undrar om de här fyra unga männen känner sig stolta nu så här efteråt, alldeles oavsett de straffrättsliga bedömningarna.

Bevisbördereglerna, som är till för rättssäkerheten, behövs men de innebär ofta svårigheter för åklagarsidan i våldtäktsmål. Ett sätt att förbättra möjligheterna att komma åt den här sortens gärningar och den här sortens män, är att göra som i Norge, att införa ett samtyckeskrav, alltså att i viss utsträckning rucka på bevisbördan. Det är ganska grundläggande att man inte ska ligga med folk, som inte vill ligga med en och att om man i förväg tar reda på eventuella önskemål, om läget är oklart.

I en gammal hollywoodfilm, En kvinnas doft, med Al Pacino i huvudrollen ger Als karaktär vid ett tillfälle en yngre man ett råd: When in doubt, fuck. Han hade allt fått det lite om bakfoten, för det är ju tvärtom det borde vara. Dessutom anspelade kommentaren, om jag minns rätt, på en hund, som var osäker på om han träffat en annan hanhund eller en tik.

Hoppas den avslutande och lite opassande lätta tonen i ett allvarligt ämne ursäktas.

Nej, regeringen behöver inte vara enig.

Jag fick en del mejl efter mitt blogginlägg om den tyske utrikesministern (S) som luftat en annan uppfattning än regeringskollegorna från kristdemokraterna. Frågan som kommit upp: varför måste svenska statsråd vara överens om allting?

Det behöver man inte alls. Det är en myt som en del statsråd och medier sprider.

Statsråd kan, genom en ändring i grundlagen 2010, inför ett regeringsbeslut avge "skiljaktig mening" i vilket statsråd redovisar sitt ogillade över de beslut som majoriteten ansett vara rätt. I regeringsformens 7 kapitel 6 paragraf framgår detta.

PS!
Cirka 10 000 regeringsbeslut tas varje år, de flesta utan att statsråden - det måste vara minst fem närvarande under ett regeringssammanträde - har en susning om innehållet.


69 000 skott i Vättern... sista chansen att överklaga 22 juni. Mer här

Bråttom att stötta Albert Einstein Institution. Mer här.

Om flyktingar och skatteflykt

Anna Dahlberg ställer i Expressen följande fråga:

"Vad händer när välfärden inte längre räcker för att möta människors behov?"

Det är en berättigad fråga. Hon levererar inga direkta svar men smyger ändå in kopplingen till flyktingfrågan. Åren efter 2017 kommer "kostnadsansvaret för höstens flyktingvåg" flyttas över till kommunerna, påpekar hon. Samtidigt räknar hon upp problemet med bristen på arbetskraft inom offentliga yrken.

"Sjuksköterskorna överger sjukhusen"
"Socionomer flyr från socialkontoren"
"Poliser hoppar av eller slutar i yttre tjänst"

Allt detta beror på "växtvärk", analyserar Dahlberg. Det kan diskuteras.
Alliansregeringen genomförde skattesänkningar på ca 140 miljarder kronor årligen mellan 2007-2013. Resurser för välfärd har alltså skurits ned under ett stort antal år. Samtidigt säger Liberalerna tidigare i år att de "inte accepterar en total höjning av skattetrycket".

Dahlberg tar också upp en växande ekonomisk brottslighet inom välfärdssektorer. Den "dränerar välfärden", menar hon. Det är säkert riktigt. Men grunden för de stora möjligheterna till brottslighet står att finna i stort sett i avregleringar och konkurrensutsättning av välfärdsbranscher. Konkurrensutsättningen och valfriheten har blivit det primära. När välfärdssektorer öppnades upp för fler aktörer ökade också förutsättningarna för fiffel och bedrägerier. Det konstaterar också den nuvarande regeringen som tillsatt en utredning för översyn av systemet.

Till detta skulle kunna läggas (det gör dock inte Dahlberg) den skatteflykt som vi på senare år kunnat se omfattningen av. Panamadokumenten ger en fingervisning om detta och mycket tyder på att våra storbanker är inblandade, även om inte alla kopplingar ännu är klarlagda., om vi nu redan glömt Luxemburg-avslöjandet.

Så visst finns mycket att göra när det gäller skattemoral och bara att ta in alla skatter torde ge en rejäl påfyllning av statskassan. Men så till frågan "om vi har råd" med flyktingar. Har svenska folket råd med skattehöjningar? Om den inte drabbar de som står längst ned på inkomstskalan torde svaret vara givet. Det är i alla händelser en enorm skillnad på förhållandet mellan inkomst och antal flyktingar om vi jämför Sverige med länder i närheten av Syrien, varifrån nu en större del av flyktingvågen härrör.

