Strid förväntas mellan S och MP gällande migration och arbetskraftsinvandring ?


S partistyrelse vill bevara en stram flyktingpolitik på obestämd tid och inte bara till 2019 som man enats om med Miljöpartiet.


Migration


"Meningen är att den striktare, men tillfälliga, lagstiftningen med bland annat tillfälliga uppehållstillstånd, begränsad anhöriginvandring, gräns- och id-kontroller ska gälla till våren 2019. Men den ska ses över nästa vår, och en strid förutses mellan S och MP.

– Vi diskuterar nu i EU hur vi ska få en gemensam migrationspolitik, och det är helt nödvändigt att vi får det. När den är på plats vet vi mer om hur Sverige bör formera sin egen lagstiftning, men den kan inte skilja sig särskilt mycket från andra EU-länders, säger Stefan Löfven till SVT Nyheter."

Arbetskraftsinvandring

"S ska stå upp för ”en reglerad invandring för vi vill inte ha parallellsamhällen där människor utnyttjas och där en svart arbetsmarknad växer fram”. Socialdemokraternas partistyrelse vill också att Sverige ska ha nationella möjligheter att hålla invandringen under kontroll för att garantera fungerande välfärd.

Arbetskraftsinvandringen ska begränsas, säger Stefan Löfven.

– Enkla jobb ska gå till människor som bor i Sverige. Det är orimligt att vi har arbetskraftsinvandring för städare och diskare."

Kommer Miljöpartiet att ha något att sätta emot de visar en fantastisk följsamhet till S i regeringen?

Tre år gammal motion om att låta äldre få åka fri buss i Varberg avslagen i kf men kommer upp i budgethanteringen !


Motionen om att införa fria bussresor för äldre som jag och Eystein Stig (SPI) lagt förra mandaperioden i Varbergs kommunfullmäktige var refererad i HN idag.

Tyvärr kunde jag inte gå upp i talarstolen inte Eystein heller då vi inte befann oss i salen när motionen skulle besvaras. Motionen är drygt 3 år gammal och något jag bloggade om för tre år sedan.

JA-sidan
"Pierre Ringborg (MP) och Eystein Stig (SPI) har föreslagit att Varbergs kommun inför det så kallade seniorkortet. I Halmstad finns detta kort och det gör att personer över 75 år reser gratis med Hallandstrafikens bussar inom vissa tider av dygnet och veckan.

Socialdemokraterna har också drivit den här frågan, bland annat genom sitt budgetförslag, och genom en motion. Vänsterpartiet är också för en sådan reform"

NEJ-Sidan
"Ann-Charlotte Stenkil (M) argumenterade för att de pensionärer som bor på landet knappast får nytta av kortet eftersom bussturerna är få där.
– Det finns en hel del pensionärer som får vända på slantarna för att få det att gå runt, men det finns också en ganska stor grupp som är väldigt ekonomiskt välbeställda. Att subventionera den sista delen med skattepengar känns inte prioriterat, sa hon och öppnade samtidigt för att frågan kanske kan tas upp igen i samband med budgetarbetet."

Detta var min sista motion jag hade att erbjuda kommunfullmäktige och kan nu som "politisk vilde" tycka vad som helst i fortsättningen. Däremot har jag ett ansvar att försöka få med fria resor och seniorkort i debatten då socialdemokraterna driver frågan.

Det finns säkert många andra angelägna frågor att driva men det finns också de som driver detta. Det gäller bara att övertyga mig att det ska prioriteras också.

Lyckad satsning på jämställda föreningsbidrag i Varberg !


Varbergs kommuns satsning på mer jämställda bidrag till föreningar börjar att synas nu.

Framförallt har ridsporten (tjejdominerad till tusen) lyfts för "att komma ikapp". Men i längden handlar det om att få till mer jämställdhet. Den mest jämställda sporten är trots allt simning som nu begåvas med en splitter ny simanläggning i kommunen och får ett lyft. Även sporter som gymnastik (89 % tjejer) och mer jämställda fridrotten (64 %) får ett lyft när hallarna är klara ute i Trönninge.

En sport som lär ha väldigt svårt i sammanhanget är ishockeyn som trots en inte alltför lastgammal isanläggning på Håsten sedan några år tillbaka bara har 3 % kvinnligt utövande. Dessutom problem med ett herrlag som dragit sig ur serien. En satsning på konståkning (95% tjejer) skulle kunna innebära ett lyft för issporterna på Håsten anser jag (finns en i Veddige också) eller att få in fler tjejer i hockeyn och fler killar i konståkningen.


Fakta: Kontantbidrag för olika sporter i Varberg


Kommunens utdelning till föreningar period två 2015 och period ett 2016.

1: Fotboll 2 914 989 kronor (31 procent tjejer deltog)
2: Ridsport 1 855 699 kr (99 procent tjejer)
3: Innebandy 971 736 kr (32 procent tjejer)
4: Övrig sport (som orientering/klättring/motorsport) 546 662 kr (47 procent tjejer)
5: Övrig bollsport (som basket/bordtennis/volleyboll/tennis) 508 782 kr (47 procent tjejer)
6: Övriga föreningar (som livräddning/4H/friluftsfrämjandet) 463 100 kr (52 procent tjejer)
7: Handikappföreningar 410 445 kr (59 procent tjejer)
8: Kampsport 355 532 kr (27 procent tjejer)
9: Simning 326 708 kr (52 procent tjejer)
10: Golf 295 114 kr (20 procent tjejer)
11: Gymnastik 276 673 kr (89 procent tjejer)
12: Friidrott 157 971 kr (64 procent tjejer)
13: Handboll 117 032 kr (39 procent tjejer)
14: Ishockey 110 520 kr (3 procent tjejer)
15: Skytte 492 133 kr (35 procent tjejer)
16: Båtsport 28 548 kr (44 procent tjejer)
17: Konståkning 3 304 kr (95 procent tjejer)

Den totala fördelningen var 4 754 011 kronor (50,4 procent) till pojkar och 4 680 937 kronor (49,6 procent) till flickor som deltog i aktiviteter
.

SD har mycket att lära om budgethanteringen i Varberg de borde få gå i kurs hos mig !


I november togs budgeten i Varberg och nu är det februari då kan det vara intressant att se hur det gått för delar i SD:s budget under tiden

SD lade sin budget i konkurrens med andra budgetar i november 2016. Alliansen och MP låg som huvudförslag och S budget som motförslag. Till detta fanns även V och SD varav de senare slogs ut i omröstningen. SD lade i slutomgången ner sin röster till förmån för sin egen budget.

Alliansen och MP har en bastant majoritet i Varberg om inte SD skulle aliera sig med S i budgetsammanhang som i Halmstad.

När jag läser en insändare från en SD-ledamot i barn- och utbildningsnämnden vill jag därför gå djupare in om det här med vad SD föreslog i sin budget höstas i Varberg som kf sedan avfärdade.


Några av SD:s besparingar i sin egen budget

• Slopat procentkravet på ekologisk mat i den kommunala verksamheten, 2 500 tkr.

(Kf eniga om mål utom SD. Kf vill succecivt målen om ekologiskt men också befrämja närproducerat)

• Trönninge idrottscentrum - konstnärlig gestaltning, 2 000 tkr.


(på G kommer att genomföras. Kultur och fritidsnämnden alla ledamöterna eniga om detta även SD:s ledamot)

• Brunnsparken - konstnärlig gestaltning, 1 200 tkr.

