Året 2016 då Miljöpartiet blev ett mainstreamparti och jag lämnade !


Så då var ett bloggår till ända. Frågan är hur orkar jag blogga minst ett inlägg varje dag i flera år? Folk orkar ibland inte klara av ha en åsikt, yttra sig och allra minst engagera sig. Sanningen är att jag gör omprövning hela tiden vad gäller mina blogginlägg

Mycket av fokus i min blogg har legat på Miljöpartiet som jag lämnade 7 september då jag fann att det är stört omöjligt att ha någon påverkan. Antingen gillar man det eller så drar man. Jag drog.

Sedan har jag haft fokus på Varberg det är här jag bor, har min bas och verkar.

Jag har också följt utvecklingen i fb-gruppen Grön Omstart som haft en turbulent utveckling men sedan de "fyras gäng" dvs Jabar Amin, Annika Lillemets, Valter Mutt och Carl Schlyter inordnat sig i Miljöpartiets riksdagsgrupp har gruppen blivit mainstream.

Jag följer också Birger Schlaug och hans synpunkter i sin blogg. Det var nog mycket tack vare hans blogg jag själv började blogga.

Hur jag lägger upp bloggen i fortsättningen återstår att se. Det beror mycket på vad som inspirerar mig att blogga om.

Kortsemester forts.


Kortsemestern, som jag skrev om igår, fortsatte från Järvsö till Östersund. På vägen gästades Ljusdal, som vi aldrig satt vår fot i förr och Bräcke, där det var lagom med en kaffepaus. Två ganska typiska, svenska samhällen med en del vackra trähus och en del annan mindre vacker bebyggelse. Vi valde vägen via Ånge och slapp det mesta av den täta trafiken. I Östersund var vädret bedrövligt, typ fem grader varmt, blåsigt och regnigt. Det vädret kan misskreditera vilken ort som helst men Östersund klarade det bra ändå. Det är en trevlig liten stad som ligger vackert i sluttningen ner mot Storsjön. Av en händelse fann vi en utmärkt lunchrestaurang, Jazzköket, som inte bara var mysigt inredd utan också erbjöd utmärkt mat, förvånansvärt god faktiskt för en småstad.

Därefter fortsatte färden norrut förbi Krokom till Offerdalsbygden med fler vackra ortsnamn som Änge, Kaxås och Nälden. Själva Offerdal är förresten ingen kyrklig anspelning utan tydligen resultatet av ett feluttal av Åflodal. Vår resas mål, besöket hos kära vänner, återkommer jag nog till. Vi tycker att vi bor lantligt och i glesbygd hemma i Gåsinge, en bit utanför Gnesta, men Offerdalsbygden, det är riktig glesbygd det.

Bättre och bättre dag för dag?

En rysk Su-24 passerar USS Donald Cook den 12 april 2016. Foto: U.S. Navy phot

Stiltje är underskattat så länge man befinner sig där man vill vara. 2016 var allt annat än det; mycket hände och Sverige satt inte precis med trumf på hand.

När vi nu kliver in i 2017 har jag full förståelse för behov av optimism och förtröstan. Förnekelse är första stadiet i sorg, men nu har så lång tid passerat sedan den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet ställde prognoserna på ända, att inget längre finns att skylla på. Vi vill dock så väldigt gärna att det ska gå bra att vi intecknar minsta positiva signal mycket snabbare än motsatsen. Framförallt vill inte politiken ta överilade beslut om pengar och åtgärder – tänk om det visar sig onödigt! – medan bedömningen verkar vara att det är lindrigare att ta skäll för underlåtenhetssynder.

Anpassningsförmågan i svensk försvarspolitik har kunnat beskrivas som en slags resistens mot att agera på bistra besked, i kombination med kraftfullt munläder. Men det börjar bli dags att omvärdera det till en märklig trotsighet som går ut på att det 1. inte kan vara så illa som det ser ut eftersom det aldrig är ens fel att två träter, 2. att vi ändå kan välja huruvida vi blir indragna i en konflikt eller ej och 3. utifall vi ändå vidtar åtgärder ska politiken blanda sig i på skruv- och mutternivå.

Detta säger jag trots att det finns kloka försvarspolitiker som kämpar med sina partiledningar, trots att regeringen tilldelat mer pengar och har en utmärkt ledning på försvarsdepartementet och trots att vissa partier talar om betydligt högre anslag. Ty ingen vill ju finansiera den ambitionsnivå som uttrycks verbalt och jag betvivlar att man är beredd att släppa egna eventuella käpphästar och enbart rikta eventuella ytterligare tillskott till ökad operativ förmåga. Det river nämligen inte alltid ner applåder. Särskilt inte om åtgärderna är smarta och dolda med payoff-time långt efter mandatperioden.

Det år som ligger framför oss är viktigt på många sätt. Det kräver både öppna ögon och en mer komplex mobilisering än vad som ofta speglas i aktuell försvarsdebatt:

För det första läggs grunden under 2017 för de insikter som under 2018 helst ska lägga sordin på de värsta valrörelserusiga dumheterna. Nu vinns eller förloras beslutsfattares hearts and minds och det sker i en tid när folk tar börsuppgångar efter valet av Trump som intäkt på att det nog trots allt blir lugnare än befarat – eller är övertygade om att gårdagens totalförsvarslösningar rent generellt har mognat och förädlats med tiden och kan tillämpas rakt av nu.

För det andra har budskapen varit tydliga från Försvarsmakten när det gäller ekonomin – det handlar om att fördela underskott i kombination med att ”bydéna” fram åtgärder à la Cajsa Warg. Inom snar framtid lär den senaste avvägningsprocessen i Högkvarteret materialisera sig i offentligheten inför det budgetunderlaget som lämnas under våren. Det lär bli stark läsning trots att ingredienserna var och en har varit kända över tid, men det är alltid en annan sak när man får helheten serverad svart på vitt. De politiska reaktionerna kommer att vara ett lackmustest på många sätt (ursäkta ordvalet, kunde inte låta bli). På den civila sidan är det fortsatt stiltje av den mer destruktiva sorten, när det gäller resurser för att möta ökade och förändrade krav.

kustrobot

Robotbil i ”nyskick” från kustrobotbatteriet till salu på Blocket i januari 2015. Bilden lånad från Skippers blogg (följ länk i texten till vänster).

