"Bemöt kritiken, Cecilia Malmström"

Jag har fått in en replik i GP på Cecilia Malmströms TTIP-artikel.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Bemöt kritiken, Cecilia Malmström

EU-kommissionären Cecilia Malmström påstår att TTIP-avtalet är viktigt för Västsverige i form av tillväxt och jobb. Men det finns inga trovärdiga bevis för att så skulle vara fallet, skriver Max Andersson (MP).
Det är inte första gången som Cecilia Malmström påstår att TTIP ska skapa tillväxt och jobb, trots att de seriösa studier som utvärderat avtalets ekonomiska effekter finner ytterst måttliga effekter på tillväxten, även i de mest optimistiska scenarier. Det finns heller inte några tillförlitliga siffror om att avtalet skulle skapa jobb. Det vore klädsamt om Malmström i jakten på att avliva TTIP-myter kunde adressera även sina egna.

Att kött med tillväxthormon inte lär godkännas inom EU är korrekt, men EU-kommissionen har samtidigt öppnat för att amerikanskt kött, producerat med obefintligt djurskydd och omfattande antibiotikaanvändning på friska djur i tillväxtfrämjande syfte, kan tillåtas – och därmed riskera att snedvridna konkurrensen mot exempelvis svenska bönder. Kritiken mot TTIP är långt större, och betydligt mer komplex, än att enbart handla om hormonbehandlat kött. Likväl tar Malmström alltid upp just detta argument i samtliga sina debattinlägg för att visa på någon form av mytbildning kring avtalet. Det är svårt att som Malmström påstå att man avlivar myter, när man inte bemöter den kritik och de farhågor som faktiskt finns.

Många farhågor
För farhågor finns. Kemikalieinspektionen har varnat för att samarbete kring regleringar på kemikalieområdet kan försvåra framtida lagstiftning mot farliga kemikalier. Miljöorganisationer pekar på att EU:s ambition att via avtalet importera massivt med skiffergas och råolja (från tjärsand) riskerar att stjälpa unionens klimatmål. Och den tvistlösningsmekanism som planeras i avtalet riskerar att bli ett verktyg för utländska företag att utmana miljö- och konsumentlagar utanför det nationella domstolssystemet.

Ett TTIP-avtal som handlade om frihandel hade kunnat innebära positiva effekter för en del enskilda sektorer i Västsverige. Tyvärr är dock TTIP snarare ett regelavtal än ett frihandelsavtal, och riskerna i nuläget långt större än de potentiella vinsterna.

Drygt tre miljoner människor har skrivit under en protestlista mot TTIP, och nyligen demonstrerade cirka 150 000 människor mot avtalet i Berlin. Malmström borde vi det här laget veta att kritik som ger upphov till sådana protester handlar om betydligt mer än hormonbehandlat kött.

Max Andersson (MP)
EU-parlamentariker

Jag vill leva, jag orkar bara inte prestera hela tiden

Livet, detta pärlband av sammanbrott. Telefonen hade inte låtit på två timmar, dörren hade varit tyst veckan ut. Jag var trött och den enda delen av mig som var social var nätupplagan. Det finns perioder en måste genomgå. Jobbiga perioder. Det här året har varit det genomgåttaste hittills. Det har definitivt påverkat min ork. I år har jag blivit utklassad av vansinne av självaste verkligheten. Ofta har jag varit jättetrött på dagen, men jättepigg på natten. När andra vill gå och lägga sig har jag precis vaknat. Den känslan. Det blir torka i hjärtat och översvämningar i hjärnan. Just då är jag kanske ingen fara för mig själv, men garanterat ingen hjälp. Haha, egentligen de enda fyra bokstäverna som behövs när jag tänker på det. Varför inte bara skratta åt allt? 

Hela samhällsupplägget är anpassat för de som aldrig snoozar, de som aldrig ligger och drar sig. Det är knappast anpassat för oss nattmänniskor. På dagarna är det så mycket sorl, på natten slipper tankarna drunkna. De får vandra fritt. Korta flyktiga tankar får tänkas ut. Samtidigt har jag bättre kondition på natten än på dagen. Ångesten hinner inte ikapp om nätterna. På dagarna är det som att jag har tuggummi fastkletat under varje ord, varje tanke. Det är klart att det finns bra dagar också, då lyckan kramar om en från alla håll, då min sambo kramar om mig bakifrån, oavsett vilket tillstånd jag befinner mig i, oavsett om jag sover eller är vaken, det är verklig trygghet. Livet har många olika nyanser. 

Samtidigt som jag inte orkar så mycket så är det som att jag försummar min trötthet om dagarna. Fastän jag inte borde, fastän jag borde lyssna på den. Det är dock enklare att lyssna på de som utbrister att en är ”duktig” om en fortsätter göra saker trots stress och orkeslöshet. Att det är sämre för ens hälsa räknas liksom inte. Jag vill leva, jag orkar bara inte prestera hela tiden. Att känna att en måste prestera jämt är destruktivt, precis som det är destruktivt att inte lyssna på musik på flera dagar, att inte ha ett djur i sin närhet, att sova ensam. 

Jag vill inte skämmas för mitt psyke och jag tänker inte heller göra det. Jag tänker inte skämmas för att min ork tryter. Det är hjärnans styrketräning. Det är så mycket med kroppen, med psyket som vi ska skämmas för, verkar det som, men så lite som vi verkligen borde behöva skämmas för. Jag gillar exempelvis inte att mingla, det slutar ofta att jag står och låtsas-sms:ar med någon kompis eller att jag går in på toaletten, bara för att det är jävligt skönt att kunna andas ut lite, andas bort alla människor. Jag vill leva, jag orkar bara inte prestera hela tiden. Det är så destruktivt att låtsas som att en orkar hela tiden. Ibland är en så skör att det till och med är svårt att hantera svärtan i en tecknad film, svärtan i ett fotografi från barndomen, den som aldrig kommer tillbaka. Men jag skäms inte för det. Mitt ständiga mantra Vad håller jag på med? ska med en gång bytas ut mot Vad håller samhället på med? 

”Medborgarinitiativ hotar bli skendemokrati”


Jag och Peter Eriksson skriver i SvD om medborgarinitiativen i EU.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

”Medborgarinitiativ hotar bli skendemokrati”


EU-parlamentet röstar den här veckan om ett förslag för att förbättra det som kallas det Europeiska medborgarinitiativet. Det har nu gått tre år sedan initiativet infördes för att öka deltagardemokratin i EU genom att göra det möjligt för medborgare att begära att EU-kommissionen lägger fram lagförslag i en fråga. Sedan dess har medborgare tagit upp frågor som rör allt från att stärka skyddet för miljön, värna rätten till rent vatten till att avskaffa roamingavgifter inom EU.

