Diktator


Regimvänliga media i Turkiet, vilket väl snart är samtliga, anklagar nu USA och CIA för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket nyligen, läste jag i DI. Jaha. Hittills har väl makthavarna påstått att det var Gulen-rörelsen (som jag inte kan skriva här med rätt sorts vokal), som låg bakom försöket. Tiotusentals påstådda kuppmakare har sparkats eller anhållits. Utrensningarna är många och våldsamma. Efterspelet till kuppförsöket blir allt märkligare. Svaret på vem som egentligen ligger bakom, är höljt i dunkel. En sak är klar och det är att kuppförsöket gett Erdogan goda möjligheter att stärka sin makt och bli av med politiska motståndare. En annan sak som är klar är att diktaturens, för det är en diktatur, grepp om landet och folket hårdnar. En olycksbådande utveckling för turkarna. Och kurderna. Och Europa.

Vattenfall ett brakförlustföretag !


Statliga Vattenfall svensk mästare i avskrivningar på grund av dåliga affärer?

1) Ringhals
2) Nuon
3) Moorburg
4) Tyska Brunkolen

Den 21 juli meddelade Vattenfall nya avskrivningar på 30 miljarder varav 21 miljarder härförs från tyska brunkolen.

"Men enligt Vattenfall hade nedskrivningarna redan i nuläget varit ännu större om man inte hade sålt brunkolstillgångarna.

Ovanpå det gör bolaget också en avskrivning av värdet på Hamburgkraftverket Moorburg på 4,6 miljarder kronor. Orsaken är försämrade produktionsmarginaler.

Dessutom skrivs värdet på flera vattenkraftsanläggningar i Tyskland ned med 2,3 miljarder kronor. Till det tillkommer nedskrivningar av fossiltillgångar i Nederländerna på sammanlagt 1,6 miljarder kronortotalt alltså 30 miljarder kronor.

Vattenfall går med brakförlust

Sammantaget landar därmed Vattenfalls nettoförlust på 28,6 miljarder kronor för andra kvartalet, vilket kan jämföras med förlusten på 28,8 miljarder kronor under motsvarande kvartal i fjol."

Kvartalsrapporten kommer sedan Vattenfall meddelat att man investerar tre miljarder kronor i en kombinerad vindkraftpark och anläggning för teknikutveckling utanför Aberdeen, Skottland.

Vad USA behöver

- Jag gav mitt liv för USA. Men de kan inte ens ge mig vettig medicin tillbaka. De respekterar mig inte ens tillräckligt mycket för att ge mig en bra läkare.


Två meningar som jag tycker sammanfattar väldigt väl varför Donald Trumps triumftåg bara fortsätter. Yttrandet fälldes av en bitter krigsveteran, Bruce Williams, i en lång och djupgående artikel i DN där Martin Gelin bemödar sig att ta reda på vilka som stöttar Trump och varför. Williams och kompisen Pete Tilly är båda krigsveteraner och är missnöjda med Obama, utan att kunna formulera riktigt varför, och imponerade av Trumps intresse för dem och deras missnöje, utan att för den skull riktigt veta vad han konkret kan göra för dem. – Men han intresserar sig för oss och han lyssnar, säger Pete Tilly. Han attraheras också av Trumps budskap att ”lyfta Amerika” till forna höjder. - För mig handlar det om att ta tillbaka alla jobben som skickats utomlands, så att vi kan få jobb här med vettiga löner igen. Sen gillar jag hans idéer om invandring, fortsätter Pete.

Det är globalisering och liberalism som missnöjet riktar sig mot snarare än Obamas politik. Det liberala segertåg som förutsågs vid murens fall och som sedan trumpetats ut över världen är på väg att göra halt. Nu talar många om att skapa ett ”illiberalt” samhälle istället. Det påpekar bland andra Richard Swartz i en kolumn i dagens DN. Han erkänner globaliseringens ”smärtsamma konsekvenser”. Dock utan att kunna ge mer hoppfull förlösning för de hårdast drabbade än en önskan om ett ännu mer konsekvent införande av ”modellen”. Jag tror inte det räcker för att motarbeta den ökande populismen och nationalismen. 

Att globaliseringens effekter inte har varit positiva för alla är en ganska rudimentär vetskap som många liberaler väljer att blunda för eller vägrar erkänna. I USA blir dessa effekter extra tuffa att tackla för den enskilde där de sociala trygghetssystemen och sjukförsäkringarna försämrats sedan 1990-talet och inte minst sedan finanskrisen 2008, till förmån för skattesänkningar för höginkomsttagare. ”Modellen” fungerar bäst om den också bygger in en fördelningsmekanism som gör så gott som alla till vinnare. Det är den självkritik och nödvändiga insikt som oftast saknas.

Det liberala svaret på Pete Tillys drömmar om att ”ta tillbaka alla jobben som skickats utomlands” brukar vara att, som sagt, pumpa på ännu hårdare med samma vev. Det vill säga att göra marknader ännu mer fria, öka globaliseringen. Jobb skapas, menar de, om inte regeringar och fackföreningar lägger sig i och skapar regler för minimilöner och anställningstrygghet med mera. Den perfekta balansen mellan tillgång och efterfrågan kommer att infinna sig med tiden, försäkrar dessa marknadsliberala apostlar. Så även när det gäller jobben. Det övertygade nog många för 30 år sedan, men börjar klinga alltmer högljutt ihåligt. Många är de som börjar få ont i öronen.

Själv börjar jag tro att Trump vinner presidentvalet. Kanske främst för att Demokraterna valde fel kandidat. De flesta undersökningar visade att Bernie Sanders hade större förutsättningar att vinna över Trump än Hillary Clinton, men ändå valdes ”Drottningen av korruption” som hon kallas av Åsa Linderborg i hennes svidande vidräkning med Clinton i Aftonbladet.

