Storregion som lösning på ekonomiska problem för sjukvården?

Ungefär såhär skriver jag till Gotlands Allehanda idag:

Mats Linder resonerade den 27 mars i sin ledare om några utmaningar sjukvården på Gotland står inför. Vid ett tillfälle skrev han ”Är det inte så att det krävs en radikal organisatorisk åtgärd när en liten sjukvårdshuvudman som Gotland år efter år – med mycket enstaka undantag – misslyckas med att hålla kontroll över skenande kostnader”? Det finns två tankespår i denna mening som jag vill bemöta och resonera vidare kring.


1. "Skenande kostnader"

Vi har under flera år beskrivit hur det ekonomiska underskottet inom Hälso- och sjukvården i grunden bygger på en underfinansiering som är svår att spara bort. En underfinansiering i budgeten löser inte regionens totala ekonomi eftersom underskotten i så fall dyker upp vid ett bokslut. Det som sjukvården behöver är ett realistiskt utgångsläge med ekonomiska förutsättningar för att möta framtiden.

Den medicinska utvecklingen går hela tiden framåt vilket innebär att vi kan behandla allt fler patienter där det tidigare inte var möjligt. Det kommer läkemedel för nya patientgrupper och förbättrade läkemedel för redan befintliga. Jämlik vård förutsätter att Gotland följer de nationella rekommendationer och hänger med i sjukvårdsutvecklingen. Det innebär fantastiska möjligheter för patienter men kostar pengar vilket är en ekonomisk utmaning för hela sjukvårdssverige.

Det är skillnad mellan okontrollerade, skenande kostnader och en kostnadsutveckling som går utanför de ekonomiska ramarna som fullmäktige tilldelar hälso- och sjukvårdsnämnden. Jag vill påstå att vi har bra koll på vad som kostar och målmedvetet jobbar med kostnader som inte är önskvärda. Däremot har vi en hög kostnadsutveckling på grund av ovanbeskrivna möjligheter som en allt mer avancerad sjukvård erbjuder. Denna kostnadsutveckling gäller i princip alla landsting. Alla, stora som små, har svårt att klara sjukvårdsbudgeten. För 2014 visar 20 av 21 landstingsresultat för hälso- och sjukvården röda siffror. Endast Gävleborg lyckas hålla sin budget. SKL:s beräkning av förutsättningarna säger att landstingen tvingas höja skatten avsevärt de närmaste åren.


2. "Radikal organisatorisk åtgärd"

När det gäller samgående i ett större landsting tror jag att det är allt för lätt att tro att detta skulle lösa de utmaningar vi har att erbjuda bra sjukvård på Gotland. Det finns en uppenbar risk att delar av den planerade sjukvården i så fall rycks bort från ön. En stegvis nedmontering av sjukvården på ön riskerar i längden även undergräva möjligheterna att bedriva bra akutsjukvård.

En sådan utveckling tror jag inte gotlänningarna är intresserade av – även om det kanske skulle bli något billigare. Vi arbetar med att få till ett avtal kring fördjupat samarbete med Stockholms Läns Landsting. En större integrering med denna part är helt nödvändigt. Att uppgå i en Storregion och därmed överlämna viktiga val om framtidens hälso- och sjukvård på Gotland till någon annan känns däremot inte lika lockande.

Stefaan De Maecker (MP), ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

Roundup används storskaligt inom staten – vem tar ansvar nu?

Roundup är ett av världens mest använda ogräsmedel och rapporteras nu "sannolikt" cancerframkallande.  Det är WHO:s cancerforskningsinstitut IARC som drar den slutsatsen.  Produkten används storskaligt inom jordbruk, bekämpning av ogräs på banvallar och bangårdar etc. Riskerna med Roundup och det aktiva ämnet glyfosat har varit kända sedan 1985. Trots riskläget så har ändå produkten använts storskaligt av företag, kommuner och statliga verk. 

