MPs Jämställdhetspolitik är till för alla

För Miljöpartiet är feminism en frihetsfråga - att människor ska få vara den de är utan att låsas in i könsbundna normer. De cementerade könsrollerna bland unga drabbar både tjejer och killar. Tjejer drabbas i form av psykisk stress av prestationskrav, skönhetsideal och den sexualiserade omgivningen, inte minst på nätet. Killar drabbas av en ”anti-pluggkultur” som försämrar deras skolresultat samt sexualiserade prestationskrav. Det handlar inte om att det är de unga individernas ”fel” att det blivit såhär, utan det är samhället som behöver förändras. Vi behöver en mänskligare arbetslinje och en varmare politik.


Miljöpartiet ser flera viktiga konfliktfrågor ur ett feministiskt perspektiv i de kommande valen i kommun, landsting och riksdag:

- Jobben och arbetstiden: Många manligt dominerade branscher har genomfört arbetstidsförkortningar. Det har varit bra för industrins konkurrenskraft och för medarbetarna. I många kvinnodominerade yrken slits man istället ut långt före pensionen och sjukskrivningarna ökar. MP har föreslagit sänkt arbetstid så att heltid blir 35 timmarsvecka för de tunga kvinnojobben i äldreomsorgen.

-      - Arbetsmiljön och Trygghetssystemen: Många unga, framför allt kvinnor har osäkra anställningar. De drabbas av de orimliga systemet med hur ersättning räknas ut vid arbetslöshet och sjukdom. Låt även alla de som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden med hela foten få vara med i trygghetssystemen. Dagens så kallade arbetslinje behöver bli mänskligare för att minska stress och press. Ta bort karensdag inför istället kvotavdrag som en procentuell andel av lönen. Det är viktigt för dem som jobbar deltid vilket oftast är kvinnor. Satsa på arbetsmiljöförbättrande åtgärder istället för att försämra sjuk och arbetslöshetsförsäkring.  Det behövs jämställdhetsperspektiv i all lagstiftning kombinerat med mål som kan följas upp och utvärderas.

- Representation: I börsbolagens styrelser är det vanligare att heta Johan än att vara kvinna. Därför vill vi gröna införa kvotering - både inom de politiska församlingarna och i bolagsstyrelser. Kvoteringen ska innebära minst 40% av vardera könet liksom vid utnämningar av toppositioner inom myndigheter och offentliga liksom börsnoterade bolag.


- Lika lön: Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för att kvinnor ska kunna leva självständiga liv. Löneskillnader mellan män och kvinnor är helt oacceptabla i ett demokratiskt samhälle. Kvinnor ska kunna göra karriär på samma villkor som män. Samtidigt ska män vara fria att kunna prioritera familjeliv och inte ses som en ”bankomat”. Arbetet med att underlätta för män att vara föräldralediga måste fortsätta.

- Sexuell jämlikhet: Våldtäktslagstiftningen är fortfarande sådan att våldtäktsmän frias medan rättegången blir ett andra övergrepp mot offret. Vi vill införa en samtyckesregel i våldtäktslagstiftningen. Vidare viktigt fortsätta arbeta för rätten till abort och bra preventivmedel .

-      - Mansnormer och maskuliniteter: Arbeta normkritiskt och öka kunskapen om hur normer påverkar.  Män är överrepresenterade på maktpositioner och i samhällets så kallade topp. Men män är också bland de som är mest utsatta i samhället.   Män har kortare medellivslängd och är överrepresenterade i statistiken för självmord, akut hemlöshet och drogmissbruk. Den manliga normen att vara ”stark och osårbar” leder till att inte söka hjälp i tid vilket i sin tur innebär högre dödlighet, onödigt individuellt lidande och ökade samhällsekonomiska kostnader


Miljöpartiets politik är feministisk, vilket behövs efter åtta år med ökande inkomstskillnader, en jämställdhetsbonus som blev en flopp och där kvinnors sjukskrivningar ökar mer än mäns. Vi behöver en motvikt i ledamöter i Sveriges riksdag och i fullmäktigen runt om i landet som är uttalat antirasistiska, demokratiskt aktivistiska, hårda när det gäller klimatfrågan och självklara feminister. Detta är tydliga frågor där partierna har idéer om vilket Sverige vi vill bygga och vad vi vill göra. Tydliga val att göra i september.