Några siffror att betänka för att få lite balans i debatten:

300.000 migranter beräknas ta sig till EU över Medelhavet i år, enligt EU:s egna beräkningar. Det lär komma fler på andra vägar men de flesta är i stort sett stängda numera så det kan knappast röra sig om stora antal.
Till Sverige är beräkningen enligt Migrationsverket att 140.000 lär komma för att söka asyl. "Så höga tal kommer vi inte klara av", säger migrationsminister Morgan Johansson.

Då är det bra att bli påmind om följande jämförande siffror:

I Jordanien finns cirka 630.000 syriska flyktingar. Till detta kan läggas minst en halv miljon palestinier som flytt sina beslagtagna eller raserade hem i Israel och på Västbanken.
Jordanien har totalt ca 6,5 miljoner invånare. BNP är 33,68 miljarder USD.

I Libanon är var tredje invånare en flykting. Cirka 1,5 miljoner från Syrien och ca 1 miljon palestinier. Vilket gör att påståendet om att var tredje invånare är en flykting till lågt skattat eftersom landet sägs ha totalt 4,5 miljoner invånare. Landets BNP är 44,35 miljarder USD.

Att trycket är stort på dessa länders välfärd är fullt förståeligt och att sociala slitningar börjar blottas allt mer.

Sveriges BNP är 579,7 miljarder USD. Hur mycket ska solidaritet med fattigare länder och den medmänskliga empatin få kosta? Det kan diskuteras. Men helst med rätt utgångspunkt.






Återförpackat matutspel från Alliansen plus MP i Varberg !


Maten ska få större plats i skolan i Varberg. Om detta är Alliansen och MP överens men även S. Mätta barn lär sig mera.

Redan för tre år sedan flaggades det som nu aktualiserats
dock utan partipolitisk touch det var kostchefen Anita Gidén då som pratade mest.

Det som hänt sedan dess är en SCB-undersökning som visar att barn gärna hoppar över frukosten se här.

"För att orka dagen i skolan eller att göra aktiviteter på helgen kan det vara viktigt att få energi från en stabil frukost. Trots detta väljer 30 procent av barn mellan 12 och 18 år att hoppa över frukosten minst en gång i veckan.

Det är främst de äldre som väljer att hoppa över frukosten. Bland 16-18-åringar är det 41 procent som gör detta minst en gång i veckan jämfört med 21 procent bland de som är 12-15 år. Det finns ingen skillnad mellan flickor och pojkar."

När Bockstensskolan i Varberg öppnade sitt nya kök 2013

"Med det nya skolköket får man totalt nio tillagningskök i Varbergs kommun. Det är den ansvariga nämnden, servicenämnden, som nu beslutat om det nya köket och att det ska vara en plats där barnen kan lära sig mer om mat och miljö samtidigt som kocken i ett mindre kök kan testa nya maträtter.
– Det blir på ett mer naturligt sätt när kocken finns bland barnen. Man kan prata med de små eleverna, diskutera svinn, miljö och livsmedel, prata om kloka val, förklarar Anita Gidén."

Kan Sverige förlora en plats i FN:s säkerhetsråd på grund av Vattenfallaffären?

Airship Flies over Welzow-SouthGreenpeace Luftschiff fliegt ueber Welzow-Sued

FN:s generalförsamling kan avgöra saken om drygt en vecka.

För drygt två månader sedan, den 18 april, meddelade Vattenfall att man vill sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments - bolag som tror på en renässans för kolkraften i Europa.

Näringsminister Mikael Damberg (S) sa i samband med detta att regeringen väntas ta ett beslut om att godkänna eller stoppa den föreslagna affären om "runt två månader". Mycket talar alltså för att ett regeringsbeslut kan komma under nästa vecka.

Tajmingen är i så fall minst sagt intressant eftersom (1) det är i veckan efter, den 28 juni, som FN:s generalförsamling väntas avgöra om Sverige ska få ta en av de icke-permanenta platserna i FN:s säkerhetsråd under 2017 och 2018, samtidigt som (2) en stor del av Sveriges valkampanj inför omröstningen har handlat om just klimatfrågan.

På regeringens sida Sweden for the UN Security Council 2017–2018 går det att läsa om tio skäl till varför en röst på Sverige är bra. Det första skälet lyder:

Sweden delivers on global commitments: 1 per cent of GNI in official development assistance, ambitious climate change action, a generous asylum policy, and engagement in disarmament.

