“Herman Sundqvists dödsdom mot svenska skogar, ett slag i ansiktet för unga”

Johan_Andersson_armarkors_foto_Fältbiologerna

“Herman Sundqvist låter yxorna hugga blint efter sin dödsdom mot värdefulla skogar.” Johan Andersson, ordförande för Fältbiologerna, reagerar på Skogsstyrelsens besked i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag.

I DN 10/3 kom Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen, med dödsdomen för flera värdefulla skogar. Myndigheten slutar att inventera nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, som hittills har använts som underlag för att skydda svenska skogar. Beskedet är ett slag i ansiktet för oss unga, som ser miljöproblemen som en av de absolut största framtidsutmaningarna och är en grupp som efterfrågar skogens sociala värden.

Nyckelbiotoper är unikt värdefulla skogsområden med höga naturvärden som behöver skyddas från avverkning. När de här platserna inte längre pekas ut av Skogsstyrelsen blir det i praktiken fritt fram att skövla skogen på flera platser, vilket innebär att tusentals hektar av våra mest dyrbara skogar sätts i fara. Skogsskövlingen hotar det rika växt- och djurlivet, inklusive de 1 800 rödlistade arter som finns i de svenska skogarna idag.

Det stämmer att delar av de svenska skogarna kan och ska brukas som en ekonomisk resurs, men det måste ske inom rätt geografiska områden. Inventering av nyckelbiotoper pekar ut dessa områden. Herman Sundqvist förutsätter frivilligt ansvar för att skydda skogen, men inventering av nyckelbiotoper är något skogsbruket själva inte har chans att klara av idag.

Att ta bort kartläggningen av värdefulla områden, är att sätta ögonbindel för skogsbruket och det blir omöjligt att långsiktigt planera ett hållbart brukande av skogen. Markägarna tvingas hugga blint med yxan.

Idag mer än någonsin är det viktigt att vi respekterar och uppfyller de svenska miljömålen. Vi unga vill uppleva vackra skogar. Forskning visar att miljö- och klimatproblem är bland det som oroar unga absolut mest. Enligt en studie av European Forest Institute lyfte 1000 unga svenska studenter sociala värden som särskilt viktiga utgångspunkter för hur skogen ska brukas i framtiden.

Orörd natur är en plats för avkoppling, friluftsaktiviteter och samliv. Inte minst turismsektorn kan bekräfta betydelsen av skogens sociala värden. Samma orörda natur måste finnas för oss unga att få växa upp i, för våra barn att växa upp i och för våra barnbarn att växa upp i.

Herman Sundqvist låter yxorna hugga blint efter sin dödsdom mot värdefulla skogar. Frågan hamnar nu på politikernas bord; hur garanteras ett rikt växt- och djurliv för att vi unga ska ha samma fantastiska miljöer att leva våra liv i?

Johan Andersson
Ordförande, Fältbiologerna
Chairperson, Nature and Youth Sweden

”Kvinnors frigörelse stavas klimatomställning”

hanna

"Ren el och hög mobilitet i städerna. Kvinnors frigörelse stavas klimatomställning", skriver Hanna Lidström språkrör för Grön Ungdom idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

I Uganda, Tanzania och Nigeria har billiga solceller blivit en möjlighet för kvinnor på landsbygden att få mer frihet genom att tjäna sina egna pengar på att sälja små bärbara solpaneler till sina grannar. Dessa kan i sin tur sluta elda inomhus vilket gör att de undviker stora hälsorisker. Tack vare modiga politiska beslut om att investera i solceller har priset nu blivit så lågt att det kommer även jordens fattigaste till del. Klimatinvesteringar är feminism i praktiken.

När fler av de 1,3 miljarder människor som lever utan tillgång till el nu blir en del av ”solrevolutionen” kan de också bli uppkopplade och få större möjligheter i livet. Med hjälp av billig teknik kan man nå många fler köpare av de tex grödor eller hantverk man säljer, och på så vis lyftas ur fattigdom. För de fattigaste kvinnorna kan lite elektricitet vara skillnaden mellan liv och död.

I svenska städer har länge bilarna styrt stadsutvecklingen. Trots att de flesta kvinnor tar sig fram med kollektivtrafik, gång eller cykel. Vi har under årtiondena gång på gång sett nödvändiga satsningar bortprioriteras till förmån för nya vägprojekt till bilarna.