" Vi kan inte få hållbar utveckling
 utan rättvis utveckling
och ingen rättvis utveckling
utan jämställdhet"

Wangari Maathai



Agneta Berge som   skriver och undrar som Mps politik bör läsa hela valmanifestet.











Antibiotika

Utsläppen av klimatföräandrade gaser är en ödesfråga för generation. Vi har nu har möjligheten att förändra och ställa om samhället i mer hållbar riktning. Vi vet att det är nödvändigt och om vi inte gör något nu så kommer våra barnbarn ställa frågan varför inte gjorde något trots att vi vi hade kunskap.

Detta gäller också användningen av antibiotika. Vi ser globalt att antibiotikaresistensen ökar och vi måste bli bättte på att verkligen använda antibiotika på rätt sätt. Vi måste också bli mycket bättre på att ta till oss kunskap, material och erfarenhet som innebär att de vårdrelatererade infektionerna begränsar. De senaste åren i landet har vi dessvärre inte settt någon minskning i dessa infektioner.

Det behövs ett samlat arbete på alla nivåer kring denna fråga. För Skånes del ser jag att det är nödvändigt att samla kommunerna, näringsliv, Länsstyrelsen och Region Skåne allt med syftet att minska dessa infektioner. Vi vet allt fler äldre kommer vårdas hemma och i takt med detta kommer behoven öka att verkligen sätta fokus på denna fråga.

Om inte så kommer våra barnbarn fråga oss varför gjorde ni inget fast ni visste

Hyllningen till Jorden och Maten

 ”Gif oss, o Gud ett dagligt bröd
förskona oss från hungersnöd.
Förläna oss hwad nyttigt är
I Du vår Gud och Fader kär.
Låt upp, o Gud, din milda hand
Gjut ner till detta folk och land
God frukt, god helsa och god tid.
Gjut ner välsignelse och frid!”
        Bön om jordens fruktbarhet från 1600talet



Sveriges självförsörjningsgrad är bland de absolut lägsta i hela Europa. Civilförsvars-förbundet varnar för att våra svenska värden sjunker snabbast i Europa medan många av Livsmedelsverkets mer förhoppningsfulla siffor är ända från 2003.
Våra förråd lär vara uppätna på blott  två veckor vid en avstängningskris. Så sårbart beroende är vi av importerad mat. Värdet år 2012 av all mat som importeras var 102 miljarder, nästan en åttondel av statsbudgeten!  och då  kommer 60% hit från andra EU-länder. Exporten dit steg från ca 40% strax före inträdet men har sedan legat still på 58% alltsedan dess. Marginellt mindre export än import, alltså. 

-Vad är då den stora vitsen? Jo, om man vill vara krass: ett enda stort transporthålligång som drabbar klimatet, hållbarheten och till viss del djurhälsan. (Jag är så nöjd med att knorr- och antibiotika-griseriet kommit upp till ytan i dessa EU-valrörelsens sista skälvande vecka!)

Vår egna förmåga att inom landets gränser förädla och ta till vara är sårbar, med till exempel en mycket centraliserad mejerihantering: Fyra av de största  mejerierna producerar ca 90 procent av konsumtionsmjölken och driver 25 av  landets 157 mejerier; Arla Foods, Milko, Norrmejerier, Skånemejerier täcker på så vis en stor yta men har väldigt få anläggningar i vårt avlånga land. Bara Gäsene Mejeri i Västergötland, som jag nyss besökt, är genuint lokal med 28 levererande bönder från trakten och med den allra största avsättningen hemma i Gäsene härad. Blott där kan man vara litet trygg med att få färsk mjölk på bordet, även i ett krisläge.
Och bara ynka 20 000 gårdar finns kvar i landet som har kor och ska kunna försörja oss på mjölk…

Bönderna blir själva är en synnerligen rödlistad art och kårens förhoppningar om väsentligt ökad lönsamhet efter EU -inträdet har  i det närmaste grusats. Självklart måste kloka politiker väga in lönsamhetskravet för bondekåren, men inte på bekostnad av vare sig klimathänsyn eller konsument-nyttan. Och då blir jordbrukspolitiken tyvärr inte ett enkelt läggspel.