(på G pengar finns avsatta och under genomförande. Knutte Wester har fått i uppdrag att utforma gestaltningen. I kultur och fritid reserverade sig jag och SD:s ledamot men jag ville att damen med väskan skulle stått där. SD vill inte ha någon utsmyckning alls)

• Brunnsparken ombyggnad, 4 800 tkr

(Beslut taget i hamn o gata ska genomföras enligt plan)



Några av SD:s satsning i sin egen budget


• Ökad valfrihet inom skolmaten (ta bort den helvegetariska dagen), 1 500 tkr

( besparing 2 miljoner SD reserverade sig i Bun. Något mål om vegetariska dagar finns inte specifikt utan målet är fullgod kvalitet på maten trots mindre anslag. SD vill således ha mer kött på tallriken)

• Frukost i grundskolan, 5 000 tkr.


( motion avslogs i kf och tidigare har Bun-nämnden avstyrkt en motion från SD att införa skolfrukostar. SD är för detta )

-------

Min kommentar: Nämnderna har att följa den av kommunfullmäktige avsatta budgeten vad vi än tycker om den. Det går att förändra inom budget, inte delta i beslutet och att kunna reservera sig skriftligt eller muntligt.

Får man inte igenom något i årets budget går det alltid att propagera för att saker ska in i nästa budget 2018. De tas som paket antingen genom att partier enar sig kring förslag eller att partier var för sig lägger eget paket eller yrkanden.

Jag har för egen del prioriterat att få med fria resor för pensionärer det står i motsats till SD:s förslag om skolfrukostar som ett konkret exempel. I övrigt står jag bakom de flesta konstnärliga utsmyckningar som beslutats och sitter också i den nämnd kultur- och fritidsnämnden som har att genomföra dem.

Jag är för ekologiska mål och tror detta kommer att öka också. Jag är för Brunnsparkens ombyggnad och den kommer att genomföras.

Vad gäller besparingen på maten är jag INTE för detta om det innebär kvalitetsförsämring på maten, att de ekologiska målen frångås eller ökar matsvinnet. Därför hoppas jag det görs en utvärdering om utfallet av de beslut som är tagna i barn- och utbildningsnämnden i Varberg med anledning av anpassad budget.

Miljöpartiet i Varberg har gjort upp med alliansen om ett program som sträcker sig över valet !


Överenskommelse om samverkan mellan M, C, FP, MP, KD under mandatperioden 2015 – 2018.

Vision Varberg 2025 - Västkustens kreativa mittpunkt

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ” Västkustens kreativa mittpunkt”.

För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö.

Övergripande målsättningar

Varberg står inför många möjligheter. Kommunikationerna kommer att bidra till att ytterligare öka attraktionskraften för hela kommunen. De skapar närhet mellan stad och landsbygd och ökar möjligheterna att arbeta och studera i närliggande städer. En intressantare arbetsmarknad, utbud av utbildningar, närhet till scen, konst, kultur, musik och idrott både inom kommunen och i dess närhet får oss att växa – som kommun och människor.

Havet är en av Varbergs bästa tillgångar. Vi ska vårda det tillsammans med andra värdefulla vatten i kommunen.

När järnvägsspåret inte längre delar stadskärnan utan löper i en tunnel under staden skapas nya möjligheter för stadsplaneringen. Vi vill behålla den idylliska känslan i stadskärnan, med levande handel och lägre bebyggelse. Men Varbergs stad måste också tillåtas att växa på höjden utanför stadskärnan. Vi är måna om en levande stadskärna med bostäder, butiker och restauranger. På samma sätt ser vi det som viktigt att skapa förutsättningar för en positiv utveckling i hela kommunen.

Företagen är förutsättningen för Varbergs framgång. Ett gott företagsklimat skapar fler företag och fler arbetstillfällen. Företagens vilja och förmåga att ge sysselsättning är avgörande för att hålla nere arbetslösheten.

Vi vill förenkla och stötta för befintliga och framtida företagare. Utbildning, praktik och arbete leder till bättre integration. Främlingsfientlighet och rasism ska motverkas.

Samhället ska utgå från invånarna och det är därför viktigt att ta vara på kraften i det civila samhället genom att uppmuntra och skapa samarbeten med föreningar och organisationer.

Vi behöver samverka för att bygga ett bra samhälle.

Ordning och reda i kommunens ekonomi är en förutsättning för en hållbar utveckling. Välskött ekonomi skapar trygghet för såväl företag som hushåll och lägger grunden för en god tillväxt, fler arbeten och en trygg gemensam finansiering av välfärden. Vi är alla beroende av en politik som tar ansvar för en ekonomi i balans som ger stabilitet och uthållighet.

Vår strävan är att behålla oförändrad skattesats under perioden.

Kommunen är en serviceorganisation för människor i Varberg. Bästa möjliga service skapas med motiverade och kunniga medarbetare. Vi vill fortsätta stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare. Ett exempel är att vi numera erbjuder alla anställda önskad sysselsättningsgrad.

Arbetet med en sänkning av sjukskrivnings- och ohälsotalen ska fortsätta.
För att uppnå en bra verksamhet behövs ett gott ledarskap samt engagerad och delaktig

Men Varbergs stad måste också tillåtas att växa på höjden utanför stadskärnan. Vi är måna om en levande stadskärna med bostäder, butiker och restauranger. På samma sätt ser vi det som viktigt att skapa förutsättningar för en positiv utveckling i hela kommunen.

Företagen är förutsättningen för Varbergs framgång. Ett gott företagsklimat skapar fler företag och fler arbetstillfällen. Företagens vilja och förmåga att ge sysselsättning är avgörande för att hålla nere arbetslösheten.

Vi vill förenkla och stötta för befintliga och framtida företagare. Utbildning, praktik och arbete leder till bättre integration. Främlingsfientlighet och rasism ska motverkas.

Samhället ska utgå från invånarna och det är därför viktigt att ta vara på kraften i det civila samhället genom att uppmuntra och skapa samarbeten med föreningar och organisationer.

Vi behöver samverka för att bygga ett bra samhälle.

Ordning och reda i kommunens ekonomi är en förutsättning för en hållbar utveckling. Välskött ekonomi skapar trygghet för såväl företag som hushåll och lägger grunden för en god tillväxt, fler arbeten och en trygg gemensam finansiering av välfärden. Vi är alla beroende av en politik som tar ansvar för en ekonomi i balans som ger stabilitet och uthållighet.

Vår strävan är att behålla oförändrad skattesats under perioden.


Kommunen är en serviceorganisation för människor i Varberg. Bästa möjliga service skapas med motiverade och kunniga medarbetare. Vi vill fortsätta stärka kommunen som attraktiv arbetsgivare. Ett exempel är att vi numera erbjuder alla anställda önskad sysselsättningsgrad.

Arbetet med en sänkning av sjukskrivnings- och ohälsotalen ska fortsätta.

För att uppnå en bra verksamhet behövs ett gott ledarskap samt engagerad och delaktig livet i Varberg.

Alexanderssoninstitutet arbetar med efterfrågad utveckling medan Campus är inriktat mot efterfrågad utbildning. Tanken är att fånga upp vilken utveckling näringslivet efterfrågar så att detta sedan kan matchas mot rätt utbud av utbildning, som i förlängningen ger studenter arbete och företagen utbildad, rätt arbetskraft.

Vi vill underlätta för mindre företag att delta i offentlig upphandling. Avgörande är hur förfrågningsunderlaget utformas.


Barn och utbildning


Grundläggande för vårt välfärdssamhälle är att skolan har tydligt kunskapsfokus där kunskap vilar på delarna fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Elever och föräldrar skall kunna känna tillit till att deras skola håller hög kvalitet och där varje elev har möjlighet att utvecklas och nå samtliga mål som anges i skolans styrdokument. Tidiga insatser skall göras för att fånga upp särskilt utsatta barn. Samverkan mellan BUP, skola, elevhälsa och sociala myndigheter ska underlättas.

Skolorna skall ha likvärdiga förutsättningar.