 

För det tredje har Försvarsmakten presenterat den första delen av perspektivstudien och i regleringsbrevet för myndigheten framgår att Försvarsmakten inom ramen för det fortsatta arbetet under 2017 ska belysa alternativa utvecklingar av Försvarsmakten för att möta omvärldsutvecklingen. I redovisningen ska bl.a. ingå preliminära förslag till alternativa försvarsmaktsstrukturer, inklusive kostnadsberäkningar. Arbetet ska slutredovisas i samband med årsredovisningen för 2017, men analysen och rekommendationerna i stort kommer att brisera under hösten i och med en delredovisning till regeringen. Här kommer det finnas bränsle nog för alla hugade att ge sig in i en yvig debatt.

 

För det fjärde föreligger stor risk att det säkerhetspolitiska läget fortsatt förvärras. Jag hade gärna – apropå det där behovet av optimism i inledningen – skrivit något om att det allmänna världsläget är bättre än vi tror och i alla fall inte så illa som det ibland verkar, såhär i vårt hörn av världen. norberg Ja, de långsiktiga globala utvecklingstendenserna är positiva – för att inte säga revolutionerande bra – inom flera viktiga områden. Perspektivet är sant och behöver påminnas om.

Problemet är om ett sådant perspektiv mixas med kopplingar till hur nuläget bör bedömas i försvars- och säkerhetspolitiken, eller om den övergripande bilden används för att relativisera bedömningar som handlar om här och nu. Jag har till exempel svårt att ta det faktum att färre människor än någonsin dör i krig som något fundamentalt lugnande, då ambitionen rimligen bör vara högre än att glädjas åt det. Risken med att se på förluster i Syrien, Kongo-Kinshasa, Irak, Jemen eller Ukraina genom ett filter av att det i alla fall är färre förluster nu än då, är att läget relativiseras. På samma sätt är det märkligt att ta det faktum att börserna reagerat positivt på valet av Trump i USA som intäkt för att vi nog sett alltför dystert på samtiden. Att Trump eventuellt sjösätter sitt gigantinfrastrukturprojekt och begår en överenskommelse med Putin som i förlängningen skyddar förmögenheter och makt i respektive extended family, lär betyda mer i denna begränsade utblick än hur demokratierna utmanas och värderingar om frihet riskerar att beskäras på det monetära skurkaltaret.

För det femte vill jag varna för den reflex av kortsiktig självbevarelsedrift som lätt får fäste när ett land befinner sig i försvarspolitiskt trotstillstånd. Det vill säga att när man så gärna vill att läget egentligen är bättre än hur man beskriver det, då växer misstänksamhet lätt in mot försvars- och säkerhetspolitiska bedömningar som gör ont och utgör en dyster kontrast mot de förhoppningar man så väl vill och kanske till och med behöver känna efter ett år som 2016. Till detta kan adderas det element i opinionsbildning som handlar om att man måste förnya sig, gubevars, för att framstå som på framkant och efter viss konsensus om eländet under året kan det kicka in och då följer många med, på svenskt manér: Kanske har Trump rätt attityd mot Putin ändå, just business är ju i alla fall en konstrast till hjälplöshet?

Vi kan välja att blunda, såklart, eller undergräva trovärdigheten i de analyser och beslut som tas och förklaras med säkerhetspolitiska skäl, genom att till exempel ställa dem mot affärsintressen (läs: hamndiskussionerna). Statsmakterna riskerar då att agera oklokt med våra underrättelsetjänster, när de indirekt tvingas ut på banan – utan att kunna kliva ut på den – för att förklara bedömningarna. Råder oförmåga att analysera den ryska regimen som ett system av maktbevarande, röveri och systematiskt undergrävande av folkrättens grunder, och enbart tänka i rent militära termer kring rysk förmåga, ja då kan det säkert framstå märkligt. Framförallt måste vikten av samlat, strategiskt agerande förstås på djupet (nationellt och internationellt), liksom det systemhot vi inte har något annat val än att möta.

Jag rundar av året med en preemptive strike mot retorisk oro över kombinationen Putin-Trump och dess effekt, samtidigt som lättnad kan inträda över en till synes mer avspänd yta. Detta medan de värden och det självbestämmande som framhålls i demokratiernas högtidstal, likt va-systemets osynliga kris, vittrar sönder under jord.

2017 ter sig utmanande som en lång rad prövningar. Gott slut!

putintrump

Foto: Mindaugas Kulbis/AP

PS. Med tanke på den senaste händelseutvecklingen mellan CEO för USA Inc. och bossen i Moskva, kan det vara värt att nämna en annan del i Försvarsmaktens regleringsbrev för 2017. ”Försvarsmakten ska med stöd av Försvarets Radioanstalt och eventuellt övriga berörda myndigheter fortsätta analysera och utveckla förmåga att genomföra aktiva operationer i cybermiljön för ett förstärkt cyberförsvar. Utvecklingen ska rymmas inom given ekonomisk ram.” Arbetsläget ska rapporteras i juni.

Läs t.ex. Oscar Jonsson och John Schindler på temat.

De kluvna tungornas hegemoni

ovalt klippt porträtt1Många vackra ord på morgontidningarnas ledar- och debattsidor om klimatkris och klimatåtgärder.  Verkligheten på företagens bakgårdar kan dock vara ”etwas ganz anderes”.

Ta Bonniers med DN, Sydsvenskan och nu sedan en tid också Helsingborgs Dagblad. Man skulle kunna tro att ett så upplyst tidningsledarskap med liv och lust skulle gå in för att vara ett föredöme på klimatområdet. Men så icke. I vart fall inte inom den del av verkligheten , nämligen tidningsdistribution, där jag har privilegiet att blicka in.

För något år sedan gick min privata distributionsbil, en Smart (Mercedez) sönder. Kostnadsförslaget från Hedin bil löd på femton – tjugotusen kronor, bilen var inköpt ett år tidigare för 32 tusen. En totalkostnadsanalys av mina bilkostnader för att använda privatbil i tidningsdistribution pekade på årliga underskott på upp mot trettitusen kronor (väldigt mycket pengar i yrkesgrupper med månadsnettolöner på fjorton-tretton tusen kronor). Underskotten bekräftades av andra distributörer.

Jag nappade alltså inte på reparationsförslaget utan det fick bli en snabb utförsäljning på Blocket för dryga skrotvärdet. Därefter elcyklar jag vilket är en utmaning bl.a. vid extremväder och stora distributionsvolymer. Bonus är en robust grundkondition.

Men huvudpoängen är att elcykling sitter som hand i handske med distributionsdistriktet som till hälften består av ett labyrintartat radhusområde med  gång/cykelvägar separerade från bilgator och till hälften av ett hårt väderexponerat villaområde med smala gudor och höga trottoarkanter (däck/bil-dödare) som sträcker sig ändå fram till sundet.