Under denna valrörelse har jordbruket och maten kommit upp ett antal gånger, men alla väljargrupper är inte lika intresserade och få är kunniga.... De yngre verkar t ex mest engagerade i asyl och flyktingfrågorna, medan många  män verkar vilja diskutera makt och penningfrågor. Men maten berör oss alla. Min mission, vare sig som faktisk  EU parlamentariker eller inte, är att försöka skildra sambanden matkvalitet, EU-politik, världshandel, klimatproblem, transporter, biodiversitet och konsumentkrav. Människor verkar vara medvetna bara om en och en av dessa enskildheter - men tyvärr sällan om hur alltsammans hänger ihop!  

GMO blir den fråga som ytterst samlar ihop trådarna i extremhörnet och därmed en indikator på hur långt drivet återvändsgränden med industrijordbruk är.

Kolla gärna ett inspirerad rapport från BERAS   (*läs  )  om hur det diversifierade, tämligen småskaliga jordbruket skulle kunna återupprättas här runt Östersjön. Integrerade enheter med egna djur, mycket vall och spannmål, som bär sina egna CO2-balanser, skapar eget näringskretslopp, egen biogas och eget foder. Samt avsätter produkterna lokalt och hindrar social och kulturell utarmning på landsbygden.   

Det är vad Den Nödvändiga Energi- och KlimatOmställningen handlar om!

Barns övervikt

Nyligen visade folkhälsenkäten har visat att det finns minst 20 000 överviktiga och 4 000 feta barn/ungdomar i Skåne. Det har också kunnat konstateras att det finns brister i tillgängligheten och i samverkan mellan aktörerna, som skolhälsovården, primärvården, barnklinikerna och barnöversiktsenheten (SUS). De behandlingsprogram som har visat sig vara mest effektiva är familjeterapi och kognitiv beteendeterapi.

Vi har i Region Skåne sedan mars 2014 ett nytt vårdprogam för barn och ungdom med övervikt eller fetma. NU fortsätter vi att sätta fokus på detta genom en satsning på 6 miljoner kronor som skall ge barnen bättre livskvalitet och minskad sjuklighet och med ökad tillgänglighet. Det ger också möjlighet till bättre samverkan mellan de olika aktörerna och nya angreppssätt, som koppling till tandvården, kan vi nå fler barn och ungdomar och risken för att de ska falla mellan stolarna minskar.

Totalt handlar det 6 miljoner som nu satsas på att möta det stora problemet med barns övervikt

Tre olika projekt för att förebygga och behandla övervikt och fetma ska startas. Av de satsade 6 miljoner kronorna utgör 1 miljon kronor en satsning på en vetenskaplig utvärdering. En

Ge estetiska ämnen en starkare ställning i skolan

Jag snubblade igår över en intressant artikel av Gustav Fridolin, Jabar Amin och Tina Ehn om vikten av estetiska ämnen i skolan i DN.

Jag vill att mina barn ska kunna växa upp och få med sig kunskaper från skolan som gör att de är rustade för att vidareutvecklas som individer. Ett sådant generellt förhållningssätt bäddar dessutom för ekonomiskt välstånd och ett mer hållbart samhälle. Vi människor behöver bygga vår ekonomi på färre prylar, mer "konsumtion" av kultur, fördjupning och utveckla våra talanger.


"Alliansen tycks betrakta kultur som något mindre viktigt, ett slags underhållning vid sidan av den riktiga utbildningen och arbetsmarknaden. Men svensk musik och design är i dag stora exportindustrier. Exportrådet uppskattar att 94 000 personer i dag arbetar inom upplevelseindustrier som musik, film, tv-produktion, dataspel, design och mode.