När Miljöpartiet är med och styr ser vi för första gången i stället rejäla satsningar på cykelvägar, spårvagnar och gågator. En liten tidsvinst i kvinnors vardag, och en enormt mycket större känsla av frihet när man enkelt kan ta sig fram i sin egen stad.

Vi gröna bygger inte bara en framtid som räddar oss undan katastrofer, utan skapar också en mer rättvis och fri värld.

Kvinnorna är de som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringar. På många platser dör kvinnor i högre utsträckning när en naturkatastrof står till, då de har mycket sämre tillgång till information.Det är deras ryggar som kommer att värka när torkan gjort jorden tyngre att ploga. Det är de som kommer att råka mest illa ut på flykten från översvämningar eller konflikter skapade på grund av klimatförändringar. Men det är också dem som har absolut mest att vinna på omställningen. Det är för dem vi kämpar.

1900-talet skördade stora feministiska segrar: rösträtten, förskolorna, aborträtten och arbetsrätten. 2000-talets viktigaste feministiska kamp kommer att handla om klimatet.

Hanna Lidström
Språkrör

Grön Ungdom

”Ökad köttproduktion oförenlig med livsmedelsstrategins övergripande mål”

Mjölkko

"Alla de nationella miljömålen påverkas negativt av djurhållningen och i flera fall är djurhållningen den stora orsaken till att målen inte uppnås.", skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg från Svensk mat- och miljöinformation idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Regeringens livsmedelsstrategi är en plattform, utifrån vilken livsmedelspolitiken ska bedrivas fram till 2030. Det övergripande målet är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige, samtidigt som produktionen ska bidra till att uppfylla de svenska miljömålen och internationella hållbarhetsmål, som Agenda 2030. Detta låter bra, men samtidigt finns det ett sektorsmål för ökad köttproduktion i Sverige, vilket är tydligt oförenligt med ambitionen om att jordbruket ska bidra till hållbarhetsmålen.

[caption id="attachment-35298" align="alignleft" width="184"]Per-Anders Jande Per-Anders Jande[/caption]

Alla de nationella miljömålen: ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, hav i balans, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet påverkas negativt av djurhållningen och i flera fall är djurhållningen den stora orsaken till att målen inte uppnås.

Vår höga köttkonsumtion har också stark negativ påverkan på många av hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är mer lönsamt att producera djurfoder till rika länder än mat till fattiga. Det leder till att jordbruksmark tas i anspråk i fattiga länder för foderproduktion. Småbönder slås därmed ut och livsmedelspriserna höjs, vilket skapar fattigdom och hunger.

Dessutom är djurhållningen den absolut största orsaken till utrotningen av vilda djur och förlust av biologisk mångfald. Svensk djurhållning bidrar i allra högsta grad till allt detta, eftersom vi importerar fodervaror och därmed förstör ekosystem och vattenresurser i fattiga länder.

En minskning av animalieproduktionen till förmån för produktion av hållbara vegetabiliska livsmedel, bioenergi och biomaterial ger en enorm positiv effekt på miljön och har potential att vända jordbruket från att vara en av våra största miljö- och klimatbovar till en sektor som motverkar växthusgasutsläpp och ser till att klimatmålen uppnås.

Djurhållning är ett extremt ineffektivt sätt att framställa näring. I genomsnitt går det åt 10 kilo växtprotein för att framställa ett kilo köttprotein. Ju större djur köttet kommer från, desto mer ineffektiv blir produktionen. För att producera vegetariska burgare användes 45 gånger mindre mark och 20 gånger mindre vatten än en burgare gjord på nötkött, enligt WWF.

[caption id="attachment-35299" align="alignright" width="184"]Jonas Norberg Jonas Norberg[/caption]

En övergång till vegetabilieproduktion innebär alltså ett mycket mer effektivt utnyttjande av resurser, vilket innebär förbättrad konkurrenskraft och potential för kraftigt ökad lönsamhet för den svenska jordbrukssektorn.

Vi hoppas att regeringen väljer att fokusera på livsmedelsstrategins övergripande mål om konkurrenskraft och hållbarhet och därmed på minskad animalieproduktion.