Linderborg kallar Clinton en ”katastrofal kandidat man ändå måste stödja” eftersom motkandidaten är en ”galning”. Det ligger en hel del i detta. Jag tror att det i Bernie Sanders fanns en kandidat som hade ett för USA välgörande recept mot Trump. Mer jämlik inkomst- och välståndsfördelning, fri college-undervisning, skapande av jobb med anständiga löner, bekämpa klimatförändringar, sjukvård (Medicare) för alla, stärka och utöka det sociala skyddsnätet, få ned priset på medicin, förbättra omhändertagandet av krigsveteraner (!), uppmuntra låglöneländer att höja minimilöner istället för, som Clinton gör (exempel Haiti), motarbeta dem, med mera, med mera. Det är förvisso troligt att många av hans programpunkter skulle förbli papperstigrar när kongress och tunga marknadsaktörer får säga sitt, men att mota den amerikanska medelklassens 40-åriga nedgång är inget dåligt arbetsnamn på vad man vill åstadkomma.

Clinton kan bli historisk genom att bli den första kvinnliga amerikanska presidenten. Sanders hade kunnat bli historisk som den första uttalat socialistiska presidenten i USA. Det hade kunnat bli ett intressantare trendbrott, tror jag, och i vart fall en mer konstruktiv attityd till det pyrande missnöjet i USA. Kanske kunde det till och med återigen ha gjort USA till en ledstjärna för Europa och övriga världen.

Nu riskerar USA att istället få en ”galning” som ska göra Amerika ”great again”. Utan att ha en aning om riktigt hur.



Regeringen lanserar utsläppsbromsen – köpa och skrota utsläppsrätter

Regeringen lanserar ny politik för utsläppsrätter som ger reella utsläppsminskningar och sätter press på EU.


Regeringen har under lång tid verkat för en välfungerade utsläppshandel med ett högt pris på att släppa ut. Nu lanseras ett nytt och progressivt program, utsläppsbromsen, för att minska det totala antalet utsläppsrätter i systemet

Regeringen kommer att föreslå att 300 miljoner kronor om året satsas på detta. Avsikten är att programmet ska löpa under hela perioden 2018-2040. Med nuvarande pris kommer utsläppsrätter motsvarande cirka 7 miljoner ton koldioxid att kunna köpas in och annulleras årligen.

Om utsläppsbromsen:

•Staten ska köpa in och annullera utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter Annulleringen ska inte räknas av mot Sverige åtagande enligt EU:s ansvarsfördelning och det nationella klimatmålet.


•Sveriges regering satsar 300 miljoner kronor om året under perioden 2018-2040, med en total summa som överstiger sex miljarder kronor


•En kontrollstation inrättas 2025 och genomförs därefter var femte år för att utvärdera behovet av fortsatta åtgärder i programmet i förhållande till utvecklingen av EU:s sammantagna utsläpp.


•Sveriges regering bjuder in fler länder att delta i programmet för att få bort ännu mer utsläppsrätter och få upp priset på att släppa ut.


•Privatpersoner och företag ska inbjudas och stimuleras att delta. Vi kommer också underlätta för dessa att bidra genom att införa skatteavdrag på att klimatkompensera.


•Samtidigt ska Sveriges regering vara fortsatt pådrivande i arbetet inom EU för att pressa ner utsläppen i nästa handelsperiod i utsläppshandeln så att EU lever upp till sina åtaganden enligt Parisavtalet.

Christofer Fjellner Europaparlamentariker (M) invändniong mot utsläppsbromsen


"Idag fick vi se den rödgröna samarbetsregeringens klimatpolitiska misslyckande svart på vitt. EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till så kallad bördefördelning, det vill säga hur EU:s medlemsländer ska fördela ansvaret för att minska koldioxidutsläppen sinsemellan. Och om något borde vi nu kunna vara överens om att regeringens naiva överbudspolitik på klimatområdet nått vägs ände. För i och med dagens förslag från EU kommissionen kommer svenska ansträngningar för klimatet endast leda till att andra EU-länder, framför allt Polen, slipper undan.

EU:s bördefördelning rör de utsläppsminskningarna som inte omfattas av EU:s utsläppshandel, det vill säga den icke-handlande sektorn, och rör sig om ungefär hälften av EU:s koldioxidutsläpp. Bördefördelningen är både viktig och en svår politisk förhandling. För det ser väldigt olika ut runt om i Europa. Olika länder har kommit olika långt i klimatarbetet. Sverige ligger extremt långt fram på grund av att vi under en lång tid aktivt arbetat med att sänka våra utsläpp. Det är förstås något vi ska vara stolta över men det betyder också att det kan bli onödigt kostsamt för oss att vidta åtgärder för att sänka EU:s klimatutsläpp och nå det gemensamma mål om 30 procents utsläppsminskning i den icke-handlande sektorn till 2030. Långt mer rationellt och kostnadseffektivt vore att vidta åtgärder i medlemsländer där det fortfarande finns lågt hängande frukter att plocka. Därför tycker jag och många med mig att det är viktigt att bördefördelningen grundas på kostnadseffektivitet. Tidigare har detta inte varit fallet utan fördelningen har i stället gjorts utifrån medlemsländernas BNP per capita. Det har generellt sett straffat just länder som Sverige eftersom vi kommit så pass långt att alla de lågt hängande frukterna redan är plockade.