Företaget Monsanto ligger bakom produkten och hela den kedja av genmodifierade grödor (GMO) som anpassas till bekämpningsmedlet. Utsädet är modifierat så att det är resistent mot Roundup och ofta även infertilt. Monsanto tecknar sedan avtal med odlare som tvingar dem att använda företagets produkter. Monsanto är en stor internationell maktfaktor, och tar på olika sätt plats i viktiga forum och företag. Det ger dem också möjlighet att "styra" bort från kritiken och även medverka till nya studier som är specialdesignade för deras syften.

Hur reagerar svenska myndigheter på de nya uppgifterna? Svenska Livsmedelsverket försöker lugna oss och säger att man mycket sällan hittar glyfosat vid provtagning på mat. Kemikalieinspektionen betonar att Sverige kanske är det land i världen som har de mest långtgående restriktionerna vad gäller användningen av glyfosat.  ”Sverige tillåter till exempel inte användning av ämnet strax före skörd, vilket är vanligt i andra delar av världen, eftersom det ger höga resthalter.” 

Tyvärr är nog läget mer oroande och omfattande än vad våra myndigheter i detta läge vill medge. I Sverige är det känt att glyfosat sedan decennier förorenat yt- och grundvatten och även våra dricksvattentäkter. Trots detta är provtagningarna undermåliga, eller i vissa fall helt obefintliga. 

Viktigt att nu också uppmärksamma de stora personalgrupper, som tvingats använda bekämpningsmedlet i sin yrkesutövning. Statliga myndigheter och verk såsom Trafikverket, tidigare Banverket och Svenska Kraftnät har i åratal använt Roundup storskaligt. Trots att riskerna med glyfosat varit kända i mer än 30 år, och att det finns alternativa metoder, så har de ändå valt att fortsätta använda produkten. De restriktioner som funnits kring hanteringen har varit enkla, och det har varit tämligen lätt att få tillstånd att sprida Roundup även inom vattenskyddsområde etc. 

Jag anser att det redan finns så många indikationer som visar på risker för både djur, människa och miljö, så att anställda ska inte längre behöva arbeta med produkten. Tidigare Banverket har drivit ett stort antal ärenden till högsta instans för att få igenom sina besprutningar, trots att kommuner och markägare sagt NEJ! Vem tar ansvar för deras agerande nu? Nu vill jag att regeringen tar itu med frågan på allvar och ser till att Sverige, inom ramen för EU-samarbetet, omedelbart och med kraft tillser att Roundup och glyfosat slutar spridas på det sätt som nu sker.

Marica Lindblad
Huddinge 

(Personligen har jag tillskrivit samtliga butikskedjor som säljer produkten och frågat om de är beredda att ta bort produkten ur sortimentet.)

Därför kompromissade MP i regionstyrelsen

Jag och Stefaan de Maecker, Miljöpartiets regionråd på Gotland, förklarar varför vi valde att påverka ett gemensamt yttrande för regionstyrelsen angående Länsstyrelsens Natura2000-förslag istället för att ställa oss vid sidan om.

Regionstyrelsen lämnade ett enigt yttrande kring Länsstyrelsens förslagom Natura 2000-områden. Många har undrat varför Miljöpartiet ställde sig bakom detta och om vi därmed gett upp kampen för Ojnareskogen, skyddet av vattnet och unik natur.

Redan 2005 röstade Miljöpartiet som enda parti mot kalkbrytning i provbrotten i Ojnareskogen. 2007 tog vi som enda parti ställning för bildandet av en Nationalpark på norra Gotland. Flera gånger senare har vi röstat efter egen övertygelse vilket resulterat i protokollanteckningar om en avvikande åsikt men utan att vi påverkat sakfrågan. Vi känner en stor vanmakt över hur vetenskapliga fakta och bedömningar hittills har negligerats i processerna kring Ojnareskogen.

Om vi hade skrivit ett eget yttrande så hade vi definitivt tydligt lyft fram att områden som Ojnareskogen inte är en ny konfliktyta mellan exploatering och naturskydds- och vattenskyddsintressen. En snabb process här bedömer vi som önskvärt. Det fanns dock ingen majoritet för en sådan skrivelse varför vi hade blivit nedröstade.