Distributionskörningen  innefattar förflyttning över  20 – 30 kilometer samt broms/stopp/acceleration vid 300 – 500 brevlådor. Ett maximalt energiförbrukande körbeteende  och kristallklart optimerat för eldrivna fordon med höga verkningsgrader och energiåtervinning vid bromsning. För ändamålet har jag importerat en lastcykel från USA och försett denna med en middrive elmotor från Tjeckien/Kina.

Arbetsgivaren ser dock det hela genom lönsamhetens prismor. Morgontidningarna skall ut så snabbt som möjligt och detta med bensinfordon som har fördelen att de kan ta maximalt med extramaterial, kampanjer, A-post och direktadresserad reklam. Ointresset för att växla utsläpp mot arbetstid är kompakt från arbetsgivaren dvs i slutändan Bonniers.

Alltså när det uppstår en konflikt mellan kortsiktig lönsamhet å ena sidan och klimatanpassning (elcykling är 40 – 60 ggr energieffektivare, tyst, mycket säkrare och helt utan lokala utsläpp) och något längre arbetstid å den andra sidan så darrar inte arbetsgivaren på manschetten, den kortsiktiga lönsamheten vinner.

Ägare,  företagsledning, fackliga företrädare och anställda verkar inte ens ha tagit ett första halvt stapplande steg mot klimatmedvetenhet. Alltmedan man  på ägarnas ledar- och debattsidor och på distributionsarbetsgivarens hemsida kan om klimatanpassning vackra ord läsa…………..

Hur ska det nu bli med det nya milleniet Bonniers, ska vi brinna upp?

 

Om global uppvärmning och wikipedia

Jag försöker knyta ihop det gytter av artiklar på Wikipedia som knyter an till global uppvärmning. Jag har skapat en navigationsmall och försöker skapa en del artiklar som finns på engelska versionen av Wikipedia. Jag har bl a skapat koldioxid i atmosfären och metan i atmosfären. Jag borde också skapa en om vattenånga i atmosfären som också är en viktig växthusgas.

Då atmosfären blir varmare kommer den automatiskt att kunna innehålla mer vattenånga och det ger upphov till mer nederbörd. Det känns som allt viktigare att påpeka klimatförändringarna och vad dem gör med förutsättningarna. Förstår faktiskt inte varför inte tidningarna försöker följa det ur ett längre perspektiv, men jag gissar att deras kortsiktiga perspektiv gör klimatförändringarna svårgreppbara och definitivt inget man tjänar pengar på.

Ekonomi är en drivande faktor på klimatförändringarna indirekt eftersom vi ständigt törstar efter mer energi för att kunna öka de ständigt ökande vinsterna. Vi kommer inte kunna avvärja en total katastrof så länge vi blundar för ekonomins påverkan för energibehovet. Vi kommer behöva förändra förutsättningarna för att få bort denna ständiga jakt efter mer energi.

De verkar ha fått fusion att fungera och kanske är det lösningen på våra bekymmer som kan lösa ut de fossila bränslena som skapar störst problem. Koldioxiden påverkar på flera plan än bara atmosfären det gör också våra hav surare så att koraller har svårare att bygga kolonier som är födelseplats för många arter.

Kortsemestrar


Under senare år har vi flera gånger ägnat oss åt kortare nöjesturer inom landet. Det passar oss perfekt. Vi har rundat Vättern en gång och passat på att besöka Visingsö. Vi har gästat Carl Larsson går tillsammans med kompisar och bott på ett jättefint, öde pang. Vi har rest till Mora och Zorngården med övernattning hos vänner i Tällberg. Vi har varit i Skåne och i Åre hos vänner. De korta resorna ger en känsla av många upplevelser utan longörer. De korta resorna är lättare att planera, om man har djur. De korta resorna är lättare att få till för dem av oss, som har arbeten att tänka på.

På väg norrut gästade vi Järvsö över en kväll och natt. Från avtaget vid Tönnebro, som många bilande skidsemestrare känner till, är vägen mindre med många samhällen och nu, när vi körde där, massor av trafik. Järvsö är ingen metropol men har ändå ett dussin krogar och en slalombacke. Vi bodde enkelt men rent och snygg och ganska trevligt. Man får leta boende och krogar lite längre, när man vill ta med sig hunden. Efter lite sightseeing i Järvsö, mest för hundens skull, gick resan vidare mot Östersund.

Hurra för att kolanvändningen minskar i världen !


Tillväxtpopulisterna eller vad ska vi kalla det Birger Schlaug skriver om i sin blogg?

Jomen ska vi inte då glädja oss åt att vi nått Peak Coal att kolkonsumtionen minskar?

Det innebär inte minskad tillväxt då ökad användning av förnybart, kärnkraft och naturgas och att ökningen av elkonsumtionen var lägre än förväntat men kan ändå ses som positivt.

Sverige bedriver handel med de stora användarna av kol såväl import som export. Så kolbiten kommer vi inte ifrån även om det finns fossilbefriande ambitioner hos regeringen och företagen.Något att fundera vidare på.

Falska nyheter – vilka är det?

Det pågår en diskussion om falska nyheter som är intressant att följa. Anledningen är förstås det flöde av rena lögner och myter som sprids via sociala medier. Ett aktuellt exempel är den som handlade om vad som påstods vara en asylsökande rånare som sades ha gått fri från straff medan samtidigt en kund som skulle ha försökt ingripa hade fällts. En ren fejk som vann stor spridning tydligen. Liknande material har vi rätt länge sett valsa runt på olika sajter och delat på fb och twitter och det är naturligtvis bra att det förs en debatt om hur sådant ska bemötas. Det kräver att nyhetskonsumenten förses med verktyg att avslöja bluffnyheter och sådana finns. Metros "Viralgranskaren" är en. Det krävs dock också ett eget ansvar att kritiskt granska "nyheter" som sprids. Det är lätt att kasta sig över sådant som bekräftar den egna verklighetsuppfattningen eller politiska övertygelsen. Ett känt exempel är förstås vänsterpartisten Kakabavehs delande av nazistiskt material. En utbildad person med en hög politisk befattning visade sig helt sakna urskillningsförmåga vilket pekar på svårigheten med att hejda spridning av bluffmaterial av det här slaget.

