HBTQ-kamp på liv och död

På lördag är det Prideparad. Då förvandlar vi Stockholm till ett dansande glitterhav och det kan vara lätt att glömma att kamp för HBTQ-rättigheter är på liv och död. På förfärande många håll i världen fruktar HBTQ-personer för sina liv för sin kärleks skull. De som flyr till Sverige för att de förföljs på grund av sin sexualitet behöver idag en stor portion tur för att beviljas skydd. Nu måste HBTQ-personers asylrätt säkerställas och Migrationsverkets tombola ersättas med rättsäkerhet.

Många HBTQ-flyktingar ifrågasätts av Migrationsverket. De anses inte tillräckligt ”bögiga” eller ”flatiga”. Andra anses kunna återvända om de bara ligger lågt med sin sexualitet. Därför kräver Miljöpartiet stärkt asylrätt för HBTQ-personer i sitt valmanifest. Det är lovande att Centern nu också ansluter sig och vill göra en översyn av utlänningslagen så att HBTQ-flyktingar ska erbjudas en fristad. Det behövs fler partier i Sverige som står upp för asylrätten.

Miljöpartiet har allt sedan man drev igenom den tillfälliga asyllagen 2005 både förflyttat diskussionen kring svensk flyktingpolitik och drivit igenom konkreta förändringar som gjort Sverige till ett öppnare land. Det ska vi fortsätta göra.

I en dansk bastu

Hur är skatterna i Svergie ? Hur många bor det i Malmö ? Vad kostar en bil att köpa ? Hur mycket tjänar en svensk sjuksköterska ? Frågor som jag försökte svara på en i dansk bastu igår kväll. Trots att Öresundsbron funnits sedan 2000 så har inte Öresndsintegrationen inte nått den potentialen som är möjlig

Vi vet att det finns många gränshinder kvar att åtgärda för att integrationen verkligen skall ges sin full möjlighet. Det krävs ett större engagemang från samtliga rikspartier i frågan, inte minst på nationell nivå. Detta handlar om att bl.a se över regler för pensioner och möjlighet att arbeta bägge delar sundet som sjuksköterska.

Vi gröna har kanske en än större skyldighet att jobba med Öresundsintegrationen, då vi vet att miljö- och klimatfrågorna över gränsöverskridande. Vi vet vidare att öppenhet är en hörnsten för att samhälle skall utvecklas. Därför är der dags för oss gröna att ta iniativ till rensa halsen och lyfta Öresundsarbetet. Vi har inte varit bäst i denna gren

Ny pensionsutredning saknar viktiga delar

Återigen har regeringen och partierna i den så kallade pensionsgruppen (alliansen tillsammans med socialdemokraterna) tillsatt en arbetsgrupp att se över premiepensionssystemet. 


Det är nu 19 år sedan de första avsättningarna till premiepensionssystemet gjordes. Än så länge spelar de liten roll. Bara 1% av den nu utbetalade allmänna pensionen är premiepension men det kommer att få allt större betydelse i framtiden då avsättningarna sker fullt först för dem som är födda 1954 och senare. 

”Ett viktigt syfte med premiepensionen var att uppnå en riskspridning i pensionen. Dynamiken mellan inkomst- och premiepension har bidragit till detta genom att inkomstpensionen styrs av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och premiepensionen av utvecklingen på kapitalmarknaderna (indirekt även utvecklingen i andra länder). Premiepensionens koppling till kapitalmarknaden är således av värde för den allmänna pensionen. Sedan beslutet om att föra över en del av den allmänna pensionen till en fonderad del på kapitalmarknaden har även tjänstepensionerna gått samma väg och placeras nu i väsentlig del på kapitalmarknaden. Avsättningen till tjänstepensionen har också ökat och tjänstepensionens andel av den totala pensionen har därmed också ökat. Det betyder att individens exponering mot kapitalmarknaden ökat väsentligt sedan beslutet om införandet av premiepensionen. Utifrån Pensionsmyndighetens beräkningar förväntas ca 40 procent av pensionen komma från placeringar på kapitalmarknaden. Tjänstepensionen har även utvecklats så att de flesta pensionssparare getts möjlighet att välja placeringsalternativ Resultaten visar att bara en minoritet av befolkningen väljer att utnyttja denna valfrihet trots att avsättningarna till tjänstepensionen är större och därmed viktigare än premiepensionen” så skrev förra utredningen (Ds 2013:35).