Förskola

Varberg växer, barns vistelsetider ökar och gruppernas storlek är på många håll stor.

Byggnation av ett flertal nya förskolor är påbörjad. Vi ska bygga hållbart, det ska byggas energieffektivt och miljömässigt optimalt, men vi ska också bygga ekonomiskt över tid.

Föräldrarna i Varberg ska även i fortsättningen ha möjlighet att välja olika former av barnomsorg i kommunen såsom vårdnadsbidrag och pedagogisk omsorg.


Vi välkomnar att förskolor profilerar sig - oavsett om det är kommunens egna eller fristående förskolor. Vi är positiva till att förskolans barn ska ha tillgångtill digitala redskap i form av

t ex läsplattor och datorer.

Vi anser att storleken på barngrupperna måste kunna vara flexibel. Grupperna bör inte vara större än nu och vi kommer att verka för att de minskar. Varberg har som en av de första kommunerna erbjudit förskolelärare möjligheten att bli förstelärare. Detta kommer ytterligare att förstärka den redan höga kompetens som finns i våra förskolor.


Grundskolan

Antalet elever ökar och nya skolor håller på att byggas eller projekteras. Elevernas resultat i Varberg har förbättrats men det kan bli ännu bättre. All forskning visar att läskunnigheten

i tidig ålder är helt avgörande för om elever senare lyckas med sina studier. Vi vill lägga ytterligare fokus på detta. Lusten och viljan att ta sig an matematikundervisningen måste också särskilt belysas.

Rektors och lärares kompetens och yrkesskicklighet påvisas i all forskning vara bärande för att lyckas. Tillsammans med lärarkår, skolledning och förvaltningsledning vill vi skapa goda förutsättningar för detta. Vi vill skapa ett gott samarbete för att stödja och stärka föräldrarollen. Vi har satsat extra på att höja lärarlönerna och vi vill fortsätta att höja lärarnas status.

Modern arbetslivsorientering (MOA), kommer att ersätta den sedan en tid nerlagda PRAO. MOA ska göra det möjligt för elever att kunna göra sina val av framtida studier enklare och motivera elever till bättre resultat. MOA ger insikt i arbetsmarknaden och möjlighet att träffa på olika yrken. Detta ska ske i samarbete med arbetsmarknadens parter.


Gymnasiet

Gymnasierna i Varbergs kommun bedriver en god undervisning med goda resultat.

Vi skall vara kloka och noggranna i val av vilka program och inriktningar som ska erbjudas.

Vi är stolta över att ha flera framgångsrika program med yrkesutbildning som i de flesta fall leder direkt till arbete.

Vi vill utveckla möjligheterna med lärlingsplatser. Gymnasial lärlingsutbildning har nu permanentats. Vårt mål är att alla elever skall vara anställningsbara efter avslutad skolgång.

Vi vill fortsätta att satsa på och erbjuda alla elever någon form av entreprenöriell utbildning.


Campus Varberg


Campus Varberg är en framgångssaga som erbjuder efterfrågade utbildningar, till förmån för studenter och näringsliv. Vi vill se över möjligheten för Campus att växa och utvecklas ytterligare.


Övrigt om skolan

Vi har nolltolerans mot mobbning, diskriminering och kränkningar.

Förutom att kränkningar, sexuella trakasserier, våld och hot i sig är oacceptabelt inkräktar

det också på lärmiljön i skolan. Vi anser att skolan måste bli bättre på det förebyggande arbetet mot mobbning. Vi är tydliga med att vi alltid tar den utsatte elevens eller lärarens parti.

Variation och valfrihet gällande vilken skola som barnet ska gå i ska så långt det är möjligt tillgodoses. Vi är därför positiva till fristående drivna förskolor och skolor.

Varje skola bör överväga att införa daglig fysisk aktivitet i grundskolan – gärna i samarbete med det lokala föreningslivet. Daglig fysisk aktivitet i skolan har visat sig ge positiva resultat på elevernas resultat och slutbetyg.

Vi vill stärka informationsinsatserna och arbetet mot narkotika och droger i skolan och i samhället i stort.


Omsorg och stöd


Att känna sig trygg i vardagen är viktigt för vår trivsel och därmed vår hälsa.

Varberg ska vara en bra kommun att åldras i. Viktigt att känna trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället.

Varberg skall också vara en bra plats att leva i för dem med olika typer av funktionsnedsättningar. Tillgängligheten är viktig. Målet är att alla medborgare skall kunna ta del av samhällets totala utbud. Vi vill systematiskt bygga bort befintliga hinder för tillgänglighet och understryker vikten av att bygga rätt från början vid nya anläggningar.

Dialog med Kommunala Handikapprådet är viktigt.


Det är viktigt att visa förståelse och respekt för att äldre inte är en homogen grupp med samma behov och önskemål. Valfriheten ska även gälla de äldre. Politiken måste såväl klara av att ge vård och omsorg av hög kvalitet till den som behöver det, som att möta utvecklingen med allt mer friska och självständiga äldre.

Att vi har boenden som möter allas varierande behov av omsorg och trygghet, t.ex. vård- och omsorgsboende och trygghetsboende är avgörande.

Dialog med Kommunala Pensionärsrådet är viktigt.

Omsorgen skall vara präglad av valfrihet, hög kvalitet och ett värdigt bemötande, samt vara tillgänglig för alla som är i behov av den.

Grunden för alla bedömningar måste vara respekt och en inställning att varje människa är en egen individ, med egna tankar, önskemål och intressen som har rätt till en god livskvalitet.

Vi vill arbeta för att öka kvaliteten i hemtjänsten. Vi vill sätta människan i centrum och skapa trygghet genom att så långt som möjligt tillhandahålla samma personal runt den enskilda vårdnadstagaren samt fortsätta utbildningen av vård- och omsorgspersonal för att ständigt höja kvaliteten i omvårdnaden och tillvarata nya kunskaper. För att säkerställa tryggheten i vårdkedjan kommer vi att bevaka så att det nya avtalet med hemsjukvården leder till bättre samarbete med hemtjänsten.

Måltider som serveras i olika boende skall hålla hög kvalitet.

Vi vill ta tillvara IT så att alla äldre som så önskar kan använda internet för olika tjänster, som kan öka kontakten med omvärlden och underlätta det dagliga livet. En rad nya e-tjänster finns tillgängliga inom socialtjänsten och fler är på väg. Vi vill ligga i framkant och testa dessa.


Uppleva och göra

I Varberg ska vi kunna må bra genom hela livet, dels genom att uppleva och ta del av det utbud som finns kring natur, idrott och kultur, dels genom att själv vara en del i utvecklingen av nya upplevelser, uttrycksformer och aktiviteter. Oavsett bostadsort, ålder och eventuella funktionshinder ska man ha tillgång till ett rikt kultur- och fritidsliv. Vår ambition är att Varberg ska utvecklas till en spännande och nytänkande kultur- och idrottskommun.


Alla behöver röra på sig för att må bra och därför är det viktigt med ytor för spontan lek och rörelse. Vi vill fortsätta satsningarna på att förbättra Varbergs lekplatser genom att i nära samarbete med barn och föräldrar bygga om/nybygga en lekplats om året i stadsområdet och i lämplig tätort. För att ytterligare bidra till rörelse vill vi att det etableras näridrottsplatser i samband med nya bostadsområden, samt att våra motionsspår, vandringsleder och ridleder underhålls och moderniseras.


Vi vill arbeta för en hållbar stadsplanering med gröna och levande ytor runt om i staden. Strandpromenaden är ett av de absolut populäraste stråken att vistas på och vi vill med varsam hand fortsätta utveckla och förbättra den, men vi vill även förlänga strandpromenaden till Getterön i och med att Västra centrum byggs samt bidra till nya stråk i öst-västlig riktning.