Att få länder som drar sig för eller rent av motsätter sig att ta sitt klimatansvar med på båten kräver smart politisk strategi och stor förhandlingsskicklighet. Regeringen har uppenbarligen saknat både och. För i EU-kommissionens förslag, som lär bli verklighet, står det klart att Sverige får ett mycket högt beting. Sverige får tillsammans med Luxemburg det absolut högst satta målet. Sverige ska minska sina utsläpp med 40 procent fram till 2030 relativt 2005 års nivåer. Inte för att vi släpper ut mycket, tvärt om, eller att det är rationellt att minska utsläppen just här, återigen tvärt om, utan för att regeringen sålt smöret och tappat pengarna.

För att sätta perspektiv på det hela kan man notera att det svenska målet är tio procent över det EU-gemensamma målet för den icke-handlade sektorn, Polen ska bara minska sina utsläpp med sju procent (7) och Bulgarien ska inte göra några utsläppsminskningar alls (0!). Man säger också att man fördelat utsläppen just efter BNP per capita, men en snabb blick på BNP statistiken visar att det i vart fall inte stämmer för svensk del. För Sverige ligger först på sjätte plats om man jämför medlemsstaternas BNP per capita men trots det hamnar Sverige i topp när utsläppen ska fördelas. Något annat har alltså styrt när kommissionen fördelat bördan.

Detta kommer förstås att bli mycket kostsamt men helt utan klimatvinst. Med tanke på hur den rödgröna samarbetsregeringen agerat inför detta beslut skulle jag ljuga om jag sa att jag förväntat mig något annat. För signalerna från regeringen har varit tydliga. Sverige må redan göra mest i EU för att minska utsläppen, men det räcker inte. Vi ska göra mer oavsett vad resten av Europa åtar sig. Mindre än en månad innan kommissionens förslag skulle presenteras lät regeringen miljömålsberedningen basunera ut att de ville att Sverige skulle åta sig att minska utsläppen med 58 procent till 2030 jämfört med 2005, långt mer än vad kommissionen nu föreslagit. De signaler man skickat till resten av Europa var mer eller mindre en önskan om att få ta en större del av bördan. Inte en särskilt begåvad förhandlingsstrategi. För vem tror att en miljöpartistisk miljöminister nu kommer åka till Bryssel och kämpa för att andra länder nu ska ta ett större ansvar? Och om hon skulle göra det, vilken trovärdighet skulle hon då kunna sätta bakom orden? För EU-kommissionen har ju bara lyssnat till Sveriges önskan, vilket nu kommer stå Sverige dyrt.

Det som gör detta så urbota dåligt, förutom att det blir dyrt, är att det sker helt i onödan. För eftersom EU:s klimatmål sattes redan hösten 2014 så är storleken på utsläppsminskningskakan redan bestämd. Och om regeringen ber om att få en större bit av bördan så innebär det bara att någon annan får en mindre. Det betyder kort och gott att det inte finns någon som helst klimatnytta med att Sverige tar “ett större ansvar”.

Den rödgröna regeringens agerande leder nu alltså till att länder som Polen slipper vidta åtgärder som vi i Sverige gjorde för länge sedan. Vilket förstås är helt orimligt. Det är i bästa fall dumsnällt då de rödgröna helt enkelt inte förstått hur bördefördelningen fungerar men mer sannolikt är att man i sann miljöpartistisk anda ägnar sig mer åt politiskt poserande än att fokusera på faktiska resultat.

I stället för att fokusera på att plocka inrikespolitiska poänger borde regeringens ansträngningar sträva efter att åstadkomma en effektiv klimatpolitik byggd på kostnadseffektivitet. Höga kostnader är nämligen inget självändamål, även om man kan tro det ibland om man enbart lyssnar till den svenska debatten. Tvärt om sätter det käppar i hjulet för våra möjligheter att rädda vår planet eftersom att resurserna vi har för att göra klimatåtgärder används ineffektivt.

Att det nu blir onödigt dyrt att genomföra de viktiga utsläppsminskningarna i EU och Sverige skadar EU och Sveriges trovärdighet i klimatpolitiken. För när resten av världen tittar på oss och ser att vi hittar på klumpiga och onödigt dyra lösningar för att sänka våra utsläpp ser de oss knappast som en förebild, det är illa. En sådan klimatpolitik gör mer skada än nytt"

Radikalt


Det nya modeordet i debatter och nyhetsförmedling är "radikaliserad". Alla säger det hela tiden. Säkerhetsexperter, debattörer, politiker, reportrar, militärer, poliser, alla. Varje stridande person inblandad i kriget i Syrien är radikaliserad. Varje potentiell eller bevisad terrorist är radikaliserad. Det finns unga män i stort sett i varje portuppgång eller varje hus, som är radikaliserade, särskilt om de har arabisk härkomst.

Det är väl inget fel att uppröras av terroristdåd. Det är hemska saker. Unga män bombar sig själva och andra fullständigt oskyldiga människor eller skär halsen av fångar eller någon oskyldig gammal präst. Ingen imponeras, alla förfasar sig. Bakom det senaste dådet i Frankrike låg två 19-åringar. Man undrar, hur det går att få så unga människor så på glid.

Frågorna blir många. Varför offras tonåringar? Varför låter sig tonåringar offras av krassa potentater, som vill ha mer makt och rikedom? Vilka tricks använder de för att förmå de unga männen, för de är nästan alla män, att offra sig själva och samtidigt en massa oskyldiga civila? Hur lyckas generaler och makthavare tvinga ut miljontals människor i krig och att offra sina liv på slagfälten för den stora saken? Vilka är kanonmaten? Unga, outbildade män, som antingen tjänat sitt levebröd som soldater eller tvingats under dödshot. När arméerna möttes, dog tusentals, tiotusentals unga män. I 1900-talets krig blev flyget en faktor. Bombningar mördade hundratusentals civila människor för att kulminera i amerikanska atombomber mot civilbefolkning i Japan. Då skulle man kunna tala om terrordåd. Det finns inte många som vill försvara, vare sig japanska eller tyska krigsförbrytelser men det måste ändå finnas en känsla för proportioner. Den känslan fanns inte på någon sida under världskrigen. Krig och väpnad kamp rättfärdigas alltid av någon men är aldrig rättvist. Mänskliga rättigheter och mänskliga gränser räknas inte under krig. Det hör till krigets psykologi. Med rätta förfasar vi oss över vår tids terrorism och över IS, Al-quaida och talibaner, som också saknar känslan för proportioner.

