8 mars 2017

Idag 8 mars hade jag förmånen att få hålla tal vid den manifestation som hölls på Östercentrum för att uppmärksamma Internationella kvinnodagen. Det här var vad jag sa.


Jag är ARG
ARG för att jämställdhet och kvinnors rättigheter fortfarande är både provocerande och något som, på många håll i världen, ses som att det lättvindigt kan tas tillbaka efter en lång erövringskamp.

Jag blir förtvivlad och förbannad över att kvinnor som lever under hot från män måste gömma sig i stället för att fokus läggs på männen som hotar och slår.

Jag är trött på att statistiken varje 8 mars visar hur långsamt det går framåt för lika lön.
Att kvinnor i år får lön 3 minuter mer varje arbetsdag än förra året, men fortfarande,
i jämförelse med män jobbar 1 timme gratis.

Kampen för kvinnors rättigheter ser olika ut beroende på var vi är i världen, men den har ett gemensamt. Den behövs här och nu!
Vare sig vi kämpar mot sexuella övergrepp, för rätten till abort, för lika lön, eller
för rätten att klä oss och leva som vi vill.

Mänskliga rättigheter - kvinnors rättigheter - måste erövras och sedan hela tiden försvaras!
Ingenting får tas för givet!
Inte minst har vi sett det efter valet i USA, där Trump nedmonterar mänskliga rättigheter och jämställdhetssegrar i rasande fart. I Ryssland där kvinnomisshandel legaliseras. I Europa där rätten till abort ifrågasätts allt oftare.

Så mycket har hittills hänt
Så mycket har inte hänt
Så mycket borde inte ha hänt…


För ett par år sedan läste jag Susan Faludis bok Backlash.
Med fokus på 80- och 90-talen tar den upp motståndet jämställdhetskampen ställs inför. Jag ser det som en konstant vågrörelse över tiden.
Ett ökat motstånd mot lika rättigheter och möjligheter sammanfaller ganska ofta med oro i samhället. Ekonomisk kris, förändringar, ökade klyftor och osäkerheter som får vissa att allt starkare värna sina egna rättigheter genom att trycka tillbaka andra.
Det är det vi ser på många håll både Europa, USA och andra delar av världen just nu.
Det både skrämmer mig och gör mig ARG - men det ger också energi!
Det enda sättet kanalisera ilska är i positiv handling!
Jämställdheten har inte gått för långt – den går för LÅNGSAMT!
Våra rättigheter ska aldrig få tas ifrån oss!!!


En framgångsrik kamp bygger oftast på samverkan. Ett bred våg skapas där organiserade förkämpar går tillsammans för att skapa förändring.
Samtidigt behövs mottagare i politiken som ställer sig bakom att förändra lagstiftning och utöka rättigheter.

Ett bra exempel på just det är samtyckeslagstiftningen, där den som har sex med en person som inte deltar frivilligt ska dömas för brott.
Här har #FATTA varit drivande och Miljöpartiet, som också länge drivit frågan, varit en mottagare i regeringen för att driva fram lagförslaget.
Lagstiftning löser inte automatiskt alla problem, men det är ett sätt att tydliggöra vilka normer som ska vara basen i samhället.

Ett annat exempel är rösträttskampen.
Nästa år är det hundra år sedan riksdagen för första gången ställde sig bakom allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Det var en lång och utdragen kamp för att kvinnors röster skulle värderas lika viktiga som männens.
Att påminna oss om föregångarna, dom som i tuff kamp - ibland med livet som insats, gjorde det möjligt är viktigt! Här har SVTs serie Fröken Frimas krig bidragit till att lyfta fram dessa viktiga kvinnor, och en del män som stött kampen.
Jag är för alltid otroligt tacksam gentemot dessa kvinnor som gett MIG dom rättigheter jag har idag. Det bästa sätt vi kan tacka dom på är genom att föra kampen vidare -
för vi är inte i närheten av att vara i mål, vare sig i Sverige eller i någon annan del av världen.

Rösträttsfrågan var en fråga som kunde förena många, oavsett politisk tillhörighet, klass och till viss del också kön, för att den var så tydlig.
Det jag skulle vilja se nu är samma tydlighet - att vi många - oavsett kön, könsidentitet, ursprung, nationalitet, sexuell läggning, politisk färg med mera - tillsammans står upp för ALLAS lika rättigheter.
Vad som annars kan hända beskrivs så väl i en dikt av pastor Martin Niemöller:

I Tyskland hämtade dom först kommunisterna, och jag protesterade inte, för jag var inte kommunist;
Sedan hämtade dom de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten;
Sedan hämtade dom judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude;
Sedan hämtade dom mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.


Politiken är viktig när det gäller att förflytta samhällsnormer.
Jag är därför glad och stolt över att Sverige har en regering som tydligt tagit ställning som världens första feministiska regering. Det innebär att jämställdhet är avgörande i regeringens prioriteringar och där jämställdhetsbudgetering är ETT viktigt verktyg.

Här på Gotland pågår också arbetet med att jämställdhetsintegrera hela den nya Regionala Utvecklingsstrategin.
Främjandet av mänskliga rättigheter och levnadsvillkor för minoritetsgrupper ska också ingå som tydligare utpekade delar i det strategiska arbetet för en God och jämlik hälsa på Gotland 2018-2022.
Det kan låta som politiskt fluff – men det är just i övergripande strategier som sedan blir handlingsplaner som vi i politiken kan peka ut riktningen – HIT SKA VI!
och därmed sätta tryck i arbetet.
Sedan behöver vi alla er engagerade att hjälpa oss trycka vidare i alla delar av samhället!


Kvinnors rätt och möjlighet att bestämma över sina egna kroppar borde vara självklar! Vi vet att det absolut inte är så överallt!

#SheDecides är ett initiativ från Sverige, Belgien, Nederländerna och Danmark för att mobilisera politisk kraft och finansiellt stöd för organisationer som arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Miljontals kvinnor och flickor i världen behöver tillgång till rådgivning, sex- och samlevnadsundervisning, preventivmedel, mödrahälsovård och säker abort. Det är en överlevnadsfråga där flickors och kvinnors liv står på spel!
När USA stryper bistånd som går till kvinnors rätt till säkra graviditeter och aborter – gör Sverige och utvecklingsminister Isabella Lövin tvärtom.
200 miljoner extra satsas på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

SÅ svarar Sverige upp mot patriarkal idioti och förtryck!


Jämställdhet är mänskliga rättigheter.
Främst att kvinnors rättigheter ska tas på allvar.
Jämställdhet är också möjligheter för alla att utvecklas utifrån sin egen personlighet utan samhällets förväntningar och måsten som baseras på vilket biologiskt kön vi fötts med.

Var och en av oss som kallar sig feminist, humanist eller demokrat måste nu höja vår röst och protestera. I det enskilda samtalet och i det stora.
Jämställdhet får inte vara en kamp som enbart kvinnor förväntas föra, det är en rättvisefråga som vi alla har ett ansvar att driva.
Vi behöver fler män som kämpar för jämställdhet, för kvinnors rättigheter,
men också för både kvinnors och mäns, pojkars och flickors möjligheter att få utvecklas utan könsrollernas tvångströjor!
Men vad kan du som man göra då? Det finns organisationer som #FATTA MAN, Män för jämställdhet och Make Equals initiativ #killmiddag.  Det sistnämnda är en reaktion på debatten om sexuella övergrepp på sommarens festivaler med ambitionen att engagera killar och män i kampen för ett jämställt och jämlikt samhälle.

