Programförklaring om Genförändrat

(tidigare publicerats på "For future's" blog)

 Naturen slösar, kombinerar och spiller ymnigt gener, kromosomer, frön och ägg. Miljön för allt levande, där dessa frön och gener utvecklas, är i ständig förändring och resultaten överraskar därför ständigt. Allt levande flyter på ett svajigt genetiskt hav, där utgången kan bli lyckad, men garantierna uteblir. Människor i allmänhet och forskare i synnerhet fascineras av detta märkvärdiga spel och vår vetgirighet har helt logiskt drivit oss att leta inne i generna och försöka systematisera upp hur själva livet formas.
Inte heller är det underligt att man hoppas på ekonomiska vinster ifall vissa egenskaper kan nyttiggöras i önskvärda men nya sammanhang. Foder som inte möglar, växter som tål frost, vitaminberikat ris, husdjur som ger större mjölkvolym eller köttmassa, möss som kan hoppa som kaniner, akvariefiskar som skimrar vackert fluorescerande, höns som tål mjölkfoder och så vidare.
Den genförändring som innebär det största risktagandet är kombinationen av gener över artgränserna. Då förmår man arter som i naturligt tillstånd inte kan para sig, att kombinera och få en avkomma/nya växt med onaturliga, men önskade, egenskaper. Genetiskt Modifierade Organismer, GMO är därför en av mänsklighetens största etiska, forskningsmässiga och ekonomiska utmaningar. Ett hot och ett löfte på samma gång…
Gen-förändrad mat och foder ökar alltmer och de risker som finns är principiellt fyra slag;
  • Hälsoriskerna,
  • Oöverblickbara konsekvenser ute i ekosystemen,
  • Hur djuren har det – både under försöken eller som ”resultat”
  • Makten och bestämmandet över matproduktionen, särskilt för fattiga bönder och i fattiga länder.
Var och ett av dessa riksområden är värd minst en doktorsavhandling. 
Försiktighetsprincipen i Miljöbalken innebär att man inte ska introducera teknik, metoder, produkter och ämnen i stor skala som inte är riskfri-förklarade. Den globala agrobusiness-industrin tar dock inga sådana hänsyn. Regleringen och tillsynen är skakig och oftast, både i Sverige och internationell, får istället den som vill häva att något är farligt – själv ta bevisbördan!
Hälsan för människa/konsument är kanske den mest vitala riskområdet men även problemen ute i ekosystem med bl a massdöd av fjärilar, har redan visat sig. En professor i genetik på Harvard , R.Lewontin, säger:
-I ett ekosystem kan man alltid intervenera och ändra på någonting, men det finns inte en chans att helt kartlägga vad nedströms-effekterna kommer att blir som kan påverka miljön.
Alltså om det inte går att förutsäga konsekvenserna borde man avstå från fritt utsläppande i ekosystemen! Avskräckande exemplen på vad som kan ske och sker med hälsa och natur börjar bli många.
På djursidan sker oftast genförändringarna för att få ut mer muskelmassa för köttproduktion. Ko-rasen Belgian Blue* med dess oförmåga att röra sig eller födas fram av en normalstor ko-mamma, är ett exempel. Dessa och liknande groteska resultat bör ifrågasättas både utifrån hur djuren mår och hur vi känner och mår av att äta djur som enbart ses som produktionsfaktorer.
GMO i djurens foder är ett annat problem. Danska uppfödare tillåter nu från februari detta till sina kycklingar. Dessa går direkt till svensk konsumtion, men det kommer inte att märkas ut och vi vet inte hur varken kycklingarna eller konsumenterna kommer att må hälsomässigtDen största risken här är dock antibiotika-resistens, dvs när man i GMO-framställningen använder ett antibiotikum för att kunna se om den önskade genen nått fram till cellen. Det kan i sin tur påverka människan som äter GMO-maten. Om man inte tål antibiotikan eller utvecklar oönskad resistens, intresserar inte GMO-producenterna och vid det här laget har många fall av allergi konstaterats i USA. Enligt svensk reglering ska detta inte få förekomma – men gör troligen det ändå!
DNADe GMO-grödor som är stora i världen är soja, majs, bomull och raps. Alldeles nyligen gav EUs matmyndighet EFSA för femte gången tillstånd till en GMO-majs, men utslaget överklagas och nya sorter söker kontinuerligt tillstånd. I fjol godkände EU-parlamentet ytterligare en GMO-majs och potatis och en del hävdar att den europeiska mat- och hälsomyndigheten EFSA, som gör underlagen och även tar egna godkännande-beslut, tyvärr inte är neutrala i förhållande till mat-industrins lobby. Knappast någon svensk debatt om saken uppstod.  Godkännande av en annan majssort – Herculex- på ingående i EU-parlamentet nu i mitten av februari. Den är resistent mot ett besprutningsmedel som tar död på de larver som småfåglar lever av. Danmark, Frankrike, Österrike och Italien förväntas säga nej, men Sverige, som från en mångårig position av restriktivitet nu gradvis kantrat, kommer med största sannolikhet att rösta JA.
Det intuitiva folkliga motståndet i Europa har gjort att reglerna här varit tämligen restriktiva, men den publika vaksamheten har slaknat och det som sker i EU passerar rätt oförmärkt..
Ett annat färskt exempel är ett nytt utslag i EU-domstolen. Där slogs fast att att pollen bara ses som en försumbar ingrediens i honung. Pollen finns max till 0,5% i honung. Då gäller inte den viktiga GMO-märkningsgränsen på 0,9 procent. Bara produkter med GMO-innehåll över det behöver nämligen redovisa sin GMO-förekomst. Kontaminerat pollen är inte ovanligt då bin flyger långt och lätt bär pollen från GMO-fält vidare till andras. Den här ändringen gör det enklare för GMO-odlare att hålla till nära ekologiska biodlares kupor, men stjälper för dem som vill verka med naturen på ett giftfritt och säkert sätt.
Alltså kan odlare som vill vara KRAV eller eko-certifierade svårligen skydda sig mot GMO-intrång av mindre nogräknade och o-ideologiska grannodlare. De kan inte garantera helt GMO-fria produkter med de så kallade samodlingsregler som finns idag och riskerar de att förlora sin kvalitetsstämpel och därmed sin inkomst. GMO-grödor borde givetvis lyda under förorenaren- betalar-principen, men så är inte samodlingsreglerna utformade idag.
För två år sedan tog 75-80% av Sveriges bönder avstånd från GMO och ungefär lika många av konsumenterna är negativa till att äta GMO. Men LRF slår ändå i sin GMO-strategi fast att de ska”fånga upp de regioner där GMO redan odlas och där intresse för GMO finnes och avdemonisera GMO-tekniken samt att fokusera på odlarens rätt att välja produkt.” De vill  “Nyansera debatten om GMO i livsmedel och foder.”
Det finns alltså all anledning att väcka liv i den folkliga vaksamheten mot onaturliga genförändringar igen. Produkter, grödor, frön och metoder som inte följer försiktighetsprincipens grundsats att bevisa ofarlighet, ska inte släppas ut, varken på marknader eller i ekosystem. Danska miljöministern, Ida Aukens,  kloka ord hjälper oss att ta ställning istället för att ”nyansera”: ”Varken övervakningen eller konsekvenserna av GMO-majsen är ordentligt belysta. Den osäkerheten måste få komma Naturen till godo!”
_ _ _ _ _ _  _
Fotnot:* Belgian Blue är inte tillkommen med gen-förändring, men har en gen-mutation  som man tillåter bestå och den har använt s för kloningsförsök just för den dubbla muskelvävnadens skull.
______________
Tilläggskommentar idag 27 januari:  Det droppar  kontinuerligt in nyhetssnuttar om GMO och det är inte alltid enkelt att avgöra riktigheten i det som florerar. Men om följande nyhet skulle visa sig helt vara korrekt, oroar det mig djupt: 
" Monsanto’s Bt-toxin is far from ‘safe’ as the chemical company claimed it would be when filing their papers with the FDA. New research from Canada show that BT toxins are showing up in pregnant women, and low and behold – they are killing human embryo cells. 2014 is the year of the horse, but we’re not through beating this one to death. It’s called reproductive toxicology, and just like their suicide seeds, these Bt toxins are starting to kill our own unborn children. " 
(Klippt från:   http://www.nationofchange.org/monsanto-s-bt-toxins-found-kill-human-embryo-cells-1390666070   )