Även nu hade vi kunnat lägga fram ett eget förslag och bli nedröstade utan att påverka, men ser inte att det är att ta ansvar för det mandat vi fått. I stället valde vi att kompromissa för att få med viktiga skrivningar som tar ställning för vattnet, N2000-områdens potential för grön ekonomisk tillväxt och en alternativ utveckling med nya jobb och möjligheten till en nationalpark genom bevarandet av naturen. Utan en förhandling hade delar som nyanserar kunnat strykas och andra skrivningar läggas till.

Yttrandet säger ingenting om att områdena inte bör utpekas till N2000-områden. Fokus i yttrandet ligger på dialog och brist på förankring vilket Miljöpartiet kunde ställa sig bakom då hela förslaget omfattar totalt 26 områden och många markägare.

Länsstyrelsens uppdrag att föreslå N2000 innefattade dock endast utpekande på vetenskaplig grund, inte analys av andra samhällskonsekvenser. Inte heller när ett riksintresse för mineral utpekas efterfrågas konsekvenser för övriga samhället. Yttrandet lyfter ändå att en konsekvensanalys av N2000 för det gotländska samhället borde ha gjorts. Vi ser att det öppnar upp för att tydliggöra potentialen i vad en nationalpark som möjliggör upplevelse- och naturturism kan ge Gotland, utan att nödvändigtvis hindra genomförandet av N2000 för Ojnare.

Långsiktigt hållbara jobb och goda livsvillkor kräver att vattnet säkras samt ett utvecklande av naturresurser utan att dessa förstörs för framtiden. Det ger förbättrade villkor och sysselsättning direkt inom gröna näringar och turism samt även i näringar kopplade till dessa som boende, mathantverk, restauranger och andra verksamheter.

Vi fortsätter stå upp för Ojnare, Nationalpark Bästeträsk, vattnet och för fler långsiktigt hållbara jobb med naturen som en resurs.

Stefaan De Maecker (MP), regionråd
Isabel Enström (MP), regionråd

Publicerad i Gotlands Tidningar 17 mars och i Gotlands Allehanda 20 mars 2015.

Aurora Borealis över Upplands Väsby!

Som barn upplevde jag norrsken någon gång under vistelse vintertid i min mormors hemby Högland, i Västerbotten. Det var magiskt! Och nu var det äntligen dags igen, många decennier senare - hemma i Stockholm, eller närmare bestämt Upplands Väsby. Fantastiskt!

Under en halvtimmes tid efter midnatt försökte jag fånga detta fascinerande vackra sken på bild. Kanske ges nya möjligheter även kommande natt?





 
På internet hittas lätt många vackra norrskensbilder. Om man vill se en norrskensprognos så hittas den här: Service Aurora

 

vi vill förskottera för fler tåg i tid

I går fattade kommunstyrelsen beslut om att Karlstads kommun ska ansöka om att förskottera Etapp 2 i projektet tåg i tid. I den etappen ligger bland annat Karlstads C, ett nytt resecentrum i Karlstad.

I nationell plan finns detta planerat inom perioden 2020-2025, en förskottering innebär att projektet kan flyttas fram till 2018. Det skulle skynda på processen att utveckla en attraktivare centrumkärna, låta den växa lite och framförallt minska barriärerna i staden, som idag utgörs mycket av järnvägen och hamngatan.

En trivsam stad och ett fint resecentrum är naturligtvis bra och viktigt. Än viktigare kanske trots allt en tillförlitlig tågtrafik är för företag och invånare i Värmland.

Regeringen har avsatt 422 miljoner kronor för att bygga ut tågtrafiken i Karlstad och Värmland. Först ut är Väse med mötesspår och nya perronger. Nästa projekt är att bygga ett dubbelspår över Pråmkanalen, vilket snabbar på restiden Oslo – Stockholm. Nästa steg är att bygga om järnvägsstationen i Karlstad till ett resecentrum som blir ett nav för kommunikationer, handel och möten, vilket givetvis ger utrymme för utveckling av området, möjligheter till nya arbetstillfällen och fler kontors-, bostads- och handelsytor i centrala staden.