Varför är det viktigt? 
ALLA påverkas vi av könsroller. Både kvinnor, män, pojkar, flickor och dom som tycker att könskategorisering . Den som är stark måste vara snäll, sa Bamse. Att ha kunskap är också att vara stark. Dela med dig av dina egna erfarenheter o Det är bara tillsammans som vi kan bli starkare och komma till rätta med orättvisor, ojämlikhet och ojämställdhet.

Vi vet också att samhällen och organisationer som är jämställda och har mångfald blir mer framgångsrika och företagen blir mer lönsamma.


Mer än hundra år av kamp har tagit oss hit.
Men 8mars inte en dag att gratulera oss på.
Det är en dag att utmana de normer och strukturer som håller kvinnor och män tillbaka.
Vi måste fortsätta steg för steg, på väg mot en jämställd värld. På riktigt!

Tack för att ni är här idag så att vi kan kämpa vidare – tillsammans!

Grön klimatsatsning – solel utan skatt

Nu ska skatten på egenproducerad solel bort. Miljöpartiet arbetar alltid för att det för den som producerar sin egen förnybara el ska vara både enkelt och lönsamt. Det har aldrig varit så enkelt och lönsamt med solceller på taket. 


Solenergin är på framfart. För att nå målet om 100 procent förnybar energi spelar solen en viktig roll. Miljöpartiet arbetar alltid för att det för fastighetsägare, kommuner och företag som producerar sin egen förnybara el ska vara både enkelt och lönsamt. Då ska varken regler eller skatter vara ett hinder för den som vill sätta upp solceller. I veckan presenterade den grönröda regeringen sitt arbete för att minimera skatten på solel för eget bruk.

Den stora majoritet av solelsproducenter som i dag är skattebefriade ska fortsätta vara det. För övriga producenter är ambitionen att helt ta bort skatten på den solel producenten själv förbrukar, även de som äger många solanläggningar som sammanräknat överskrider gränsen 255 kW. Att ta bort skatten på egenproducerad solel från större anläggningar ska innebära lägsta möjliga skatt, till minsta möjliga risk genom åtgärder i tre steg:

1) Skatten föreslås minska från 29,2 öre/kWh till 0,5 öre/kWh, den lägsta nivån som går inom EUs regler för statsstöd. Detta föreslår regeringen ska ske redan från 1 juli 2017.

2) Samtidigt som skatten drastiskt sänks, kommer regeringen be EU om att helt undanta produktion av solel för egen konsumtion från beskattning. Att större anläggningar skulle beskattas har varit nedslående och anledningen var de större solelsproducenterna annars skulle kunna straffas i efterhand genom EUs regler för statsstöd. Att minska riskerna för bakslag för de som investerar i solel-anläggningar och ge solelen bättre villkor är viktiga mål.

 3) Regeringen arbetar för att påverka EU till fler regeländringar som är nödvändiga för att klara det globala klimatavtalet som förhandlades fram i Paris.

Med Miljöpartiet i regering har det gjorts många framsteg för att gynna solenergi. Vi har exempelvis åttafaldigat investeringsstödet, minskat regelkrånglet och sett till att den som säljer sin överskottsel ut på nätet både får ersättning och skattebefrias. Under 2015 ökade antalet installerade solceller i Sverige med 60 procent. Det har aldrig varit så enkelt och lönsamt med solceller på taket. Framtiden för solel – som vi glädjande nog ser allt mer av på Gotland, framför allt på landsbygden där människor producerar sin egen, klimatsmarta el på ladugårdar och hustak – ser ljus ut!

Isabel Enström, gruppledare Miljöpartiet de gröna på Gotland

Publicerad i Gotlands Allehanda 23 november 2016

PM om regeringens insatser för att främja solel

Riksintresse tyngre än Gotlandsintresse?

Förslag om riksintresse för mineral på mellersta Gotland kan leda till storskalig kalkbrytning i ett område med stora vattentillgångar och den mest effektiva nederbörden på hela ön. Vatten eller kalkbrytning? Riksintresse eller Gotlandsintresse?
Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) är myndighet för frågor om berg, jord samt grundvatten. SGU förslår nu att stora delar av mellersta Gotland, omkring 3 600 hektar i Buttle, Ala och Etelhem – ett område många gånger större än det som bryts på norra Gotland – ska utpekas som riksintresse för mineral på grund av kvalitén på kalkstenen i berggrunden. Kalkstenslagret når generellt 60 meters djup.

Samtidigt har SGU kartlagt vattentillgången i området och funnit ett stort grundvattenmagasin som till del sammanfaller med det föreslagna riksintresset för mineral. I samma område faller även, enligt SMHI, den mest effektiva nederbörden på Gotland (hög nederbörd och låg avdunstning). Här kan alltså nytt grundvatten lagras in och Region Gotland ser just nu över möjligheten till vattenförsörjning från detta vattenmagasin.

Inom det föreslagna riksintresseområdet äger Nordkalk stora markområden och storskalig kalkbrytning kommer med största sannolikhet att föreslås inom en snar framtid. Om området utpekas som riksintresse för mineral ska detta gå före andra intressen och verksamhet som kan försvåra kalkbrytning ska inte ges tillstånd. I en pågående utredning, Riksintresseutredningen, finns förslag om en lagändring för att kunna göra en grundvattentäkt till ett riksintresse, vilket skulle ge starkare skydd för grundvattnet. Tyvärr finns inte denna möjlighet i dag, även om tillgång på bra vatten rimligen är av intresse för riket.

Vi på Gotland vet hur sårbar tillvaron är när vattenbristen är ett faktum. I takt med ett förändrat klimat förutsägs vattensituationen förvärras. Vi kommer få mer akuta försörjningsproblem för enskilda vattentäkter och ökade kostnader för det kommunala vattnet. Bebyggelse och nya verksamheter kan förhindras av brist på vatten. Vi måste fråga oss om det som nu kallas riksintresse – att företag spränger bort själva marken vi lever av – verkligen är ett intresse för oss som lever här, med de risker det medför för vattenförsörjningen, jordbruket och annan verksamhet. Oron för vattenförsörjningen, buller, transporter och sjunkande fastighetspriser är redan stor hos boende i området, det framkom under Miljöpartiets dialogmöte i frågan för några veckor sedan.

Region Gotland ska inom kort besluta om inriktningen på sitt remissvar om förslaget till riksintresse. Miljöpartiet på Gotland anser att vårt gotländska nuvarande och framtida nödvändiga behov av vatten, måste prioriteras framför utpekande av nya riksintressen. Vattnet måste komma först.

Isabel Enström och Daniel Heilborn
Miljöpartiet de gröna Gotland

Publicerad i Gotlands Allehanda 4 november 2016

Framtiden – inget för oppositionen

Riksdagens oppositionspartier har presenterat sina alternativa statsbudgetar för 2017. Som rapporterats föreslås omfattande skattesänkningar. Men det som uppmärksammats allt för lite är deras drastiska förslag på områden de allra flesta av oss värdera mycket, mycket högt: natur och miljö.