När pensionssystemet ska utvecklas vidare är det viktigt att göra det stabilt i lång tid framåt. Det ska vara rättvist mellan generationer, det ska inte bidra till att öka klyftorna mellan olika grupper i samhället, och pensionspengarna ska placeras klokt. Pensionsplacering handlar om mycket pengar som inte bara påverkar pensioner utan även samhällsutveckling därför är det viktigt att de både bidrar till en hållbar utveckling och ger bra pension.

Den nya utredningen som nu tillsätts ska titta på justeringar i nuvarande PPMsystem det är vad S och allianspartierna har kommit överens om, inte ta bort PPM som det låtit i debatten. 

Miljöpartiet tycker det är bra att en översyn görs men saknar väsentliga delar för att kunna få ett hållbart pensionssystem för framtiden. Jag föreslår att följande 3 uppdrag läggs till i utredningen

1    1. Gör avgifter i både PPM och tjänstepension jämförbara
För att individer ska kunna göra val så måste avgifter gå att jämföra både vad gäller premiepensionsfonder och de fonder som tjänstepension kan placeras i. Så är det inte idag. Det ska vara lätt att jämföra avgifter mellan olika bolag som erbjuder sig placera dina pengar

Miljöpartiet vill
·         Lagstifta om att avgifter i pensionsfonder i PPM och i tjänstepensionssystemet redovisas på samma sätt så att de lätt går att jämföra.

 
2     2. Varudeklarera pensionsfonder och ställ baskrav på hållbara placeringar
I näringslivet sker en rörelse där allt fler bygger sitt agerande på hållbarhet. De har insikten att det är nödvändigt med omställning för att överleva. Det är dessutom långsiktigt lönsamt. 
Varje år sparar vi i Sverige 150 nya miljarder till vår egen pension. Inom premiepensionen är det endast var åttonde fond som har så kallad M/E-märkning, en märkning som för övrigt inte innebär mer än att fondförvaltarna själva uppger att fonden tar hänsyn till miljö och/eller etik i sina placeringar. Som konsument är det svårt att jämföra och veta om det verkligen är en miljömässig och etisk placering. 

Vad gör då den pensionssparare som med sitt sparande vill bidra till en hållbar värld i andra dimensioner, såsom energieffektivitet, jämställdhet, mänskliga rättigheter, eller investeringar och arbetstillfällen i fattiga länder?
När vi köper varor i butik kan vi välja Bra Miljömärkt, Svanen och KRAV och det går att följa upp upp vilka kriterier som dessa produkter står för. Men när vi ska välja pensionsfonder är det mycket svårt att veta vad våra pengar används till.

Genom att investera i företag som tar vara på de affärsmöjligheter ett hållbar arbetssätt innebär finns det stora möjligheter att tjäna pengar samtidigt som du gör skillnad.
Utöver den offentliga pensionen, har 90 procent av Sveriges anställda även tjänstepension även de måste ha bättre transparent för sitt hållbarhetsarbete. För den som inte vill välja själv i det statliga delen av pensionssystemet ska det finnas ett bra förvalsalternativ, i den statliga pensionen är det Sjunde AP fonden
Men de fonder som vill vara med i pensionssystemet borde ha som krav att uppfylla baskrav på hållbara placeringar. Hur dessa krav ska formuleras borde den nya utredningen också få i uppdrag att ta fram.

Miljöpartiet vill
·         Att fonder som vill vara med i PPM systemet uppfyller baskrav för hållbara placeringar
·         Att fonder varudeklareras så att det framgå vilken hänsyn som tas till miljö och etik när pengarna placeras så att du ges möjlighet att välja dem som ställer högre krav än baskraven. 