En annan aspekt som ofta tas upp är "främmande makt" som av olika skäl vill sprida material på nätet. Detta är mer svårbedömt då det ofta handlar om verkliga, men i olika hög grad vinklade, nyheter. Här spelar etablerade mediers nyhetsrapportering stor roll för vår motståndskraft och förförståelse. Det är en mindre debatterad del av problemet. Hur påverkas vi av att redaktioner drar ned på dyrbar utrikesrapportering och undersökande journalistik? Ofta snappas nyheter upp från nyhetsbyråer som i sin tur får sina från olika källor, inte sällan företag eller organisationer, statliga såväl som privata. Vilket värde ska material som härrör från exempelvis CIA tillskrivas? Det påstådda intrånget mot Demokraterna för att påverka det amerikanska presidentvalet är ett exempel på ett sådant material. Än så länge har åtminstone inte jag kunnat hitta något som verkligen verifierar påståendets sanningshalt och till och med den amerikanska kongressen har förgäves efterfrågat det hemligstämplade material som CIA säger sig grunda sin anklagelse på. Bara alltför ofta har i efterhand kunnat konstateras att hemligstämplar använts för att dölja sanningen snarare än för att skydda källor eller för "rikets säkerhet".

En annan aktuell fråga är hur väl informerade vi i västvärlden har varit när det gäller utvecklingen i Syrien. Frågan formulerades av Aktuellt nyligen (27dec16). Har vi "fått en falsk bild av kriget"? undrade nyhetsankaret Lotta Bouvin och ställde frågan till Svt:s egna korrespondent Claes JB Löfgren. Svaret blev inte rakt men Löfgren medgav att det förutom bomber över östra Aleppo även regnat granater över västra delen av staden från den östra och att vi i väst tenderat att fastna i en bild av kriget som gällde för flera år sedan men som nu är betydligt mer komplicerad. Det kommer nu också uppgifter om hur de kristna i Aleppo jublande uppger att de kan fira jul igen och välkomnar regeringsstyrkorna. Reportrar världen över förvånas. Var det inte Assad som var skurken i den här blodiga historien? Svaret är naturligtvis inte enkelt ja eller nej men det framgår tydligt att även journalister verkar tagna på sängen av detta. Resultatet av ensidig och selektiv rapportering under lång tid ger nu förvirring i leden. Vad är sant och vad är falskt?

Svaret är sannolikt att sanninge sällan är svart eller vit utan innehåller delar som är svåra att bena ut. Alla enkla förklaringar och påståenden kräver kritisk granskning. Det visar också att bekämpning av "falska nyheter" är betydligt svårare än det kanske verkar. Att en nyhet är sann utesluter ju inte att det finns andra, motsägande, sanningar. Om dessa ständigt utelämnas i den breda rapporteringen blir en enda bild av läget etablerad som den enda sanna vilket ställer till det för oss. Det är illa och bäddar också för misstänksamhet mot media generellt och försvårar för "vanligt folk" att sortera bland allt som florerar på sociala medier. Rena fejknyheter slipper då lättare igenom, menar jag.

På liknande sätt som med Syrien förhåller det sig med rapporteringen från Ukraina. Den verkar förvisso nästan ha upphört för tillfället men har tidigare nära nog helt handlat om den ryska annekteringen av Krim och stödet till separatisterna i de självutropade republikerna Donetsk och Luhansk. Den allmänna uppfattningen om Ukrainakonflikten tycks vara att den helt och hållet är och har varit driven av ryska intressen. Att det verkligen finns och framför allt från början fanns ett missnöje i dessa regioner med den nya regimen efter Euromajdan och det sätt på vilket den kom till makten är något som närapå helt har förbigåtts med tystnad från medier i Väst. Inte heller får vi veta mycket om att folk som bor i dessa områden i östra Ukraina utsatts för bombardemang från sin egen regering och för en ekonomisk blockad som strider mot folkrätten. Uteblivna pensionsutbetalningar och stoppade varuleveranser till folket i Donetsk och Luhansk är något som vi vet skrämmande lite om men som är en tuff realitet för de som drabbats. Missnöjet med Kiev-regeringen är en väsentlig aspekt av konflikten som kommit bort nästa helt i Västvärldens mediefokus på Putin och ryska geopolitiska intressen. Kanske är nya yrvakna Aktuellt-inslag att vänta nästa år?

Vad är sant och vad är falskt? Inte alltid lätt att avgöra men en vaksamhet mot ensidiga överord och en kritisk hållning till all rapportering är en grundinställning som härmed rekommenderas. Och då inte enbart gällande material som härrör från Russia Today...



Hundliv


Det är lugnt och stilla i huset idag. Undrar vad det är som ger det intrycket. Kanske att julfirandet är över. Kanske att vädret lugnat sig, Kanske att det nu bara blir ljusare i ett halvår. Men sedan kom jag på det verkliga skälet. Noak är borta hos kompisar några dagar. Noak är grannarnas hund, som bor hos oss ett par veckor över helgerna, utom just nu då. Noak är den lugnaste och snällaste hund man kan tänka sig. Men, när han är här, är det ännu mer full fart än annars på vår lilla Kajsa (se bild i vänstra kolumnen). Det är ett ständigt lekande, springande, hoppande, ibland skällande, när Noak är här. Han verkar tycka det är rätt kul men behöver, precis som vi, koppla av lite från yrvädret, som faktiskt mojnat betydligt, när hon blivit ensam igen. En bild på de båda skönheterna finns på den här bloggen i julaftonens inlägg och här är en till.



Håhå ja ja, det är kul med hundar. Jag är inne på min sjunde hund nu eller åttonde, om jag räknar med den vackra border collien Bessie som vallade Morfars får. För när jag var liten, sade Morfar att jag kunde räkna henne som min men det var hon förstås inte. Sedan har det varit westie (west highland white terrier), tibbe (tibetansk terrier), briard, springer spaniel (welsh), berner sennen, aussie och aussie (australian shepherd). Blir det någon mer, blir det nog tredje gången gillt för den sistnämnda rasen. Det är en härlig ras, om man orkar med dem.

Varbergs partiledare betygsätts år 2016 !


Årets kommunråd

Lotta Stenkil

Motivering: Ingen annan har kunnat leda Varberg som denna "Merkel". Snarare står hon henne närmare än den träiga AKB som är moderaternas partiledare. Ingen slår henne på budget och budgetsiffror. Inte ens den nye ekonomichefen. Hon har dessutom fem partier att leda inte bara ett. Toppbetyg !

Årets onödigaste oppositionsråd

Jana Nilsson

Tillhör han majoriteten eller oppositionen? Den S-ledda regeringen är något Jana gärna drar upp och den leder en samarbetsregering. Själv leder Jana ett parti lokalt i Varberg som aldrig kommer att lämna sina viceposter och som går att samarbeta med i majoritet. De trivs där de är i minoritet.