I statsbudgetens anslag för åtgärder inom natur- och miljöområdet finns pengarna för att minska gifter i naturen, renare hav, miljöforskning, skydda värdefull natur och hotade arter och minska klimatpåverkan. Den grönröda regeringen har i höst lagt ett förslag till miljöbudget som är den största i landets historia! Miljömålen, som alla partier i riksdagen enats om, ska nås. Värdefulla naturområden ska skyddas för framtiden, inga fler djur- och växtarter ska försvinna från landet. Viktiga klimatinvesteringar ska göras och förorenad mark saneras. Men om oppositionspartierna får bestämma blir det inte mycket av.

Moderaterna respektive Centerpartiet vill, jämfört regeringens budget, skära ner satsningarna med hela 2 100 miljoner. På ett år! Kristdemokraterna tar i än mer och vill skära bort 3 000 miljoner. Liberalerna och Sverigedemokraterna vill skära bort 2 300 miljoner.

Samtliga oppositionspartier vill alltså minska satsningarna på natur och miljö med över 2 miljarder nästa år, omkring en fjärdedel av miljöbudgeten! Detta i en tid då varje år blir varmare och 2016 ser ut att bli det varmaste året sedan mätningarna startade. Både klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden pågår i en rasande takt och forskare över hela världen varnar för katastrofala följder. För Gotlands del finns tydliga konsekvenser bland annat då oppositionen vill lägga ner Klimatklivet, stödet till lokala klimatsatsningar som hittills gett ett tillskott på 14,6 miljoner till biogassatsningar på ön. Detta skulle drabba den gotländska landsbygden och framtida satsningar inom jordbruket.

Miljöpartiet vill fortsätta omställningen för en fossilfri framtid med ett långsiktigt hållbart och lönsammare jordbruk som bidrar med förnybar energi och där restprodukter blir resurser i kretsloppet. Vi uppmanar alla som är engagerade i miljöfrågor, vill bevara vår vackra natur och värnar klimatet att ta till sig fakta: oppositionspartiernas förslag till budgetar är en extrem försämring för naturen, klimatet, kommande generationer och för en hållbar samhällsutveckling. Detta är en reell skillnad i prioriteringar. Kom ihåg det till valet 2018.

Isabel Enström, Gruppledare
Karin Åström
Miljöpartiet de gröna Gotland


Publicerad i Gotlands Allehanda 27 oktober 2016

Kontanter ska kunna användas även i framtiden


Idag görs fyra av fem köp elektroniskt eller med kreditkort. Digitala betaltjänster är på flera sätt någonting positivt. För många innebär digitala lösningar att det blir enklare att handla eller betala räkningar. Med mindre kontanter i omlopp minskar också riskerna för svartarbete, rån och ekonomisk brottslighet som till exempel penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Men alla vill eller kan inte använda sig av digitala sätt att betala. Många har fortfarande ett behov av att kunna använda kontanter. Det gäller särskilt pensionärer, nyanlända och funktionsnedsatta. Detta behov kommer att fortsätta finnas och övergången till ett samhälle med allt mindre kontanter måste därför ske i en takt så att ingen lämnas efter.

I dag ser vi hur många bankkontor slutar att erbjuda sina kunder möjligheten att sätta in och ta ut kontanter. Det finns skäl att vara bekymrad över den utvecklingen. Regeringen har därför bjudit in representanter för banksektorn till diskussioner under hösten om vad som krävs för att trygga människors tillgång till kontanter.

Vi förutsätter att bankerna tar sitt ansvar i frågan och ser till att deras kunder kan fortsätta använda kontanter.

Till hösten kommer regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen. Utredningen kommer få i uppdrag att se över Riksbankens ansvar för kontanthanteringen.

Utöver detta har Läns­styrelserna fått i uppdrag att trygga tillgången till betaltjänster på de orter där behovet inte tillgodoses av marknaden. Som en del i uppdraget har länsstyrelserna etablerat betaltjänstombud där man kan betala räkningar, ta ut pengar eller lämna dagskassor. I dag finns statligt finansierade betaltjänstombud på 17 orter i åtta län.

Länsstyrelsen och Vinnova har även inlett en innovationsupphandling för att ta fram nya lösningar som underlättar för personer att använda sig av digitala betaltjänster. Runtom i landet arbetar organisationer som till exempel PRO med utbildningar som gör det lättare för människor att använda sig av digitala sätt att betala.

I ett samhälle med allt mindre kontanter är det viktigt att öka kunskapen om de digitala lösningarna. Men vi måste se till att de som vill använda sig av kontanter fortsatt ska kunna göra det. Här behöver samhällets olika aktörer, inte minst bankerna, ta gemensamma tag för att trygga medborgarnas tillgång till kontanter.

Per Bolund finansmarknads- och konsument­minister (MP)
Isabel Enström gruppledare Gotland (MP)

Publicerad i Gotlands Tidningar 22 juli 2016

Replik: Avvägda beslut som konsekvensanalyserats



Det är positivt att Lars Thomsson (C) och jag verkar dela samma oro för de boende och verksamheter på ön som har enskilda brunnar. Klimatförändringarna är här och vi måste tillsammans i samhället hitta strategier för att hantera dom. 
 
Vi har också samma åsikt när det gäller att vi generellt sett över året inte har brist på vatten, men att det gäller att hitta sätt att ta tillvara på den nederbörd som faller. Här kommer att behövas ett flertal strategier för att se till att både de med kommunalt vatten och de med enskilda brunnar får tillgång till tillräckligt med vatten av god kvalité.

Att detta kommer att leda till stora kostnader, är vi också överens om och MPs hållning är då att vi behöver fatta väl övervägda beslut för att få så mycket ut av de investeringarna som möjlig. Om några veckor invigs ett avsaltningsverk i Herrvik och ett till med en något annan metod projekteras för i Kvarnåkershamn. Utöver det arbetar jag och MP för att en bredare plan för vattenförsörjningen ska tas fram där även fler insatser som också gynnar de med enskilt vatten ingår.

Som jag skrev i min tidigare replik är vattnet den högsta prioriteten för Miljöpartiet. Vi blundar inte, som Thomsson, för att stenindustrin har en påverkan på vattenföringen i kalkberget. Om en gräver eller spränger ett hål i marken är det klart att vatten från sidorna rinner ner där. Vatten som annars skulle letat sig vidare i de kanaler som marken möjliggör. Det är samma princip för en grävd brunn eller ett kalkbrott.

Publicerad i Gotlands Tidningar 2 juli 2016

Replik: Parallella gröna verkligheter

I GT 22/6 skyller Lars Thomson (C) vattenbristen på Miljöpartiet. Han hävdar en helt annan bild än MP och han är långsiktigt inte alls orolig för vattenförsörjningen till det kommunala nätet.

Det får mig att undra kring Thomssons svar på:
1. Vilka fakta han lutar sig mot?
2. Hur vattenförsörjningen ska tryggas även för de 40 procenten utanför det kommunala nätet?
3. Vilka kostnader som är rimliga om lösningen är investeringar i ledningar och tekniska anläggningar?

Region Gotlands VA-ansvariga uttrycker stor oro för i år, men framför allt för kommande år. SMHIs prognoser förstärker ett allt mer akut läge kommande decennier med längre perioder med minskad vattentillgång i både ytvatten och mark. Höst och vinter väntas däremot mer nederbörd. Då gäller att ta tillvara och hålla kvar vattnet.