Utvecklingen av nya mötesplatser med en medveten konstnärlig gestaltning ska fortsätta i serviceorter och på landsbygd. Utformningen av mötesplatser och konstnärlig utsmyckning ska ske i nära samarbete med byalag/samhällsföreningar.


Varberg och Apelviken är vida känt för sina fantastiska förutsättningar för surfing. Vi vill satsa på surfkulturen i Varberg genom att successivt utöka service av olika slag längs Apelvikens unika strand. Varberg ska fortsätta sitt varumärkesbyggande kring kommunen som centrum för spa, bad och surfing.


Varberg vill fortsätta de senaste årens stora satsningar på idrotten. De två största projekten under mandatperioden är att bygga en anläggning för gymnastik och friidrott i Trönninge, samt en ny anläggning för bad- och simverksamhet i staden. Den nya bad- och simhallen ska bli en anläggning som på ett rimligt sätt möter behoven ifrån såväl äventyrssugna familjer och motionssimmare, som föreningar, skolor och simskola.


Vi vill även se en fortsatt utbyggnad av konstgräsplaner och idrottshallar för att möta de behov, som ställs ifrån föreningar och skolor. Barn och ungdomar är den prioriterade målgruppen, men Varberg ska ha anläggningar för både bredd- och elitidrott. Vi ser positivt både på olika former av finansiering och på olika former av drift i idrottsanläggningarna.


Varberg ska ha ett ökat fokus på att resurserna fördelas jämställt mellan pojkar och flickor, såväl inom ekonomiskt och personellt stöd som inom framtida investeringar. Kommunen ska stödja föreningslivet aktivt och ha en fortsatt god dialog med kultur- och fritidslivets aktörer.


Kultur bidrar till att berika och utveckla människor genom hela livet. Efter att kulturhuset Komedianten byggdes går nu utvecklingen vidare med att göra våra lokalbibliotek till lokala kulturcentra. För att öka tillgängligheten ska meröppna bibliotek införas på prov. Varberg ska även fortsatt ligga i framkant inom konstområdet, men satsa på att mer medvetet arbeta med konstnärlig utsmyckning och miljögestaltning. Vi ska bevara och levandegöra vårt gemensamma kulturarv, särskilt kring Varbergs fästning och Grimetons radiostation.


Barn och ungdomar är prioriterade inom kulturområdet och kommunen ska arbeta aktivt med att nå ut med kulturen till alla elever. Kulturskolan ska fortsätta sitt arbete med att bredda verksamheten och nå ut till ännu fler barn och unga än idag. De olika aktörerna inom kultur och folkbildning ska även framöver stödjas, så som lokala arrangörsföreningar, hembygdsföreningar och studieförbund.


Kommunen ska ha en ungdomsgårdsverksamhet som består av ungdomens hus i staden, samt fasta ungdomsgårdar vilka kompletteras med en mobil ungdomsverksamhet. De olika verksamheterna ska utgå ifrån ungdomars egna idéer, intressen och engagemang. Varberg ska även på andra sätt arbeta med att ge ungdomar möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och i den miljö där de befinner sig.


Bygga, bo och miljö



Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen.

Spännande stadsutveckling och goda kommunikationer gör att Varberg är attraktivt för både boende och företagande.

Varberg är en tillväxtkommun och som sådan har vi en utmaning på bostadsmarknaden.

Det är viktigt att byggnation sker med olika upplåtelseformer - både hyresrätter, bostadsrätter, villor och flerfamiljshus. Med en bra blandning skapar vi integration i samhället. Vi ser behov av olika boendeformer för äldre.


Antalet nyproducerade bostäder skall öka genom en hållbar och kostnadseffektiv utbyggnad. Det skall vara lätt att välja hållbara resealternativ, dvs. cykla, gå och använda kollektivtrafik.

Många nya bostäder kan byggas genom förtätning i centralorten och serviceorterna. Det är klokt eftersom det då redan finns utbyggd service i form av förskolor, skolor, affärer, teknisk service mm. En förtätning innebär att vi tänker på samhällsutvecklingen som en hållbar helhet, där resurserna utnyttjas på bästa sätt. Det är ofta såväl socialt, ekologiskt som ekonomiskt mest hållbart. Samtidigt är det viktigt att förtätningen sker med varsam hand och med hänsyn till omgivningen.

Främst längs kusten finns ett flertal äldre fritidshusområden som alltmer används som permanentboende. I bostadsbristens Varberg är det en stor möjlighet. Dessa områden omvandlas successivt till åretruntboende. Det är viktigt att även denna omvandling sker med försiktighet och att varje plats omvandlas utifrån sina förutsättningar.


Det finns ett stort behov av bostäder på många orter runt om i kommunen. För att stimulera byggnation på dessa orter, är vi positiva till kreativa lösningar såsom t ex dubbel markanvisning.

Den bästa jordbruksmarken ska i så stor utsträckning som möjligt skyddas från exploatering.


Vi vill skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Det skall vara lätt att göra rätt. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.

Kommunfullmäktige har antagit dokumentet ”Inriktningar för hållbarhetsarbetet i Varberg”. Inriktningarna är: Varberg visar vägen, Livskraftiga ekosystem, Välmående samhälle och Hållbar resursanvändning. Under mandatperioden skall arbetet konkretiseras.

Genom tydliga ägardirektiv till våra bolag vill vi försäkra oss om att hållbarhetsaspekterna och kostnadseffektivitet genomsyrar alla verksamheter inom Stadshuskoncernen.

Vi vill fortsatt bygga ut fjärrvärme för en bättre miljö

Vi vill ha ett tydligt miljö- och klimatperspektiv vid all offentlig upphandling

Vi är positiva till förnybar energi och är öppna för innovativa lösningar.

Vi vill systematiskt arbeta för skapa en giftfri miljö kring våra barn.

Skolmåltiden är viktig och påverkar lärande, hälsa, miljö och vårt landskap. Vi vill öka andelen ekologiska livsmedel i måltiderna. Detta skall ske på ett sätt så att den lokala produktionen stimuleras vilket ger ökad biologisk mångfald.


Vi vill arbeta för att ta fram system för att minska matsvinnet genom analyser av portionsstorlek, befintligt svinn, produktion m.m.

Vi vill verka för en ny modern återvinningscentral. Genom samarbete med idrottsklubbar och andra föreningar i Varberg vill vi stimulera till en hög grad av återbruk.


Trafik och infrastruktur



Enskilda människors och företags vilja att agera klimatsmart skall stimuleras. Att utveckla förutsättningarna för hållbara resor och transporter kommer att efterfrågas alltmer.

Andelen resande med stadslinjenätet i Varberg är låg jämfört med andra kommuner. För att öka den andelen krävs ett nytt linjenät med tätare trafik. Det vill vi satsa på.

Kollektivtrafiken skall fungera bra – såväl på landet som i staden.


Västkustbanans dragning i tunnel under Varberg är beslutad. Vi tycker det är bra att stationen hamnar i centrum. Det är bra för de studenter som reser till Campus Varberg, det är bra för företagen i Varberg som har rekryterat medarbetare som pendlar in och det är bra för många av Varbergsborna som pendlar ut med Öresundstågen och Viskadalsbanan till studier och arbete.

Vi vill verka för att pendelstationen i Väröbacka kommer på plats så fort som möjligt. Fram tills dess skall busstrafiken till/från Åsa station vara ett attraktivt alternativ.


Det är viktigt att cyklingen sker i säkra miljöer, inte minst när det gäller barns cykling till och från skolan. Vi vill bygga nya och underhålla gamla cykelleder på ett bra sätt som stimulerar arbetsresor.