Dessa näringars framgång bygger ytterst på att alla kommer i kontakt med olika kulturella uttryck och får möjlighet att utveckla sina talanger."

" Estetiken är inte ett sätt att förgylla världen eller förströ hjärnan, det är ett sätt att förstå världen och aktivera hjärnan."

Ökade inkomstklyftor är en folkhälsofråga

Inkomstskillnaderna ökar snabbat i Sverige av alla OECD länder och det innebär också ökad skillnad i hälsa, om det rapporterar SVT nu.

Jag har många gånger beskrivit den utvecklingen här på bloggen hur Folkhälsa påverkas av människors livsvillkor och att skillnader i medellivslängden också ökar.

Det handlar om politik och det är mycket tydligt att politiska beslut påverkar människors livsvillkor.
Möjlighet till utbildning, bra boende, lätt att i vardagen få till fysisk aktivitet tex genom grönområden med promenadstråk och säkra cykelbanor mellan bostaden och jobbet.

Ofta när folkhälsopolitik är uppe till debatt blir det livsstilsfrågor. Som tex den uppmärksamhetsvecka som alliansregeringen infört. Men vad leder det till - mera ångest att man borde motionera men orkar inte ...

Nej det behövs en folkhälsopolitik som synliggör människors livsvillkor och prioriterar att minska hälsoklyftorna. Inför en folkhälsolag som tydliggör och sätter fokus på politikens ansvar att ge människor förutsättningar för god hälsa på lika villkor.


Tidigare blogginlägg om folkhälsa kan du läsa här


Jämställdhetsbokslut

Region Skånes är en av landets största arbetsgivare och regionen har också det regionala utvecklingsansvaret för hela Skåne. En av de viktigaste frågorna att arbeta med om Skåne verkligen skall bli hållbart är jämställdheten. Ett Skåne som hade varit jämställt hade haft större fokus på samtliga hållbarhetsaspekter. Det kan handla om att ifrån hur vi Skåne utvecklar sin infrastruktur till hur lönerna utvecklas.

Vi vet alla att det går för långsamt i jämställdhetsarbetet. Vi behöver synligöra samtliga beslut i Region Skåne utifrån ett jämställdhetsfokus. Precis som vi samtliga beslut i Region Skåne väger in frågan hur det påverkar ekonomin så är det helt rätt att besluten som tas inom Region Skåne vägs mot hur beslutet påverkar jämtälldheten i Skåne och inom Region Skåne. Det är också nödvändigt att Region Skåne årligem redovvisar ett jämställdhetsbokslut.

Stenkrossen

Svar till deltagare i vandaliseringen av Stenkrossen
Efter att ha blivit måttligt provocerad redan av att läsa namnet för denna blogg ”Mitt Lund”så förlorar du mig helt i rubriken ”Rätt men fel”. Jag tycket det är totalt ansvarslöst att på något sätt försöka legitimera det som skett.

Du hånar Lunds unga genom att kalla den verksamheten som dom själva väljer att ägna sig åt ”småttig” samtidigt som du försöker lyfta er vandaliseringsfest till en kärleksfull samhällsprotest. Vem fan är du?

Du skriver om lärdomar till nästa gång..

Hör gärna av er till mig i förväg nästa gång ni hade tänkt förstöra Lund. Jag vill gärna få möjlighet att engagera ett gäng solidariska samhällsmedborgare så att vi kan skydda Lunds gemensamma egendom från fler ansvarslösa inbillat politiska våldsyttringar. En spännande fråga: Hade ni med våld försökt ta er förbi vanliga lundabor som vill skydda sin stad?

Men jag har ett annat tips för er nästa aktivitet.

– En manifestation på stortorget där ni ber Lunds unga om ursäkt samt förklarar varför Lund har ett kulturhus mindre.
Mvh

Erik Hammarström
erik.hammarstrom@lund.se

Ett gemensamt Skånskt inkluderande kontrakt

Ordförande, ledamöter.
Region Skåne redovisar åter svarta siffror i sitt bokslut. 508 miljoner kronor är 200 miljoner bättre än budget. Det är viktigt att vi framöver fortsätter på samma sätt. Det är nödvändigt om framtidens vård ska säkras för kommande generationer. Det är nödvändigt om tågen och kollektivtrafiken ska fortsätta rulla och nå ut fler.