Tillgång till vatten för hela Gotland är den absolut viktigaste frågan. DET är MPs ingång i vattenfrågan. Vattnet först har även övriga partier i regionstyrelsen uttalat, då är det upp till bevis! Om hela Gotland ska leva behövs tillräckligt med dricksvatten och vatten till viktiga näringar som exempelvis lantbruket, besöksnäringen och livsmedelsindustrin. Då är alla vattentäkter viktiga, inklusive Bästeträsk som försörjer Fårösund.

För att långsiktigt lösa vattenbristen krävs en mängd insatser. De måste innefatta naturens system, hushållning och resurssnåla tekniklösningar samt prioritera det mest effektiva för genomförande, hållbarhet och kostnader. MP ser problem med en ensidig inriktning på dyra storskaliga VA-lösningar. Risken är att insatser för att öka grundvattnet prioriteras ner med konsekvenser för hushåll och företag som inte nås av kommunalt VA.

I fullmäktiges beslut om VA-planen i april 2014 ingick att ”en konsekvensanalys av en eventuell framtida vattenförsörjning baserat på avsaltat Östersjövatten måste föregås av noggranna utredningar och bedömningar med avseende på genomförande, miljöaspekter, kvalitetsaspekter och ekonomi”. VA-planen prioriterar grund- och ytvatten och sedan avsaltning i sista hand. I detta beslut deltog Thomsson och C. En analys presenterades i Tekniska nämnden i mars och det är utifrån en helhetssyn där denna rapport ingår som fortsatta strategier ska fattas för att följa fullmäktiges beslut.

Miljöpartiet är övertygat om att det går att lösa vattenbristen på Gotland, men det måste ske i samverkan mellan det offentliga, företag, medborgare och forskning. Vi vill att hela Gotland ska leva och att grundvattnet ges första prioritet.

Publicerad i Gotlands Tidningar 24 juni 2016

100 procent förnybar energi

En bred majoritet av riksdagspartierna är överens om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion senast 2040. Genom en ordnad övergång till förnybar el lämnar vi steg för steg fossil el och gammal kärnkraft bakom oss. För Gotland är det viktigt då bland annat vindkraftsbranschen och solenergin ges tydliga förutsättningar för fortsatt utbyggnad och utveckling.

 I förra veckan presenterades en historisk överenskommelse om den långsiktiga nationella energipolitiken. I uppgörelsen står att målet är 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Detta mål och en plan dit är vad Miljöpartiet nu är överens om med en bred majoritet i riksdagen tillsammans med S, M, C och Kd. Vi lämnar steg för steg fossil el och gammal kärnkraft bakom oss i en helhet med tre delar.

* Mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 vilket gör Sverige till ett av de första länderna i världen med ett sådant mål. Det är också en del i att säkerställa Sveriges åtaganden i klimatavtalet från Paris.

* En färdplan där den förnybara energin, till exempel solkraft och vindkraft, byggs ut med hjälp av statliga satsningar. Elcertifikatssystemet, ett stöd till producenter av förnybar el, förlängs och mellan 2020-2030 görs en utökning görs med 18 TWh till totalt 48 TWh. Vattenkraften ges sänkt skatt och ska samtidigt prövas utifrån kraven i Miljöbalken för att stärka den biologiska mångfalden. Mål för energieffektivisering ska tas fram under 2017.

* Kärnkraften ska bära sina egna samhällskostnader och inte ges några direkta eller indirekta subventioner. Effektskatten fasas ut successivt, men skadeståndsansvaret vid en eventuell olycka höjs från 3 till 12 miljarder. Kärnavfallsavgiften ska också höjas. Lagen som tillåter nuvarande tio kärnreaktorerna att ersättas av nya – i teorin – fortsätter gälla. I praktiken kommer det ändå inte byggas nya. Det är bransch och expertis överens om. Tvärtom, 4 av 10 är redan beslutade för stängning under nuvarande lag. Resterande kommer att stängas före 2040. Istället ska elen bli 100 procent förnybar, det vill säga 0 procent kärnkraft, till år 2040. Förnybar energi har vunnit över kärnkraften när det gäller vad marknaden satsar på att bygga.

Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige och Vattenfall är alla positiva till den breda överenskommelsen och den tydliga inriktningen att Sverige ska vara med i utvecklingen av den förnybara energin. Samtliga menar också att kärnkraften redan i dag är för dyr och att det med stadigt sjunkande kostnader för ny sol- och vindenergi blir billigare att bygga ut det förnybara systemet. Sammantaget ger den breda överenskommelsen och färdplanen den förnybara energin mycket tydligare långsiktiga spelregler. För Gotland är det viktigt då bland annat vindkraftsbranschen och solenergin ges tydliga förutsättningar för fortsatt utbyggnad och utveckling.

Publicerad i Gotlands Allehanda 17 juni 2016

Kommunala naturreservatet Södra Hällarna invigt

Jag vill ta dig med i min historia om Södra Hällarna


Några år efter att jag flyttat till Gotland upptäckte jag att området jag ibland gick förbi och som varit avstängt för militären öppnats upp. Under många långa promenader började jag utforska och lära känna området. De olika naturtyperna, klintarna och alvarmarkerna med sina karststenssprickor. Mellannivån som leder bort till "Rindiskogen" i söder. Stigarna ner till stranden som inbjuder till både bad, utforskande av fossiler och Gotlands geologiska historia liksom de fantastiska istappsformationerna som fryser till under vintern.


När det ganska kort efter att jag upptäckt Södra hällarna blev klart att den dåvarande borgerliga majoriteten planerade för bebyggelse av bostäder och en arenahall i området kände jag att det var helt galet! Jag ville verkligen engagera mig för att bevara området obebyggt och öppet att gå i. Och jag var inte ensam.

En namninsamling startades sommaren 2009 med krav på en folkomröstning. Trots stora protester från många människor gjordes inga eftergifter alls angående den planerade bebyggelsen. Det var runt den här tiden jag kontaktade Miljöpartiet som jag visste hade samma inställning som jag själv och det var då jag blev partipolitiskt aktiv.

Efter valet 2010 blev det majoritetsbyte. En tydlig fråga i det rödgröna samarbetet var att gå fram med ett förslag på att ge området Södra Hällarna ett långsiktigt skydd i form av ett naturreservat. Det blev en långdragen process som motarbetades av oppositionen och ärendet kom ända upp till regeringens bord. I augusti 2014 kom sedan beslutet från regeringen som undanröjde överklagan och arbetet för att inrätta det kommunala naturreservatet kunde påbörjas.

Varför är då det här området så viktigt?

Vi har en bostadsbrist på Gotland och Visby expanderar. Det gör det extra viktigt att långsiktigt bevara naturområden och strövområden på gångavstånd från staden. Det är viktigt för att Visby ska vara en attraktiv plats att bo på och för folkhälsan.

De jag möter på promenad i naturreservatet på Södra Hällarna verkar ofta avslappnade, hälsar och möter mig med ett leende, de verkar må bra - oavsett om de går själva, med sällskap av andra med sin hund eller om de cyklar. Det bekräftar för mig att arbetet för att bilda ett naturreservat av det här området var helt rätt och är en satsning både nu och för framtiden.