Det är skillnad på krig och krig men kanske ändå inte. Under tiden ser krigsindustrier världen över, inklusive Sverige, till att producera vapen till krigen, även om man säger att det är för fredens skull.

Ikigai

Ikigai är ett användbart japanskt ord för när du samtidigt lyckas ägna livet åt något:
* som du är bra på
* som du vill göra
* som världen behöver
* som du kan klara din försörjning med

Hur kan du uppnå ikigai? Några av mina centrala tips finns här.


Cirkelns väg – en alternativ mötesform


Det finns en alternativ mötesform, en fullständigt icke-hierarkisk. Det är den urgamla cirkeln, där vi sitter sida vid sida i ring, där det inte finns något bakom och framför, där alla få ta lika mycket plats, där vi i tur och ordning får tala om det våra hjärtan är fulla av, där alla blir respektfullt lyssnade på, där vi alla behövs, där allas gåvor till cirkeln är lika värdefulla, där det inte finns någon som vet bättre än du och där alla ingår i ett meningsfullt sammanhang.

Det är genom cirkeln som vi blivit människor. Vi har samlats i hyddan och runt lägerelden. I cirkeln har vi tagit hand om varandras behov. I cirkeln är det lätt att komma till det som är djupt och viktigt för oss. Vi står nakna inför varandra på ett nytt sätt.

Det är viktigt att ha ett mål för cirkeln, en intention, och att man slutar när målet är uppfyllt. Man kan lägga något i mitten som symboliserar vad man vill, en dikt eller en symbol. Var och en kan bidra med något.

Mångfald är eftersträvnadsvärt i cirkeln. Jag vet inte allt. Tillsammans vet vi mer.

Manitonquat (Medicine Story), som kommer från Wanmpanoag-stammen, har tillämpat cirkeln som mötesform under många år. På hans hemsida Circle Way kan man läsa mer. Hans mission är att främja en mer humant samhälle som bygger på samarbete, jämlikhet, närhet och omsorg.



Semester att bara vara ledig eller företa sig något !

Är semesterresor en mänsklig rättighet? Ja om detta skriver Birger Schlaug i sin blogg.
"Och det är där någonstans jag funderar om det har med a) var man bor och b) vilka intressen man har som gör om man behöver åka på semester eller om man nöjer sig med att vara ledig på sin semester. För de som nu ens får någon semester. Prekariatet ett växer - och många sjuka och arbetslösa har andra problem än utebliven resa."

Då kan jag själv säg att jag nöjer mig att vara ledig.I min osäkra värld med osäkra mindre inkomster och en pågående skuldsanering är det att gilla läget.

Jag bor i en av de främsta semesterorterna i Sverige med mängder av evenemang och upplevelser. Där jag BOR som Birger skriver tilhör jag de exklusivt privilegierade. Jag bor i centrum nära till allt, inga störande grannar eller omgivning som är påträngande.

Jag saknar dock att komma bort från den rena konsumismen. Att behöva KÖPA mig till värden. Däremot att UPPLEVA och TRÄFFA MÄNNISKOR finns det i överflöd om jag har behov av det.

Särskilt intressant är kattegorin PREKARIATET för mig. De som faller ur systemet att inte ha ett säkert jobb att gå till, de som inte ska studera till hösten, de som krigar med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialtjänsten.Av dem skulle jag gärna veta hur de upplevt SIN semester.

Vildbasare


Vår hundvalp, en aussie (australian shepherd), håller på att växa upp. Snart är hon fullvuxen. Å ena sidan kelig och tillgiven, å andra turbofart. Humöret och energin är ständigt på topp. Hastigheten är som en gepards. Hon simmar som en säl, älskar vatten helt enkelt. Allt är roligt hela tiden. Hon kommer rätt ofta, när man kallar. Hon älskar folk, särskilt att hoppa på dem, även om hon börjar inse att det är förbjudet. Tyvärr gillar hon också bilhjul som snurrar, något det absolut måste bli ett snart slut på.

I stället för att gå eller trava lugnt ner från verandan kan man ta ett fyrfota språng. Hon borde ta det lite lugnare egentligen, tills hon vuxit färdigt. Jag har talat med henne om det och hon förstår men glömmer bort det i lekens hetta. Vinjettbilden till vänster är typisk för Kajsa med en av fyra fötter som nuddar marken.


Vad kommer att hända med Viskadalsbanan? – besked innan valet tack !


Två socialdemokratiska riksdagsledamöter från två olika valkretsar skriver i Borås tidning och i Hallands Nyheter om det nödvändiga att rusta upp Viskadalsbanan.

Ett syrligt inlägg kom därefter från Ann-Charlotte Stenkil kommunstyrelsens ordförande i Varberg som direkt börjar hacka på de välmenande S-riksdagsledamöterna. Konstaterar att det kom hejarop från MP-ledamoten Stefan Edlund.

1) Jag konstaterar att Alliansen + MP i Varberg inte någonstans verkar bekymra sig för Viskadalsbanan och vad som ska hända med den framöver. S väcker ändå signaler även om de är vaga så är de välmenande.