Årets budgetvinnare

Harald Lagerstedt

Den som går igenom budgeten 2017 ser en budget som omfattar hela kommunen och som ofta är klok centerpolitik. Centern vet hur man samlar in olika uppfattningar och det märks i budgeten. C var också det parti av alla som hade intresse att exponera framgångar i budgeten det ska de ha eloge för.

Årets oppositionsledare

Andreas Feymark

SD spottar fram motioner,de visar framfötterna att ha alternativa förslag och även om invandrarfrågan är deras fråga försöker de visa bredd. De förlänger fullmäktigemöten och lockar upp både partier från höger och vänster som bemöter dem. SD står inte heller och faller med sin ledare som S gör. Bakom Andreas Feymark finns gott om kompetent folk.

Årets frågetecken

Tobias Carlsson

Jag vad händer med Torget, Brunnsparken, Societén? Blir det något av Skejtparken? Hur bir det med trafiken vid Gallerian, Lassabacka och Lugnetrondellen? Cykelplanen och den nyanlagda cykelvägen vid Södra Näs som blåste bort? Fästningsbadet med pir?

Årets mest misslyckade gruppledarpar

Stefan Edlund Madeleine Bagge

Ja vem är språkrör för MP i Varberg? Ska vi döma efter aktiviteten hos Miljöpartiet lär det vara Martin Bagge som är talespersonen. Men eftersom han inte är ordinarie i kommunfullmäktige är det hans fru och Stefan Edlund som utgör gruppledarparet. Fast det märks aldrig i talarstolen.

Årets mest korrekta och lojalaste ledare

Kerstin Hurtig

Alliansens lojalaste medspelare som gör KD till ett parti som knappt syns. Nu har KD inga maktposter och måste därför profilera sig. Frågan verkar vara att behovet inte finns. Med 2 mandat sitter KD med vid maktens bord och får all info de behöver.

Årets onödigaste

Lars-Åke Erlandsson Lennart Liljegren

Att vara ett 2-mandatsparti i opposition är skit. Partierna är undanskuffade i periferin och använder man inte interpellation och motionsinstrumentet blir partiet onödigt. Både V och SPI är i farozonen att kallas helt onödiga. Trots att deras partier borde vara betydligt aktivare framstår både V och inte minst SPI som väldigt beskedliga och onödiga.

Varbergs Bostads AB vill sälja ut sina kooperativa hyresrätter !


Medan jag kämpar för att det avsätts lägenheter för sociala kontrakt är S största bekymmer om de ska gå med på att försälja kooperativa hyresrätter i Varberg. Något jag en gång motionerade om att införa till hyresgästföreningens stora förtvivlan.

Jag minns också hur hyresgästföreningen gick med på tillval i boendet dvs att kunna tapetsera tidigare än planerat , glasa in balkonger eller få något extra utfört som gjorde att det kostade någon hundring extra på hyran. Det ska vara lika fint att bo i hyresrätt som i villa resonerade de.

Många yngre som bott i hus byggde oftast villa när de stabiliserat sig bildade familj och hade fast jobb och kommit upp sig i karriären

Sedan ombildades stiftelsen i kommunen till aktiebolag då det var förmånligare och kommunens bostadsbolag skulle kunna konkurrera med andra privata bolag.

För att bo i lite exklusivare delar har VBAB haft kooperativ hyresrätt som en lösning. Nu vill man mer renodla det här med hyresrätt och bostadsrätt. Ja vad är det som byggts de senaste tio åren om inte bostadsrätter till övervägande del.

Vad gäller sedan kommunens bostadsbolag har de konkurrensutsatts och har inte den dominans de haft tidigare.

Men nu gäller det att sälja ut kooperativa hyresrätter för bostadsbolaget.
"Inom Varbergs Bostads bestånd finns ett antal kooperativa hyresrätter. En kooperativ hyresrätt kan enklast beskrivas som ett mellanting mellan traditionell hyresrätt och en bostadsrätt.

I de kooperativa hyresrätterna är det en ekonomisk förening som hyr samtliga lägenheter av Varbergs Bostad. Föreningen sköter alla gemensamma angelägenheter och hyr i sin tur ut lägenheterna till sina medlemmar. För att bli hyresgäst krävs att du blir medlem i den kooperativa föreningen.

Som boende i en kooperativ hyresrätt är det du själv som svarar för det inre underhållet medan vi som hyresvärd står för det yttre. Hur stor arbetsinsats det krävs av dig som hyresgäst bestäms av föreningen, med andra ord av dig och dina grannar.

Alla hyresgäster i en kooperativ hyresrätt betalar en upplåtelseinsats till föreningen. Insatsen skall vara inbetald innan inflyttning och återbetalas med samma belopp om hyresgästen skulle flytta. "

Språk är kul


I tidningen igår kunde man läsa om 43 nya ord i svenskan, som identifierats av Språkrådet. Många kommer som vanligt från engelskan och flera kommer från den digitala världen. Några kändes bekanta, några hade jag aldrig hört förr. Några var begripliga, andra helt omöjliga att gissa betydelsen av.

Att blåljuspersonal, parasport och trumpifiering kan platsa på listan är förståeligt. De är lättbegripliga och känns bekanta, det sistnämnda för all del sedan helt nyligen.

Svårare att begripa är fomo, filterbubbla och mukbang.

Andra, vilkas betydelse man kanske kan gissa men som är nya, åtminstone för mig, är förstärkt verklighet, blippbetalning förpackningsfri och ekodukt. Pokenad kan man också gissa vad det är men det är en så larvig företeelse att det inte borde behövas ett särskilt ord för.

Ett par är lite humoristiska, t.ex. det nämnda fomo som är en förkortning av fear of missing out/ rädd att missa något, ghosta någon, som betyder att hålla sig undan kontakter på mobil, sociala media o.s.v. och äggkonto, som står för ett anonymt konto på något socialt medium.

Kul med språk. När det begav sig, gick jag i gymnasiet på latinlinjen, som språklinjen då kallades. Man kunde välja med eller utan klassisk grekiska. Jag valde utan, vilket benämndes halvklassisk linje. Jag tror inte någon i min klass valde grekiska. Vi läste svenska, engelska, tyska, franska och väldigt mycket latin, sex timmar i veckan i fyra år. Hade jag någon nytta av det? Frågan är retorisk och svaret, om jag ändå ska vara tydlig, är: Nej. Men språkintresset fanns då och finns fortfarande kvar i någon liten mån.