Inom kort kommer Visborgsområdet öster om Toftavägen att börja planläggas för bostäder.
Strukturplanen för området klubbades av regionfullmäktige i april och under ett antal år framöver kommer en ny stadsdel med en tydligt utpräglad miljö- och hållbarhetsprofil att växa fram. Här är ett område som Södra Hällarna en extra bonus

Förutom för oss som bor här är också ett naturreservat i närheten av hamnen ett lockande och attraktivt besöksmål både för de som kommer till eller lämnar Gotland.

Södra hällarna är en plats som kan visa upp Gotland i miniatyr.
Viktiga delar tas upp på de skyltar som nu finns på plats och som lyfter både sällsynt och skyddsvärd natur, geologi, kulturhistoria och mycket mer. Bete i området är en annan del och i år är det 5 st pensionerade tackor, gutefår från Kallings lamm, en Ekologisk gård i Follingbo, som betar i hagen.


Inriktningen att fler, oavsett funktionsuppsättning, ska kunna ta sig ut i området har möjliggjorts både genom att hårdgöra vägarna, få trappor på plats i de branta delarna och att anlägga en spång som gör att även svårframkomliga delar i skogspartiet tillgängliggörs.

Idag har Södra Hällarna invigts som kommunalt naturreservat. Området har gjorts tillgängligt och har på kort tid blivit populärt och välbesökt.

Tommy Gardell (S), tekniska nämndens ordförande
och jag vid invigningen. Foto: Region Gotland

Jag är väldigt glad och stolt! Både för att Södra hällarna nu kommer att fortsätta att vara ett unikt och fantastiskt strövområde för generationer framöver - men också för att det här är ett bevis på att när många människor går samman för ett gemensamt mål - ett mål som inte bara handlar om egen vinning utan om någonting större och gemensamt - då kan riktig förändring ske.

Det är sådant engagemang som vår värld behöver mer av idag - här på Gotland och gemensamt för alla oss - där den gemensamma nämnaren som förenar är den här planeten som är vår - vår tillsammans!


SR Gotland rapporterar:

"Det här är det bästa Regionen har gjort" 

 "Det är fantastiskt, alla kommer fram här. Nu kan alla få se vacker natur"


Läs också Stefaan De Maeckers blogginlägg Sanningen om södra hällarna

Avsaltning löser inte våra problem

Miljöpartiet ser stora problem med avsaltning av havsvatten. Vi vill satsa på andra alternativ som tar tillvara på vattnen som naturen producerar gratis.
 
Vatten är vårt absolut viktigaste livsmedel och på Gotland har vi förmånen att ha ett mycket hälsosamt dricksvatten. Enligt KTH-forskaren Ingegerd Rosborg är kranvattnet i Visby det bästa hon någonsin undersökt. Det hårda, kalkrika vattnet är fullt av mineraler som förbygger både hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

Nu är vattenbristen på Gotland akut. Ett rekordtidigt bevattningsförbud har införts då grundvattennivån är lägre än någonsin förr. Situationen är allvarlig och i sommar öppnar därför Gotlands första avsaltningsverk som ska ge boende i Herrvik dricksvatten från Östersjön. Ännu ett verk ska byggas i Kvarnåkershamn, medan förslaget om ett stort verk i Visby är stoppat tills vidare.

Miljöpartiet ser stora problem med avsaltning av havsvatten och är därför glada över att Region Gotlands vattenplan slår fast att det i första hand är grundvattnet och insjöarna som ska ge gotlänningarna dricksvatten och att avsaltning ska vara sista utvägen. Nu måste vi göra kraftfulla satsningar för att dessa mål ska kunna uppnås och Miljöpartiet har därför tagit fram ett politiskt program som värnar sötvattnet som naturen producerar helt gratis.

Vi vill återskapa våtmarker för att höja grundvattennivån. Enligt SMHI:s prognoser kommer Gotland få torrare somrar, medan det på hösten och vintern kommer att regna mer. Det gäller alltså att hitta sätt att ta tillvara på nederbörd när den kommer. Vi vill också se insatser för att spara vatten genom smart teknik och prioritera underhåll av ledningsnätet för att minska det läckage av dricksvatten som sker idag. Vi vill dessutom att alla kommunala vattentäkter blir vattenskyddsområden så snart som möjligt.

Men varför kan vi då inte avsalta oss bort från problemen? Dels är metoden dyr. Det föreslagna verket i Visby skulle kosta uppemot 100 miljoner. Dessutom krävs mycket energi och metoden skapar ett koncentrat av salt och föroreningar som släpps ut i havet och stör naturen. Det är inte vad vår redan döda havsbotten behöver! Hälsoeffekterna är också oklara. Forskaren Ingegerd Rosborg, som hyllat det gotländska vattnet, är en av alla de som varnar för avsaltning då viktiga mineraler går förlorade. Andra larmar om att cyanobakterierna i blågröna alger kan vara svåra att filtrera bort.

Hela 40 procent av hushållen på Gotland saknar kommunalt vatten. För dem är grundvattnet helt avgörande för att brunnarna inte ska sina. Ska hela Gotland leva räcker det inte att avsalta. Det är dags att satsa på andra alternativ.  


Isabel Enström, ordförande för miljö- och hälsoskyddsnämnden (MP)

Daniel Heilborn, tekniska nämnden (MP)
Katarina Krusell,
tekniska nämnden (MP)

Ola Matthing, miljö- och hälsoskyddsnämnden (MP)

Att belysa olika samhällsintressen är att ta ställning



Replik från Isabel Enström (MP) och regionstyrelsens ordförande Björn Jansson (S) angående regionstyrelsens synpunkter på Länsstyrelsens senaste förslag på Natura2000-områden. 


Regionstyrelsen fattade tidigare i mars beslut att lämna synpunkter på Länsstyrelsens senaste förslag på Natura2000-områden. Centerpartiets distriktsstämma kritiserar i ett uttalande den rödgröna majoriteten för att inte våga ta ställning i det yttrande som beslutades om. Detta är ett märkligt påstående med tanke på att vi lämnade ett yttrande där vi för fram olika synpunkter och avväganden som behöver belysas. Däremot ville vare sig Centerpartiet eller de andra partierna i oppositionen ställa sig bakom vårt förslag och hade heller inget eget motförslag.

Vi ser att komplexa frågor förtjänar avvägda svar. Vårt yttrande fokuserade därför på vad regionstyrelsen sakligt förväntas kunna bidra med i en klok process. Här ingick att lämna synpunkter utifrån olika samhällsintressen. När vi läser uttalandet från Centerpartiets distriktsstämma får vi intrycket av att de vill reducera frågan till ett ställningstagande för eller emot naturskydd. Det ser vi som ett oansvarigt agerande en politisk opposition kan ägna sig åt, utan respekt för och vilja, att bidra till en beslutsprocess där regeringen i slutänden kommer att behöva fatta ett väl avvägt beslut.

Gotlands stora naturvärden är en omistlig del av öns karaktär och utgör en stark del av Gotlandsvarumärke som attraktiv plats att besöka och bo på. Vi inser också naturområdenas stora betydelse för behovet av vatten både som dricksvatten samt för lantbrukets och andra näringars behov. Samtidigt är det centralt att verksamheter som ger olika typer av sysselsättning och utkomst på ön kan fortsätta utvecklas.