Sjukdomen ME tas alltmer på allvar


Som jag tidigare nämnt så publicerades i USA nyligen en viktig rapport om sjukdomen myalgisk encefalomyelit, ME. Denna rapport har en osedvanlig vetenskaplig tyngd eftersom den är sammanställd av Institute of MEdicine/National Academy of Sciences, på uppdrag av ett flertal amerikanska statliga och federala myndigheter som:
I rapporten från IOM slår man fast att ME/CFS är en allvarlig, fysisk, kronisk, komplex multisystemsjukdom som är svårt funktionsnedsättande. Upp till 25% av ME-patienterna är pga sjukdomen fångar i sina hem. Många av dessa är helt sängbundna.

Rapporten uppmärksammades häromveckan i Dagens Nyheter - Ny forskning ger hopp för de kroniskt trötta.

Som jag nämnt tidigare så välkomnar jag att sjukdomen ME tas på allvar av myndigheter runtom i världen. Det innebär att det blir allt svårare att negligera eller förringa denna allvarliga sjukdom som drabbar ca 8 000 människor bara i Stockholms län.

 
Om några månader, närmare bestämt den 29 maj 2015, är det dags för den årliga internationella ME-konferensen, Invest in ME, i London. Jag har deltagit ett par gånger. Möjligen ges möjlighet att delta även denna gång men det vet jag inte ännu.
Jag är förvisso ledamot i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd men har under våren huvudsakligt ansvar för andra områden då jag vikarierar som vice gruppledare för MP i Landstingshuset, med fokus på ekonomi, miljö mm.

För den som vill ha mer uppdaterad information om sjukdomen ME så rekommenderas patientorganisationen Riksföreningen för ME-patienter, RME.

Förnybar energi är viktig för Gotland




En tydlig inriktning för klimatansvar och 100% förnybar energi skapar stabila förutsättningar för investeringar och jobb. Många av dessa kommer kunna skapas på Gotland skriver jag och Lise Nordin. 
 
Det mesta vi gör i vår vardag kräver energi i någon form. Tillverkningen av produkterna vi använder, maten vi äter och uppvärmningen av våra hem. Vilka vägval vi gör i energipolitiken avgör om vi når våra miljömål och vilka förutsättningar företagen ges att utvecklas. Energipolitiken måste vara långsiktig. Därför välkomnar vi att regeringen nu bjuder in alla riksdagens partier till en energikommission. Syftet är att gemensamt diskutera och förhoppningsvis enas om inriktningen för den långsiktiga energipolitiken. Sverige har kraftverk som börjar bli gamla och nu måste marknaden ges tydliga spelregler för att kunna investera i ny elproduktion.
 
Vilken inriktning energikommissionen landar i spelar roll för Gotland. Här finns företag som är beroende av el till rimliga priser. Ny kärnkraft är dyr och kostar enligt erfarenheterna i andra länder cirka 1 krona per kilowattimme. I Sverige bygger vi redan idag vindkraft för halva den kostnaden; 50 öre per kilowattimme. På Gotland finns också många företag som utvecklar och säljer förnybar energiteknik och skulle ges möjlighet att utvecklas och anställa fler med en tydlig inriktning mot förnybar energi.



Det saknas idag en långsiktig energiöverenskommelse som ger svar på energipolitiken efter år 2020, och som samlar brett stöd i Sveriges riksdag. Därför måste vi nu diskutera nästa steg. Partierna har olika ingångsvärden i samtalen inför energikommissionen men alla måste vara beredda att ge och ta. Riksdag och regering måste ta ansvar för att en trygg tillgång till el och annan energi säkerställs.

Energikommissionens arbete kommer att inledas med gemensam kunskapsinhämtning. Tekniken har utvecklats snabbt och Sverige bör vara en positiv kraft i utvecklingen i vår omvärld. I världen är det förnybar energi som växer snabbast medan kärnkraften minskar. För den som prioriterar en minskad miljöpåverkan och konkurrenskraftiga elpriser för våra företag är svaret förnybar energi och energieffektivisering.