Växthuseffekten

Lyssnar på Agenda och Jan Björklund som tycker att växthuseffekten är den viktigaste frågan. Konstigt att detta bara gäller när det pratas kärnkraft.
Var är Jan Björklund när det diskuteras växthuseffekt och trafik?
Kärnkraften är inte klimatneutral och definitivt inte framtidens lösning. Vi har minst två exempel på detta, Tjernobyl och Fukushima. Tjernobyl viftas bort att det var ett kommunistiskt och omodernt verk. Japan och flera kärnkraftskramare har alltid förklarat Japans verk helt säkra och ändå hände det som hände.
Hur mycket har inte dessa olyckor inte kostat människor och samhällsekonomin.
Att det hänt en allvarlig olycka i Fukushima verkar Jan Björklund inte känna till.
Om man krävde, att de som vill bygga och driva kärnkraftverk, ska stå för alla kostnader när det händer en olycka. Allt annat i samhället måste stå för sina kostnader om man åsamkar skador, så varför ska inte kärnkraftsindustrin göra detta?
Staten ska definitivt inte lägga några pengar på ny kärnkraft i någon form. Vare sig renovering av gamla eller bygga helt nya verk.
Det finns många energialternativ och så måste energikonsumtionen minska. Sverige har goda möjligheter att klara det framtida energibehovet.
Det gäller att satsa på forskning och ställa om gradvis till en långsiktigt hållbara energisystem.

Share on Facebook  Post on Twitter  

Miljöpartiet i majoritet?