Tre år efter att initiativet införts har dock inte ett enda medborgarinitiativ lett till några nya lagförslag från EU-kommissionen. I vissa fall har EU-kommissionen nöjt sig med ett preliminärt uttalande. Om medborgarinitiativet ska ha någon framtid krävs det en tydligare och mer seriös uppföljning.


Det Europeiska medborgarinitiativet innebär att en miljon medborgare från minst en fjärdedel av medlemsländerna kan uppmana EU-kommissionen att lägga fram lagförslag på områden där EU har befogenhet. Detta gör att medborgarna får samma möjlighet som EU-parlamentet och ministerrådet att begära lagförslag från EU-kommissionen.

Sedan initiativet trätt i kraft har nästan 6 miljoner europeiska medborgare stöttat något initiativ. 24 initiativ har registrerats och godkänts, 29 har avvisats men endast 3 stycken har klarat de formella kraven och samlat ihop minst 1 miljon underskrifter från minst 7 olika EU-länder. EU-kommissionen har dock ännu inte initierat någon ny lagstiftning till följd av dessa initiativ.

Att lyckas få igenom ett framgångsrikt medborgarinitiativ kräver i nuläget stora insatser av de medborgare och rörelser som kämpar med detta. Att då se att EU-institutionerna inte gör något med dessa medborgarinitiativ riskerar hela syftet med projektet. Risken är att medborgarinitiativ upplevs som skendemokratiska, och att människors engagemang minskar snarare än ökar. Den stadiga nedgången av nya medborgarinitiativ tyder också på det.

Under 2016 kommer kommissionen att se över medborgarinitiativen. Vi trycker nu på från EU-parlamentet för att förbättra processen kring initiativen och göra den mer användarvänlig. Tillsammans med de andra ledamöterna i Gröna gruppen i EU-parlamentet har vi lagt förslag för att tydliggöra och stärka uppföljningen av framgångsrika medborgarinitiativ, så att det inte blir ett spel för gallerierna utan det deltagardemokratiska verktyg som det var tänkt. Vi anser att EU-kommissionen ska återkomma senast 12 månader efter att ett medborgarinitiativ har blivit framgångsrikt och presentera förslag till lagstiftning på området, som ska debatteras och röstas om i EU-parlamentet.

I dag finns möjligheten att lämna medborgarförslag i majoriteten av EU:s medlemsländer. I Sverige stärktes den möjligheten med införandet av det förstärkta folkinitiativet 2011. Då allt mer makt har flyttats till EU-nivån där folkstyret är svagare är det viktigt att vi utvecklar och stärker möjligheterna för medborgare att påverka. Medborgarinitiativet är positivt, inte bara för att det ger en möjlighet att påverka lagstiftningen och politikens innehåll, utan även för att det uppmuntrar till debatt och engagemang och gör det möjligt för medborgare att få upp en politiska fråga på dagordningen. EU-kommissionens agerande kommer vara avgörande för om medborgarinitiativet kommer att ses som en verklig möjlighet till att påverka eller en bekräftelse på EU:s demokratiska underskott av medborgarna. På onsdag röstar vi om att det ska bli det förstnämnda, ett reellt verktyg för att öka medborgarnas påverkan och deltagande i utvecklingen av EU.

Max Andersson
EU-parlamentariker, MP

Peter Eriksson
EU-parlamentariker, MP

"Ett bättre skydd mot massövervakning behövs"

Jag skriver i Borås Tidning om Safe Harbor-domen och vikten av att vi tar dataskyddsreglerna på allvar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Ett bättre skydd mot massövervakning behövs

Den 7 oktober ogiltigförklarade EU-domstolen det så kallade Safe Harbor-beslut som tillåtit överföring av känsliga personuppgifter till USA. Det är mycket glädjande. Domstolen konstaterar att EU-medborgares personuppgifter inte är säkra i USA. Det är en tydlig seger för den österrikiske studenten, numera doktoranden, Max Schrems, som stämt den irländska datainspektionen för att den inte undersökt om Facebooks överföring av hans personuppgifter från Irland till USA bryter mot reglerna för dataskydd.

Domslutet innebär att dataskyddsmyndigheter i EU-länderna kommer att få utreda hur de ska kunna följa den europeiska dataskyddsstandarden. Safe Harbor är ett 15 år gammalt beslut av EU-kommissionen som tillåter överföring av personuppgifter från EU till USA, men domstolen har nu konstaterat att det inte skyddar den personliga integriteten tillräckligt.

Lätt förenklat har det visat sig att amerikansk lag står över Safe Harbor-principerna. USA:s myndigheter har därmed möjlighet att komma åt känsliga uppgifter, helt utan hänsyn till EU:s regler om skydd för privatlivet och att eventuella intrång ska vara både nödvändiga och proportionella.

De amerikanska företag som hanterar europeiska personuppgifter skulle enligt Safe Harbor-principerna frivilligt ställa upp på att behandla uppgifterna i enlighet med EU:s standard för dataskydd. Detta har dock inte hindrat USA:s nationella säkerhetsmyndighet, NSA, från att bedriva massövervakning. Det handlar ofta om mycket känsliga personliga uppgifter, och oftast om vanligt folk. Det är denna datainsamling som avslöjats av Edward Snowden, och domen är till stor del en konsekvens av hans avslöjanden.

Det är hög tid att skapa starkare och mer rättssäkra regelverk. Den amerikanska övervakningen av människors privatliv är oacceptabel, och domstolens ogiltigförklarande visar att den tar reglerna om dataskydd på allvar. EU-parlamentet har redan krävt att Safe Harbor skall upphävas, men kommissionen har förhalat frågan.

Domslutet får inga omedelbara konsekvenser, men nu kommer medlemsländernas dataskyddsmyndigheter att få undersöka vilka delar av överföringen mellan EU och USA som bör förbjudas. Detta riskerar bland annat att påverka kända företag som Facebook, Google, Apple, Microsoft och Twitter, men också cirka 4 000 andra.

Förhandlingar om ett bättre regelverk pågår sedan flera år, och nu växer trycket på USA att ge efter och gå EU mer till mötes. USA måste helt enkelt bli bättre på skydd av personliga data, och således erkänna vissa rättigheter även för icke-amerikaner. Nya, starka regler bör utformas med detta i åtanke för att kunna uppfylla sina syften. Ogiltigförklarandet av Safe Harbor ger stöd i förhandlingarna om sådana regler.