Regeringens mål är att Sverige ska ha 100 % förnybar energi på sikt. Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma ingång i energisamtalen är att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering. Ett helt förnybart energisystem skulle innebära att vi kan sätta på datorn och värma våra hem utan att det varken lämnar koldioxidutsläpp eller radioaktivt avfall till kommande generationer. En tydlig inriktning för förnybar energi är avgörande för att säkra vår regions utveckling både idag och i framtiden.

Isabel Enström, regionråd (MP)
Lise Nordin, riksdagsledamot (MP) energipolitisk talesperson

Publicerad i Gotlands Tidningar 14 mars 2015

urbaniseringens baksida: Uppdrag granskning och Grums.

I förra veckan var jag på urbant forum i Göteborg. En heldag med stort fokus på stadsutveckling och hur vi bygger attraktiva städer. Många städer växer och en rad utmaningar som kommer med det – men de flesta kommuner i Sverige växer faktiskt inte. Och i skuggan av urbaniseringen och allt prat om stadsutveckling och attraktiva centrumkärnor sitter många kommuner med stora utmaningar att hantera, med minskande befolkning och mindre skatteintäkter – men ofta med lika höga krav från både medborgare och andra.

Igår hade SVTs program uppdrag granskning ett reportage om Grums. Det skulle nog egentligen kunna vara vilken ort som helst med vikande befolkningsunderlag, allt äldre befolkning, unga som flyttar ut, sociala problem och stora framtida utmaningar, men också med många positiva sidor. Men nu var det just Grums. De där positiva sidorna, som faktiskt finns och att människor trivs, var väl inget som lyftes fram i gårdagens program, där syftet var att påvisa den svenska landsbygdens problem och utmaningar.  Hur som helst berättades om sociala klyftor, sociala problem, unga som mår dåligt, hög arbetslöshet och så vidare. Inget som diskuterades på urbant forum i Göteborg tänker du, men det gjorde det faktiskt!

Faktum är nog att vi inte kan hindra urbaniseringsprocesserna. Städerna kommer att växa och bli större. Men precis som det finns utmaningar i att växa finns det också utmaningar i att behålla sin befolkning eller att bli mindre. Och i skuggan av de växande städerna finns minst lika stora, om inte större, utmaningar att hantera för de mindre orterna och kommunerna. För ett län som Värmland, med en större ort, några mindre och mycket landsbygd är det här en högst relevant fråga, som inte kan viftas bort med flashiga reklamkampanjer eller positiva prognoser. Här krävs gemensamma krafter från politik, näringsliv, fastighetsägare och medborgare.

På urbant forum ställdes frågan om det inte var dags att prata mer om att ”minska med kvalitet”? Men säg den politiker som vågar säga att ”min kommun ska minska med kvalitet”! I tillväxt-eran finns nästan inget som kan bli mindre eller på något sätt än ”uppåt och framåt”. Och det är synd. Kanske skulle man istället faktiskt fokusera på att vara liten? Att se till att lyckas med att ge de medborgare som finns en god service, bra service till företag osv? Att se fördelarna i att vara nära varandra och känna varandra som en mindre ort har?

Vara liten. Men naggande god.

Men nej, jag vet inte hur man i så fall gör det.


Militäravtal avslutas – tack och lov!

Det krävdes en förolämpande maktdemonstration av Saudiarabien mot utrikesminister Margot Wallström för att militäravtalet mellan våra länder skulle sägas upp. Äntligen!
En seger för alla som kämpar för jämställdhet och mänskliga rättigheter!
Förhoppningsvis kan Sverige lämna detta bakom sig och nu försöka etablera andra sundare kanaler för konstruktiv dialog med saudierna.

Hursomhelst glädjande besked, men lite trist att det inte kunde komma redan i söndags, den 8 mars...

Locums VD avskedas

Den styrande minoriteten i Stockholms läns landsting, Alliansen, har med kort varsel entledigat VD för landstingets fastighetsbolag Locum. Bakgrunden vet vi inte så mycket om eftersom man inte brytt sig om att informera oss i opposition förrän beslutet var taget. Detta trots att Locums styrelse innehåller representation från oppositionen, bl a Miljöpartiet.
Nu gäller det att rekrytering av ny VD sker på ett bra sätt så att personen i fråga kan inleda sitt viktiga arbete med fullt förtroende från hela styrelsen.
Locum fyller en oerhört viktig funktion i byggande och förvaltning av landstingets fastigheter av olika slag. Detta gäller inte minst inför den omfattande omställningen som länets sjukvård står inför, den s.k. Framtidsplanen eller Framtidens hälso- och sjukvård som syftar till att föra ut mer av vården till primärvård och specialistenheter utanför sjukhusen och slutenvården.