Vi närmar oss val till riksdag, regioner och kommuner. I många församlingar kommer Miljöpartiet att kunna avgöra majoritetsbildningen. Det är viktigt att ett ställningstagande baseras på politiska visioner och mål. En maktposition måste bygga på en överenskommelse om politiskt innehåll. Allianser eller majoriteter ska aldrig bildas före valen. Partiernas inbördes styrkeförhållanden och stödet för olika partiers program syns inte förrän efter valet. Då förhandlar vi utifrån det. Ett scenario är en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Detta alternativ kallas i media för ”De rödgröna”, något som inte finns som block eller allians. En sådan majoritet kan därför inte bildas utan förhandlingar om politik. Det är viktigt att Miljöpartiet då ställer tuffa krav på framförallt Socialdemokraterna. Det gäller både på riksnivå och i Lunds kommun. Det måste framförallt skapas stöd för en radikal miljö- och klimatpolitik och det får inte bara vara ord. Vi måste hitta en balans mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk hållbarhet. Här måste Socialdemokraterna ge bindande löften om att inte som hittills låta miljö- och klimatpolitik stå tillbaka för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Vi bör också bygga en majoritet på överenskommelser om kollektivtrafiken i Lund. Inte bara spårväg utan även satsningar på ett modernare och effektivare stadsbuss-system. Det krävs bättre villkor för gång- och cykeltrafik, inte minst i centrum, och en centrumutveckling med minskad biltrafik och konkurrenskraftig handel. Vi vill ha energieffektivisering med utbyggnad av solceller och solfångare mm. Jag menar att Miljöpartiet kan ingå i en majoritet bara om den bygger på en kraftfull och radikal miljö- och klimatpolitik. Det är för närvarande den viktigaste och svåraste uppgiften för samhället och politiken. Vi kan inte längre acceptera att politiker både till höger och vänster blundar för detta.

Inhopp?

Hej igen, jag har varit borta från min egen blogg väldigt länge. Hoppas någon minns mig. Att jag skriver nu beror på att jag funderar mycket över politik, partier och mig själv. Jag är lite besviken både på regeringen och oppositionen. Även på Miljöpartiet. Var finns kraften och viljan att förändra. Jag ser mest anpassning. Mainstreaming för röstmaximering. Eftersom det nästan inte syns skillnad på S och M är det ju upplagt för profilering. MP visa musklerna!! Nu till valet. Det är tyvärr den värsta tiden, inte minst när listorna ska sättas. Då kommer ofta människans sanna natur fram. Konkurrens, girighet och egoism. Man slår sig fram med diverse knep och metoder. Man lyfter fram sig själv före partiet och idéerna. Jag vill ha företrädare som ser helheten och visionerna om framtiden. Jag tror inte på politiker som drivs av specifika frågor och områden som feminism, HBTQ, djurrätt eller naturvård. Jag stödjer dem som vill förändra vårt samhälle till att bli öppet, tolerant, rättvist och hållbart. Som ser att allt ingår i ett globalt sammanhang. Klimat och miljö är viktigt men också de mänskliga rättigheterna. Allas lika värde. Då finns inte utrymme för intolerans. Då är inte alla uttryck för feminism ok. Då kan man inte stänga gränserna för flyktingar och invandrare. Vi har för många som inte står för det radikala program som vi faktisk har i Miljöpartiet. Anders

Kreativa Europa

I dag arrangeras Region Skåne en heldag med temat ”Internationellt samarbete och finansieringsformer”.
Det är på ett sätt bra att det finns pengar att söka men samtidigt känns det lite dubbelt att först betala en medlemsavgift till EU och sedan ska man söka tillbaka så mycket pengar som möjligt.
Hur mycket pengar förloras genom all den administration som finns inom EU och som byggs upp i varje stat för att kunna ansöka om dessa pengar?
Det är väl ingen som vet och det vill väl ”EU” inte ta reda på.
Det är inte fel att ha något slags stöd till regioner som har lite större problem och utmaningar.

I alla fall är det väl inte fel att gilla läget och göra det bästa av situationen. I dag har Region Skåne bjudit till en dag med information och dialog kring bl a ”Kreativa Europa” och ”Europeiska Socialfonden”.
Mycket regler och ansökningsformulär blir det för att tala om alla deadlines.

Det blir inte bara ren information kring ansökningar och regler utan även konkreta exempel på vad som har gjorts och som görs.
Just nu är det en information från Seriefrämjandet som är en ideell förening som bildades 1968.
Sedan blir det info från Skurups kommun.

Roligt att vi kan fylla stora salen på St Gertrud, vilket visar att kulturintresset är stort.

Share on Facebook  Post on Twitter  

Snart är det dags att bestämma sig ….

ALEX vilarJust nu är det nomineringstider. Snart ska MP Skåne bestämma sina listor inför valet den 14 september.
Jag är lite kluven. Ska jag ställa upp en period till eller inte. Jag har velat fram och tillbaka.
På fredag startar ett provval för listorna som berör Lund. Valberedningen har gett mig plats nummer 2 på listan till Mellersta valkretsen, där Lund ingår.

Det är ett säkert mandat!
Vill ställa upp men vill även hjälpa min sambo driva Tant Gurka Ekobutik. Hinner jag göra både ock???
Har nog lite svårt att inte involvera mig i politiken när jag väl blir invald i regionfullmäktige.