Varberg i mitt hjärta !


Lite betraktelser från varbergspolitiken 2016. Jag har inte fått med allt men tror det viktigaste

Årets dam

Naturligtvis damen med väskan som avgjordes med en röst i ett mediabevakat möte uppe på Nöjeshallen. Nu blev damen inte placerad i Brunnsparken enligt önskemålet utan togs istället emots av muséet uppe på fästningen att användas vid behov. Den stora förloraren lär vara kvinnotjusaren Sven Andersson (M) som ändå pudlade till sist att detta blir nog ändå bra.

Årets största beslut

Ingen tvekan om att enigheten kring 380 miljoner simhall på Håsten överskuggade det mesta. Efter tio års dividerande kom äntligen politikerna till skott och ända till kaklet. Ett väl underbyggt beslut som ingen behöver skämmas för. Simstaden Varberg sätts på kartan igen.

Årets bluff

När Trafikverket presenterade lösningen med tunneln visade det sig att en kilometer gick i tråg och blev en miljard dyrare. När det sedan sades att detta inte skulle belasta Varbergs del i spårbygget visade det sig vara en bluff. Dessutom osäkert hur det blir med prioriteringen av bygget om det kommer igång enligt planerna också.

Årets paus

Det kom propåer att kommunen inte kunde ordna boenden i den utsträckning som aviserat till nyanlända och kommunen ville ha en flyktingpaus. Detta avslogs och nästa år 2017 ska det tas emot ännu fler nyanlända.

Årets galleria


Stort bygge med parkeringshus godkändes och hela Kapsylparken skövlades med gamla träd. Gallerian som redan finns byggs på med ytterligare våningar. Centrumhandeln är viktigare än att bevara parker och träd enligt politikerna.

Årets skolstad

Varberg fick priser för att vara bland de främsta inom skolans värld av de fackliga lärarorganisationerna och det är väl egentligen bara inom lärarlöner och lärarlegitimet som kommunen släpar något efter annars hade Varberg varit bäst.

Årets stadskärna

Varberg fick utmärkelsen Varbergs stadskärna innan man hann vandalisera torget och det var väl tur för rör man det så lär Varberg komma sist nästa gång.

Årets ombyggnation

Ingen som helst tvekan att Heijlska villan är det. Det återstår ett skelett som nu väntas på att få nytt innehåll i gammal stil. Frågan är om inte rivningslov skulle ansökts om innan i en byggnad som inte får rivas.

Årets ombyggnation 2

Fästningsterassen har sett likadan ut så länge jag minns. Nu är det inte ombyggnaden som är problemet utan att det nu blivit så dyrt att det blivit så svårt att hitta någon som vill köpa och driva stället. Klart är väl att priset för 9 månaders stiltje vill ingen betala för.

Årets pir med fästningsbad

Ja det är inte färdigbeslutat än men politikerna lovade efter stadshus B att historien inte skulle upprepa sig med det som utlovas och budgeteras ska hållas. Men här har politikerna än en gång tagit sig vatten över huvudet.

Årets sanering


Ja kv Renen kommer att bli en följetong ett antal år och nu har äntligen saneringen av Varbergs mest förorenade mark kommit igång.

Gott Nytt År! På Riktigt!

Häromveckan stannade en ung man mig på S:t Eriksgatan för att fråga om vägen. Uppenbarligen vilse men med Google Maps eller annat GPS-program på sin telefon som han knappt lämnade med blicken när han ställde sin fråga. Han skulle till något av de lägre numren på gatan men befann sig vid fel ände av gatan. Jag upplyste om detta och att det bara var att fortsätta gatan fram tills han befann sig på rätt adress. Själv var jag på väg till lunchkrogen och gick samma väg framåt gatan. Mannen stod dock kvar en stund och begrundade sin digitala karta. När jag senare stannade till vid min lunchkrog såg jag hur han sakta gick gatan fram med huvudet nedböjt mot telefonen, stannade upp för att kolla noggrannare, fortsatte en bit och stannade till igen för att se vad den digitala informationen hade att erbjuda för nyhet om vägen. Jag funderade länge på varför. Litade han inte på verkligheten? Eller på min information? Gatunumren framgick dock ganska tydligt i portarna så det borde varit enkelt att räkna ut att det var rätt väg utstakad. Men han fortsatte vägen fram med blicken fäst vid telefonen. Kanske var det annat som roade där? Men jag hann i alla fall tänka att det förefaller vara ett tidens tecken att vandra genom livet utan att släppa blicken från den artificiella eller digitala världen. Den reella, fysiska verkligheten blir en sorts opålitlig kuliss istället för tvärtom.

Det är hur som helst ett allt vanligare fenomen med alla dessa telefontittare. Jag ser dem i morgonpendlingens människomassor som banar sig fram vid Slussens nålsöga. De går långsamt fram med böjda nackar i trappan från bussarna till tunnelbanan till synes obekymrade över arbetstiders realiteter. Det är möjligen lite positivt om än något frustrerande för dem som liksom jag själv fortfarande har blicken riktad mot sådant. På tunnelbanan sitter och står folk med telefonerna i handen och hörlurar i öronen, utestängda från verkligheten runtom. Kanske en flykt från de där tråkiga realiteterna? Det som händer i verkligheten blir en kuliss till den digitala världens alla upptåg och festligheter? Kanske är vi på väg att tappa orienteringsförmågan IRL, som det heter?

Jag kan i alla fall inte låta bli att tänka så när jag funderar över årets politiska händelser. För några veckor sedan såg jag en notis i SvD som handlade om att isen vid Nordpolen avsmälte under november månad. En helt unik företeelse som borde tjäna som en RED ALERT för tillståndet för vårt jordklot. I november var det uppemot 20 grader varmare vid Nordpolen än normalt. I oktober var istäcket mindre än vad som någonsin tidigare uppmätts. Med andra ord något som borde upptagit förstasidans rubriksättning. Men gavs en notis långt bak i tidningen.

När Ryssland planerar gasledningsprojekt med hjälp av svenska hamnar tycks det största bekymret inte vara det vettiga med att satsa ännu mer på fossila bränslen utan det debatteras istället huruvida ryssarna planerar att montera avlyssningsutrustning på rören eller att invadera Gotland.

Vi bekämpar de fattiga istället för fattigdomen och förklarar sociala problem i termer av etnicitet. Mitt eget parti (Mp) bedriver en inhuman och restriktiv flyktingpolitik i strid med det egna programmet ena dagen för att nästa dag underteckna upprop mot densamma.