Det är viktigt att bevaka att hänsyn tas till säkra cykelmiljöer vid varje nybyggt område.

Att färdigställa Kattegattsleden, ett samarbetsprojekt för att bygga en cykelled mellan Göteborg och Helsingborg (32 mil) i havsnära läge, under de kommande åren är angeläget.

Vi vill vi ta fram en ny cykelplan för att kunna planera utbyggnadsordningen av nya

gång- och cykelvägar. På vintern är det viktigt att prioritera vinterhållningen på gång- och cykelvägarna. Vi vill fortsätta arbetet med bättre belysning på vissa gång- och cykelvägar.


Lassabackarondellen är en kritisk trafikpunkt i Varberg. Vi vill genomföra åtgärder för att förbättra flöden, trafiksäkerhet och minska sårbarheten i trafiksystemet.

Med vår positiva framtidstro för Varbergs Hamn är det ytterst viktigt att bygga bra lösningar här. Vi vill målmedvetet arbeta för att flytten av hamnen lever upp till strävan att bygga en modern och yteffektiv hamn.


Man skall kunna bo och verka i hela kommunen. Ett väl fungerande vägnät är en förutsättning för det. Vi vill kraftfullt verka för att höja standarden på 41:an (Boråsvägen) och 153:an (Värnamovägen).


Det är viktigt att arbetet med att identifiera miljöer där tillgängligheten kan förbättras fortgår och att föreslå och genomföra lämpliga åtgärder


För att kunna bo och verka i hela kommunen är också ett väl utbyggt bredband en viktig förutsättning. Det arbetet pågår.



Varberg 2014-10-




……………………………………….. …………………………………….

Ann-Charlotte Stenkil (M) Harald Lagerstedt (C)




………………………………………. …………………………………….

Tobias Carlsson (FP) Stefan Edlund (MP)





……………………………………….

Kerstin Hurtig ( KD)





Seniorkort i Varberg med i budgeten 2018?


Om jag vill driva seniorkort i Varberg (kostnad 2,5 - 8 miljoner ) finns ingen majoritet idag måste jag då köpa S budget?

Eftersom rådande majoritet Alliansen + MP kan "tänka sig" men inte hade det i innevarande budget återstår att se var finns det för möjligheter att påverka.

S+V+SPI har ingen majoritet men kan naturligtvis stå för frågan ihop i en S-budget till hösten.

SD säger sig att prioritera skolfrukostar som är en högkostnadsfråga upptill 18 miljoner och är inte pigga på att ansluta. De har sin egen budget att tänka på och i slutändan lägger de ner rösterna och är passiva röststödjare till Alliansen+ MP.

MP kommer inte att jobba för frågan. De var inte ens uppe i talarstolen när frågan om seniorkort var uppe och motiverade sin inställning. De gömmer sig i alliansmajoriteten. Resten av småpartierna L och KD gör samma sak.

Främsta argument för seniorkort i opinionsbildningen är att det redan är infört i Halmstad och Kungsbacka i Halland och stor del i Västra Götaland.

Ingen vet idag hur de olika budgetarna lokalt kommer att se ut till hösten vilka prioriteringar som finns men självklart sätter S en ribba att det är lätt att köpa deras förslag som redan låg i budget i höstas. Men då får man också köpa hela paketet av allt de föreslår.

Inom alliansen är det fem partier som ska komma överens och samtliga dessa vill inte ge S en gratisfråga lokalt att driva i valrörelsen.

S har den gångna valperioden fått igenom en hel del med hjälp av Alliansen och MP bl.a. friidrottshall i Trönninge, Ny skola i Trönninge och Simhallsatsningen på Håsten. Full pott skulle jag vilja säga.

När S ville förstärka med AFA-pengar i budgeten ville inte alliansen ha detta med i sin budget men välkomnade naturligtvis förstärkningen som kunde ses i bokslutet. Samma sak med försäljning av stugtomter i Apelviken. Sedan föreslog alliansen själva detta.

Alliansen har utan att blinka välkomnat alla statliga pengar från regeringsbudgeten och därigenom sluppit skattehöjningar.

Mellan mig och Alliansen+ MP skiljer just nu i Varberg 2,5- 8 miljoner om jag vill införa seniorkort. Naturligtvis kan jag hitta besparingar, föreslå intäkter och skjuta på saker som genererar driftsutgifter.

Jag lär få återkomma i frågan för jag kommer att driva frågan oavsett och vägen är lite för enkel för mig att sluka en S-budget rakt av som jag inte vet hur den ser ut i höst.

MP:s maktfokusering kommer att knäcka partiet !


Den 7 september 2016 lämnade jag Miljöpartiet och ser dem nu som ett av de andra partierna varken bu eller bä alltså.

Rent teoretiskt är jag fortfarande kvar då jag upptar en ersättarplats i kommunfullmäktige och en ordinarie plats i kultur- och fritidsnämnden i Varberg.

Min inställning är att lämnar man ett parti ska man också lämna de platser man fått med hjälp av partiet. Nu är MP i Varberg så svaga att de har ingen att sätta in efter mig. Så svaga är MP lokalt i min kommun. Dessutom finns upptill en till fd miljöpartist som hoppat av partiet som fortfarande är ersättare i servicenämnden.

När Lena Mellin skriver i Aftonbladet att Miljöpartiet måste skärpa till sig för att överleva bortser hon från den intensiva debatt som pågår i fb-gruppen Grön Omstart

Helt klart är att ledande miljöpartister hellre kommunicerar med ledande socialdemokrater än sina egna medlemmar och sympatisörer.

Lokalt kan det se annorlunda ut då det är andra frågor och kanske andra typer av samarbeten. Jag frågade mig i en lokal artikel vad vill MP med medlemmarna och vad ska de ha dem till? Kan man inte svara på det så kommer samma fråga inför valet att vara. Vad ska väljarna med MP till?

CETA-avtalet splittrar Miljöpartiet !


Var står MP när det gäller CETA-avtalet?

Läser man Birger Schlaug:s blogg och klickar in Pernilla Stålhammar (MP) finns EN hållning att MP är FÖR CETA-avtalet även om de varit kritiska på en del områden och hon var också en av de som fränast ville att de "fyras gäng" skulle inordnas i riksdagsgruppen.

I EU-parlamentet sitter de fränaste kritikerna just i den gröna gruppen och Max Andersson (MP) kallar det för ett historiskt dåligt beslut när parlamentet röstat ja till CETA.


Å andra sidan så har nu regeringen rekryterat Greenpeace Sverigechef Annika Jacobsson som sakkunnig och tystat ner CETA-kritiken i Sverige medan Greenpeace EU förbehåller behåller sitt oberoende och uttalar sig kritiska till CETA-beslutet.

Centern har bra siffror i opinionen men klarar inte föryngringen i partiet i Varberg !


En ledare i HN tar upp centerns förgubbning och förgumning i Varberg. Ett parti som har stora framgångar just nu i opinionen och en slagkraftig partiledare Annie Lööf har ungdomar i C det ganska svårt att göra sig hörda i Varberg.

Centern har erkänt skickliga och duktiga politiker i Varberg. De är duktiga att ta fram underlag och ha möten. Men når de ungdomarna? Framstår de inte som FÖR duktiga och mötena FÖR tråkiga? FÖR DUKTIGA att kunna visa upp FÄRDIGA STÄLLNINGSTAGANDEN?

Inbjuder centern som är ett av de styrande partierna i Varberg till ungdomlig mersmak? Deras gamla förankring på landsbygden håller nu på att bytas ut mot en helgonförklaring av ett tunnelprojekt där stationen naturligtvis ska ligga CENTRALT dvs där centern har minst röster. Dessutom ett Västerport vid hamnen och förtätning av staden är det där centerväljaren finns?