3    3. Ställ krav på AP fonderna att placera hållbart
AP-fonderna förvaltar 1200 miljarder av vårt gemensamma pensionskapital det är att jämföra med statsbudgeten för ett år som är lite drygt 1000 miljarder. Första till Fjärde samt Sjätte AP-fonden förvaltar bufferten i pensionssystemet som ska jämna ut systemet över tid. Deras innehav motsvarar 86 procent av AP-fondernas kapital och vi som nuvarande eller kommande pensionärer kan inte själva välja hur detta placeras. De hade 2013 ett starkt år med en avkastning på mellan 9 och 16 procent. För det statliga alternativet i premiepensionssystemet, det så kallade ickevals alternativet, Sjunde AP-fondens aktiefond, gick det ännu bättre.

I ett öppet brev april i år uppmanade 14 organisationer Pensionsgruppen och finansmarknadsministern Peter Norman att sätta tydliga mål för verkligt hållbara investeringar. Trots det valde regeringen att tillsätta en ny utredning om pensionssystemet utan att ge direktiv om hållbara investeringar. Nu var det visserligen Ulf Kristerssons ansvar att tillsätta utredningen men båda dessa herrar borde lyssnat på de 14 organisationerna.

Miljöpartiet vill
·         Att utredningen tar fram förslag på nya direktiv till AP-fondernas som tydliggör att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och miljö samt bidra till internationella klimatmål.
·         AP-fondernas ges i uppdrag att utveckla mer transparenta och ändamålsenliga metoder för urval och påverkan genom sina investeringar
      

Nu säger säkert pensionsgruppen att detta bara handlar om en liten del. Visst det är inte utredning om hela systemet utan om premiepensionsdelen men hållbara investeringar borde ha varit ett uppdrag både i översynen av PPM och i AP-fonderna. 

I Norge handlar inte diskussionen om huruvida investeringar ska vara hållbara eller ej, utan om hur detta ska bedömas och organiseras. Det är dags att Sverige också lyfter blicken och gör pensionssystemet hållbart både ekonomiskt, socialt och ekologiskt.






Satsning på sexuell hälsa – färre klamydiafall

På Gotland har vi under mandatperioden på ett tydligt sätt satsat på större sexuell hälsa. Det är många fler aktörer än hälso- och sjukvården som har en viktig roll, men den är verkligen inte försumbar.

Satsningen består bland annat i
- utökade resurser till Ungdomsmottagningen för bl a utåtriktad verksamhet
- inrättandet av en så kallad STI mottagning (den skrev jag tidigare om på denna blogg här)
- möjlighet till att testa sig för klamydia på nätet vilket främst är tänkt att nå fler killar
- bättre subventioner för preventivmedel i syfte att minska antalet oönskade graviditeter (som jag skrev om här).

Det går inte att härleda orsak och verkan mellan de här satsningarna och resultatet på ett säkert sätt. Men nog kan vi anta att det finns en koppling mellan hur verksamheter utformas och till exempel antalet fall av klamydiasmitta.

Nu rapporterar Gotlands Tidningar om en dramatisk minskning av klamydiafallen på ön. Det är roligt. Hoppas att det håller i sig och att vi snart även får glädjas åt färre tonårsaborter.

Djupekologi versus grundekologi

I den gröna rörelsen talas det inte sällan om att den består av såväl mörkgröna som ljusgröna schatteringar. Jag tycker att dessa skillnader motsvaras av det ekofilosofen Arne Naess kallar den djupekologiska respektive grundekologiska rörelsen. Åsa Peterson har i uppsatsen Djupekologi och grundekologi listat några av det viktigaste skillnader mellan dessa två ideologier med fokus på olika handlingsalternativ:

DJUPEKOLOGI/GRUNDEKOLOGI
Handling genom att man inser nyttan för sig själv och omgivningen/Styrning genom lagar
Handling som inte påverkar negativt vare sig lokalt eller globalt/Flyttar problem istället för att lösa dem 
Långsiktigt/Kortsiktigt
Förebyggande/Snabba tillfälliga lösningar
Naturnärmande genom närvaro i naturen. Man lär sig att se komplexiteten/Naturfjärmande genom mer fakta och expertis. Man komplicerar tillvaron genom tekniska lösningar
Livsstilen ska vara densamma oavsett var man bor/Vill behålla sin livsstil men inte låta andra anamma densamma
Livskvalitet är ett mått på hur väl naturen mår/Levnadsstandard och ökad ekonomisk tillväxt är värden som inte kan ifrågasättas


Studenthälsan

Allt för många studenter lider av ohälsa under sin studietid. Psykisk ohälsa, stress, ensamhet och hög alkoholkonsumtion har kopplingar till studiesituationen och studenters sociala mönster. Studenthälsan
har ett särskilt ansvar för att uppmuntra och skapa förutsättningar för en hälsosam och aktiv livsstil. Studenthälsan ska arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder som friskvård, stresshantering och upplysning, men bör även ge stöd och hjälp vid missbruksproblem eller problem med psykisk ohälsa. Miljöpartiet vill
att studenthälsan stärks genom en ökad samverkan med primärvården. Vi ser att Region Skåne skulle kunna aktivt stärka tillgången till den nära vården

Att bygga skyddsnät (invigningstal Pride Hudik)

Kära Pride Hudik,

Det är inte lätt att bygga skyddsnät.Det måste vara spänt på precis rätt sätt, det måste vara tillräckligt finmaskigt så att man inte riskerar att falla igenom och det måste vara synligt för att vi ska våga ta språnget. Och det värsta är att man inte kan hålla upp det själv, hur stark man än är.

Det här talet är tillägnat en kille i 11-årsåldern. Han heter Anders och sitter vid ett skrivbord bara några mil härifrån, men 20 år sedan, och skriver en lista. Den handlar om vilka saker han tänker att han kan göra för att passa in lite bättre. I stället för att lyssna på ABBA kan han köpa skivor med Green Day. Han kan be sina föräldrar om att få köpa tröjor med ett visst märke över bröstet. Han kanske till och med skulle kunna börja spela fotboll. I den värld jag kände till var det så man var tvungen att bete sig för att få passa in. Och det var viktigt för mig. Och allra läskigast var ju tankarna på att jag inte var som alla andra.

Så småningom tog jag min första kontakt med homo- och bisexualitet och olika transidentiteter – genom nätet. Genom att anta påhittade namn kunde jag börja snegla på de fantasier jag själv hade, prata med andra. Och ironiskt nog var det i anonyma chattrum som jag kunde förstå att även i Hälsingland fanns personer som jag. Som precis som jag hade funderat på varför man avvek från normen, inte var en typisk ”kille” eller attraherades av killar. Jag började förstå att det nog kan finnas ett skyddsnät som börjat spännas ut någonstans, men jag visste fortfarande inte riktigt var. För genom att bara söka anonyma kontakter på nätet kunde jag också hålla mina tankar hemliga utåt. När någon ropade ”är du bög eller” i klassrummet kunde jag säga ”nej!”

Några år senare hittade jag Hudiksvalls ungdomsteater. HUT blev rummet där alla vi som kände att vi stack ut hade samlats. Vi var hippies och svartrockare. Rollspelare och punkare. Och skulle det visa sig, hbtq-personer. Här mötte jag feminister och vegetarianer. Människor som tagit ställning. Här fanns ett självklart anti-rasistiskt engagemang och en respekt för olikheter. För våra olikheter berikade vårt arbete med att lära oss spela roller. Det är inbyggt i teatern att reflektera över sin egen identitet. Det här skyddsnätet blev inte bara uppspänt, utan också grovmaskigt, för det kunde fånga upp oss alla – oavsett varför vi stack ut. Men det var inte riktigt synligt än. Jag svarade fortfarande ”nej!”.