I EU-parlamentet finns dock röster inom EPP-gruppen, där Moderaterna sitter, som istället vill undergräva EU:s dataskydd och försämra skyddet för privatlivet. Det vore helt fel väg att gå. Det är viktigt att kunna föra data över landsgränserna. Internet ger oss fantastiska möjligheter med ett i princip obegränsat informationsflöde. Samtidigt är det viktigt att skydda människors privatliv från massövervakning som varken är proportionell eller nödvändig. EU-domstolen har visat att den tar EU:s dataskyddsregler på allvar. Nu är det upp till politikerna att visa att de också gör det.

Max Andersson (MP) 

Fredat område i Kattegatt hotat!


2009 stängdes ett område i Kattegatt helt för fiske. Trots rapporterat tjuvfiske och visst legalt fiske av tyska trålare inom delar av området, har åtgärden bevisat gett stor positiv effekt för torskbeståndet. 

Nu för det en diskussion om att börja tråla i området igen. Näringsdepartementet har fått ett uppdrag från Sveriges regering och för diskussioner i frågan.

Återhämtningen av bottenfaunan inom området som varit permanent stängt sedan 2009 visar att den ekologiska potentialen i dessa mjukbottnar är mycket stor när de skyddas från den fysisk påverkan som trålning är. Ett välmående bottenområde i Kattegatt med fullt återhämtad fauna ger mer biologisk mångfald och skapar en källa för larvspridning och ett överspill av kommersiellt viktiga arter till resterande del av Kattegatt, än en trålad botten. 

Låt detta område fortsatt vara ett produktionsområde fredat från trålning! En välmående ”fabrik” för möjliga framtidsmiddagar, torsk. 

För visst vill vi agera som kloka tänkande människor när det gäller naturresurserna vi lever av. Och då får vi inte ta ut mer från bankkontot än naturen mäktar med att sätta in åt oss. Gör vi det stjäl vi från oss själva och från framtida generationer och det måste väl anses vara oklokt, eller?. Naturens kapacitet att producera varor och tjänster måste vara det som sätter gränsen för uttaget och vikten av att behålla ekosystemet som producerar tjänsten kan inte nog understrykas. 

I nästan 20 år har det varit sällsynt att få torsk längs Hallandskusten. De senaste åren har det återigen rapporterats att fritidsfiskare fått torsk från land och att de få, småskaliga yrkesfiskare som fiskar längs kusten har fått torsk igen.  

Vid förvaltning av naturresurser ska Sverige, enligt FN:s konvention om biologisk mångfald, följa ekosystemansatsen. 

Uppdraget från Sveriges regering till näringsdepartementet har i detta avseende varit alldeles för snävt, alternativt har näringsdepartementet valt att tolka uppdraget så. Uppgiften för näringsdepartementet är att i samarbete med Danmark öka torskbestånden genom att minska dödligheten för torsken på grund av uppfiskning. Inte genom uppbyggande åtgärder som att ha trålfria områden alltså. Hallå!!!!

Åtgärderna som nu diskuteras verkar inte syfta till att förbättra havets ekosystem för att på så vis sörja för ett större framtida bestånd av torsk. Istället väljer man att fokusera på att tillfälligt stoppa ett idag destruktivt resursutnyttjande. 

I de förhandlingar som nu pågår verkar inte ekosystemansatsen ens finnas med på bordet.

Alla sektoriella näringar har ett ansvar att arbeta för att miljömålen nås. Näringsdepartementet kan på så vis inte frånsäga sig ansvaret att ta hänsyn till alla effekter deras förvaltning av torskbeståndet får. EU:s ramdirektiv för vatten, det så kallade vattendirektivet, omfattar inte bara sötvatten utan även kustvatten. 

Målet i vattendirektivet är bland annat att god ekologisk status ska uppnås till 2015. Förvaltningen av torskbestånden har stor påverkan på kustekosystemet och därmed om miljökvalitetsnormerna för kustvatten kan nås i framtiden. 

Även här har näringsdepartementet samma ansvar som alla andra departement att jobba för att Sverige ska uppfylla EU-direktiven samt att följa svensk lagstiftning. De senaste åren har även EU:s havsmiljödirektiv skrivits in i svensk lagstiftning i form av havsmiljöförordningen. I denna betonas särskilt att förvaltningen av havets naturresurser ska utgå från ekosystemansatsen. 
Näringsdepartementet hävdar att de endast kan skydda torsken som en fiskeresurs men förvaltningen av torskbestånden omfattar ett mycket större ansvar än vad man tar idag, även för Näringsdepartementet. Fiskeresurs nu eller fiskeresurs i morgon kan man också fråga sig. 

Trålningen orsakar stor skada på bottenhabitaten, det som utgör grunden för hela ekosystemet. Att stänga vissa områden under torskens lekperiod och sedan öppna upp dem för fiske med trål skyddar inte habitaten som torsken leker i och det kan därför argumenteras att de åtgärderna inte följer varken miljömålen, havsmiljödirektivet eller ekosystemansatsen. 

Valet står alltså mellan att välja att agera som intelligenta varelser som förstår att produktion och uttag har ett tydligt samband.  Alltså att se till så att produktionen får bästa möjliga förutsättningar, låta bottenhabitaten vara ifred, inte tråla. Eller att låtsas som vi inte förstår sambanden, eller ännu värre inte bryr oss... Vi vet hur vi kan/bör agera när det gäller ekonomiska resurser, pengar. Hur kan det vara så svårt att förstå det när det gäller naturresurser?  Det som krävs är bara samma agerande. Ta inte ut mer resurser än vad som produceras, då tar det slut!


Slå inte undan benen för Kattegatts ekosystems möjlighet att återhämta sig. 

Idag har vi varit och samlat skräp runt centrum i Vallentuna

Jennie Bergenholz
Vi samlades några kämpar i Miljöpartiet Vallentuna och skulle samla in skräp för att se hur situationen ser ut. Det verkar som kommunen har en del att göra eftersom vi på en timme lyckades skrapa ihop sex halvfulla säckar på litet drygt en timme. Det är skrämmande att folk kastar plast i sådan omfattning då det knappast kommer ruttna och förmultna.