Vid ett utpekande av Natura2000 måste markägare garanteras tillräcklig ersättning för framtida skötsel, både genom nya former av ersättning och högre ersättningsnivåer. Regeringen har i år fördelat totalt 72 miljoner kr till Gotlands län för bland annat skydd och skötsel av värdefulla områden. Här har vi påpekat vikten av att ersättningar för skötsel är tillräckliga för att skötseln ska bli av så att naturvärden inte går förlorade genom naturlig igenväxning.

Vi har i vårt yttrande också påtalat att förtydliganden krävs kring vad som kan godtas inom och nära ett Natura 2000-område. Detta gäller generellt för markägare både inom de gröna näringarna, vindbruk och industri. Vi anser att denna osäkerhet inte gynnar en långsiktig planering där vi ser ett starkt behov för näringslivet att kunna arbeta med långsiktiga spelregler i en rättssäker process där värdefull natur måste kunna få ett skydd.

Publicerad i Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda 2 april 2016

Slopad moms för solrevolution

Nu tas fler steg för det moderna samhällsbygget med 100 procent förnybar energi till verklighet. Vi miljöpartister vill inkludera så många som möjligt i det arbetet. Därför är vi mycket glada att det nu blir billigare att sätta upp solceller på sitt tak, skriver jag med Lise Nordin, energipolitisk talesperson

Miljöpartiet har i många år arbetat för visionen om ett 100 procent förnybart energisystem. Med Miljöpartiet i regeringen ser vi nu äntligen hur det är på väg att bli verklighet. Steg för steg skapar vi det moderna samhällsbygge som krävs för att möta framtidens utmaningar.

I många år hette det att ”visst vore det bra med förnybar energi, men tekniken är för dyr och funkar inte i verkligheten”. Det var kanske sant då, men verkligheten har förändrats, och det fort. Det är få områden där en sådan enastående teknikutveckling skett som inom de förnybara energikällorna. Solkraften är nog det tydligaste exemplet. På bara drygt 5 år har priset på solel sjunkit med 75 procent. Från 60 kronor per watt till dagens 15 kronor. Även vindkraften sjunker stadigt i pris.

Den här fantastiska utvecklingen gör det möjligt att nå ett 100 procent förnybart energisystem. Regeringen tar också stora kliv för att göra målet till verklighet och bidra till omställningen.

De kommande åren skalar regeringen upp stödet till solceller kraftigt. Från 50 miljoner till 390 miljoner per år. Regeringen har också tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet höjt målen för förnybar energi till 2020, från 25 TWh till 30 TWh. Vi är glada att riksdagen samarbetar brett för hållbarhet och ett miljövänligt energisystem.

Nästa steg i omställningen är att inkludera fler genom att göra det lättare och mer lönsamt att sätta upp solceller på taket. Det arbetet har redan startat genom att det är möjligt att få ersättning för den som säljer el ut på nätet. Regeringen har nu också aviserat att kravet på momsregistrering tas bort för den som sätter solceller på sitt tak. Det innebär att det blir ännu billigare och enklare för människor att delta i en grön omställning.

När regeringen presenterade målet om 100 procent förnybar energi steg Sverige i en global ranking över länders attraktivitet för investeringar i förnybar energi. Men omställningen är långt ifrån klar. Vi har fortfarande mycket att göra för att bygga ett samhälle som tar hänsyn till både människor, ekonomi och miljö. I Tyskland kommer exempelvis 8 % av elproduktionen från solkraft, vilket är mångdubbelt mer än i Sverige.

Därför måste vi ta fortsatta steg för att göra det moderna samhällsbygget med 100 procent förnybar energi till verklighet. Vi miljöpartister vill inkludera så många som möjligt i det arbetet. Därför är vi mycket glada att det nu blir billigare att sätta upp solceller på sitt tak. Så blir vi fler som deltar i omställningen.

Publicerad i Gotlands Tidningar 1 april 2016

Vi värnar barnens Kokkolokkoskog



Miljöpartiet har sedan 2008 arbetat för att den populära Kokkolokkoskogen i södra Visby ska bevaras. Regionstyrelsen beslutade dock i torsdags att en del av Kokkolokkoskogen ska säljas för att ge plats åt ett nytt hotell.

Kokkolokkoskogen är en grön fristad som många har glädje av mitt i ett i övrigt exploaterat område. Intill ligger ett industriområde, liksom flera villakvarter. För barnen på de fyra förskolor som finns i närheten är skogen viktig. Två förskolor använder skogen i princip dagligen och personal vittnar om betydelsen av den kreativa lek som skogen möjliggör. Orörda naturområden ger friare lekar och är ett viktigt komplement till förskolornas egna gårdar och lekplatser. Barnen kan klättra i träd, bygga kojor och leka i naturen. Miljöpartiet tycker att Kokkolokkoskogen är barnens skog och att det är ett svek mot dem att bygga bort delar av den så att tillgängligheten minskas drastiskt. 

Vi ser också att Kokkolokko är en del av ett längre promenadstråk som används flitigt och är till glädje för många. Idag är det möjligt att gå från innerstaden, via Hällarna och förbi kvarnarna till Kokkolokko och sedan vidare bort till naturreservatet på Södra Hällarna. För Miljöpartiet är det en självklarhet att ett sådant stråk ska värnas och utvecklas istället för att brytas. Nya hus och hotell ska i första hand byggas på redan exploaterade ytor som kan förtätas och förändras.

Isabel Enström (MP), regionråd och gruppledare

Stefaan de Maecker (MP), regionråd


Publicerad i Gotlands Allehanda 160206

Södra Hällarna – nu till glädje för fler

 
I det natursköna strövområdet i Visbys södra utkant väcks besökarens nyfikenhet av välkomstportaler och skyltning. Utmärkta stigar och grusgångar leder besökaren förbi en lammhage, över restaurerade alvarmarker, genom en djungel av murgröna och ända ner till stranden för den som vill. Genom regionens försorg har trappor och bänkar installerats för att öka tillgängligheten. Åtgärderna förtar inte naturupplevelsen utan förstärker istället områdets attraktionskraft.

Den rödgröna politiska inriktningen att göra området till naturreservat kommer att visa sig vara en god investering för framtiden. Spännande aktuell forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet pekar på att vistelse i skogsmiljö är ett bra sätt att minska stressnivåer i kroppen.

Vi i Miljöpartiet menar att den exploatering av området med bostäder och arenahall som tidigare planerades inte hade gått att genomföra med bibehållna kvalitéer för området. Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet (numer Liberalerna) gjorde allt vad de kunde för att förhindra bildandet av naturreservatet. Tack vare att den rödgröna majoriteten fick gotlänningarnas förtroende i valet 2010 (tack!) kunde utvecklingen ta en annan inriktning och den tilltänkta exploateringen stoppas.

Genom att den rödgröna majoriteten åter fick väljarnas förtroende 2014 (tack igen!) har satsningar på åtgärder för besökare prioriterats. Om området lämnas utan skötsel kommer delar av det på sikt att växa igen och såväl naturvärden som tillgängligheten försämras. Miljöpartiet på Gotland är stolta över hur väl besöksmålet Södra Hällarna utvecklats och gläds över förvaltningens fina arbete med att genomföra skötseln.