Det är därför viktigt att regionens ekonomi är robust och det är speciellt glädjande att nettolåneskulden har minskat med 1,7 miljarder och de finansiella målen uppnås. Vi vet också att utmaningarna för att säkra välfärden består. Det är kanske också därför som debatten om tolkningen av verkligheten om den skånska välfärden har blivit så polariserad så mycket denna mandatperiod. Det är inte utan att det finns brister inom den Skånska vården. Exempelvis inom förlossning – och akutvården. Det är också så att man som äldre med många sjukdomar inte får den sammanhållna vård som är nödvändig. Det är dock viktigt att komma ihåg att aldrig har den Skånska vården varit mer tillgänglig än tidigare.

Välfärden och den skånska sjukvården kommer aldrig att bli färdigbyggd, det ligger lite i sakens natur att det är så. Det kommer alltid att finnas nya behov och krav som samhället måste leverera. Det är detta som är vårt kontrakt med Skånes invånare. Under 2013 fortsatte den resa som vi startade under mandatperioden. Vi har minskat Skåningarnas väg till vårdcentralen och Pågatågen. Detta är ett arbete som fortsätter. Vi gröna tycker det är dags att ta nästa steg i detta Skånska kontrakt nästa mandatperiod. Skåningarna har rätt till en fast läkarkontakt och det är dessutom dags för en Skånsk vårdgaranti på 60 dagar som inkluderar undersökning. Detta Skånska kontrakt är nästa steg i att öka delaktigheten för alla samtidigt som det ger möjlighet till ett öppet samtal om vad vi alla kan vänta oss framtidens vård.

Under 2013 fattades beslut om de nya satsningar som nu görs på sjukhusområdena på SUS och i Helsingborg. Det kommer att bli ett lyft både för både patienter och personal i hela Skåne. Vi har invigt utbyggnaden av strålbehandlingen i Lund. Detta var en nödvändig investering för skånsk cancersjukvård, speciellt när vi med säkerhet vet att cancersjukdomarna kommer att öka i framtiden. Aldrig har Region Skåne haft så stora investeringsplaner – allt för att klara framtiden vårdbehov.

Förra året fick Region Skåne 160 miljoner av kömiljarden, detta är pengar som finns uppställda i villkoren för vad regionen kan uppvisa som inkomster och det är en belöning för det fantastiska arbete som lagts ner av personalen ute i vården. Vi uppfyller kriterierna tio av årets tolv månader. Detta är frukten av ett bra arbete både i den egna och den upphandlade verksamheten. Som exempel har det inrättade vårdvalet för grå starr haft stor betydelse att hålla nere köstatistiken. Att korta köerna bör vara allas ideologi.

Under förra året trädde en ny organisation i kraft. Tretton sjukvårdsförvaltningar blev fyra. De profetior om att organisationen skulle sluta i ekonomiskt kaos har kommit på skam. Tvärtom kan vi se en lägre kostnadsutveckling och ökad tillgänglighet i vården. Framtiden kräver dock att vi hittar bättre former för dialog med våra medarbetare. Detta är ett förbättringsområde. Utan inkluderade medarbetare står vården still.

Arbetet med att genomföra planen för psykiatrin har gått vidare. Detta sker i samarbete med brukarorganisationerna och jag är övertygad om att detta är en väg till framgång. En modern och kunskapsbaserad psykiatri kombinerat med patientinflytande som tar stor hänsyn till den enskildes situation. Under året har psykiatrin fått nya lokaler i Lund, lokaler som möter kraven på en modern psykiatri. Vi ser ett allt större inflöde av unga människor i psykiatrin. Med tidiga insatser blir prognosen bättre och det finns då bättre utsikter för ett liv där individen kan förvekliga sig själv och finnas i ett socialt sammanhang där man trivs. Satsningen på ”en väg in” och ”Första linjen” kommer att underlätta för barn och ungdomar för att få råd och stöd tidigt i vad som kan utvecklas till en allvarligare problematik senare i livet. I ett Skånskt kontrakt ska psykiatrin ha fokus på hela vårdprocesen när det gäller personer med långvarig psykisk sjukdom.