2) Vad gör Jörgen Warborn (M) Varbergs moderata ledamot i riksdagen för att påverka? Inte med ett ord nämner kommunstyrelsens ordförande sin partikamrat som ändå är Varbergs andra riksdagsledamot.

Moderaterna har gjort det lätt för sig. De har lämnat över till en minoritetsregering i riksdagen att sköta det här med järnvägen med dess förlängda arm Trafikverket. Själva sitter de på läktaren och inväntar 2018-års val.

När det är två år kvar till nästa val ställer Ann-Charlotte Stenkil (M) ledamöter från S till svars när de om två år kanske sitter i opposition. Dålig stil ! Vad vill moderaterna göra och ska MP sitta med på moderattåget lika välvilligt som Stefan Edlund MP:s starke man i Varberg och applådera?

Stefan Edlund (MP) var den ende från Varberg som stod på MP:s riksdagslista i valkretsen och dessutom fick mest kryssröster i disktriktet mer än Agneta Börjesson (MP) som NU sitter i riksdagen.

Hallandstrafikens ordförande är Gösta Bergenheim (M) Varberg kompetent sådan jag har honom som en av mina grannar över gatan vågar inte skriva något annat har ett stort finger med i regiontrafiken. Vad får Ann-Charlotte Stenkil (M) för besked från sin partikamrat de bör rimligtvis ha nära kontakter? Är det buss han helst vill köra på sträckan Varberg-Borås?

Inom Region Halland finns ett etablerat samarbete mellan Alliansen och MP. Det närmaste jag kan komma med "oro" från MP:s sida är att behålla Nässjöbanan i övrigt är oron från många andra vad som ska hända med Viskadalsbanan.

Våga hoppet…


... ut på nätet och ut i cyberrymden. Det behöver man knappast uppmana någon yngre människa nu för tiden. Alla är redan därute numera. De tekniska förutsättningarna må variera i världen men majoriteten av världens människor har chans att använda internet på det ena eller andra sättet. Här hemma är vi bortskämda med sofistikerade nätlösningar och moderna datorer och smarta mobiler. Till och med ute på vischan, där vi bor, kommer det snart att finnas möjlighet att få fiberuppkoppling, sägs det. För bara något år sedan trodde jag aldrig det skulle ske. Inte för att det är så nödvändigt med de utmärkta mobila lösningar som finns - i vårt område i alla fall.

Sociala media, kallas den nya folkliga cybervärlden, som inte är så ny längre.

Nätet blev startsignalen för många att offentliggöra tankar via bloggar. Bloggosfären har vuxit till en ofattbart omfattande värld, där bruset är så högt att det i praktiken är omöjligt för den enskilda bloggaren att höras av andra än dem, som från början vet, vad de vill följa.

Och så kom Facebook, världens största kundregister, med information om alla dess användare, på olika sätt till salu för marknaden. Numera kan man knappast röra sig alls på nätet utan att träffa på siter, system, program som hänvisar till Facebook kom kontaktkanal. Själv lämnade jag “Fejan” för flera år sedan, då jag tyckte att företaget Facebook ville kolla och äga för mycket av mitt.

Efter Fejan har det dykt upp en rad andra s.k. sociala media. Youtube, Twitter, Instagram, chat rooms, Linkedin, olika Googlesidor, det finns hur mycket som helst, där man kan följa eller följas. Inom familjen använder vi något som kallas Kik för konversationer inom en begränsad krets, som vi själva bestämt (någon egendomlig extern person har dock dykt upp då och då). Nyligen fick vi tipset att titta på Pinterest ett nätforum för delning av idéer om det mesta, som inredning, hemmet, hus, hobbies, design, prylar, ja, allt. Man kan samla andras och egna idéer, privat eller öppet, på ett någorlunda skräddarsytt sätt.

Det kommer mera.

Ju mer man använder nätet, desto större blir riskerna för att utsättas för personliga påhopp, spam, virus, trojaner, identitetskapningar, bedrägerier, integritetskränkningar, snuskig porr o.s.v. Det går inte att undvika alla risker. Det gör det inte IRL heller. Bara att leva själva livet innebär ett visst mått av risktagande. Så är det och så ska det vara. Så är det på nätet också. Precis som i livet i största allmänhet behövs vid resan ut i cyberrymden en god portion information om olika företeelser och faror, sunt förnuft och kanske också lite tur för att undvika de värsta blindskären. För all del behövs en del nya regler och gränser också. Att det finns särskild brottslighet på nätet, näthat och annat som är svårhanterat för såväl enskilda som rättsvårdande myndigheter, innebär inte att Internet ska inskränkas eller avskaffas, vilket givetvis vore omöjligt och alldeles för sent påkommet ens om man kom på tanken. Hot kommer här och där från andra hållet, från makthavare som vill kontrollera informationsflöden och hindra fria meningsutbyten. Det ska dom inte få. Ett fritt Internet har blivit ett viktigt instrument för skydd av yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter.

Asyllagen slår extra hårt mot hbtq-personer anser V !


Under Pride-tider som nu slår vänsterdebattörer till i Aftonbladet med en rejäl känga mot dem som står bakom asyllagen.

V-politikerna Christina Höj Larsen och Hans Linde vill riva upp den nya asyllagen, särskilt eftersom den drabbar hbtq-personer.

"Den 21 juni röstade riksdagen igenom en ny tillfällig asyllagstiftning. Den skapar otrygghet för de flyktingar som kommit till Sverige, splittrar familjer och tvingar fler flyktingar att ta den farliga vägen över Medelhavet när de lagliga vägarna begränsas. Men den nya asyllagen slår också hårt mot hbtq-flyktingar som kommer till Sverige."