Inte undra på att ”populister” skördar framgång. Den politiska vilsenheten har aldrig varit större. När ideologierna dödförklarats och kapitalismens självutnämnda överlägsenhet börjar avslöjas som en gigantisk bluff återstår en av två saker; verklighetsflykt eller tilltro till enkla lösningar och förklaringar. Eller möjligen bådadera.

Årets julklapp sägs ha varit VR-glasögon. Själv känner jag ingen som fått sådana men de sägs vara symbol för ny teknik och ett ”genombrott” för jakten på upplevelser. Efterfrågan ökar, åtminstone enligt marknadsförarnas uppfattning. Vilket förvisso kan vara en artificiell sanning. Men den är möjligen så god som någon i dagens läge? Enligt dessa reklammakare var detta år 2016 ”Året då gränsen mellan fiktion och verklighet suddas ut”.

Det sistnämnda känns dock inte helt irrelevant att hävda. Frågan är om vi helt är på väg att sudda ut verkligheten för att istället fly in i en fiktiv värld som vi kan designa enligt våra drömmar och preferenser? Vad blir då av vårt jordklot? Är det ens lönt att rädda? Kanske får vi det bättre i den fiktiva världen? Problemet är bara att större delen av jordens befolkning lämnas kvar där ute och lämnas att kämpa med verklighetens realiteter och problem. Många av vilka är långt värre än att komma i tid till jobbet.

Nej, jag vill verkligen inte måla allt i svart, men det är svårt att inte fastna i dessa tankebanor när man blickar tillbaka på 2016. Vi får väl se nu hur det nya året utvecklar sig. Vilka gränser som suddas ut och vilka nya som uppförs. Brexit, Trump och ett EU i sönderfall ger nya förutsättningar för utvecklingen. För den som nu orkar titta upp från telefonen och bry sig lite om vad som händer IRL.


GOTT NYTT ÅR! PÅ RIKTIGT!


Mer elände


Israelerna, eller i varje fall Israels regering, är upprörda över att omvärlden fördömer deras olagliga bosättningspolitik och pågående ockupation av land. Av någon outgrundlig anledning menar Israels ledning att alla borde applådera deras annektering av land eller i varje fall låta bli att kritisera det.

Israel må vara ansatt av sina grannar och utsatt för både det ena och andra men det ursäktar inte vad som helst. Krig, behandlingen av palestinier, byggande av murar, bosättningarna på Västbanken kommer inte att lösa Israels problem. Den enda rimliga vägen framåt är en övervakad tvåstatslösning. Nationen Israel skulle ha mycket att vinna på att bidra till en sådan lösning, som förr eller senare måste komma till stånd ändå. Att bosättningarna på Västbanken är olagliga är självklart och fastställt både av israeliska domstolar och världssamfundet. Ockupation är ockupation, oavsett om den pågår på Krim eller Västbanken.

Men risken är väl att inget kommer att förbättras under de närmaste åren med en omdömeslös högerpopulist vid det politiska rodret i USA. Och så finns det ju lite annat att ta hand om i Mellanöstern efter sex års krig i Syrien, pågående inbördeskrig i Afghanistan och Irak, maktkampen mellan sunni och shia, Saudiarabien och Iran. Hej och hå! Hur ska det gå? Där finns mycket att hantera. Man kan undra, vem som ska göra det. Så lite man egentligen vet. Makthavare som gör vad som helst för att behålla eller få mer makt, krigshetsare som skyller på varandra och quasireligiösa fanatiker borde i stället ägna sig åt jordens verkligt stora problem med uppvärmning, miljöförstöring och överbefolkning. Lätt att säga...

Kultur och fritidsnämnden föreslår att Varbergs kommun instiftar ett jämställdhetspris !


Beslut om jämställdhetspris

Kultur- och fritidsnämnden i Varberg beslutar

1. godkänna förvaltningens utredning om inrättandet av ett jämställdhetspris

2. föreslå fullmäktige inrätta ett jämställdhetspris och en jämställdhetskonferens i enlighet med utredningens förslag. ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯

Beskrivning av ärendet

Vice ordförande för kultur-och fritidsnämnden, Linda Berggren (S), inkom 2016-03-08 med en skrivelse kring att utreda möjligheterna att instifta ett jämställdhetspris med likvärdiga grunder som kultur- och fritidsnämndens övriga stipendier.

Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2016-04-27 att ge förvaltningen i uppdrag att utreda hur ett jämställdhetspris skulle kunna utformas och instiftas i kommunen. Uppdraget ska vara klart inför nämndens möte i december 2016.

Syftet med ett jämställdhetspris är att uppmärksamma en verksamhet, person, förening, kommunalt bolag eller företag som har utmärkt sig på ett positivt sätt och bidragit till en varaktig och hållbar jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Priset lyfter fram goda exempel som kan inspirera andra och på så sätt förbättra jämställdhetsarbetet.

Utredningens förslag är att ett internt och ett externt jämställdhetspris instiftas av Varbergs kommun. Föreskrifter för respektive pris har tagits fram. Förslaget är att priset utdelas på en årligt återkommande jämställdhetskonferens för att uppmärksamma jämställdhetsarbetet i Varbergs kommun.

En konferens anordnades av nämnden i december 2015 i syfte att sprida erfarenheterna kring jämställdhetsarbetet och ge inspiration till fortsatt arbete internt inom kommunen. Detta gör kultur- och fritidsnämnden till en tänkbar och lämplig arrangör av en årligt återkommande jämställdhetskonferens för hela kommunen.

Jämställdhetsbedömning


Ett jämställdhetspris i Varbergs kommun kan bidra till att jämställdheten inom kommunen kan öka. Det bör finnas likvärdiga förutsättningar för kvinnor/flickor och män/pojkar att delta och utvecklas i Varbergs kommun.

Effekterna av ett mer medvetet jämställdhetsarbete i Varberg kan leda till en ökad medvetenhet och en mer jämställd resursfördelning. Medarbetarnas kunskapsnivå är viktig för att öka förutsättningarna till utveckling och förändring inom området. Priset kan leda till att jämställdhetsperspektivet blir ett naturligt förhållningssätt på alla nivåer och verksamheter i Varberg

Övervägande

Ett årligt jämställdhetspris föreslås inrättas i Varbergs kommun samt att priset delas upp på ett intern och ett externt pris. Vidare föreslås att kommunen anordnar en årlig jämställdhetskonferens vid vilken priserna delas ut.