Nomineringstider är en tuff tid. Har man inte sett vassa armbågar tidigare ser man dem nu.
Personfixeringen blir allt starkare, vilket är lite trisst. Politik är enligt mitt förmenande ett lagarbete. Visst är det bra med några som är bra på att prata och göra bra ifrån sig i media men det är inte allt.
Dessutom är det bra om dessa som syns i media verkligen representerar politiken och inte bara representerar sig själv.
Det är lätt att vi tar demokratin för givet men det är inget som alltid kommer att finnas om vi inte kämpar för den.
Jämför man med vad som händer i andra länder har vi i Sverige, som i så många andra avseenden, det väldigt bra. Visserligen har vi en del missnöjespartier men det fungerar ändå väl vad gäller demokratin. Det går inte att förbjuda åsikter men de man måste bemöta argumenten för att minska missnöjespartiernas inflytande.

Valresultatet 2014 är mycket osäkert. Opinionssiffrorna visar att det inte finns någon självklar majoritet och andelen osäkra väljare är stor. Mycket kan verkligen hända.

I regionpolitiken finns det många utmaningar. Region Skåne kan bli grönare, även om det blivit grönare de senaste mandatperioderna.

På fredag den 24/1 startar provvalet som MP Lund genomför för region- och riksdagslistorna.
Frågan just nu är om jag ska vara med i detta?
Det är inte självklart för mig.

I morgon arrangerar Region Skåne ”Mötesplats: Internationellt samarbete och finansieringsformer”. Vi har bjudit in kulturlivet och de skånska kommunerna till en förmiddag med information och inspiration om Internationellt samarbete och finansieringsformer.
EU:s nya kultur – och mediaprogram Kreativa Europa är precis klart, och 1,5 miljarder Euro ska delas ut till europeiska kultur- och mediaprojekt under 2014-2020. Det är viktigt att även Skåne tar del av dessa resurser och för att det ska bli så behövs det information om hur man kan gå tillväga. EU-byråkratin är väl utvecklad så det är inte fel att ta del av tips hur den ska hanteras.
Det blir en heldag med kultur och under dagen kommer jag kanske till insikt om huruvida jag ska kandidera eller ej …

Share on Facebook  Post on Twitter  

Totalförbud – eller restriktivitet

- det är frågan.  Så här var den föreslagna formuleringen i MP:s preliminära valmanifest, som jag just röstat om:
"2. att försiktighetsprincipen ska gälla vid genetiskt modifierade utsäden och avelsdjur (GMO) och att tillstånd bara ska ges när användningen är strängt kontrollerad. Alla konsumenter ska ha rätt att få information om det finns GMO i maten."

Så klart ska försitighetsprincipen gälla- men vi har set hur verkningslös den är i praktiken både i Sverige och framför allt utomlands. 
Och så klart ska alla konsumenter få mycket mer heltäckande och pålitlig info än nu. 

  Men ska vi verkligen ge tillstånd om än vara för strängt kontrollerad användning?  För 14 år sedan när jag började engagera mig för detta  kändes det rätt att kräva "moratorium"  för GMO- grödor i brist på riskforskning.  Men sedan dess har mycket skett och riskerna bedömer jag inte blivit mindre. Men vinstintresset större.  JAG skulle personligen vilja se ett förbud  för genmodiferingar som kan gå i arv, som innebär  teminator-gener och som är antibiotika-baserade.  Jag vill ha Europa tyllen GMO fri zon- det är hederlig grön poltik!  
FAst då kommer det klassiska dilemmat - om att göra det BÄSTA vill det GODAS fiende.  Den föreslagna formuleringen är mer pragmatisk och kan ses som ett steg på den vägen.

Slutsats: Jag "avstod/Vet ej"- röstade på denna punkt, medan jag "biföll" allt det andra.



Ekobloggen 2014-01-21 18:27:00

Att leva med djur 

Hästen


Djur är för mig ett livselixir. Hela livet igenom har jag varit oerhört nyfiken på hur djur gör, tänker, känner, kommunicerar, ja allt. Jag upplever att det finns en brist på kunskap idag om de djur vi människor lever med, för nöje eller för mat. Kunskap om de grundläggande behov varje specifik djurart har. Jag upplever också att dialogen kring djur är polariserad. Det är svårt att resonera kring djurhållning på ett plan som utgår från både djur och människa. Det blir så gott som alltid antingen eller. Säger man att hunden känner disneyfierar man djuren eller förmänskligar eller vad det nu är man får för skällsord efter sig. Från andra hållet kommer påståenden om att vi förslavar djuren eller är djurplågare så fort vi har en relation med dem och lever med dem. 

Vi kan ha en vision om hur vi skulle vilja att livet ser ut och fungerar för alla levande varelser. Jag är pragmatiker och hamnar alltid i att förhålla mig till hur världen ser ut nu och så göra det bättre hela tiden. Jag tror att det hade varit mycket bra för djuren, för människorna som älskar djuren och för djurskyddet om vi hade kunnat ha en levande dialog om hur.  Hur skall vi leva med de domesticerade djur vi under lång tid har levt tillsammans med, till nöje och nytta för båda parter: människan och respektive djur det handlar om? Vad kan vara okey, vad behöver vi förändra. För vi behöver förändra vårt förhållningssätt till djur. Vi har en von oben attityd gentemot djur som bäst jämförs med den slavägaren hade gentemot sina slavar förr i tiden. Den måste vi bort ifrån. Djur tänker, känner, hatar, älskar, mår bra, mår dåligt, är korkade, är smarta. Olika arter på olika sätt där vissa agerar på sätt som är mycket, mycket likt det sätt vi människor (som ju också är ett djur) gör. Skrämmande likt om vi skulle våga ta in det. Titta på flera av däggdjuren när de tar hand om sina ungar. Det är inte svårt att förstå att mamma panda är precis lika mån om och känner samma omhändertagandekänslor för sin pandaunge som mamma människa gör med sin baby. Det kommer ur ett hormon som har en så smart funktion att det gör att man gör vad som helst för sin avkomma. För artens överlevnad helt enkelt. Biologi. Vi är biologiska varelser allesammans. Så mycket är detsamma. 