På regeringens sida Frågor och svar om Sveriges FN-kandidatur står:

Den politik regeringen för visar att regeringen står fast vid sina principer. Sverige bedriver en frågedriven kampanj som till stor del är baserad på vårt engagemang för vår tids stora utmaningar, såsom klimat, humanitära kriser, migration, fredsbyggande och jämställdhet.

I februari tog utrikesminister Margot Wallström (S) upp klimatfrågan i sin utrikesdeklaration, vilket är en programförklaring med visioner för Sveriges arbete i världen. Hon sa då:

- Vår tids ödesfråga – klimatet – utgör ett globalt säkerhetshot. Klimatförändringarna driver på krig, konflikter och fattigdom. Sverige kommer med kraft att ta sig an uppgifterna i det globala klimatavtalet, med sikte på målet att hålla den globala temperaturökningen väl under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grad.

I april, i ett tal i Arktiska rådet, var den svenska utrikesministern inne på ett liknande spår:

- It is an undisputed fact that climate change, if not slowed down, will irreversibly change the Arctic as we know it. It will destroy living conditions and accelerate negative trends globally. The consequences would be devastating.

I en interpellationsdebatt tidigare under våren kopplade Margot Wallström bland annat ihop just klimatfrågan med den svenska FN-kandidaturen:

- En plats i FN:s säkerhetsråd - och kandidaturen i sig - ger oss möjligheter till ökat genomslag för vår breda utrikes- och säkerhetspolitik, där klimat och jämställdhet, konfliktförebyggande och nedrustning, fattigdomsbekämpning samt respekt för de mänskliga rättigheterna är centrala frågor. I det arbetet vill vi verka som brobyggare för att finna konstruktiva lösningar där tolerans och samverkan är centralt.

Lite senare i samma debatt sa hon:

- Vad är det för dagordning vi har? Det saknas minsann inte utmaningar. Vi säger att det handlar om vårt engagemang inom utvecklingsfrågor, där vi har hög trovärdighet och en lång historia. Det handlar om klimat och jämställdhet. Det handlar om vikten av konfliktförebyggande och hur vi kopplar ihop säkerhet och utveckling, om klimatfrågan som ett säkerhetshot.

_______

Regeringen har ännu inte fattat beslut i Vattenfallfrågan. Men bara diskussionerna om en möjlig försäljning av Vattenfalls brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH har hittills resulterat i en massiv internationell kritik mot Sverige.

Exempelvis har USA:s största miljöorganisation, Sierra Club, nyligen gått ut med att detta kan komma att bli "Europe’s biggest climate crime".

Författaren Naomi Klein från Kanada publicerade i våras en debattartikel i SvD Näringsliv tillsammans med bland annat den amerikanske klimataktivisten Bill McKibben, som var i Stockholm för två år sedan för att ta emot the Right Livelihood Award. De skrev:

Nyheten om försäljningen kom som en chock. Sverige har varit en viktig pådrivande kraft inom de globala klimatförhandlingarna i många år, inte minst vid toppmötet i Paris förra året. Regeringen har lanserat högprofilerade initiativ som Fossilfritt Sverige och strävar efter att bli världens första fossilfria välfärdsland med ett 100 procent förnybart energisystem i en nära framtid. Det är alltför sällsynt med rege­ringar som har såväl goda meriter och höga ambitioner som ett gott rykte globalt.

Att ett helstatligt svenskt företag nu har planer som riskerar att få precis motsatt effekt mot landets lovvärda klimatpolitik är anmärkningsvärt och nedslående.

May Boeve, generalsekreterare för miljöorganisationen 350.org, skrev så här i en debattartikel som för några veckor sedan publicerades i brittiska tidningen The Guardian:

By selling off these filthy coal assets, they will no longer be on Sweden’s books but the mines will be expanded and the brown coal will be burnt by someone else, imperilling humanity. If you applied this approach to slavery, a trading company would sell their slaves to a more brutal owner to clear their conscience while undermining abolition.

Elva tyska kyrkliga-, miljö- och utvecklingsorganisationer vädjade i slutet av förra månaden till svenska politiker i riksdagen om att stoppa försäljningen. I ett öppet brev (pdf) skrev de:

Adopting a phase-out plan for this portfolio is arguably the most important contribution that the Swedish government could make to fight climate change.

Internationellt erkända forskare från Sverige, Tyskland och Australien har också under våren påpekat i en debattartikel i Dagens industri (som senare publicerades i en engelsk version i Huffington Post och i en tysk version i Handelsblatt) att om den svenska regeringen tillåter en försäljning, så skulle Sverige "bryta mot Parisavtalet" och dessutom "vara i direkt kollisionskurs med en lång rad ekonomiska, vetenskapliga och moraliska skäl".