Centern håller på att ömsa skinn från gamla landsbygdscentern till nya Stureplanscentern och där är inte Varbergscentern än men på god väg. Ska centern locka yngre så är frågan vad lockar man med? Jo ett tunnelbygge med stationen i centrum och Västerport.

Om centern växer i Varberg vad ska man använda sin makt till? Jag ser att ett växande centern i Varberg bara kan växa i stan eller? På landsbygden är man ju redan starka och ungdomar dras till städerna inte till vischan.

Ser att centern i Varberg lagt ner stort arbete att det är i kustbandet stan ska växa med pendelstråk vid Norra Kustområdet där en fördjupad översiktsplan tagits. Det byggs samtidigt ett Idrottscentrum med ny skola i Trönninge strax nordost om stan. Ett läge som är lika mycket landsbygd som stadsnära.

Söderut håller staden Varberg att växa sig samman med Träslövsläge och Breared söder om staden som har begåvats med både COOP och systembolag. Utvecklingen lär fortskrida med fortsatt byggnation.

Den som beskådat centerns senaste kommunlista ser att det finns gott om erfaret folk men var finns de yngre som ska ta vid?

Centerpartiet kommunlista 2014 Varberg

Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än de som står nedan.

1.Harald Lagerstedt, 45 år, Lantmästare, Valinge
2.Eva Pehrsson-Karlsson, 61 år, Trädgårdsarbetare, Värö
3.Christofer Bergenblock, 39 år, Gymnasielärare, Träslövsläge
4.Lena Språng, 48 år, Projektledare, Karl Gustav
5.Stefan Stenberg, 58 år, Kommunpolitiker, Stråvalla
6.Anna-Karin Gustavsson, 54 år, Förskollärare, Sibbarp
7.ViviAnne Johansson, 71 år, Senior/Lantbrukare, Veddige
8.Christian Persson, 39 år, Kontorschef/Företagare, Tvååker
9.Olof Helmersson, 65 år, Lantmästare, Trönninge
10.Susanna Thunberg, 43 år, Teknikinformatör, Norra Näs
11.Karolina Mourou, 40 år, Företagare, Träslöv
12.Kristina Lindfeldt, 49 år, Biolog, Tofta
13.Ulla Öhman, 69 år, Arkitekt, Varberg
14.Maria Pettersson, 42 år, Specialistsjuksköterska, Derome
15.Johan Carlsson, 38 år, Lantbrukare/Metallarbetare, Rolfstorp
16.Ulrika Rylin, 34 år, Företagsrådgivare, Tvååker
17.Stefan Bengtsson, 40 år, Gruppledare, Skällinge
18.Camilla Bengtsson, 47 år, Klubbchef, Träslöv
19.Erling Andersson, 67 år, Lantbrukare, Tvååker
20.Annelie Bengtsson, 44 år, Sjuksköterska, Sibbarp
21.Louise Blixt-Modée, 38 år, Undersköterska, Skällinge
22.Ingemar Andersson, 73 år, Pensionär, Hunnestad
23.Gun Svensson, 63 år, Lantbrukare, Veddige
24.Ove Karlsson, 54 år, Sågverksarbetare, Värö
25.Frida Carlsson, 31 år, Företagare, Rolfstorp
26.Lennart Karlsson, 61 år, Enhetschef, Träslöv
27.Magnus Sundin, 50 år, Elektriker, Varberg
28.Carin Lagerstedt, 40 år, Kanslist, Valinge
29.Sven-Anders Svensson, 59 år, Ekonomiansvarig, Tvååker
30.Sven-Gunnar Niklasson, 44 år, Platschef, Kärradal
31.Magnus Henningsson, 49 år, Lantbrukare, Värö

Seniorkort för äldreresor ännu inte infört i Varberg men kan bli aktuellt i budgeten i höst !

En motion som jag ihop med SPI lämnade in för tre år sedan om fria bussresor (modell Halmstad) gällande pensionärer över 75 år avslogs av kommunfullmäktige den 14 februari 2017.

En likartad motion inlämnad senare behandlade seniorkort inlämnad av (S) besvarades samtidigt på samma fullmäktigemöte.

S har gått ett steg längre och satt gränsen vid 70 år i sin alternativa budget i höstas.

Nu hjälpte inte detta: Kommunfullmäktiges majoritet bestående av allianspartierna och dess stödpartier MP och SD avslog båda motionerna.

S fick i kommunfullmäktige stöd av V och SPI (samt mig på läktaren).

Seniorkort används i bl.a. Halmstad som har samma styre som Varberg och sedan min motion skrevs sänkt gränsen från 75 år till 70 år.

I Kungsbacka infördes fria resor för 65+ efter det min motion skrevs i en alliansstyrd kommun.

Seniorkort finns i grannregionen och kan se olika ut i Västra Götaland med varierande åldersgränser för seniorer.

Reservation från S i Varberg

Miljöpartiet i Varberg – ska NI gå till val ihop med Alliansen ni sitter ju i majoriteten?

Inget annat parti än Miljöpartiet i Varberg har SKRIFTLIGEN uttalat att de INTE har förtroende för mig och TAR AVSTÅND från mig. Det gör valet väldigt lätt för mig. ALLA ANDRA PARTIER har MITT FÖTROENDE utom Miljöpartiet i Varberg.

Ett parti som så hängivet alltid slåss för majoritetsintresset och MAKTEN kommer förr eller senare att utmanas. Vad vill de? Varför slåss de så hängivet för majoritetssamarbetet? Ska de gå till val ihop med Alliansen då de tycker likadant?


Vilset bland partierna och bara ett och halvt år till valet !


Om jag skulle vara partistrateg skulle jag inte vilja hålla socialdemokraterna i handen. S framstår som de stora förlorarna sedan valet 2014.

Om man ställer samman olika opinionsmätningar är S det parti som backat mest sedan valet. Nedan kan vi se hur olika partier backat och vilka som går framåt.

Sverigedemokraterna + 4,2%

SD har haft en framgångsvåg som saknar motstycke och de andra partierna verkat tagna på sängen. Inom SD finns en önskan om att bli legitimerade men också en tro att framgångsvågen fortsätter. Då gäller det framför allt att bli ett bredare parti och hitta frågor än enbart missnöje med invandring.

Moderaterna - 1,7 %

Moderaterna är det mesta andrahandsvalet hos resten av alliansen och SD och har potential. Det har dock varit oklart om AKB har den ledarställning som krävs för att samla alliansen och SD som stödtrupp. Samtidigt finns de typ Odenberg som hellre ser en storkoalition mellan S och M om "röran fortsätter".

Liberalerna -0,5 %


Med Jan Björklund kvar vid rodret tycks inga större förändringar ske.

Kristdemokraterna - 1,3%

Om alliansen ska överleva krävs att KD håller sig över riksdagsspärren men frågan är om det finns en allians om de inte kan ena sig inför höstens budget?

Centern + 4%

Annie Lööf har framgångsvind men på bekostnad av andra allianspartier. Kortsiktigt är C vinnare men frågan är om det håller fram till valet? Av taktiska skäl ska inte regeringen fällas och utlösa en regeringskris med risk för nyval men att inte vilja ha en gemensam alliansbudget före valet är inte säkert att det gynnar C.

Socialdemokraterna - 3,7 %

S har ett guldläge. Regeringsbildare och en splittrad allians. Men enda hållet är inte den egna politiken utan att göra upp med andra på deras villkor. Det har S lyckats med bra hitills men framgång i opinionen för andra partier kommer att sätta press på S.

Miljöpartiet - 1,9 %

Miljöpartiet fortsätter att hävda att det är i regeringen de kan påverka. Det har medfört stort medlemstapp och frågan är om partiet kan kallas grönt längre? MP:s svaga medlemsorganisation och att sätta MAKT framför IDEOLOGI kommer att göra MP till ett ständigt krisparti så länge de hävdar att de är med och styr.