Mycket är också artspecifikt och det behöver vi bli bättre på. En hund är inte en människa, den har andra grundläggande behov utifrån hur det naturliga urvalet har danat den genom årtusenden. Men den känner, den tänker, den är intelligent, smart, den kommunicerar, inte på människospråk men på hundspråk. 

Man kan ha en rent filosofisk diskussion kring om det överhuvudtaget är rätt och riktigt att hålla djur för nöje eller mat. Man kan sedan ha en diskussion om hur vi skall leva med de djur vi idag lever med för att alla skall få ett gott liv, respektfullt bemötande utifrån sina alldeles egna grundläggande behov.  Idag tänker jag fundera lite runt hästen. Det kommer att komma fler funderingar kring hästen men vi börjar här idag. Jag kommer till mina funderingar kring de djur som vi har döpt till "produktionsdjur" så småningom. 

Det är mycket man behöver ha en känsla för och kunskap om för att kunna sköta ett djur på ett riktigt och respektfullt sätt. Man pratar om att någon har djuröga eller känsla för djur. Vad det i grund och botten handlar om är att man har tillräcklig kunskap om 
  1. Djurets grundläggande behov, hur det skulle levt om det hade levt i vilt tillstånd. 
  2. Vilken mat dess kropp och matsmältningssystem är skapt för att leva på. 
  3. Att man ser på djuret om det mår bra eller inte och vet hur man skall agera för att djuret skall må bättre. Besöka veterinär, byta foder, förändra livsvillkoren… 
Grundläggande behov
Den svenska djurskyddslagen trycker på att alla djur skall ha möjlighet att få sina grundläggande behov tillgodosedda. De grundläggande behoven är mycket olika beroende på vilken djurart man talar om. Höns är födda till att skrapa fram frön och småkryp ur marktäcket. De har alltså ett grundläggande behov av att få gå omkring och skrapa i marken efter föda. Grisar bygger sina egna bon av torrt bomaterial när de får välja själva, det är alltså ett grundläggande behov hos dem. 
  • Hästen är av naturen gräsätare, skapt för att omvandla stora mängder gräs till näring. 
  • De är flyktdjur vilket betyder att de snabbt drar iväg i full fart, gärna över långa sträckor. 
  • Hästen är ett flockdjur. De bildar grupper på ett inte alltför stort antal individer, kanske 10-20 djur, där några ston är stommen i gruppen. 
  • De har ett tydligt och direkt språk sinsemellan i gruppen, som alla sociala djur har, där de använder hela sin kropp, svans, öron, mun ögon hals ja allt för att ”tala om” för övriga i gruppen vad det är de vill ”ha sagt”. 
  • De rör sig mycket, vandrar över stora områden då de söker sig till det bästa gräset. Fölen leker mycket, springer och tränar sina kroppar. 
  • Stoet är oerhört omhändertagande av sitt föl, och fostrande om den lille beter sig illa. Övriga i flocken fostrar också flockens avkommor. 
Sammanfattningsvis: De betar, maler sönder, betar, maler sönder så springer de lite och sedan står de i grupp och hjälper varandra att vifta bort flugkräken eller myggen eller vad det nu är som stör deras mycket känsliga hud. Det är hästen. 

Så kommer vi. Hästen besitter egenskaper och förmågor vi människor gärna vill ta del av. Kraft, skönhet och snabbhet. Vi har använt hästen under århundraden i krig, på fälten, som dragkraft och som statusdjur. Idag är hästen till allra största del ett fritidsintresse där människan tillsammans med hästen utövar en sportgren, tävlar eller bara skogsluffar. Relation, tävling och sportutövning är det hästen till övervägande del används till idag.  Och mycket av hästens ursprung har tappats bort på vägen. Men hästen är fortfarande ett gräsätande, vandrande bytesdjur, byggd för att kunna springa fort relativt länge och omvandla cellulosa till energi. Hästen är fortfarande ett flockdjur med tydliga sociala strukturer och en utvecklad kommunikation dem emellan. 