Cecilia Nygren (MP), ledamot Regionfullmäktige
Isabel Enström, (MP), gruppledare

Publicerad i Gotlands Tidningar 160206

Samråd viktigt steg i skyddet av Bästeträsk

Att ge Bästeträsk som vattentäkt ett skydd har hela tiden varit självklart och prioriterat för oss i Miljöpartiet. Tekniska nämnden har idag beslutat om att färdigställa det samrådsunderlag som krävs för att kunna gå vidare med processen att bilda ett vattenskyddsområde.

Att ge Bästeträsk som vattentäkt ett skydd har hela tiden varit självklart och prioriterat för oss i Miljöpartiet. Torsdagens beslut i Tekniska nämnden innebär att vi tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet enats om att färdigställa det samrådsunderlag som krävs för att kunna gå vidare med processen att bilda ett vattenskyddsområde. Samrådet beräknas kunna vara klart till sommaren.

Då frågan i december skulle behandlas av Tekniska nämnden fanns ingen majoritet i nämnden för att besluta om att gå vidare. Anledningen var att skadeståndsanspråk skulle kunna riktas mot Region Gotland eftersom en del av området Nordkalk ansöker om bergtäkt för föreslås hamna i den inre delen (primärzon) av vattenskyddsområdet. Tekniska nämnden har beslutat att utformanden av vattenskyddsområden ska grunda sig på Naturvårdsverkets riktlinjer. I dessa riktlinjer är bergtäkt i primärzon förbjuden.

Vi ser inte att ett samrådsunderlag, där alla berörda parter kan komma in med synpunkter på innehållet, kan vara skälig grund för skadestånd, även om skadeståndsanspråk skulle riktas mot Region Gotland.

Däremot skulle risken öka ju längre processen att besluta om vattenskyddsområdet fortgår. Den risken skulle också kunna bromsa processen med att skydda vattnet.

För att komma vidare med vattenskyddsområdet har vi ställt oss bakom att underlaget färdigställs, men med föreskriften att bergtäkt i primärzon ”kräver tillstånd”. På så vis kan arbetet löpa vidare utan risk för skadestånd. Varför avsteget från Naturvårdsverkets riktlinjer görs kommer också framgå i samrådsunderlaget.

Som del i underlaget för vattenskyddsområdet ingår en gedigen undersökning och beskrivning av områdets markförhållanden och vattenföring. Här framgår att Ojnaremyr och flertalet andra myrar är grundvattenmatade samt att Bästeträsk är mer eller mindre grundvattenmatad. Magasinering av vatten i myrar och grundvattenmagasin innebär en jämnare tillrinning till Bästeträsk. Vidare konstateras också att kalkbrotten kommer att innebära de största grundvattensänkningarna på Gotland och kommer att påverka de hydrologiska och geohydrologiska förhållandena.

Dessa fakta ser vi som väsentligt att de, tillsammans med andra underlag, blir en del av den sammanvägda bedömningen i de fortsatta domstolsprocesserna om tillstånd att bryta kalk i området.
Vi ser att det beslut vi idag varit med att fatta gör att arbetet med det vi lovat att prioritera – att skydda Bästeträsks vatten – kan fortgå.
 
Isabel Enström (MP), gruppledare
Daniel Heilborn (MP), ledamot Tekniska nämnden
Katarina Krusell (MP), ersättare Tekniska nämnden


Publicerad i Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar 150121

En helg med goda nyheter

Summerar helgen som innehållit bra nyheter - det behövs!

Internationella atomenergiorganet (IAEA) ger besked att Iran uppfyllt löften att nedmontera landets kärnenergiprogram och sanktionerna mot landet kan börja hävas.

Taiwan får sin första kvinnliga president, Tsai Ing-wen. Nu är hon den mäktigaste kvinnan i den kinesiskspråkiga världen, som DN uttryckte det. Landet har dessutom bland det högsta valdeltagandet i välden - inspirerande!

Många kvinnor och en stor mångfald bland årets vinnare i P3 Guld!
Årets pop: Little Jinder
Årets rock/metal: Dolores Haze
Årets nykomling: Sabina Ddumba
Årets artist: Seinabo Sey
Årets låt: Lush life - Zara Larsson
Årets dans: Robyn & La Bagatelle Magique
Årets hiphop/soul: Erik Lundin
Årets grupp: Axwell Λ Ingrosso
Guldmicken: Silvana Imam


Avslutade helgen med att se Suffragette och att känna mig tacksam gentemot alla de kvinnor som gått före, och kamplysten att fortsätta vad de påbörjade. Handlingar, inte ord, måste bli vårt permanenta motto, som Emmeline Pankhurst uttryckte det!

DEBATT Bygg fler trähus på Gotland


Åttavåningshus helt i trä i Sundbyberg. Foto: Petra Bindel
Koldioxidutsläppen minskar rejält när flerfamiljshus byggs i trä istället för betong. Därför borde det byggas fler trähus på Gotland, skriver jag och Byggnadsnämndens ordförande Karl-Allan Nordblom.

Gotland har gammal byggtradition av trähus. Det var bristen på skog som gjorde att de stenhus som ofta förknippas med Gotland började byggas på landsbygden. Merparten av husen i Visby innerstad är trähus, oftast reveterade, varför de kan upplevas vara stenhus.

Träbyggandet av höga flerfamiljshus tar allt mer fart i Sverige, och nya spännande projekt dyker upp hela tiden. På gamla A7 regementsområde i Visby har nyss en anvisningstävling avslutats, och ett av de fyra företagen som tilldelats mark avser bygga flerbostadshus i massivträ. Gotlands första i modern tid.

När vi bygger hus och andra konstruktioner i trä som kommer från Gotland får vi den positiva effekten att skatter, arbetstillfällen och transporter stannar på ön. Och inte minst – lokal skogsnäring gynnas. Bruttovärdet av avverkad skog uppskattas till cirka 100 miljoner kronor per år på Gotland, och den siffran har potential att höjas rejält om näringen utvecklas på olika sätt, exempelvis genom ökad förädling av träråvaran. Flera kommuner har tagit fram en träbyggnadsstrategi, och vi vill ta initiativ till att se över behovet av en sådan även för Gotland.

Massiva trähus idag har en kraftig konstruktion som tillåter höga hus, och har en bra livscykel. Sedan 1994 är det tillåtet att bygga höghus i trä, och enligt Sveriger Tekniska Forskningsinstitut kan man i princip bygga hur högt som helst. Modern träbyggnadsteknik ger kortare byggtider än tidigare och möter kraven på lägre utsläpp av koldioxid, då trä binder CO2. Enligt Sveriges träbyggnadskansli visar studier att träbyggande kan minska CO2-utsläppen från 246 ton till 17 ton per lägenhet jämfört med exempelvis betong.

Förutom att trä är flexibelt och tillåter estetiskt tilltalande lösningar, är det också kostnadseffektivt och miljövänligt att bygga i trä. Många arkitekter, forskare och bostadsföretag tror att trä är framtidens byggnadsmaterial. Trä har en rad goda egenskaper, framför allt miljömässiga fördelar. Trä är förnybart och klimatsmart, samt har en byggprocess som är miljövänlig och kräver minimum av transporter. Transporter av trä till byggen är ekonomiska, då trä är lätt, och en lastbil kan lastas full med balkar och väggelement av trä. När det gäller mjuka värden finns undersökningar som gör gällande att inomhusklimatet i massiva trähus blir bra, och att trä främjar mjuka värden och upplevs som varma. Och kraven på fukt och brandsäkerhet fungerar likadant för trä som andra material.