Det är bra att de första bidragen från den sociala investeringsfonden nu har betalats ut. Detta är en långsiktig satsning på de unga i samhället som riskerar att hamna i utanförskap.
Tillgången till en meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste framtidsfrågorna för Skåne. I Skåne är 11,7 procent av de unga mellan 18-24 år utan arbete och skillnaderna inom Skåne är stora. Främst är det de unga utan gymnasiebetyg som är värst drabbade. Det är viktigt att samhället inte stänger porten för dessa ungdomar.

De ekonomiska och sociala klyftorna är också en stor orsak till varför också toleransen för varandra hat blivit allt mindre i Skåne. Under året har vi sett alltfler exempel på motsättningar och rena hatbrott mellan olika grupper i samhället. Tonläget har höjts och viljan till att medveten missförstå varandra verkar öka. Ett exempel är debatten om vården till papperslösa immigranter i Skåne. Vården för gömda flyktingar har kostade drygt 7 miljoner kronor förra året, det är en droppe i havet sett till den totala budgeten i Region Skåne, ändå finns det ett parti i denna församling som tycker att detta är ett för högt pris för medmänsklighet och har pratat högt om risken för vårdturism som skulle äta upp hela vårdkakan. Detta är ett exempel på att man medvetet desinformerar och skrämmer för att skörda egna partiframgångar. Målet är att splittra och göra människor främmande för varandra. Det är det sista Skåne behöver.

Tillsammans står vi nu inför en utmaning i form av framtidens klimatförändringar där Skåne både är en del av lösningen och en del av problemet. För fem år sedan fastställde Region Skånes klimatberedning ett mål om att göra Skåne fritt från fossila bränslen 2030. För regionens egen del är målet satt till 2020. Det är skarpa mål som överstiger de nationella. En väg framåt är samverkan mellan olika politiska nivåer som har sin unika kompetens. Klimatsamverkan Skåne har arbetat vidare klimatanpassning och med påverkans och opinionsarbete men det är också viktigt att resurserna hamnar i praktiskt klimatarbete ute i verkligheten. Under året har därför miljövårdsfonden tillförts två miljoner kronor i en speciell ”klimatpott”. Pengarna ska stimulera den innovationskraft som finns i Skåne när det gäller klimatfrågan.

Ökningen av antalet resenärer inom kollektivtrafiken har ökat. En bidragande orsak är att Pågatågen når fler skåningar. Under året har sju nya stationer öppnat i Skåne. Detta har bidragit till att resandet på Pågatågen har ökat med 9 procent under året. Men nya Pågatåg Express reser man mellan Malmö och Helsingborg på 39 minuter. Planerna för Malmöexpressen gick också i lås under året och den 1 juni börjar bussarna rulla på linje 5.
Kollektivtrafikens andel av Skånes totala trafikarbete bara har ökat med en procent. Trots en dålig ekonomisk konjunktur håller vi alltså nätt och jämt oss jämsides med ökningstakten av den fossila vägtrafiken. Det är här det verkliga trendbrottet måste ske; Fler transporter från väg till spår och kollektivtrafik. Trafiken är fortfarande den bidragande orsaken till att Skåne inte når sina regionala miljömål. Att uppnå dessa är faktiskt grunden för vårt gemensamma Skånska kontrakt med framtiden.

Skräpplockardagarna i Borås 2014

Den här veckan är tusentals Boråselever ute och plockar skräp i närheten av sina skolor. Jag följde med andraklassarna på Trandaredskolan i förmiddag i parken kring den gamla klockstapeln. Efteråt blev det också tillfälle att berätta om politik och om avfallshantering, en liten stund var i tre olika klassrum.