Det började litet knasigt med att jag hittade en massakrerad halv sparkcykel. Fortsättningsvis tog jag hand om en kvarglömd picknick med stålskedar av rostfritt och kvarglömd tårta som luktade apa. Det låg inte på kommunens mark utan på fältet mellan korallen och gym och sim-området. Hela kommunen behöver definitivt skärpa upp sig med hur man tar hand om avfall.

Jag och Jennie hittade ett bilbatteri som stod på en parkering och det tillhör säkert bilen som stod bredvid. Tänk på att blybatteri är giftiga och inget man ska lämna i naturen.

Öppna eller slutna gränser

Detta är de två extremerna i en del av flyktingdebatten. (som givetvis innehåller en mängd andra parametrar) Jag är för helt öppna gränser även om Sverige skulle vara först med det. Ja anser att Sverige är och ska vara ett föregångsland. Okej, det innebär en hel del problem som det alltid gör med många människor [...]

Upprördheten hos en avklädd bilnörd

I går länkade jag en artikel i Stockholm Direkt som handlade om informationschefen Staffan Ström som med hänvisning till sin längd (191 cm), svårigheten att köpa SL-biljett, önskan om egen tid, möjligheten att lyssna på musik i bilen och snabbheten att köra sin BMW från Täby varje dag till jobbet på pensionsbolaget Alecta i City.

Så här skrev jag:
Jobbade ju på rätt ställe när det gällde kommunikation o pension. Förutom cyklisterna på it-avdelningen var det idel cyklande kommunikatörer på Pensionsmyndigheten exempelvis MonicaMona,AnnikaMaria samt Maria som gick (GICK!) hem ett par gånger till Täby! Till skillnad mot pensionsbolaget Alecas informationschef...
En av mina vänner har Staffan Ström som vän så hon namntaggade honom, varpå han skrev följande:
Att jag också borde ha tackat nej  En klassisk tidningsanka: Jag får frågan om jag kan tänka mig att vara med i en jämförelse mellan fyra olika sätt att ta sig till stan från Täby. Det har (såklart) varit svårt att få tag i bilister som vågar ställa upp. Eftersom jag är aktiv i debatten om framtida samhällsbyggnad i Täby - där jag bland annat driver behovet av en utbyggd kollektivtrafik - går jag efter viss tvekan med på det. Under ett långt samtal diskuterar vi varför jag just nu väljer att bilpendla och vilka för- och nackdelar jag ser med de olika färdmedlen. Jag svarar så ärligt jag kan. I slutet av samtalet nämner jag i förbigående att jag har väldigt långa ben och att jag därför ofrivilligt tar mycket plats när jag åker buss. Ofta är benutrymmet så litet att jag tvingas sitta med ett knä ut i gången eller ta rejält med utrymme från den som sitter bredvid. Det känns inte bra, säger jag. Detta sista gör journalisten till rubrik och huvudpoäng. Riktigt lågt, tycker jag. 

Det förvånar mig mycket att en så erfaren presschef som Mattias inte ser igenom ett så billigt journalistiskt grepp.
Nu är jag ju inte pressansvarig längre på Pensionsmyndigheten. Och det kund- och företagsägda pensionsbolaget Alecta konkurrerar ju inte om kunderna med hållbarhetsargument som exempelvis KPA men jag tycker ändå detta inte ger någon god reklam för Alecta och vad de står för.

Så här skrev jag på Twitter och nedan följer svaren:
Pensionsbolaget har en informationschef som MÅSTE bilpendla pga sin längd på 191 cm via

  1. Du kan köpa biljetter via app och/eller sms.

  2. 23 okt.
     favoritmarkerade din Tweet
  3. Det finns dåliga ursäkter, och så finns det riktigt dåliga ursäkter.
  4. Han vill inte manspreada!


Så därför var jag ju tvungen att svara även på Facebook. Är jag för hård? Jag tycker detta är allvar.
Det är klart att jag som utbildad o tidigare yrkesverksam nyhetsjournalist förstår att nyanserna har försvunnit till en renodlad bilist i pendlarserien.
Du kvarstår dock som representant för en livsstil där främst män tror de ska ha rätt att åka ensamma i bil från sin gröna förort in till city. 
Detta är inte hållbart för klimatet, miljön, trängseln, framkomligheten för varutransporter o bussar osv.
Du har en stor tung fossildriven bil vad jag ser eller är din BMW laddhybrid, biogas- eller etanoldriven?
Du har så många alternativ att bryta din manliga biltrafiknorm på o bidra till dina barns framtid på så jag tycker det är pinsamt att ens behöva rada upp de mest uppenbara:
* Åk kollektivt alltid eller ibland. Du har råd att köpa månadskort om du inte fattar hur man ordnar automatisk påfyllning av reskassa.
* Cykla. Ja, det finns även elcyklar o lastcyklar med elassist.
* Samåk.
* Blanda transportslag, alltså ställ bilen/cykeln vid pendelparkering.
* Osv
Det är för dig som samhället inte bara använder morötter utan även piskor. Tyvärr har Norra Länken byggts o den har ju korrekt uppfattats som den uppmuntrande mångmiljardsatsning på bilar o bilism som den innebär.
Stockholm måste minska på bilismen för att nå de nationella klimatmålen. Från nyår höjs trängselavgifterna, det blir alltså dyrare att trängas o släppa ut avgaser i city. Det blir också dubbdäcksförbud på ytterligare två gator för att minska de farliga partiklarna som försämrar stockholmarnas hälsa: Kungsgatan (nära dig) o Fleminggatan.
Kul att du jobbar aktivt i Täby för utbyggd kollektivtrafik! Det är välbehövliga satsningar som jag hoppas pengarna ska räcka till. Resurserna är inte oändliga, det finns en konflikt o konkurrens mellan Östlig förbindelse o Spårväg syd exempelvis. Lycka till med en mer hållbar livsstil för dig själv, dina barn o vår jords framtid!
PS du hör väl inte till dem som tar bilen även till gymet? DS
PPS du får egen tid o kan lyssna på musik oavsett trafikslag. DS
Du kvarstår dock som representant för en livsstil där främst män tror de ska ha rätt att åka ensamma i bil från sin gröna förort in till city. Detta är inte hållbart för klimatet, miljön, trängseln, framkomligheten för varutransporter o bussar osv.Du har en stor tung fossildriven bil vad jag ser eller är din BMW laddhybrid, biogas- eller etanoldriven?Du har så många alternativ att bryta din manliga biltrafiknorm på o bidra till dina barns framtid på så jag tycker det är pinsamt att ens behöva rada upp de mest uppenbara:* Åk kollektivt alltid eller ibland. Du har råd att köpa månadskort om du inte fattar hur man ordnar automatisk påfyllning av reskassa.* Cykla. Ja, det finns även elcyklar o lastcyklar med elassist.* Samåk.* Blanda transportslag, alltså ställ bilen/cykeln vid pendelparkering.* OsvDet är för dig som samhället inte bara använder morötter utan även piskor. Tyvärr har Norra Länken byggts o den har ju korrekt uppfattats som den uppmuntrande mångmiljardsatsning på bilar o bilism som den innebär.Stockholm måste minska på bilismen för att nå de nationella klimatmålen. Från nyår höjs trängselavgifterna, det blir alltså dyrare att trängas o släppa ut avgaser i city. Det blir också dubbdäcksförbud på ytterligare två gator för att minska de farliga partiklarna som försämrar stockholmarnas hälsa: Kungsgatan (nära dig) o Fleminggatan.Kul att du jobbar aktivt i Täby för utbyggd kollektivtrafik! Det är välbehövliga satsningar som jag hoppas pengarna ska räcka till. Resurserna är inte oändliga, det finns en konflikt o konkurrens mellan Östlig förbindelse o Spårväg syd exempelvis. Lycka till med en mer hållbar livsstil för dig själv, dina barn o vår jords framtid!PS du hör väl inte till dem som tar bilen även till gymet? DSPPS du får egen tid o kan lyssna på musik oavsett trafikslag. DS