Detta fick en av Greenpeace medarbetare i Sverige att ställa frågan:

Hjälp icke-våld




Albert Einstein Institution i Boston, där bland annat Gene Sharp och Jamila Raqib forskar kring icke-våldsstrategier, är hotat av indragna sponsorspengar i en tid när krigsretoriken och upprustningsspiralen är värre än på länge. Kan du ge ett bidrag, gör det gärna!

PS!
Valter Mutt och Annika Lillemets har nominerat Gene Sharp och Jamila Raqib - från just Albert Einstein Institution i Boston - till Nobels fredspris 2016

Gene Sharp har under många år forskat om, utvecklat och formulerat ickevåldsmetoder och strategier i kampen mot diktaturer, krig, folkmord och förtryck. Han driver sedan 1983 med små medel Albert Einstein Institution i Boston.Bland annat har han skrivit den oundgängliga From Dictatorship to Democracy -  till dags dato översatts till mer än 45 språk. Bland de utmärkelser Sharp fått för sina insatser märks Right Livelihood Award 2012.

Jamila Raqib är verkställande direktör för Albert Einstein Institution, där hon varit verksam sedan 2002. Hon arbetar - vilket idag krävs mod - modigt vid Gene Sharps sida och har fått en alltmer framträdande roll. Bara under 2015 har organisationen genomfört utbildning och konsultationer i tretton länder.

Valter och Annika skriver bland annat i sin nominering:

"Ickevåldsmetoder har visat sig betydligt mer effektiva än våldsamma i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter.

Enligt de amerikanska forskarna Erica Chenoweth och Maria J. Stephan, som studerat 323 större politiska uppror mellan 1900 och 2006, har de som byggt på ickevåld dubbelt så ofta varit lyckosamma än de som inbegripit våld. Detta anser de kan förklaras bland annat med att långt fler människor är beredda att göra motstånd med ickevåldsmetoder än genom att ta till våld.

Det är också mindre risk att ickevåldsaktioner framkallar våldsamma motreaktioner från en överlägsen våldsapparat. En ickevåldsrörelse bygger också en mer stabil ideologisk och organisatorisk grund för framtida demokratisk utveckling, än våldsamma som riskerar att leda till att en förtryckande regim ersätts med en annan.

Behovet att ersätta diktaturer med demokratier är stort i vår tid, kanske större än någonsin. För att resultatet av ett uppror som lyckas störta en förtryckande regim ska bli bestående förbättring, krävs en genomtänkt och långsiktig strategi. Inte minst den arabiska våren visar på hur illa det kan gå när en sådan saknas. Därför är Dr Sharps idéer ovärderliga för en fredlig utveckling i världen.

Övertron på att våld måste mötas med våld är inte bara livsfarlig. Den är också fel i sak. Våld föder våld. Ickevåldsmetoder fungerar bättre än våldsamma mot våldsamma förtryckare.

Gene Sharp och Jamila Raqib förtjänar därför, enligt vår mening, att belönas med Nobels fredspris 2016."


Tyske utrikesministern varnar för vapenskrammel

Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier menar i en intervju i den tyska tidningen Bild att Nato ägnar sig åt för mycket "vapenskrammel" och en alltför utmanande politik gentemot Ryssland när man stationerar 4 bataljoner i Estland, Lettland, Litauen och Polen. 

Hade någon fått uttrycka sig så i Sverige av idag utan att ledarskribenter och partiledare fått krupp? Vad har försvarsminister Peter Hultqvist att säga om den socialdemokratiske tyske utrikesministerns uttalande? 

Dessutom: i den tyska regeringen får man torgföra kritik mot regeringspartners (i detta fall kristdemokraternas) inställning... I partier i Sverige får man inte ha annan uppfattning än partiledningen.

Vad hade förresten USA ansett om en rysk brigad placerats i Kuba?
 
Upprustningens logik drivs på - och den svenska regeringen tycks, med grönt alibi, vara del av detta. 

69 000 skott ut över Vättern… sista chansen att överklaga 22 juni.

Försvarsmakten hotar Vättern. Har fått tillstånd att skjuta 69000 skott ut över sjön. Nato-länder skall också kunna få använda Vätterns som övningsområde - med ammunition "som kan avvika från det normala". Absurt är bara förnamnet...

Hjälp till att förhindra krigföringen mot ett Natura-2000 område och vattentäkt.  Info om hur man överklagar finns under filmen. Senast den 22 juni.
 
Överklagandet ska skickas till
Miljöprövningsdelegationen
Länsstyrelsen för Västra Götaland
403 40 Göteborg

 
Överklaga Länsstyrelsen Västra Götalands beslut om att försvarsmakten får utöka sin verksamhet