Miljöpartiets kommunalråd Tom Andersson på Skräpplockardagarna 2014
Tom Andersson (mp) plockar skräp ihop med 2:or på Trandaredsskolan

Det var inte svårt att väcka elevernas nyfikenhet när det gäller Borås arbete för att sprida kunskap och hjälpa till att åstadkomma bättre avfallshantering i avlägsna länder som Indonesien och Vietnam.

Många frågor till om sopor och miljö från eleverna på trandaredsskolan
Många frågor om sopor, miljö och politik från eleverna i Trandaredsskolan

Till hösten ska Trandaredskolan intensifiera sitt arbetet med "Grön flagg", det vill säga ett sätt att miljöcertifiera en skola och göra miljöarbetet till en naturlig del av vardagen.


Hundbajspåsar, varför plocka upp och sen slänga i naturen?
Både jag och eleverna funderade på varför man plockar upp efter sin hund
och sen slänger påsen i naturen. Det verkar ju inte vettigt.

Jag passar också på att säga grattis till Trandaredskolan som firar sitt 60-årsjubileum den här veckan!

SD i Region Skåne agerar utifrån ett etniskt raster

I veckan fattade vi Hälso – och sjukvådsnämnden i Region Skåne beslut om att bevilja Röda Korset 271 375 kr för ett aktivt arbete med migrationsrelaterad stress / PTSD för barn mellan 7 år till 15 år samt stödverksamhet till vårdnadshavare under 2014. Bidraget avser aktiviteter och behandling Under 2014 har Röda Korset möjlighet att ta emot ca 70 barn och 40 föräldrar i programmet som består av barngruppsverksamhet
med behandling, föräldragrupper, föräldrabarnaktiviteter samt sommarläger.

Verksamheten fanns också under 2013 var ca hälften av deltagarna från andra orter änMalmö och inför 2014 arbetar Röda Korset att få ytterligare spridning i Skåne. Röda Korset planerar inom detta arbete att starta en barngrupp i Hässleholm.

Arbetet fungerar som ett första steg för många familjer som lever isolerat och utan interaktion med föreningsliv att bli mer aktiva, vilket även
bidrar till en positiv effekt på hälsan. Grunden i programmet är att arbeta med att stärka anknytningen mellan barn och föräldrar.

För att få en bild över vilka behov som finns avseende kring detta. Under år 2013 (2012) kom ca 13 000 (11000) barn till Sverige och sökte asyl med sina föräldrar. Antalet asylärenden ökade kraftigt under år 2013 och prognoserna för 2014 talar för att antalet asylsökande barn kommer att i samma höga antal som för år 2013. Av alla som söker asyl i Sverige uppskattas ca 40 % har varit utsatta för tortyr och lida av migrationsrelaterad stress alternativt PTSD. Barnen har ofta också egna traumatiska upplevelser. Studier visar att barn till föräldrar med migrationsrelaterad stress blir lidande och är en riskgrupp för egen problematik. Föräldrar har på grund av sin egen psykiska ohälsa svårt att ge barnen den trygghet och uppmärksamhet som de i vanliga fall skulle kunna göra. Detta innebär att många asylsökande barn har en otrygg anknytning, vilket utan stöd, kan leda till en inre otrygghet och andra svårigheter eftersom barnen får svårt att knyta an till andra människor.

När vi behandlade ärendet i Hälso – och sjukvårdsnämnden så yrkade SD avslag på att lägga 271 375 kr på denna behandling av barn. Barn som vi alla har ansvar för. Barn som har framtiden för sig och måste kunna ges alla möjligheter att växa och utvecklas. Barn som ovasett vad som vi tycker om asylpolitiken har rätt till god vård / omsorg. Det som SD vill är att ens födelseland skall vara grunden för vilket stöd man får. Återigen i Region Skåne lägger SD ett etninskt raster på deras beslut och det är inte att jag kommer göra vad jag kan för att synligöra detta i kommande val. SD har en politik som vill dela upp samhället och ställa oss mot varandra. Det ger mig historiska återblickar som ger mig rysningar och obehag.