Det sista teaterprojektet jag var med om i Hudik hette ”Beautiful thing”, en pjäs om två tonårspojkar i en brittisk förort som inser att de är kära i varandra. Jag tror att processen inför den pjäsen och det mottagande den fick av Hudikpubliken var det som också gjorde mitt skyddsnät synligt. Det finns nu uppspänt, det är finmaskigt och det syns.

Till tonerna av The Ark i början av 00-talet fick jag lära mig att man får vara annorlunda. Att det till och med är det som är annorlunda med mig som är det bästa med mig. Priderörelsen har aldrig handlat om rätten att få vara som alla andra, utan om rätten att få vara annorlunda. Det betyder inte att det inte var läskigt att komma ut, men med ett skyddsnät som kunde fånga upp mig så vågade jag ta språnget.

Och nu är det Pride Hudik och alla andra lokala Pridefirandet som knyter sådana skyddsnät och gör det möjligt för fler att komma ut. Man behöver inte hålla upp nätet själv när ni är så många här som hjälps åt!

De senaste åren har lokala Pridefiranden exploderat. I år och i fjol har ill exempel Pajala, Falkenberg, Västerås, Söderhamn och Jönköping sållat sig till orterna med egna Pridefestivaler. Det är fantastiskt. Om inte annat för att det synliggör det som inte är så fantastiskt med att vara hbtq-person. Hatet som fortfarand finns. När det ordnas Pride i en kommun för första gången och vi som är en del av rörelsen samlas, då samlas också hatarna. Oftast på nätet där de – precis som mitt tonåriga jag – också kan avnjuta anonymiteten. Tornedalen Pride kritiserades av både lokala konservativa politiker och av andra invånare, ”Bög eller älg. Hä bare å skjut” som någon skrev i en läsarkommentar. Men det är först när hatet blir synligt som solidariteten också blir det.

För det är då upp till lokalsamhället att visa var vi – ni – står. Står man upp för hbtq-personers rätt att få sticka ut, att få visa vår identitet och kärlek öppet eller står man upp för hatarnas rätt att få hota, misshandla? Ni som är här idag visar tydligt vilken sida ni har valt.

Ett eget Pride är också ett av de viktigaste stegen mot en öppnare kommun i längden. För alla vi som firar vill kunna komma tillbaka nästa år och ha gjort något. En lärare kanske hinner ordna en temadag på sin skola. En företagare tänker över sin marknadsföring och visar olika sorters människor. En politiker kanske har lagt förslag om hbtq-certifiering av förskolor? Vi har redan i år sett Pridebakelsen på Dackås, Pridefesterna på O’Learys och Hogges, ljusstakarna på Härvan och bibliotekets urval av hbtq-litteratur. Små signaler som betyder så mycket.

Det var nyligen EU-val och upp till just oss som politiker och väljare att visa vilken utveckling som är viktig för oss. I stora delar av Europa gick rasistiska och nazistiska partier framåt. Rasismen går hand i hand med sexism, funkofobi, homo- och transfobi. Hatet mot allt som sticker ut, allt som är olika. Men Pridetåget är motsatsen till stöveltrampet i Europa. Det är de växande Pridetågen som ger oss hopp om att vi som väljer kärleken är fler.

Självklart är det viktigt att rösta. Det är viktigt att säga ifrån när någon skämtar föraktfullt om hbtq-personer om muslimer eller andra minoriteter. Och att gå i Pridetåget innebär att du visar att du är en del av en brokig rörelse som inte består av de som är som dig, utan tvärtom att du går och dansar tillsammans med alla som inte liknar dig.

Det är svårt att bygga skyddsnät. Det måste vara spänt precis rätt, det måste vara tillräckligt finmaskigt och det måste vara synligt när vi tar språnget. Men vi som är här i dag och fortsätter vårt engagemang för allas rätt att få vara olika bygger det varje dag, tillsammans. Och till nästa år funderar vi alla på vad vi kan göra tills dess. Glada Hudik, Happy Pride!