Europas största batterifabrik kan byggas i Sverige

Elbilar

Europas största batterifabrik byggs i Sverige, så kan det bli om företagets Northvolts planer blir verklighet. Northvolts VD Peter Carlsson var tidigare chef på Tesla och den planerade fabriken ska i första hand producera batterier till elbilar.

Fabriken planeras bli nästan lika stor som Teslas fabrik i Nevada och 2500-3000 personer planeras anställas. Målet är fabriken skulle starta 2020 någonstans i Sverige, vart är inte bestämt. Detta enligt DN.

Vi räknar med att bygga i Sverige. Här finns det mycket plats att bygga på, billig och grön energi, och vi har många viktiga mineraler för batteritillverkning i Norden. Bland annat finns nickel, kobolt, litium och grafit här, säger VD:n Peter Carlsson till DN.

På sikt vil Northvolt återvinna batterier. Även om detta låter lovande så kan det vara för tidigt att jubla än. Finansieringen av fabriken är än så länge olöst.

Utöver privata investeringar kommer vi även behöva låna pengar för att finansiera projektet, ett sådant skulle vara EU-lån, säger Peter Carlsson till Sveriges Radio.

Flera tidigare planer på batterifabriker i Sverige har misslyckats, även om det också finns lyckade exempel, enligt Ny Teknik.

Liksom Tesla planerar Norhtvolt att bygga litiumjonbatterier. Dessa batterier är effektiva i och med att det går att få ut nästan all el som de laddas med. De tillhör de tekniker för energilagring som lagrar mest energi per volym. Dock finns det en risk att de överhettas och börjar brinna, enligt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

 

Utsläppen från vägtrafiken minskar – men transportsektorn har fortfarande långt kvar

e6_hallandsasen_highres

Utsläppen från vägtrafiken minskade med 5 procent 2016. Men för att klimatmålen ska nås behöver utsläppen minska snabbare. Regeringen har i helgen presenterat flera åtgärder.

Trots att trafiken totalt ökade med två procent under 2016 minskade utsläppen från vägtrafiken, enligt preliminära siffror från Transportstyrelsen. De viktigaste anledningarna till att utsläppen minskade är att mer av biobränslet HVO användes och att motorerna blivit mer energieffektiva.

Totalt minskade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 940 000 ton under 2016. Hade vägtrafiken inte ökat hade utsläppen minskat med ytterligare 260 000 ton. Totalt är utsläppen från transporter i Sverige cirka 17 miljoner ton.

Totalt sett ser dock Sveriges utsläpp ut att öka under 2016 eftersom utsläppen från el-, gas och värmeverk, flyg, sjöfart och tillverkningsindustrin ökar, läs mer här.

Utsläppen behöver minska snabbare

Med de åtgärder och styrmedel som finns idag bedöms utsläppen från vägtrafiken minska med 26 procent till 2030 jämfört med 2010, enligt Trafikverket. Det är inte så mycket jämfört med riksdagens mål om att utsläppen från transporterna ska minska med 70 procent till 2030.

Fler energieffektiva fordon som drivs på el eller biobränslen är en viktig åtgärd för att nå målen. Men det ser inte ut att räcka. Enligt Trafikverket krävs det sannolikt en minskning av biltrafiken för att klimatmålet ska nås.

Regeringens åtgärder

Miljöminister Karolina Skog och klimatminister Isabella Lövin berättade i en intervju med DN i fredags att regeringen under våren tänker presentera följande förslag för att minska utsläppen från transporterna.

  • Långsiktig lösning för ökad användning av förnybara bränslen.
  • Vägslitageskatt på tung trafik för att styra transporter till järnväg och sjöfart.
  • Nytt skatteväxlingssystem av nyregistrerade bilar för att öka andelen miljöbilar.
  • Flygskatt, utredningen är på remiss.
  • Nationell infrastrukturplan med fokus på att öka finansiering till järnväg.
  • Lag om obligatorisk miljöinformation vid bränslepump.
  • Lag om hållbarhetskriterier för biobränsle.
  • Utreda sänkt hastighet.
  • Ge kommuner och städer mer självbestämmande att själv reglera biltrafiken.
  • 700 miljoner kronor för Klimatklivet, kan ge fler laddstolpar och biogasanläggningar.
  • 750 miljoner kronor för Stadsmiljöavtalen för investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.

Finansminister Magdalena Andersson och miljöministern Karolina Skog meddelade i söndags att regeringen inte går vidare med den statliga utredningens förslag på vägslitageskatt, också kallad kilometerskatt.

Vi vill ha en vägslitageskatt som både leder till att gods flyttas från väg till tåg och sjöfart och skapar ordning och reda i åkeribranschen. Vi nöjer oss inte förrän vi har ett förslag som löser båda de två uppgifterna, motiverar Karolina Skog.

Regeringen ska därför presentera ett eget omarbetat förslag.

Ett av USA:s största kolkraftverk läggs ned

Navajo

Under de senaste veckorna har det kommit två besked om nedläggningar av kolkraftverk i USA, skriver Washington Post. Orsaken är att den amerikanska kolindustrin har stora ekonomiska problem. 

Ägarna till kolkraftverket Navajo Generating Station i Arizona meddelade nyligen att kolkraftverket kommer att läggas ned 2019, vilket är flera decennier tidigare än beräknat.

Navajo Generating Station är det största kolkraftverket i västra USA och är den anläggning i USA som släpper ut tredje mest koldioxid. Ägarna motiverar nedläggningen med ekonomiska skäl.

För cirka en månad sedan meddelade även Dayton Power and Light att de 2018 kommer att lägga ned kolkraftverken Killen och Stuart i Ohio.

Anledningen till det amerikanska kolets dåliga trend är billig naturgas, billig förnyelsebar energi, regler för luftkvaliteten och svagare efterfrågan än beräknat på kol i Asien, skriver Micheal E Webber,  vice ordförande för energiinstitutet på Texas University. Dessa trender som ger kolet ekonomiska problem ser till stor del ut att fortsätta, och enligt Internationella Energirådet är kolproduktionen i USA nu lägre än under de senaste 30 åren.

Donald Trump ställde sig i valrörelsen tydligt på kolindustrins sida. Men det verkar nu alltså som att inte ens ägarna till kolkraftverken tror att Trump kommer att lyckas få glöd i kolindustrin.

Supermiljöbloggen har tidigare skrivit mer om den amerikanska kolindustrins problem om här och här.