"Genom den nya lagen avskaffas möjligheten att få asyl som ”övriga skyddsbehövande”. Det är relativt få flyktingar som fått asyl på denna grund, första halvåret 2015 fick sammanlagt 743 personer asyl som övriga skyddsbehövande. Men just hbtq-flyktingar har varit tydligt överrepresenterade i denna grupp. RFSL uppmärksammade i sitt remissvar att hbtq-flyktingar skulle drabbas särskilt hårt av denna lagändring, men en majoritet i riksdagen valde att inte lyssna."

"Att den nya asyllagstiftningen innebär att färre hbtq-flyktingar får en fristad och att fler avvisas till länder där hbtq-personer förföljs var ingen hemlighet när riksdagen fattade sitt beslut den 21 juni. En tydlig majoritet valde trots det att rösta för den. Politiker, statsråd och riksdagsledamöter från S, M och MP har mycket att förklara när de vill dansa i paraden eller dricka rosé i Pride Park."

Cement i brallan


Trots att min laptop är en Mac-dator, har den fått något virus, ett lindrigt men ändå. Lite snuva men knappast någon feber. Vid surfning länkar något insmuget program oprovocerat och alldeles för ofta till sökmotorn Yahoo av någon anledning. Jag använder aldrig Yahoo. Så kommer jag att tänka på att Yahoo nyligen sålts för mångmiljardbelopp och att köpeskillingen givetvis påverkats av antalet användare, klick och så´nt. Samband, tja, vem vet men en gissning är att det är ganska många, som blivit länkade ofta till Yahoo på sistone. Annars har jag i stort sett varit förskonad från virusproblem och det tror jag har att göra med valet av "mac-datorer".

Men även på min dator finns en massa spam, oönskad e-post alltså. Uttrycket lär komma från en Monty Python-sketch. Egentligen är väl spamproblem mer fråga om, hur e-postsystemet fungerar hos olika leverantörer än om virus eller trojaner. Ibland är det nog lite av varje. Under en tid för några år sedan fick jag många oönskade mejl om dagen. Det var om det ena och det andra. Spelbolagen, bilföretag, finansbolag, sexindustrin m.fl. hörde ständigt av sig. Min spamsituation blev så småningom bättre efter byte av e-postleverantör. Viss, särskilt tydlig skräppost sorteras bort automatiskt av e-postleverantörens system och möjligen för att jag ställt in datorn så någon gång. Annat slinker igenom nätet men numera inte så mycket. Vissa, ganska få spam-meddelanden ser jag, andra hamnar i papperskorgen direkt.

När jag häromdagen satt och slängde gamla mejl på nytt och för gott, meddelanden som tagits bort av mig eller datorn men som låg kvar i papperskorgen, hittade jag ett ganska speciellt reklamutskick. Det var för något sexhjälpmedel, Viagra kanske eller något liknande. Den slogan man använde för att sälja mer var: Få stånd på 30 sekunder, få en penis av betong. Okej. Det är förstås inget att skämta om att många män i högre ålder har svårt med erektionen, särskilt de som har eller haft prostatabesvär. Impotens kan naturligtvis vara sorgligt. Men, allvarligt talat, vem köper ett medel, som skapar en betongstång i kalsongerna. Och 30 sekunder är knappast nödvändigt i praktiken. Inte för att den där reklamen låter trovärdig men, oavsett det, borde den snarare begränsa än befrämja försäljningen.

PRIDE VARBERG 2016 !


Nej man behöver inte åka till Stockholm för att vara med på PRIDE. Det går lika bra i VARBERG den 13 augusti.

Det finns en facebook-sida. PRIDE VARBERG 2016

Det finns också en hemsida: PRIDE VARBERG 2016

Det finns ett PROGRAM


I Societetsparken

12:00 – Invigning

Regnbågsambassadör Carl Bartler
Ordförande ProLove Malin Gunnarsson


13:00 – A.M.E.


13:30 – Poetry Slam


15:30 – Presentation av ProLove och paraden


16:00 – Paraden börjar

Anmälan för organisationer och föreningar görs till pridevarberg@gmail.com


17:15 – Regnbågslotteriet drar vinnare och delar ut priser


18:00 – King Melodies


19:00 – Helle


20:00 – Linda Gold


21:00 – Syster Sol


Föreläsningar på campus

13:00 – Transammans

Förbundet för transpersoner och närstående
Annelie Salminen, författare och ordförande för Transammans kommer till Varberg och pratar om hennes arbete för transpersoner.


14:00 – Mian Lodalen

En regnbågshistoria

En rolig och faktaspäckad skiss över regnbågsrörelsens utveckling, utifrån såväl det privata arkivet som den övergripande tidslinjen för hbtq-

15:00 – Pride in Uganda

I Sverige är det nästan en självklarhet att man får fira Pride. Vi går glada med regnbågsflaggor genom städerna i Sverige och kan känna oss trygga. Men det är inte en självklarhet i andra länder. I Uganda har du som hbtq-person inga rättigheter alls, det är istället straffbart med långt fängelsestraff till följd. Föreläsningen hålls precis innan paraden, lite som en tankeställare... We march for those that can't. Pride in Uganda jobbar för att stötta organisationer i Uganda som arbetar för LGBTI-personers rättigheter.

Kött och fisk


En vacker sommarmorgon igen. Vi ska väl snart passa på att fiska lite igen, även om det är ganska varmt. Storsjön är en fiskrik sjö. Det finns abborre, gädda och gös, särskilt gös finns det gott om. Fina, lagom stora gösar får vi på nät hur lätt som helst. På fyra, fem nät blir det för det mesta ett tiotal fina gösar och någon gädda och någon abborre. Vi har haft gös i frysen hela vintern efter förra årets fiske. Gös anses vara en fin fisk. Det är den också men, ärligt talat, beror det väldigt mycket på, vad man gör med den, för den smakar inte så himla mycket. Gösen är fin, kritvit och mjäll i köttet men den är inte som gädda, makrill eller lax som har tydlig smak.