Nu tänkte inte lägga upp detta någon annan stans. Tills jag såg vad Staffan Ström har för beskrivning av sig själv på Twitter. Då kändes det mer som att bilnörden blivit avklädd, än felaktigt uthängd.

Är klar att hänga mina förstoringar på Träffpunkten

Jag kommer att vara månadens konstnär på Träffpunkten i Vallentuna. Så jag har tagit ut förstoringar via Crimson poster då det är ett billigt och bra alternativ. Formatet blev 70X50 och kostade 128 kr/st. Jag åkte dit och lämnade mina förstoringar där.

En annan dag åkte jag till Kreatima och köpte kartong 70X50 för 47kr/st för att lämna in de tillsammans med fotokuddar från Panduro. De kostade 19 kr/st. Köpte 2 stycken för mina 6 förstoringar.

Idag åkte jag och monterade mina förstoringar med hjälp av fotokuddarna på kartongen. 128kr + 47 kr blir tillsammans 175 kr och ett hyfsat pris för en utställning. Det är inte lätt när man har liten budget.

Det är orimligt att behöva ta mångmiljardlån för att fler flyktingar söker sig hit!

Migrationsverket räknar med att man behöver 29 miljarder i tillskott nästa år för att klara flyktingmottagandet. Regeringen behöver då både låna och spara för att klara kostnaderna. Kostnadsökningen kommer att få en tydlig påverkan på de offentliga finanserna. Finansminister Magdalena Andersson säger att det därför kommer ta längre tid att nå balans och ett överskott i de offentliga finanserna.

Så nu väntar besparingar både på sjukförsäkringen och biståndet. Så för att ta hit ännu fler flyktingar så måste man ta pengarna någon annanstans och vem drabbar det då, jo de som är sjuka och de flyktingar som är i närområden till konfliktländer. Alltså de svaga i samhället. Det är inte rimligt när svenska medborgare som är sjuka redan har det svårt. Ska det drabba folk så ska drabba dem som redan har det bättre ställt, men jag är av åsikten att det inte ska drabba någon. Vi har verkligen i vårt land inget att skämmas för, vi har tagit emot fler flyktingar än något annat land i EU och även utanför. Många är inte ens äkta flyktingar som kommer hit. Någon gång måste det vara nog och man måste sätta en gräns precis som andra länder. Det som Sverige håller på med nu är inte hållbart och inte rimligt om man har ett långsiktigt tänkande. Det gör Sverige till ett extremt land. En stormakt i dumhet.

Det finns en lag som säger; Av utlänningslagen 5 kap. 25 § framgår att ”regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas för övriga skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § om det behövs därför att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade.”

Jag välkomnar verkligen att både Moderaterna och Kristdemokraterna har tagit ställning i denna fråga och jag hoppas verkligen att regeringen lyssnar på dessa partier för de har rätt. Detta säger jag trots att jag är Miljöpartist och utan att skämmas. En stor del av våra politiker blundar för hur Sverige trasas sönder och det har blivit någon prestige att inte säga som det är.

Stefan Löfven m fl politiker säger nu när det har brunnit i tilltänkta tillfälliga flyktingbostäder att detta inte är det land som man känner igen och vill ha. Att det är fruktansvärt. Konstigt att dessa politiker knappt reagerar när man var dag kan läsa om bilbränder, skjutningar, kåkstäder som byggs upp, nerskräpning, migranter som tar över folks sommarstugor, brott som läggs ner och inte går till åtal m m. Då är det tydligen svårt att uttala sig och göra något åt detta. Men om alla människor i vårt land ska behandlas lika efter lag, ja då skulle det inte se ut som det gör nu.

Det samhället vi har fått i Sverige som är mer segregerat än någonsin kan vi bara skylla politiker för. Politikerna skyller på någon annan hela tiden och lämpar över alla problem på kommun och landsting istället för att en gång för alla ta tag i saker. Den slapphet som råder nu tror jag ingen vill ha i vårt samhälle.

Ingen kan knappast kallas för rasist, för att man ser hur det är i verkligheten och inte vill att sitt land ska trasas sönder så att man inte känner igen något längre. Även om vi har ett mångkulturellt samhälle så ska svenska lagar följas och dessa lagar borde också förändras till det bättre i mångt och mycket.

Nu ska flyktingar bo i tält i Sverige, i ett land som numera inte har tillräckligt med bostäder, plats i skolor, psykologhjälp för krigsdrabbade och bra mottagande av ensamkommande barn. Flera kommuner har fått anmäla till IVO att de inte längre kan sköta mottagningen av ensamkommande barn på ett korrekt sätt. Är detta humant, nej verkligen inte men fortfarande kan inte politikerna på riksnivå sätta gränser.