(Se även inlägg då förra VD:n fick sparken...)

svar på tal

Min förrförra blogg om att vi borde planera och bygga Karlstad för framtidens karlstadsbor var väl inget som Socialdemokraterna i Karlstad hurrade över direkt. De skrev svar på tal i NWT i förra veckan, och idag publicerades mitt svar på deras inlägg.

I sak håller jag fast vid mina tidigare argument. Att jag inte tror att externhandel är det som bygger Karlstad starkt i framtiden. Jag tror inte det är det som attraherar mängder av människor att flytta hit. Jag förstår att vi inte kan ha en byggvaruhandel på stora torget men det är inte heller det jag föreslår. Visst spelar bostäder, jobb och ett intressant handelsutbud roll, men det behövs mer, mycket mer, för att stå sig i konkurrensen med större städer som växer och som börjar få ett allt mer intressant nöjesutbud, kulturliv och fysiskt attraktiva centrummiljöer. Karlstad är en bit på väg, men vi kan bättre. Heja på!


Växjö höjer koldioxidskatten

Växjös kommunstyrelse höjer koldioxidskatten. Eller rättare sagt, vi höger CO2-avgiften för våra egna bolag och förvaltningar. Avgiften går direkt in till kommunens klimatkonto där förvaltningarna och bolagen kan söka medel för att finansiera projekt som syftar till att minska klimatpåverkan. Pengar till klimatkontot har minskat i och med att kommunen har blivit bättre på att […]

hur ser framtida finansiering av infrastruktur ut?

Inte bara Karlstad står inför massiva investeringar i gator, vägar, spår, bussgator och annat. I stort sett varenda stad har utmaningar när det kommer till investeringar i infrastruktur.

I Malmö startar idag en konferans om finansiering av infrastruktur och kollektivtrafik. Det handlar om att hitta alternativ. Nya lösningar. För det finns ingen chans att det offentliga kan bära de investeringar som det finns behov av på det sätt vi hittills har finansierat den här typen av investeringar. För samtidigt som vi vet att skola för unga och omsorg om äldre behöver mer resurser, står vi inför minst sagt massiva investeringsbehov i infrastruktur.


att njuta sig i mål

Hm. Ja, de här träningrelaterade blogginläggen är inte många. Men ibland så. Som nu.

Häromdagen åkte jag tjejvasan. 3 mil på skidor mellan Oxberg och Mora. Bland det roligaste jag gjort. Varför då kan man ju undra?

För det första för att jag gjorde det. Jag hade en strategi för hur jag skulle göra och gjorde det. Det har inte varit oändligt med snö, men på något sätt lyckades jag pricka in träningskvällarna rätt när det väl fanns snö, och sista veckan for vi lite norröver. Dessutom finns det mycket annat man kan träna på.

För det andra för att det kändes så himla bra. Okej, det finns en del att slipa på när det gäller teknik, minst sagt. Men styrkan och konditionen räckte gott och väl. Härligt!

Sist men inte minst. Jag hade som ingångspunkt att njuta mig genom loppet, utan tankar på tider eller annat. Detta gjorde att alla spänningar släppte, jag har aldrig någonsin varit så säker varken uppför eller nedför backar som just under det här loppet. Kort och gott kan man säga att jag njöt mig i mål, på en för mig bra tid, dessutom. Om jag vill göra om det? Ja, gärna!