Det finns t.o.m. kräftor i Storsjön, signalkräftor förstås men ändå. Det går att fånga några, om man är ihärdig men grannen är duktigare på det än vad vi är. Vi skyller på att han faktisk är född här, nära sjön, så han vet var burarna ska läggas. När vi lägger våra nät nära ett ställe med lite stenig botten, får vi kräftor i näten också. Ett par gånger har vi fått sutare och en gång fick vi en lake. En lake, i Storsjön! Kräftorna, sutarna och laken fick återvända till sjön, till djupet, höll jag på att säga men det finns inga större djup i Storsjön. På en urgammal karta såg jag att på Storsjöns västra sidan någonstans är det lite djupt. Jag minns inte nu men jag tror det stod mellan 20 och 30 meter. I övrigt är det väl klart mindre än 10 meter överallt och gott om grynnor.

Fiske är en sak, jakt en annan. Här nere på bondvischan är jakt en populär hobby. Under jaktsäsong är det tätt mellan puffrorna och folk i kamouflagekläder. Hustrun och jag har också jägarexamen och gevär men vi jagar inte. Vi har inga invändningar mot jakt i och för sig, så länge den sköts på ett vettigt sätt. Men den sortens verksamhet passar i storskogen, inte i områden med bebyggelse överallt inom synhåll. Att ha folk med skarpladdade bössor inpå husknutarna känns inget vidare. För min del gillar jag över huvud taget inte tanken på att skjuta ihjäl djuren därute men jag har inget principiellt emot att äta viltkött. Numera gäller det ju av andra skäl att hålla igen på konsumtionen av kött, särskilt nötkött och det industriellt producerade. Vi gillar trenden och det är numera sällan vi köper sådant kött.

WWF har sina fisk- och köttguider (de finns på nätet) för dem som vill veta detaljer om, vilken fisk och vilket kött man bör och inte bör köpa. För fisk gäller MSC eller AFC. Den odlade kanske kommer från den här odlingen i Sognefjorden, som vi passerade nyligen.

Hjälp gärna organisationer och utsatta men inte utanför min mataffär tack !

När jag går till affären ja i huvudsak ICA Kvantum så går jag dit för att handla. Ofta sitter det någon tiggare vid entrén eller står för någon organisation utanför för något gott ändamål.


Eftersom jag vill ha det fritt när jag handlar och om någon vill framföra något så gärna ställ med broschyrer eller något. Men nu börjar det bli ganska mycket med detta tiggeri och organisationer som inte bara står utanför dagligvaruaffärer utan också finns innanför.

För att vara konstruktiv finns här nedan adresser för er som vill hjälpa konkret. Men låt mig slippa er stå utanför min mataffär. Tack !

Här är adress för er som vill hjälpa romer i Bulgarien och Rumänien :

Utsatta EU-medborgare

Hjälporganisationer

Barncancerfonden


Plan

Introvert. Igen.


Sitter här med laptoppen i knäet och ska skriva något på bloggen. Det är en tidig julimorgon, en härlig, varm sommarmorgon. Jag har nästan alltid något ämne eller någon företeelse att skriva om. Eftersom jag skriver något inlägg nästan varje dag, när jag är, där nätkontakt finns, är det ibland tomt på idéer. När man inte har annat att komma med, har blicken en tendens att vändas inåt. Ja, ja, då får den väl göra det.

Det här bloggandet har pågått i många år nu. Varför det? Tja, det är väl uppriktigt sagt mest egenterapi. I början var det en fortsättning på mitt inhopp i lokalpolitiken. Numera är det mer fråga om en sorts dagboksfunktion. Det har blivit en vana att varje morgon skriva något på bloggen. Såg i någon statistik, som tillhandahålls hela tiden genom bloggverktyget, att jag snart är uppe i 2 000 inlägg. Tror att jag började för snart ett decennium sedan. Även för den mest tålmodiga av läsare måste det numera ha blivit rätt tjatigt. Jag inser då och då själv att jag måste ha skrivit om samma saker en eller flera gånger tidigare men orkar vanligen inte leta och kolla. Det är lite respektlöst men inte illa menat. Och ingen är ju tvingad att fortsätta att läsa, även om det är trevligt med dem som gör det.

Under ett par, tre års tid fanns bloggen både på denna adress och bland Sörmlands Nyheters bloggar. Men efter några nya reklamgrepp av tidningen, bestämde jag mig för att ha egen kontroll och bara använda den här adressen. Jag lägger aldrig in reklam på bloggen. Ibland baktalar jag i stället något företag, som jag råkat illa ut för eller av andra skäl inte gillar.

Jag har nästan aldrig några problem med kommentarer på bloggen, inte längre ens av rasister som retar sig på, om man är negativ mot deras värderingar eller mot SD eller andra extremrörelser. Tvärtom, vore det ganska kul med lite kommentarer då och då. Det är inget att stoltsera med att det är få kommentarer. Det talar snarare för en liten läsarkrets eller ett alltför slätstruket innehåll eller båda delarna. Att vara pc är inte en dygd i sig.

Läsekretsen tycks ha vuxit litegrann med åren men jag har dålig koll på den. Min gamle bästis, några bekanta, en god granne och någon gammal partikamrat säger att de läser bloggen någorlunda regelbundet. En del läser den, för att den är nämnd bland Gröna Bloggar. I övrigt vet jag inte, vilka som läser men, vill man, kan man se hur många som tittar, hur länge, vilka länder och städer de bor i o.s.v.