"Som musiker är det ju det minsta man kan göra att spela för ett gott ändamål"

Foto: Pressbild 

Första gången jag hörde Kristofer Åström gick jag i gymnasiet. Det var de sista dagarna innan något nytt skulle börja. Livet skulle ta fart, eller sakta in, något av det. Mitt bland all turbulens så hjälpte Kristofers musik mycket. Idag kan jag återkomma till ep:n Dead end ofta och tänka tillbaka på de där dagarna, innan studenten och hur musiken var som ett extra stöd att luta sig emot. Nu är Kristofer Åström aktuell med nya skivan The story of a heart's decay. Det låter bekant, men nytt. 70-tal med benen i 2015. Kanske en aning mer riff än vanligt, men rösten river upp själen på ett lika vackert sätt som alltid.  

The story of a heart's decay släpps inom kort. Inga instrument eller mikrofoner tillverkade efter 1978 fick användas under inspelningen. Hur kom du på den idén?
- Det var en idé som kom till i studion. Jag tar inte på mig den själv. Vi spelade in skivan som ett band och allt hände som ett band. Ett skoj som gick överstyr, som det så ofta gör, och blev en sanning. Fast till saken hör att vi innan inspelningen satte igång var överens om att vi sökte ett 70-talssound. Vi gillar det.

Du blev förälder för två år sedan, hur har det påverkat dig och arbetet med den nya skivan?
- Ganska rejält. Där jag tidigare levde ett ganska egocentriskt liv utan riktiga begränsningar eller ansvar, där jag kunde skapa när jag ville och kunde vänta ut kreativiteten, så blev jag till den här skivan tvingad att hitta kreativiteten vid mer schemalagda tillfällen. Helt nytt för mig. Betydligt svårare, men det har även gjort mig mer effektiv. Jag samlade på mig idéer under dagarna när jag var hemma med min dotter. Idéer som jag bearbetade i huvudet, och sen släppte ur mig en dag i veckan då jag hade möjlighet att gå in i en replokal och spela in demos på låtarna. Det tog längre tid än tidigare att få ihop låtar men det gjorde också att jag jobbade mer med låtarna innan de spelades in. 

Du har sagt att du hela tiden vill hitta nya stigar med din musik. Finns det något inom musiken som du länge velat prova på men som inte blivit av än
-  Det finns väldigt mycket. Jag har så sjukt många idéer. Inga jag vill avslöja dock. Jag jobbar på dem. 

Du har aldrig funderat på att skriva på svenska?
- Jo, det har jag funderat på. Har faktiskt skrivit ett par låtar på svenska. De är inte särskilt bra men man måste ju börja någonstans. Möjligheten finns att det blir något på svenska, men det dröjer nog. 

Vad är den största drivkraften för dig idag?
- Kicken! Att det är så otroligt kul att spela musik. Det är lätt att glömma det i all hets om likes på Facebook och Instagram. 

Du bor i Göteborg sedan några år tillbaka, vad tycker du mest om med staden?
- Jag gillar att det finns ett lugn som på något sätt liknar det lugn som finns i Luleå där jag växte upp. Sen har jag ju numera min familj här. Det hjälper ju till.

Längtar du någonsin tillbaka till Norrbotten?
- Längtar väldigt ofta hem till Norrbotten och Luleå. Jag är glad att jag växte upp där. Jag hade allt jag behövde. Bra somrar och fantastiska vintrar. Det är man ju inte bortskämd med här i sidledsregnets stad.

Du spelade nyligen på en stödgala till förmån för UNHCR, har du ett stort socialt engagemang?
- Alldeles för litet, tyvärr. Som musiker är det ju det minsta man kan göra att spela för ett gott ändamål. Fastän det känns futtigt.

Get Shot släpptes för tolv år sen, var det Firesides sista album eller tror du på en återförening i framtiden? 
- Just nu tror jag inte på någon återförening eller ny skiva. Det känns väldigt långt borta. Men man kan ju alltid hoppas. 

Du åker ut på en kortare turné i höst, blir det en fortsättning nästa år? 
- Ja det blir lite fler spelningar nästa år är tanken. Plus en Europa-turné. Jag ser fram emot nästa år.

Vad är ditt bästa turnéminne?
- Alla turnéer är unika och bjuder på sina minnen. Det finns så mycket att det blir svårt att lyfta fram någon enstaka grej. Men Lollapaloozaturnén var ju skoj. Det är nästan alltid kul att turnera.

Går du själv ofta på spelningar? 
- Alldeles för sällan nu för tiden tyvärr. Jag hinner inte. 

Vad var den senaste?
-  Senast var nog Bob Dylan i Trädgårdsföreningen i Göteborg, i somras.

Jag som själv gillar Star Wars tycker att det är fantastiskt med din samling. Hur stor samling har du och hur startade den? 
- Ja, Star Wars är grymt! Jag började samla på riktigt för typ 10 år sedan när jag hittade mina gamla barndomsfigurer. Nostalgin tog överhanden. Köpte på mig en hel del då som jag sen har sålt igen.

- Numera är samlingen inte så jättestor. Har mer koncentrerat mig på några få saker som jag vill ha i fint skick. Har inte varit jätteaktiv de senaste åren men det kommer nog igång igen. Folk brukar skratta och tro att man leker med leksaker. Det kan ju verka lite nördigt. Fast nördigt är coolt tycker jag. Jag brukar citera Stig-Helmer Olsson, ”Det är ingen lek, det är faktiskt en väldigt stimulerande hobby”. Må kraften vara med er!

En kan köpa The story of a heart's decay här. Skivan släpps den 23 oktober. 

Håll Vallentuna Rent

En tanke slog mig att skapa en grupp på Facebook "Håll Vallentuna Rent" för att se till att skapa ett renare samhälle här i Vallentuna. I gruppen ska man kunna publicera bilder på skräp som man inte för tillfället kan ta hand om men någon annan vänlig själ som passerar. Dessutom ska man kunna skapa små grupper som städar ett mindre område.

Säg att man i ett villaområde vill se till att närmiljön är ren så frågar man om några är villiga att offra en timme för att gå ut och städa. Tanken bygger på frivillighet och att vi alla vill ha rent och snyggt omkring oss.

Nonviolent communication


Att verkligen få möta en annan människa i ett sprudlande samtal om stort och smått, som präglas av ett ömsesidigt tagande och givande i en respektfull anda, tycker jag hör till ett av livets största privilegier.

Men lika gott som ett möte kan göra oss lika ont kan det tyvärr göra oss om kommunikationen av olika anledningar bryter samman. Det kan röra sig om missförstånd, brist på ett respektfullt talande och lyssnade, med konflikter och sårade känslor som följd, vilka i värsta fall kan påverka oss negativt för en lång tid framåt.