Glapp i kunskapsöverföringen 
Etologi är en relativt ny vetenskap och den levererar intressant forskning om hur djuren tänker, hur de känner, hur de interagerar osv. Forskning kring olika sjukdomar och funktioner hos djur bryter hela tiden ny mark. Detta leder till att det finns mer kunskap om hur vi borde ta hand om djuren idag som är grundad på vetenskap än den var tidigare och vi vet mer om respektive djurarts grundläggande behov. Förr var det djurögat, känslan för djur och lång erfarenhet och närhet till djuret som gav kunskapen. Men det finns ett glapp nu där djurögat, känslan för djuret inte har förts vidare från en generation till nästa, när närheten till djur inte längre är självklar och den nya vetenskapen ännu inte är tillräckligt spridd i de kretsar som har hästen som sin sportkompis. Det vi har sett de senaste 15-20 åren är att många som idag skaffar häst inte har tillräckliga baskunskaper om djuret hästen och dess grundläggande behov vilket helt enkelt leder till att hästar blir felbehandlade. De får fel sorts foder, för mycket foder, för högvärdigt foder för det lilla arbete de utför, de får inte röra sig tillräckligt mycket, tillräckligt ofta och över tillräckligt stora ytor. De tvingas ofta att stå still i en box stora delar av dygnets 24 timmar, eller en spilta i värsta fall. När de är ute är det ofta på en liten yta, ensamma, så att de inte blir skadade av sina kompisar i lekarna. Där står de och hänger med ett täcke på sig. 

Detta leder till att hästarna drabbas av vällevnadssjukdomar, precis som vi gör när vi äter för mycket eller fel sorts mat utifrån den mängden energi vi gör av med. Hästen kan pga bland annat detta, få en mycket allvarlig och extremt smärtsam sjukdom, fång, som leder till att hästen har så ont i sina hovar att den i stort sett inte kan röra sig alls i den mest smärtsamma fasen av sjukdomens förlopp. Det tar många månader innan hästen blir frisk igen om den blir frisk igen vilket inte är alldeles självklart.  Läs mer om fång här: http://www.hastsverige.se/ems.html

Det sättet vi har bestämt oss för är det bästa sättet att hålla häst på, inomhus i varma stallar, en och en i en spilta eller en box största delen av dygnet är absolut inte det bästa ur hästens synpunkt. Kanske för oss, ur vår synpunkt, men inte för hästen. Idag finns en sakta växande förståelse för detta, därför byggs det fler öppna lösningar där hästen lever i en lagom stor flock i stora hagar och kan gå in under tak om de så önskar med fri tillgång till stråfoder dygnet runt. Då rör hästarna på sig så gott som hela tiden, de fostrar varandra och får den sociala delen tillgodosedd, de kan gå och smågnaga på strån om de så önskar under största delen av dygnet och deras magar får arbeta med att omvandla stråfoder, cellulosa till energi. Och nej, de blir inte smällfeta. Man får se till att det grovfoder som hästen har fri tillgång till innehåller lagom mycket, eller lagom lite energimängd utifrån de omständigheterna hästen lever och den särskilda individen. Har man ponnies som är fångbenägna får man ordna med bete eller hö/silage som är magert osv. Tränar man hästarna mycket hårt och länge kan de behöva kraftfoder, men så som de flesta använder sina hästar idag skulle de leva ett mycket friskare och sundare liv om de enbart fick fri tillgång till ett riktigt bra hö eller hösilage under den delen av året det inte finns gräs att tillgå utomhus. Och fick leva i flock tillsammans med andra hästar som de trivs med utomhus hela året. Självklart med tillgång till en rymlig och ombonad ligghall.

Så vad är det som gör att det har blivit så här?
Den bild av hästhållning de allra flesta idag har med sig när de skall skaffa sin egen häst är bilden de fått från ridskolan eller naturbruksgymnasierna. Och hästsporten är en konservativ sport, så här har vi alltid gjort så… Det finns få ridskolor och något Naturbruksgymnasier i landet som vågat pröva nytt, som byggt för lösdrift, men inte är de många inte. Så de goda exemplen är alldeles för få. 

Vi vill våra djur som vi har till sällskap eller som fritidsintresse såååå väl. Reklamen och modet styr i stor utsträckning hos de hästägare som inte har en egen gedigen kunskap att stå på och jag vill påstå att de är många idag. Det köps femtielvamiljoner olika sorters tillskott och musliblandningar till våra hästar. Pelleterat, mixat, rivet, hackat, malt, torkat, uppblött ja alla former och en sagolik blandning av sorter.  

Små, feta, arga och irriterade ponnies finns det alltför många av. Det beror mycket sällan på ponnyn att den är fet, arg och irriterad, får fång eller någon annan vällevnadssjukdom. Det beror på sättet vi håller våra hästar och maten vi ger dem. Det är vi som är orsaken, trots all vår välvilja, eller kanske tack var den. Kanske skall man inte kalla det vällevnadssjukdomar utan istället välviljesjukdomar för ingen gör detta för att de vill något ont utan rätt och slätt pga av okunskap och välvilja. Man har glömt bort hästens ursprung och då också dess grundläggande behov. Men det är inte okey ändå!

I förlängningen kan okunskap enbart utrotas med kunskap och frågan är nog mer vem som skall finnas till hands och sprida kunskapen. Idag styr pengarna över många olika kunskapsområden på ett helt annat sätt än förut och om viljan eller förmågan att betala för kunskapen inte finns består oftast okunskapen. För det mesta finns ingen vilja att betala för kunskap som man inte ens vet att man saknar, att man behöver. Alltså behöver vi hitta på andra vägar att forma om okunskap till kunskap. 