Vänsterpartiet + 1,7 %

V har dubbla roller. Oppositionsparti men maktparti vad gäller budgeten.Utan V ingen rödgrön budget men deras oppositionsroll är svår då de samtidigt stöttar regeringen som å andra sidan gärna vill göra blocköverskridande överenskommelser.

Feministiskt Initiativ - 1,1 %

F! finns i skymundan men ändå det största partiet utanför riksdagen. Klart rödgrönt parti som måste kämpa hårt för att klara av att både synas och höras. Kan överraska i valet 2018 och trivs bäst i rödgröna styren.

Grön Ungdom vill mjuka upp regeringens migrationspolitik !


Det har varit osäkert hur¨nära Grön Ungdom står regeringen i migrationspolitiken. Tidigare har Grön Ungdoms ledarskikt mest utmärkt sig genom att håna gruppen Grön Omstart och ta avstånd från diskussionen där som haft kritik mot MP i regeringen.

Nu verkar det som Grön Ungdom kommer att få svårt att driva sin linje på Miljöpartiets kongress om det inte vill utmana regeringspartiet MP.

Ett tag gick Grön Ungdom ut med att det var det enda ungdomsförbundet som drev samma linje som moderpartiet. Isf intressant att se om det skiljer något efter nästa MP-kongress.

Region Halland släpar efter när det gäller hållbarhet och miljötänkande !


När det gäller hållbarhet och miljöarbete så är det Värmland, Västra Götaland och Skåne som tar täten i landsting/regionerna.

Landstingen är mer hållbara än kommunerna med tuffare klimatmål, mer ekologisk mat, mindre fossila investeringar och bättre uppföljning av upphandlingskrav. Ändå är det långt kvar. Klimatanpassningen har halkat efter, engångsartiklar slängs på löpande band och ledningarna ratar miljöcheferna. Det visar den rankning av landstingens och regionernas hållbarhetsarbete som Aktuell Hållbarhet gjort tillsammans med Dagens Medicin.

Enkätdelen och Koladadelen

Jag bevakar av naturliga skäl min egen Region Halland som är den region som är sig själva närmast och som säger sig inget har att lära genom sammanslagning eller uppdelning. För mig är det en bedrövlig läsning med tanke på att Miljöpartiet ingår och har ingått i styret sedan 25 år tillbaka. Går således ej att skylla på att då satt vi i opposition.

Enkätdelen frågor med svar:

1. Har landstinget/regionen ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser från sina verksamheter?

Hallands svar : 0

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

Hallands svar 0 (är på gång)

3. Sitter landstingets/regionens miljö- eller hållbarhetschef i ledningsgrupp?

Hallands svar : 0

4. Har landstinget/regionen utbildat personalen i miljöfrågor under de senaste tre åren?

Hallands svar : 1

Koladadelen nyckeltal och svar:

Antibiotikaförskrivning, recept/1000 inv

Hallands andel i genomsnittet

Avfallsåtervinning i sjukhusfastigheter, andel (%) (U60551)

Hallands andel sämst av alla

Ekologiska livsmedel i landstingets verksamhet, andel (%)

Hallands andel : 28 % (grannregioner Skåne och VG ligger på 39-40%)

Energianvändning i verksamhetslokaler, kWh/kvm BRA

Halland efter Skåne och Värmland men bättre än Västra Götaland

Min uppfattning är att Halland gärna vill tala om hur bra de fungerar som egen region och då oftast nämner sin exemplariska sjukvård och hur nöjda patienterna är med den men har en del att göra på hållbarhetsområdet och miljötänkande. Miljöpartiet har inte gjort större väsen av sig utan de ledamöter som sitter med gör det av egointressen för posternas skull och inte för att driva politiken framåt.

Bygg klart Fästningsbadet i Varberg !


Fästningsbadet har varit en mångårig följetong i de politiska instanserna i Varberg

Själv ville jag avstyra att en Friidrottshall sambyggdes med skolan i Trönninge men då hade Sparkbankstiftelsen avstått med sitt bidrag. Jag fick i stort bara med mig SD den gången och samtliga partier körde över oss och nu står snart allting färdigt ute i Trönninge. Jag hade en försiktighetsprincip att jag befarade att bygget blev för dyrt och att det inte kändes klart med anslutningsvägar och skulle bli en stor belastning söderifrån genom Lassabacka som ett av många skäl.

Vad gäller det nu aktuella ärendet fästningsbadet vill tre partier partier avstyra projektet: Centern, Miljöpartiet och KD. Samtliga anser att kostnaderna skenat iväg.

En revisor har gått igenom projektet och kritiken är svidande.

Kommunrevisionen har gått igenom allting med följande frågeställningar,

1.Bakgrund, syfte och avgränsning

Revisorerna har identifierat behov av att klargöra hur ärendet ”Fästningsbadet” har hanterats utifrån olika perspektiv.

Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma huruvida hamn- och gatunämnden haft en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll över processen ”Fästingsbadet”.

Följande huvudsakliga frågeställningar ingår i granskningen:

•Vilka inledande underlag och kostnadsberäkningar (förstudier) för projektet har presenterats för politiken?

•Projektering och upphandling av konsulter?

•Beslutsprocessen och eventuella omprioriteringar under investeringsprocessen?

•Hur har projektorganisation och ansvar reglerats?

•Vem/vilka har fått vilka rapporter och vid vilka tillfällen?

•Vilka beslut har politiken fattat med anledning av redovisade utfall och avvikelser?

•Hur har delegationsordning tillämpats?

•Hur har kommunens egna riktlinjer och styrande dokument för liknande investeringar tillämpats?

•Samspel och ansvarsfördelning mellan förvaltning - nämnd - kommunstyrelse och kommunfullmäktige i ärendet?

•Vilka förklaringar finns till de ekonomiska avvikelserna?

•Vilken ”kontrollapparat” har kommunen haft i projektet?

•Hur avses projektet drivas vidare (tidsaspekter, kostnadsramar mm)

1.Analys och bedömning (kommunrevisionen)

Revisorns bedömning är att den första framtagna kalkylen/budgeten var förödande för projektets effektivitet och genomförande. Den ursprungliga kalkylen har haft en ”förlamande effekt” på verkställigheten i projektet. De första utredningarna som gjordes efteråt visade en dubbel investeringskostnad. Hade man vid detta tillfälle politiskt tagit ställning till om investeringen var rimlig så hade man genomfört projektet för länge sedan enligt revisorns bedömning. Har man inte gjort en riktig projektering från början blir det svårt att bedöma och analysera kalkyler över tid. Det blir som att jämföra äpplen med päron.

Revisorns bedömning är också att förvaltningen haft en hög ambition i att försöka utreda och hitta kostnadseffektiva alternativ också beroende på avsaknad av politisk beslutskraft och att politiken beslutar om att ge uppdrag att återkomma med förnyad kalkyl snarare än att ta ställning till det som finns. Bristen på beslutskraft har också gjort att kostnader upparbetats under alla år.

Revisorns avslutande slutsats är att kostnaden att inte genomföra Fästningsbadet nu i princip är lika hög som att genomföra den eftersom man annars går miste om bidraget från Sparbanksstiftelsen.

" Idag
Prislapp till i dag: 15,3 miljoner kronor.
Totalt beräknas prislappen landa på 34,1 miljoner. Av detta står Sparbanksstiftelsen för 15,5 miljoner kronor. Granskarna menar att bristen på beslutskraft har gjort att kostnaderna har upparbetats under alla år. Slutsatsen är att det blir lika dyrt att inte genomföra Fästningsbadet som att genomföra den, eftersom man annars går miste om bidraget på 15,5 miljoner kronor från Sparbanksstiftelsen."