Hursomhelst, känns det privilegierat att fritt och öppet kunna framföra det man tycker till dem, som har lust att läsa. Att även en del, som man inte önskar, läser, typ robotar från NSA, FRA och sådana, får man väl stå ut med för egen del, även om det allmänt sett är ett problem av en helt annan dimension.

Varberg bör ställa sig positiv till permanenta uteserveringar !


Permanenta uteserveringar i Varberg? Ja Harrys i Varberg vill ha sin uteservering permanentad.

Jag kom ihåg när jag blev kontaktad på 90-talet av krögare som ville ha uteservering hur de skulle gå till väga. Det var en fråga för dåvarande tekniska nämndens arbetsutskott att ta ställning till som de hade under delegation hur gatuutrymmet fick användas.

Viktigt då var att räddningsfordon kunde komma fram på gatan , att handikappades intressen tillgodosågs, att grannar blev hörda då det befarades en större frekvens besökare med mer buller från näringsstället samt längre öppettider.

Uteserveringar då tillhörde den enkla varianten och inte på samma sätt som blivit fallet idag
. Ett trendbrott blev när Stadt fick bygga till en "bula" bort på Kungsgatan vilket i princip var en tillbyggnad. Det beslutet togs i byggnadsnämnden och bara folkpartiet och miljöpartiet gick emot då det var ett avsteg mot byggnadens karaktär.

Uteserveringar är populärt i Varberg inte minst på sommaren där man vill sitta ute fast skyddat. Mycket har anpassats för att så ska bli fallet öppettider har förlängts och tillhör en del av turiststaden Varberg.

Jag tycker det inte bör finnas hinder att förlänga säsongen med permanenta uteserveringar där det är möjligt och ställer mig positiv till begäran.

Varberg är och kommer att ha turismen som viktig näring i framtiden och vi som håller till i centrum och bor där ser därför ingen anledning att bråka såvida det inte handlar om förvanskning. Men det som är tillåtet på sommaren bör också tillåtas på vintern.

Sommar

Lyssnar då och då på det fina gamla programmet Sommar i radion eller Sommar i P 1, kanske det heter. Den signaturmelodin finns ingen som missar. Tage Danielsson var upphovsmannen till detta, ett av de äldsta radioprogrammen genom tiderna, kanske det allra äldsta bortsett från 12-slaget och Dagens dikt. Sedan över ett halvsekel är Sommar i P 1 för många ett trevligt inslag på semestern, på stranden eller i sommarstugan, bilen, hängmattan, tältet, parken eller bara i mobilen. Spännande människor gläntar på dörren till sina liv. Blandad kompott. Igår talade en schlagersångerska, i dag en fotbollsspelare. Just den här helgen blir det inget Sommarlyssnande för min del. Allt passar inte alla. För mig personligen är intresset också begränsat för företagsledare som berättar, hur de lyckats och för enskilda mänskliga tragedier. Det har blivit rätt mycket sådant på senare år, tycker jag eller så har jag haft otur. Men det fina i kråksången är att det bara är att stänga av och vänta till nästa dag och nästa sommarprogram. Den svenska sommaren är inte någon riktig sommar utan Sommar i P 1.

Strålande tider att ansöka om skuldsanering !


Färre ansöker om skuldsanering? Ja den nya "folksjukdomen" har brett ut sig och framöver kommer det att finnas två betalningsfria månader juli och december för att lätta på trycket.

Hur man går till väga för skuldsanering se nedan (se Kronofogdens hemsida).

Skuldsanering

"En skuldsanering innebär att du som är svårt skuldsatt kan slippa betala hela eller delar av dina skulder. Ett av grundkraven är att du inte kan betala dina skulder på många år. Det ska också vara rimligt att du får skuldsanering.

En skuldsanering går i korthet till så här:

•Du ansöker om skuldsanering hos oss genom att fylla i blanketten "Ansökan Skuldsanering KFM 9150".
•Vi utreder om du uppfyller kraven för att få skuldsanering.
•Vi fattar ett beslut om att inleda skuldsanering och skickar därefter ett förslag till dina borgenärer, det vill säga dem du är skyldig pengar. I förslaget ingår alla skulder du har vid tiden för inledandet.
•Om du beviljas skuldsanering får du ett beslut av oss där det framgår hur mycket du ska betala.
•Du betalar av dina skulder enligt en betalningsplan, vanligtvis under fem års tid. Om du redan lever på existensminimum när skuldsaneringen börjar kan du få ett beslut utan betalningsplan. Då betalar du inte av något på dina skulder.
•När avbetalningstiden är slut är du inte längre skyldig att betala något på de skulder som ingick i skuldsaneringen.

Viktigt att veta

Om du behöver råd och hjälp före, under eller efter skuldsaneringsperioden kan du vända dig till en budget- och skuldrådgivare i din kommun. Du kan också ringa vår kundservice.

Om det sker en stor förändring av din ekonomi under skuldsaneringsåren är det viktigt att du kontaktar oss eftersom det finns en möjlighet att ändra beslutet.

Undvik att dra på dig nya skulder under tiden skuldsaneringen pågår. De nya skulderna ingår inte i skuldsaneringen och måste därför betalas helt och hållet. Vi kan till exempel besluta om löneutmätning för de skulderna, och då kan det vara svårt för dig att klara skuldsaneringen. Då riskerar du att borgenärerna kräver att skuldsaneringen upphör.

Skuldsaneringen avslutas fem år efter den dag som beslutet om skuldsanering fattades. Om din betalningsplan löper längre än så, avslutas skuldsaneringen samma dag som du gör den sista betalningen. Du får inget besked skickat till dig när skuldsaneringen är slut.

Det är nästan omöjligt att få skuldsanering mer än en gång."