Dags att damma av, logga på och tagga upp bloggen: EU väntar!

JO, litet sugen är jag allt.

Oväntat många starkt uppmuntrande ryggdunkar, heja-rop och peppningar har jag fått av folk både inom och utanför Miljöpartiet. Det verkar uppenbarligen som fler än jag själv tänker att jag kunde platsa där...

"Sugen"  därför att jag faktiskt känner kamplust. GMO, gen-förändrade organismer, är en större fara än ett löfte och binder viktiga jordbruksresurser till en återvändsgränd. Och tekniken rattas av en agrobusiness som fått härja alltför fritt på planeten alltför länge. Jag vill ta tag i de frågorna och tillsammans med klimat och en del mänskliga rättighetsfrågor på asylsidan använda den plattform EU-parlamentet visat sig vara. Särskilt efter att den fått mer att säga till om än den hade i EUs uppstart.

"Relevant"  därför att EU-nivån bevisat sig ha ett värde för miljöfrågor, migrationsfrågor och för framförallt att ta upp den klimat-ledartröja som så HETT efterlyses i en överhettad värld. MP:s valmanifest fångar uppdraget väl:  "Vi vill att EU ska ta ett huvudansvar för att få till stånd en global klimatöverenskommelse". Just så.

"Erfaren": Jag vet troligen ganska väl vad jag ger mig in i. Har inga överdrivna drömmar eller förhoppningar och mycket litet kvar av självhävdelse och karriärsug, något som så ofta styr den  politiska agendan. Jag har sett det mesta av politikens både fram- och baksidor på alla nivåer, (utom denna) men står kvar vid att demokratiskt legitima arenor behövs. De måste dock befolkas av människor som känner människors liv! Inte av broilers eller inhysta megafoner som missat Allmänintressets gyllene legitimitet!

"Engagerad, Mänsklig, Drivande"  tänkte jag skulle få utmärka mitt EU-parlamentsuppdrag.
Om jag kommer in.

                                             ----§* PLANT A SEED, SAVE A PLANET *§-----                             


Brottsoffer eller våldtäktsoffer?

Det är något sjukt med att vi (samhället) ser just våldtäktsoffer som en särskild sorts offer till skillnad från andra brottsoffer.

Varför känner så många våldtäktsoffer skam och skuld över det inträffade? Jag klandrar inte de som känner så – detta är inte heller deras fel utan någonting som tyvärr fortfarande genomsyrar den samhälleliga synen på det hela. Jag tror det blir lättare att förstå hur absurt det är av oss att se det så om man jämför det med andra brottsoffertyper:

Inbrott. Tänk om någon inte vågade berätta att den haft inbrott för vänner bara föra att den skulle kunna känna skuld och skam för det inträffade?

Eller rån. Tänk om man skulle tänka att det nog var mitt fel att jag blev rånad…

Eller misshandel. Sjukt konstigt helt enkelt.

Ännu värre blir det om man börjar diskutera hur offret betedde sig vid en våldtäkt – som många gör medvetet eller omedvetet. (Jag har förstått det som att detta gäller många brottsoffer själva även om de faktiskt intellektuellt förstår att det inte var deras fel så tänker man på hur man betedde sig.)

Tänk er ett rån. Inte frågar man offret om offret visade sin iPhone innan rånet, underförstått att visar du att du har en ny iPhone så får du skylla dig själv om du blir rånad. Inte säger man att man får skylla sig själv om man har med sig sin telefon när man går hem en sen kväll. Och framför allt frågar man inte rån-offret om det inte var så att man egentligen ville ge bort sin nya iPhone till en främling! Det är underförstått att man inte vill ge bort alla sina prylar till vem som helst (men inte konstigt att man vill ge bort saker till människor man tycker om heller).

På samma sätt är det väl uppenbart att de flesta människor inte känner för att ha sex med någon annan hipp som happ. Givetvis finns det sådana och inget fel i det. På samma sätt finns det människor som ger bort alla sina saker. Men träffar du på någon på stan som verkar vilja ge dig en ny iPhone så kontrollerar du väl att personen verkligen vill det innan du tar telefonen och går?

Om du sitter och sms-ar på ett café och någon kommer och bara tar din telefon och går iväg, inte sjutton undrar vi om du gjorde motstånd! Visst hade du kunnat ge telefonen till personen men det är ju för sjutton ditt val i sådana fall!

 

Det finns någon sorts konstighet kring sex (tror jag) som får oss att inte se att våldtäktsoffret faktiskt är ett brottsoffer och att skulden för brottet helt åvilar förövaren oavsett var man befann sig, hur man var klädd eller för den delen om man var påverkad av alkohol. Det är inte skamligt att ha varit utsatt för ett brott, det är skamligt att vi har ett samhälle som får folk att känna skam när de varit utsatta för brott!

 

Jag är givetvis medveten om att min liknelse (som alla liknelser) inte håller i precis alla delar men min poäng är inte att den skulle göra det utan att jämförelsen faktiskt visar hur sjukt det är att offret skulle ha någon som helst skuld i det inträffade!

Ekobloggen 2014-01-01 16:48:00

Önskelista för morgondagens sjukvård


Sjukvård innefattar mycket. Därför avgränsar jag min önskelista till första besöket när jag blir sjuk och vägen framåt i kedjan. 