Miljöpartister i Skåne och Västra Götaland sågar Reepalus vinsttak inom vården !


Vinsttak inom vården (Reepalu) är en dålig idé tycker både ledande miljöpartister i Skåne och Västra Götaland.

"Åkesson menar att regeringen borde söka en bred uppgörelse med allianspartierna. Inte om vinsttak. Utan om ett system för att öka insyn, skärpa kontroll och därigenom öka kvaliteten i all skattefinansierad välfärd.

– Jag tror det är avgörande för tilliten till välfärdssystemet att vi ökar insynen. Medborgarna ska kunna följa varenda skattekrona man stoppar in i systemet. Och det här tror jag det finns bred enighet om i riksdagen, säger Åkesson.

Vad gäller själva vinsttaket gör Åkesson en uppdelning: Inom vården är det en dålig idé. Där kan taket tvärtom skapa problem genom att privata vårdföretag slås"

”Den begränsning av vinstuttag som föreslås riskerar att skapa en minskad tillgång till alternativa vårdgivare och därmed en försämrad tillgänglighet”, står det.

Regionrådet Birgitta Losman (MP), som även är gruppledare för Miljöpartiet i Västra Götaland, anser att Ilmar Reepalus utredning missar målet.

”Utredningen är väldigt ideologisk, men vi som står med fötterna i verkligheten ser att vi har svårt att klara välfärden utan privata utförare”, säger hon."

Livsmedelstrategin – hot eller möjlighet?


Regeringen har presenterat en livsmedelsstrategi.

Enligt regeringen innebär det större möjligheter att möta upp efterfrågan hos konsumenter som efterfrågar ekologiskt.

"Regeringen presenterar i dag en handlingsplan för att nå målen i den livsmedelsstrategi som presenterades förra veckan. Ett av målen i strategin är ett nationellt inriktingsmål som säger att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark år 2030. Ett annat nationellt mål är att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.
– Nu får vi in mål både för ekologisk produktion och ekologisk konsumtion. Nationella mål för ekologiska livsmedel har vi inte haft sedan 2010, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till Aktuell Hållbarhet."


Det finns dock en oro hos mindre lantbrukare som ser en "aktiebolagsstrategi", fortsatt nedläggning och sammanslagning av "olönsamma jordbruk" framför sig.

"På 1960-talet drev Socialdemokraterna en omfattande storleksrationalisering och 1990 genomfördes en avreglering och marknadsanpassning. Man ansåg att svenskt jordbruk kunde klara den globala konkurrensen. Resultatet av båda reformerna blev att nedläggningen av jordbruk och minskningen av vår självförsörjningsgrad aldrig har gått snabbare."

"Regeringens strategi för jordbruket är bara möjlig på södra Sveriges slättland. I skogs- och mellanbygder sätter de geografiska förutsättningarna stopp. Här kommer nedläggningen av jordbruk att fortsätta i allt snabbare takt, landskapet kommer att mörkna. Den sista försörjningsmöjligheten för oss som bor kvar blir att ta dyrt betalt för en naturromantisk bullerbyupplevelse. En konstgjord andning som finns kvar så länge den urbana medelklassen tycker att det känns trendigt att under några månader varje sommar köpa mat direkt från bonden och titta på gulliga lamm."

Hur löser vi att bygga bort bostadsbristen utan att tumma på inomhusmiljön i bostäder?


Läser Cornupocias blogg om bostadsministerns vägran att släppa på bullernivåerna. Det handlar om 55 decibel som oppositionen i riksdagen vill höja till 60 decibel.

Engagemang att utveckla bostäder med låga bullernivåer fanns hos Miljöpartiet i Varberg men det var ingen som nappade och då handlar det om att gå åt andra hållet.

Annars finns exempel på dåligt byggda studentlägenheter I Göteborg och då handlar det om undermåligt byggda lägenheter, temperaturer, fukt- och mögelskador.

Vi har otjänliga flyktingboenden i min kommun också som inte är av denna världen.

Själv bodde jag tidigare i ett svartmögelboende som jag försökte få uppmärksammat av Miljönämnden ägs av Varbergs kommun vars ordförande är en av de ledamöter i Varberg kommunfullmäktige som oroar sig för buller. Fick till svar att det inte är miljönämnden som ska se till detta utan det är fastighetsägaren som har ansvaret.

Fastighetsägaren (Varbergs kommun) håller just nu på med en utredning som sägs vara klar i februari vad som ska hända med fastigheten då det är diffust vad som ska göras.

Om det nu skulle behöva åtgärdas i kv Åkaren (någon form av renovering) jag bor i kommer antagligen kommunen att erbjuda containerboende för det finns ju inga andra lösningar i bostadsbristens Varberg.

Under tiden är alla överens om att bygga bostäder är bra. Bara inte bullervärderna överskrids.

Nytt tillläggsavtal gällande varbergstunneln ska underlätta genomförandet !


Nytt tillägsavtal ang varbergstunneln står det om i Hallands Nyheter:

Samtidigt står det nu klart att regeringen gett Trafikverket uppdraget att ta fram en ny nationell transportplan för 2018-2029 men om Varbergstunneln finns med i den är ännu oklart.

"Enligt avtalet kommer Varbergs kommun betala 391 miljoner kronor i stället för 290 miljoner för tunneln.
Regionen kommer att betala 283 miljoner i stället för 210 miljoner. I avtalet är man också överens om att sätta igång planeringen för en ny station i Värö på allvar.
– Det här är väldigt mycket pengar, samtidigt är det viktigt att vi får rull på detta, säger Ann-Charlotte Stenkil.

Fullmäktige fattar beslut den 14 februari och den 22 februari tas beslut i Regionfullmäktige."

Helt klart är att OM det blir ett nytt tågstopp på Västkustbanan är det Värö som gäller....inom tio år.

Arbetssamhället gör oss till slavar !


Antalet enkla jobb är en bristvara. Det är det de får söka som saknar gymnasie- och yrkesutbildning. Under tiden är det en bristvara på "kompetent" folk som har utbildning främst hos polisen, vården inom läraryrket. Arbetet är ständigt under diskussion. Hur vi fixar FLERA jobb snarare än BEFRIAR oss från jobbet.

Har du ingen utbildning riskerar du att alltid konkurrera om de enkla jobben i ett överflöd av arbetssökande och har du utbildning riskerar du att bli utkonkurrerad av någon som har bättre kompetens, aktuellare utbildning eller är yngre. Då återstår att söka de enkla jobben fast din kompetens och utbildningsnivå kanske kvalificerar dig till ett bättre jobb.

Roland Paulsen har insett detta att arbetet även om man har något styr ens liv. Arbetet gör dig till slav. Vi gör en massa meningslösa arbeten som uppfattas som tvång. De som saknar arbete måste ju ändå få någon form av överlevnadsinkomst.

De som arbetar måste således själva bli försörjda samt betala för dem som inte har. Samtidigt har produktiviteten i samhället ökat utan någon arbetstidsförkortning. Produktiviteten ökar i form av effektivare processer, automatisering och datorisering. Samtidigt har samhället blivit allt globalare med långa transporter och allt vad det innebär.

Olika former av bidragsformer har kommit till för att skapa jobb och svårplacerade grupper. Det är ändå med anställningar olika former i trygghetsnätet kan nyttjas: a-kassa, sjukkassa, föräldrapenning, semesterledighet, pensionsvillkor etc

Arbetet är ändå det som styr. Folk har mindre tid att umgås, engagera sig i föreningsliv och aktiviteter om det inte sker på arbetstid betalda aktiviter alltså. De som har råd att bäst nyttja fritiden är i regel de som också har pengar.