WWF föreslår ett mål om en halverad köttkonsumtion till 2030, som ett första steg. Detta mål står Svensk mat- och miljöinformation också bakom. I livsmedelsstrategin finns ambitionen att låta offentlig upphandling styra mot hållbar livsmedelskonsumtion.

Arbetet för minskad köttkonsumtion pågår redan för fullt i kommunerna och vi hoppas att regeringen med stöd i livsmedelsstrategin uppmuntrar denna positiva utveckling. Ett nationellt mål för minskad köttkonsumtion i offentlig måltidsverksamhet och ekonomiska incitament för att dra ner på köttet kan göra stor skillnad.

Per-Anders Jande och Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation

MP: ”Hårdare tag mot illegal handel med vilda djur och växter”

Bild på elefant

I fredags var det FN:s dag för Världens Vilda Djur, ”World Wildlife Day”. Den biologiska mångfalden minskar globalt, i en takt vi inte sett sedan dinosaurierna dog ut, skriver Max Andersson och Stina Bergström från Miljöpartiet idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

Förra veckan röstade EU-parlamentet om en resolution för hårdare tag mot illegal handel med vilda djur och växter. Nu måste Sverige och andra EU-länder skärpa kontrollen.

Under de senaste åren har handeln med vilda djur och växter nått rekordnivåer. Enligt Världsnaturfonden WWF har efterfrågan på produkter från vilda djur och växter växt explosionsartat. Efterfrågan rör i stor utsträckning material från utrotningshotade djur som elfenben, noshörningshorn som används i traditionell medicin, tigerskinn, exklusiva träslag och ormskinn.

[caption id="attachment-35289" align="alignright" width="225"]Stina Bergström Stina Bergström Foto: Fredrik Hjerling[/caption]

Konsekvenserna är allvarliga. Lejonstammarna har minskat med 43 procent på 20 år. Den afrikanska elefantstammen i Tanzania har mer än halverats sedan 2009 (från 109 000 till 43 000). 2015 dödades 15 000 elefanter av tjuvskyttar. Och de svarta noshörningarna som det 1970 fanns 65 000 av i Tanzania, är i dag nere i 127 stycken.

EU och Sverige har en viktig roll för att minska den olagliga handeln, dels som ursprungs- och mottagarländer för produkter från utrotningshotade djur och växter, men framförallt som transitdestination, då många varor passerar Europa innan de säljs vidare.

EU-länderna har olika lagstiftning kring detta, vilket är ett problem då det leder till kryphål som kriminella grupper utnyttjar, exempelvis genom att leda handeln via de medlemsstater där det är minst risk att bli upptäckt och där sanktionerna är få.

I våras kom EU-kommissionen med en handlingsplan för att bekämpa den illegala handeln med vilda djur och växter. Den efterlyser ett omedelbart slut på tjuvjakt och olaglig handel med skyddade arter.

Vi i den gröna gruppen har arbetat aktivt med att stärka arbetet i EU- parlamentet. Det är därför med stor tillfredsställelse som ett näst intill enhälligt EU-parlament förra veckan röstade för att stoppa den illegala handeln och för att skydd för vilda djur och växter bör ingå i framtida handelsavtal.

[caption id="attachment-35290" align="alignright" width="300"]Max Andersson Max Andersson Foto: Fredrik Hjerling[/caption]

För att stoppa den illegala handeln behöver EU-länderna inrätta handlingsplaner för olaglig handel med vilda djur och växter med detaljerade genomförandestrategier och påföljder och att förbättra samordning och informationsutbyte mellan länder. Här är några förslag från oss:

- minimiregler på EU-nivå istället för som i dag där medlemsländerna är fria att själva välja hur de ska uppnå målen om att stoppa illegal handel med vilda växter och djur

- en specialiserad enhet för naturvårdsbrott under Europol/Eurojust för att stärka deras arbete med denna brottslighet

- hårdare sanktioner för de som åker fast

- ett totalförbud mot handel med elfenben

- importförbud av lejontroféer

Dagens situation är ohållbar. Tre noshörningar om dagen faller offer för tjuvskyttet. Vi måste göra mer, och visa vägar framåt. Genom hårdare lagstiftning vill vi trygga utrotningshotade djur, så att våra barn och barnbarn ska få leva i en värld med en rik biologisk mångfald.

Max Andersson (MP)
EU-parlamentariker

Stina Bergström (MP)
Riksdagsledamot