För att undvika det senare har psykologen Marshall Rosenberg tagit fram en kommunikationsmodell som han kallar nonviolent communication som även går under namnet giraffspråket. Giraffen, menar han, är ett djur med stort hjärta, stannar upp och reflekterar, ser långt, sticker ut halsen och gör sig sårbar. Mot detta ställer Rosenberg vargen som en symbol för invanda, oreflekterade och omedvetna tankemönster som inte sällan utmynnar i ett aggressivt språk som sårar, motverkar kontakt och skapar destruktiva konflikter.

Här kommer några praktiska råd för den som vill försöka praktisera nonviolent communication både som talare och lyssnare:

Ärligt uttrycka vad jag behöver utan att kritisera och skuldbelägga
1. Observation (fakta)
De faktiska handlingarna jag observerar (ser, hör, minns, föreställer mig) som bidrar (eller inte bidrar med) till mitt välmående.
När jag ser, hör...
2. Känslor
Hur jag känner i relation till dessa handlingar.
känner jag...
3. Behov
De behov, värden, önskningar eller tankar som skapar mina känslor.
därför att jag behöver...
4. Önskemål (handling)
Tydligt be om det som skulle berika mitt liv, utan att ställa krav. De handlingar jag skulle vilja se hända (utan att formulera det som krav).
Är du villig att…?

Empatiskt lyssna efter vad du behöver utan att höra kritik eller skuldbeläggning
1. Observation (fakta)
De faktiska handlingarna du observerar (ser, hör, minns, föreställer dig) som bidrar (eller inte bidrar med) till ditt välmående.
När du ser, hör...
2. Känslor
Hur du känner i relation till dessa handlingar. 
känner du...
3. Behov
De behov, värden, önskningar eller tankar som skapar dina känslor.
därför att jag behöver...
4. Önskemål (handling)
Tydligt be om det som skulle berika ditt liv, utan att ställa krav. De handlingar du skulle vilja se hända (utan att formulera det som krav).
Skulle du vilja att jag (vi)…?


Alla dessa onödiga bilar

Bilar finns det gott om. De dominerar Nyköping trafik och stadens stadsbild. Var helst man rör sig, syns bilar som rullar, eller bilar som är parkerade.

En del av dessa bilar behövs verkligen. De behövs för att köra till mataffären (1-2 km), till jobbet (3-4 km), till träningen (5-6 km). Längre än så är inte de flesta vardagsresor. Om detta kan man ju ironisera och peka på att det faktiskt finns cyklar, cykelbanor och cykelparkeringar. Men jag avstår...

Nu ska vi titta på bilar som är ännu mer onödiga, de som knappt används. Jag utgår från hur det ser ut på min hemmagata Buskvägen på Arnö. Det finns ju alltid en risk att ta det egna perspektivet, och göra det till det generella, men jag tror faran att hamna fel är minimal.

Jag kan konstatera att många hushåll har 2 bilar. Några har till och med fler. Men hur de används? Jo, faktum är att av dessa bilar är det faktiskt ett antal som i princip bara är ute och rullar några gånger i veckan. Jag är ute så pass ofta på gatan, så det går att se vilka bilar, som nästan alltid står parkerade.

På Buskvägen finns 32 villor. Skulle gissa att här står en 6-7 stycken bilar som bara används sporadiskt. Kanske ännu fler, men jag lägger siffran i underkant för att inte överdriva. Att dessa bilar inte används mer beror oftast på att ägaren faktiskt cyklar en hel del.

Hur kan det vara så? För det första är det många som har gott ställt som bor här. Man har råd att låta bilar mest stå och rosta. För det andra har de förstås behov av två bilar ibland, kanske någon kväll i veckan. Men ändå, det är något obehagligt över detta, eftersom det är en del av det allmänna slöseri med naturresurser och energi som följer med vår livsstil.

Säkert inser många av dessa bilägare det orimliga i detta. Men de har pengar och ser just inget uppenbart transportalternativ för stunden. Taxi kanske, men det kostar ju en hundralapp eller mer (att en bil kostar flera tusenlappar i månaden kanske vi inte ska fundera över).

Men bilpooler då? 1-2 bilar parkerade på gatan som alla får tillgång till via ett hyrsystem? Det börjar dyka upp i allt fler städer, men har inte hittat till Nyköping. Bara i vår stadsdel Arnö skulle det säkert finnas underlag för kanske 50-60 poolbilar. Om det inte vore för alla extrabilar som används lite. Nu drar de undan marknaden för bilpoolerna tyvärr, som inte vågar satsa här i stan.

Men bilpoolsföretagen lär ändå dyka upp i Nyköping. För eller senare. De lyckas ju i andra städer, så tids nog ser de marknaden här. Visserligen är Nyköping en "bilstad", men jag tror ändå inte att Nyköpingsborna är så rabiat klistrade till just sina bilar. Egentligen handlar det väl om transporter, inte om att äga en bil.


Media förstorar upp forskning och utnyttjar folks rädsla för att sälja lösnummer

Det är viktigt att vara medveten och kontrollera sina källor ÄVEN när det gäller tidningar och tv.
Det förstärker också min bild att medierna är utomordentligt dåliga på källgranskning eller att de VILL att folk ska missförstå och få panik trots att de vet motsatsen...dvs de vill sälja lösnummer på folks rädsla. Senast var man ute och gick ut med att antioxidanter i kosttillskott var farliga och man gick inte ut med att det var vissa antioxidanter det gäller.

De är således inte bättre än de kvacksalvare som försöker göra pengar på folks rädsla genom att sälja mirakelkurer. Vi kan faktiskt inte lita på något media eftersom de utnyttjar att folk inte har tid att kolla upp källan. Det här är ett stort problem eftersom vi också överöses med information och kunskap. Vi måste bli bättre att prioritera vad som är viktigt att kontrollera källan till, men vi kan inte köpa någonting utan att vi först kontrollerar.

Reformera demokrati efter dagens samhälle

Vi lever i en demokrati som är skapad efter gårdagens samhälle. Vi har två stora förändringar som har skapat en nyordning i samhället och samhället kommer att behöva förändras därefter. Internet skapade en enorm skillnad i hur information och kunskap kan spridas. Mobilen gör oss tillgängliga 24 timmar om dygnet.

Hur kommer det sig att politiker då ska fungera som vanligt i ett system som skapades under industrisamhället. Vi lever i dag i ett samhälle då information och kunskap är vanligare och spridningen lika lätt som att bläddra sidorna i en tidning bara det att tidningen är lika omfattande som alla tidningar i hela världen.