Äntligen socialförsäkringsutredningen

Idag överlämnas alltså förslagen till socialförsäkringsminister Annika Strandell. Det finns flera bra förslag för deltidsarbetande, studerande, småföretagare och alla som har osäkra anställningar eller kombinerar anställning med företagande.
För alla deltidsarbetande med långa men få pass per vecka tex nattarbetande kvinnor betyder det mycket att det föreslås ett karensavdrag i procent av lön istället för som idag en karensdag. Det är något som jag motionerat om i riksdagen och som nu utredningen föreslår.
För studerande ska det äntligen kunna bli möjligt att kunna studera på halvtid om man blivit sjuk.
Norska NAV gemensam ingång Försäkringskassa
 och arbetsförmedling
Småföretagare får bättre skydd genom att den som startar ett nytt företag kan behålla sin tidigare inkomst som sjukpenninggrundande i 3 år istället för som idag 2 år och framför allt det ska även gälla fåmansaktiebolag. Det gör att riskerna med egenföretagande minskar, vilket förhoppningsvis kan leda till att fler vågar ta steget och förverkliga sin dröm att starta eget. Det kan också leda till att det skapas fler jobb i samhället.
Tillslut kom då utredningen i mål. Lätt har det inte varit och egentligen tycker jag att tidspress är bra. Hade inte alliansen förlängt utredningstiden så hade troligen utredningen varit färdig i maj 2013.
Många turer har det varit ända sedan Göran Persson 2003 sa att det skulle tillsättas en parlamentarisk utredning men sen. Riksdagen ville gå snabbare fram i december 2004 beslutades om att ge uppdrag till regeringen att tillsätta utredningen.  Socialdemokratiska regeringen ville först ge Anna Hedborg ett uppdrag, sen göra en parlamentarisk utredning. Men inte heller alliansregeringen tillsatte utredningen – först ville de genomföra sina idéer som sjösattes med den så kallade rehabiliteringskedjan 1 juli 2008 och där en maxtid för  sjukskrivning infördes – en bortregräns.
Men det systemet har inte gjort att människor blivit mindre sjukskrivna. Nu 2015 är vi tillbaka på sjukskrivningstal som är högre än 2008 och tyvärr ser prognoserna ut att det ökar än mer.
Det behövs fler åtgärder än bara sjukförsäkringen för att minska sjukskrivningarna. Det handlar om  arbetsmiljö, psykisk ohälsa och hur sjukvården fungerar samt människors livsvillkor än bara ratta i ersättningsystemen vi måste se mer till orsakerna till sjukskrivning och hur vi ser på att faktiskt kunna jobba även om man inte är 110procentare.
Bra är även att utredningen nu ser att den bortregräns kan tas bort – om försäkringen fungerar som den ska så ska människor ges stöd att komma tillbaka till arbetsförmåga eller få en försäkring som ger en rimlig ersättning om den förlorade arbetsförmågan består.
Och det blir även förbättringar i A-kassan även om jag gärna hade velat gå längre så att fler omfattas. Ett sökande villlkor som det står om i utredningen är ett sätt som jag tycker att det är värt att titta vidare på. Att arbetslöshetsförsäkringen också kan omfatta dem som är sökande efter en viss tid även om de inte fått in hela foten på arbetsmarknaden. Det är orimmligt att kommunernas försörjningstöd  nu är det som ska agera dragspel åt staten när inte arbetslöshetsförsäkringen fungerar.
Nu kom utredningen då som sagt äntligen i mål. Många kompromisser och givande och tagande och många viktiga förslag finns med. Men jag tror att det kommer att behövas fler kompletterande utredningar för att få en försäkring som fungerar både vid sjukdom och arbetslöshet för de flesta människor. För pensionsystemet tog det många år av utredande som inte är helt klart än efter mer än 20 år.
Många olika ledamöter har varit med under resans gång. Bara Gunnar Axén och möjligen Tomas Eneroth  har varit med hela vägen. Jag har varit med nästan hela resan men slutade i oktober då jag fick nytt jobb på regeringskansliet och Rickard Persson ny riksdagsledamot i SfU.  I första början var även Stefan Löven ledamot ( på ett av tre S mandat i sin egenskap som ordf i IF metall)
 
Länk till utredningens hemsida där många intressanta underlagsrapporter kan hittas.
Direktlänk till underlagsrapporter

Rickard Persson i SvD idag.