Karl-Allan Nordblom (MP) och Isabel Enström (MP)

Artikeln har publicerats i Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda

Klimatdemonstration inför COP21 – Visby


Idag hölls demonstrationer runt om i hela världen för att påverka klimattoppmötet i Paris. I Visby samlades ett 50-tal för att lyssna på stå upp för klimatet. Här är mitt tal som Miljöpartiets representant. 

"Jag står här idag för att klimatfrågan är vår största utmaning, men det är också den enklaste att lösa eftersom vi vet vad som behöver göras - sluta släppa ut klimatgaser! Jag står här idag för att Klimatmötet i Paris som börjar i morgon är den sista chansen för världens ledare att enas om gemensamma klimatmål så att den globala uppvärmningens konsekvenser kan mildras. Jag står här idag för att dom hemska terroristattackerna i Paris har lett till att samtliga demonstrationer i Paris är inställda. Vår demokratiska möjlighet att som medborgare påverka har inskränkts. Det är samma terror som tvingat miljontals människor på flykt och som vi nu ser konsekvenserna av i form av ett mer slutet Europa.

Den torka som drabbade Syrien 2006–2011 snabbade på urbaniseringen och skapade social oro som kan ha bidragit till inbördeskriget.
I Sahelregionen mellan Senegal i väster och Sudan och Eritrea i öster, bedöms 3/4-delar av den odlingsbara marken påverkas av klimatförändringar.
• Idag är det 1-2 miljoner klimatflyktingar som lämnar Bangladesh.
• Om havsnivån höjs med 1 meter blir det antalet 30 miljoner.
• Vid ytterligare höjning till 1,8 meter handlar det om 60-70 miljoner som tvingas fly.
Och detta är endast konsekvenser för ett enskilt land!

SJÄLVKLART HÄNGER KLIMATKRISEN OCH FLYKTINGKRISEN IHOP!!!

Till Paris kommer Sverige med EU:s förslag om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent mellan 1990 och 2030. Enligt professor Johan Rockström skulle dock EU behöva helt sluta släppa ut växthusgaser år 2030. Det är alltså tveksamt om resultaten i Paris kommer räcka. Men bara att enas om bindande klimatmål skulle ändå inge hopp. Det som också ger mig hopp är att fler och fler företag uttrycker att dom vill ha långsiktiga spelregler så att de kan investera i att ställa om. Vi behöver styrning mot förnybar energi som produceras lokalt och därmed också genererar jobb och kapital som stannar lokalt. Det gäller för samtliga länder – främst växande ekonomier

Jag är försiktigt optimistisk inför utgången av Parismötet - hur som har vi extremt goda förutsättningar på Gotland med både sol, vind och bioenergi och vi kommer fortsätta att visa att det går att ställa om.

Jag står här idag för att stå upp emot den globala uppvärmningen, bristande demokrati, rasism och ojämlikhet.

TACK FÖR ATT NI OCKSÅ ÄR HÄR!!!"

Foton: Linnea Nilsson, Miljöpartiet

"Vi vill och kan göra mer"



Regeringen har annonserat skärpningar i Sveriges hittills generösa och öppna flyktingmottagande. Som lokala företrädare för Miljöpartiet ser vi att förslagen är väldigt problematisk, skriver jag och Miljöpartiet på Gotlands ordförande Lena Stenström.

De som såg Åsa Romson vid presskonferensen och Gustav Fridolin intervjuas i Aktuellt, kan inte ha undgått att se våndan i att stå upp för begränsningar i något av det vi miljöpartister värnar allra mest. Vi vill ha en värld utan gränser där alla har möjlighet att flytta, men ingen tvingas fly. Idag är vi längre ifrån den verkligheten än på mycket länge.

Sverige har under bara de senaste två månaderna tagit emot över 80 000 asylsökande. Många är barn och unga, det krävs hundra nya skolklasser i veckan för att uppfylla behoven. Många kommuner har Lex Sarah-anmält sig själva och larmar om en ohållbar situation, där samhällsfunktioner riskeras och mottagandet av människor på flykt inte kan ske på ett humant sätt. Det som saknas är inte enbart resurser eller bostäder. Det är framförallt tillräckligt med personal. Regeringens beslut innefattar därför också åtgärder som leder till att kapaciteten i mottagande och etablering ökar.

Det finns kommuner som har tagit ett väldigt stort ansvar, kommuner som hittills inte tagit emot flyktingar och det finns många kommuner, exempelvis Gotland, som vill och kan göra mer. Vi ser att en grundligare inventering av detta, liksom vidaretransporter från de primära mottagarkommunerna kunde ha samordnats bättre. Det är dock fortfarande möjligt att göra för de som fortfarande anländer.

För EU är detta inte en flyktingkris utan en ansvarskris. Många länder har inte upprätthållit grundläggande konventioner. Några få länder har gjort allt. Sverige har gjort mest sett utifrån befolkningsmängd. Samtidigt anser vi inte att det är ett tillräckligt skäl. Vädjan om stöd och ett fördelat mottagande har ställts till EU. Samtidigt borde ännu fler åtgärder vidtagits för att verkligen tvinga fram en uppgörelse på EU-nivå.

I regeringens förslag stängs inte gränsen, rätten att söka asyl kvarstår. Det finns dock flera partier i riksdagen som vill gå längre och stänga. Är det någon som tror att förslagen som presenterats av regeringen hade sett bättre ut om Miljöpartiet hade backat ur både förhandlingen och därmed också troligen regeringen? Att det hade hjälpt människor på flykt att avstå från att ta ansvar för beslut och lämna Socialdemokraterna att göra upp med Moderaterna vars partiledare snabbt gick ut med krav på stängda gränser och på att ”se resultat”?

Den här uppgörelsen är inte grön, den innehåller förslag som vi inte står för och vi kommer att jobba frenetiskt både lokalt, nationellt och för att det ska tryckas på gentemot EU för en mer human och solidarisk flyktingpolitik.

Just nu genomförs den största humanitära insatsen i modern svensk historia. Under den tid vi tagit emot ensamkommande barn och flyktingar på Gotland har hela samhället visat att vi vill, kan och att vi tillsammans är starka. Vi ska fortsätta att vara ett ljus i mörkret och tillsammans visa att solidaritet och medmänsklighet - det vinner vi alla på!

Isabel Enström, (MP) gruppledare
Lena Stenström, (MP) distriktsordförande

Varje gång är ett misslyckande.



I kväll brinner ljusen på två platser i Gråboskogen, precis som dom gjort i flera dagar.

Varje gång en människa försöker, eller tar sitt liv är ett misslyckande. Det känns extra mycket när det är en ung människa som borde haft hela livet och en massa upplevelser och möjligheter framför sig...

Detta är ett stort gemensamt samhällsproblem, men som politiker känner jag mig extra ansvarig för att skapa förändring. Både i vart samhället är på väg, men också i det konkret realpolitiska som skolan, värdegrunden och vad det är som egentligen skapar "den ljusnande framtid är vår" när studenterna springer ut för att på riktigt sjunga om sina "lyckliga da'r".

Strategin är verkligen ingen "quick fix" men jag kommer att ta mig an den än mer än hittills! ‪#‎SuicideZero‬