Vi kommer att vara tvungna att reformera demokratin antingen genom ett världskrig eller genom fredliga förändringar. Det är bara att välja. Det verkar litet dumt att åter igen välja alternativet bokbål och bränna barn.

Praktikplats i EU-parlamentet!

Nu inför våren utlyser jag en praktikplats på mitt kansli i EU-parlamentet. Sista ansökningsdag 30 oktober!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 


Praktikplats
EU-parlamentariker Max Andersson – EU-parlamentet, Rue Wiertz 60, Bryssel, Belgien.


Omfattning
20 veckor med start i slutet av januari 2016, viss flexibilitet finns.


Vem är Max Andersson? 
Max Andersson är miljöpartist och EU-parlamentariker sedan 2014. Han är ordinarie ledamot i rättsliga utskottet och ersättare i konstitutionella utskottet. Max sitter även i miljöpartiets partistyrelse och är sammankallande i Gröna Gruppens arbetsgrupp för IT-politik. Max är tydligt EU-kritisk och starkt engagerad i frågor rörande integritets/IT-politik, demokrati och klimatpolitik.


Vilka är praktikantens uppgifter och vilka erfarenheter ger praktiken? 
Praktiken på EU-parlamentariker Max Anderssons kontor är mycket mångsidig. I praktikens uppgifter ingår bl.a. att hjälpa till i bevakningen av utskottens och arbetsgruppernas arbete. Här kan praktikanten få ett stort förtroende att, tillsammans med någon i staben, sköta Anderssons bevakning i vissa frågor. Praktikanten får också möjlighet att skriva artiklar, utkast till pressmeddelanden och blogginlägg samt hjälpa till med övrigt administrativt arbete. Praktikanten har också en viktig uppgift i kommunikationen utåt från kansliet, hjälpa till med mejlhantering och att förbereda svar på olika frågor som kommer till EU-parlamentarikern. Vid sidan av arbetet på kontoret ges möjlighet att delta i många intressanta möten och seminarier som ordnas i parlamentet eller i Bryssel så att man får en heltäckande insyn i hur arbetet fungerar. Då EU-parlamentets sessionsplats är i Strasbourg, där man sammanträder 12 veckor per år, så kommer praktikanten också ges möjlighet att följa med på en eller ett par sessionsveckor. Praktikanten jobbar i ett team med tre medarbetare i Bryssel och en i Sverige. Praktikperioden omfattar ca 20 veckor med start i slutet av januari 2016 och ger en djupare insyn i arbetet i EU-parlamentet och beslutsfattandet i Europa.


Stipendium: 
Praktikanten ges ett stipendium men står själv för boende i Bryssel. Det brukar inte vara svårt att hitta ett boende och hjälp med detta kan också fås av kansliet.


Ansökan: 
Ansökningar skickas direkt till ansok.max.andersson@gmail.com. Bifoga ett cv och ett personligt brev där du beskriver varför du vill göra praktik hos Max Andersson och vilka erfarenheter du har med dig som skulle stödja dig i arbetet. Vi förutsätter att du delar Miljöpartiets gröna värderingar och talar bra engelska. Vi välkomnar sökande med olika bakgrund och erfarenheter. Sista ansökningsdag är den 30 oktober.

Därför kör jag gasbil



Vi vet mer än någonsin idag. Forskarnas rapporter har länge varit entydiga – klimatförändringarna orsakas av växthusgaser i atmosfären - växthusgaser som genereras till stor del av våra mänskliga aktiviteter.

Vi vet att den globala uppvärmningen pågår. Vi vet att isen vid polerna smälter. Vi vet att mer extrema väder drabbar allt fler människor. Vi vet att över 100 miljoner människor behövt fly de senaste fem åren på grund av klimatrelaterade katastrofer.

Vi vet också att vi nu har ett litet fönster att kunna bromsa de allra värsta konsekvenserna, men ju längre vi väntar desto dyrare kommer det att bli och desto fler kommer att drabbas.

Det är lätt att känna frustration!

Satsningar på klimat och miljö tillsammans med människors och ekosystemens långsiktiga hälsa och försörjning skapar fördelar på sikt. Både för lokalsamhällen, nationer, företag och för vår överlevnad på planeten. FN har precis antagit 17 nya globala hållbarhetsmål som ska uppnås till 2030. Ett av dom är Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Ett mål jag vill påstå är centralt för att också ha möjlighet att uppnå de övriga målen.

Samtidigt blir det som är bra på sikt för svaga argument både för politik och marknadskrafter i förhållande till mandatperioder och kvartalsrapporter. Det har hittills varit tydligt att vare sig nationella eller globala beslutsfattare klarar av en utmaning som klimatfrågan, trots att den är central för vår framtid. Det blir också tydligt att företagen behöver ännu skarpare styrmedel, men samtidigt också att fler och fler företag önskar sig det som stöd så att de inte missgynnas vid satsningar.

Ska vi då ge upp?

Jag är försiktigt optimistisk inför att klimattoppmötet i Paris i december kommer att leda oss en bit på rätt väg. Regeringens budget är också den starkaste på länge vad gäller satsningar för klimat och miljö även om mer måste till. Samtidigt visar många på det lokala politiska och individuella planet dagligen att det går att göra skillnad - en omställning är möjlig genom de val vi gör!

Transporterna orsakar ungefär en tredjedel av utsläppen i Sverige. Om även utrikes sjöfart och flyg tas med står transporterna för cirka 40 procent av de svenska utsläppen.

Gotland har som mål att vara självförsörjande på förnybar och återvunnen energi 2025. En del av strategin är att Region Gotland ska vara en drivande kund som bidrar till biogasens utveckling på Gotland. Det har också möjliggjort för mig att välja biogas.

Att köra på biogas blir då en insats för klimatet, men lika mycket för miljön, lokala jobb och socialt ansvarstagande. På Gotland finns bara lokalproducerad biogas vilket, i stället för importerade fossila drivmedel, gör att ekonomin stannar på Gotland. Restmaterial från lantbruket, slakteriet och de gaser som bildas i nedbrytningsprocessen av gödsel tas till vara. Till det är komposten äntligen på väg att bli biogas på ön.

Jag känner att när jag åker på utflykt med mina hundar kan jag göra det med gott samvete.
Som FNs generalsekreterare Ban Ki Moon uttalat det - Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, men också den sista som kan bekämpa klimatförändringarna – låt oss göra det tillsammans!

Publicerad på gasbilen.se hösten 2015