För att ge priset och konferensen större legitimitet i hela kommunen föreslås att Kommunfullmäktige beslutar om inrättandet av pris och konferens, men att genomförandet uppdras åt kultur- och fritidsnämnden i likhet med utdelningen av kultur- och fritidsutmärkelserna och genomförandet av den årliga medborgarceremonin.

Kommunfullmäktige bör även besluta om medel för genomförandet

Elände eller inte


Andreas Cervenka är en duktig journalist hos SvD. Läste igår hans julsaga om sedelpressarna, En liten julsaga om ett samhälle i kris, angav rubriken. Fyndigt, roande men så kom jag att tänka på själva grundtonen, som ligger redan i titeln. Ett samhälle i kris. Stater som sätter igång sedelpressarna är i stor fara, är väl budskapet. Sverige, som har tryckt alldeles för mycket pengar alldeles för länge, skulle vara ett samhälle i kris.

Men krisen känns inte så påtaglig, i varje fall inte den ekonomiska. Trots alla braskande rubriker och reportage, står Sverige inte inför krig eller upplopp, trots allt har vi det tryggare och bättre ekonomiskt än någonsin. Ingen svälter, Ingen måste bo på gatan, bra skolor för alla, en sjukvård som slår det mesta, rimlig arbetslöshet. För all del viss brist på förståelse för klimat- och miljöutmaningar och lite si och så med äldrevården men annars strålande tider, frid och fröjd. Ett långvarigt och fantastiskt välstånd.

Ett allmänt orostecken är däremot det militära etablissemanget, som ropar allt högre och oftare efter mer resurser och större utrymme. Media hejar på. Politiker hakar på. Rysskräcken är mer närvarande än på länge. Med världsledare som Putin och Trump är det inte så konstigt. Ett annat läskigt orostecken i tiden är den alltmer högljudda nationalismen, högerpopulismen och rasismen. Det är något både vi och andra kommer att få jobba med under lång tid.

Varbergs moderater och socialdemokrater rörande överens !


Varbergs två kommunråd Jana Nilsson (S)och Lotta Stenkil (M).

När det enda som skiljer är en skattehöjning mellan kommunråden är det således inte mycket som skiljer,

S har fördelen att ha egentliga regeringsmakten men tycks inte vara nöjda med statsbidragen utan vill höja skatten lokalt ytterligare.

M är nöjda med läget och för enligt min mening en socialdemokratisk politik vilket gör det lättstyrt för dem.

När slutligen årets fråga om simhallen på Håsten avgjordes med en kostnad på 380 miljoner fråntogs också S sin bästa valfråga från valet 2014.

I övrigt finns inga frågor som dessa båda inte kommunråd kan reda ut inbördes och tillsammans.

Utanför deras styrning och sfär står SD och SPI i övrigt är partierna snällt inordnade i blockpolitiken.

Intressanta frågor framöver är den eviga tunnelfrågan, utvecklingen kring Lassabacka, Lugnetrondellen och ute i Trönninge.

För övrigt är "förtätningsfrågan" intressant för så fort det ska rivas, byggas om eller byggas nytt väcker det stort intresse och känslor. Men staden förändras och tycker väl att båda de politiska blocken är lika "nyliberala" att här ska det banne mig hända saker.

För övrigt vill jag ge båda kommunråden ett gott betyg för väl utfört politiskt arbete under 2016.

Tv, tv, tv


Juldagsmorgon. Tyst i huset. En del människor har redan börjat bege sig till julottan i kyrkan. Personligen föredrar jag värmen inomhus och att slippa gudsorden, som säkert sänds på tv också. Det var förresten någon sorts julmässa på tv igår kväll också, som man inte behövde titta på. Undrar hur stor publik de här kristna föreställningarna egentligen har.

Apropå tv, förresten, så måste jag utgjuta mig över det nu för tiden allt överskuggande formatet på underhållnings-tv. Det började väl med Robinson. Vanligt folk, d.v.s. billiga "skådespelare", uppträder inför kamerorna för att i olika konstgjorda sammanhang tävla och konkurrera ut varandra. Antingen röstar de ut varandra själva eller så finns någon jury, som gör det åt dem. Någon sorts artificiell spänning skapas med det minskade antalet deltagare och till slut finns bara en kvar. Dramaturgin är banal. Programmen förekommer i långa serier ofta under en hel säsong. Låg budget, usel kvalitet, mycket utfyllnad.

Bara på de tre vanliga kanalerna, som vi har här ute på bondvischan, SVT 1 och 2 och TV4, finns massor av sådana program - Hela Sverige bakar, Let.s dance, Sveriges Mästerkock, Bonde söker fru. Konstnärsdrömmen, Idol, Mästarnas mästare och allt vad de heter. Några har upphört, några, säkert ett halvdussin, pågår, flera lär följa. Gäsp! Trösten är att man faktiskt inte måste titta på dem. På TV4 blandas eländet dessutom upp med en ständigt ökande mängd reklam, som gör tittandet olidligt för varje levande människa. Det verkar dessutom som om reklamen på TV4 hela tiden tilltar med längre och längre reklamsjok, oftare och oftare.

Ingen ljusning för hemlösa i Varberg !


Det ser inte ut att bli något av ett förslag om ett föreningsdrivet härbärge i Varberg för hemlösa.

Kommunen har redan problem att få igång boenden för nyanlända dessutom köper kommunen in hus och villor speciellt för nyanlända.

När min tidigare motion om hemlösheten besvarades skrevs det att boendefrågan om hemlöshet är kopplat till någon form av problematik.

Frågan är om inte all hemlöshet är kopplat till problematik. Problemet är att det finns för höga trösklar och krav för boenden i kommunen.

Det räcker att du har skulder hos kronofogden och betalningsanmärkningar så är du inte välkommen som hyresgäst. Sedan finns det ett mängder att hinder upptill .

Ny nationell kartläggning av hemlöshet 2017

Socialstyrelsen ska genomföra en nationell kartläggning av hemlöshet i Sverige under våren 2017. Resultaten kommer att publiceras i november 2017. Kartläggningen omfattar hemlöshet bland personer med uppehållsrätt i Sverige, EU/EES-medborgare och tredjelandsmedborgare. Just nu inventerar vi uppgiftslämnare för kartläggningen. Vi har bland annat kontaktat alla kommuners socialtjänst och flera frivilligorganisationer och samfund.

Denna sida kommer att uppdateras kontinuerligt med mer information om det pågående arbetet. Vill du ha mer information kan du skriva till projektgruppen på hemloshet@socialstyrelsen.se.