Jag ringer till närmaste läkarmottagning som inte bör vara situerad alltför långt bort. I Halland kan max 5 mil från mitt boende vara okey. Där svarar en människa i telefonen som lyssnar på min frågeställning och min oro och därefter bokar en tid till en sköterska eller läkare beroende på vad som behövs.  Väntetiden skall vara kort, max tre dagar, självklart snabbare om den som svarar i telefonen bedömer att det behövs.

När jag kommer dit blir jag mottagen av kompetent omhändertagande personal, sjuksköterska eller läkare, i möjligaste mån samma person varje gång jag kommer dit, så jag slipper dra hela min historia varje gång jag kommer till doktorn. 

Denna läkaren kallar jag min helhetsläkare, hon/han har från detta första besöket ansvaret att jag hamnar rätt i den fortsatta vårdkedjan, på rätt plats i rätt tid utan att jag själv skall behöva ordna alla kontakter. Min helhetsläkare lyssnar på mig, undersöker det hen kan, tar de prover hen kan och tar, om så krävs medan jag är kvar i rummet, kontakt med datoriserade specialister som finns uppkopplade någonstans i världen för att rådgöra, om hen anser att hen behöver det. Därefter blir jag remitterad till nästa instans, om jag behöver. Hen, eller av hen ansvarig utsedd person driver mitt fall vidare genom vårdkedjan.

Är jag riktigt dålig har läkaren direkt vid första besöket på så sätt tillgång till så mycket kompetens att hen direkt har rätt att remittera mig till inläggning på ett sjukhus, utan att ta omvägen om akuten, akutläkare. Jag slipper på så sätt sitta mycket sjuk och vänta i olika väntrum och vården sparar personaltid eftersom de inte behöver bedöma och undersöka mig en eller två gånger till. Behöver jag röntgas skall läkaren direkt remittera mig till röntgen utan omväg med personligt besök hos specialist osv. Specialistvården finns standby någonstans i världen, för alla läkare att direkt koppla upp sig mot när jag är i rummet på första besöket om hen tror sig behöva specialistkompetens. Är det trots detta osäkert remitteras jag till någon specialist som då kan finnas på längre avstånd än de nämnda 5 milen.

Morgondagens sjukvård använder sig alltså av webben på fler sätt och i större utsträckning än idag. För att avläsa röntgenbilder som kan tas på patienten på en plats och läsas av på annan plats (som ju finns redan idag), ställa diagnoser genom provresultat och avläsning av status genom dialog mellan allmänläkaren, specialist och patient tillsammans vid besök. Olika former av terapi ges över nätet (som ju också sker till viss del idag) osv.  

Det ger snabbare vård och blir på så sätt bättre för den som är sjuk och billigare för samhället. 

Mycket viktigt i kedjan är att det skall finnas EN läkare som ser hela mig, ser hela människan, en helhetsläkare. Skickas man mellan olika specialister skall man ha med sin helhetsläkare i bakgrunden (inte på plats men i bakgrunden som helhetsansvarig) så man inte riskerar att bli uppdelad i bitar. I detta fall liksom när det gäller planeten så ser specialisterna för det mesta inte helheten och effekten kan lätt bli att man behandlar symptomen vart och ett för sig istället för att behandla orsaken. Är man sjuk är man dessutom ofta i ganska dåligt skick psykologiskt och orken att organisera sig själv, ta alla de kontakter, sitta i alla de telefonköer som krävs så man hamnar på rätt plats i vården har man ofta inte. I min framtida vårdkedja får jag handfast hjälp av de som arbetar i vården och har kompetensen och de finns med mig hela vägen.

När det gäller våra äldre invånare fungerar det enligt samma princip. Närsjukvården/Primärsjukvården tar ansvaret för hela människan, det är där helhetsläkaren finns, och denne finns som drivande bakom den sjuka, ser till att man hamnar rätt när man är sjuk helt enkelt. Detta skapar en trygghet hos de äldre och hos deras närstående, skapar också bra förutsättningar för rätt medicinering i minsta möjliga dos. Vilket i sin tur leder till färre följdsjukdomar och återbesök vilket blir billigare för samhället och bättre för våra äldre och sjuka.

Om man inte kommer överens med sin läkare får man naturligtvis byta till annan läkare. 


Därtill är förebyggande aktiviteter viktigare än idag. Det å andra sidan är ju inte sjukvård och kräver ett alldeles eget avsnitt för att filosofera kring. Ett sätt att räkna så att de sparade medel i sjukvården som beror av att man lägger mer medel på friskvården syns som en pluspost i budgeten, att det blir en tydlig koppling mellan insatser och utgifter. Det finns ju intressanta beräkningar som visar på att vi sparar mycket pengar i sjukvården genom att sätta in åtgärder innan fallen hamnar i sjukvården. Dessa pengar kommer dock inte ur samma pengapåse vilket ofta får till följd att man snålar in på just de medlen, till det förebyggande i samhället. Vilket i sin tur leder till att sjukvårdskostnaderna stiger i onödan. En utmaning att få till en heltäckande bild där de  händelser och insatser som bidrar positivt i systemet, alltså till att kostnaderna för sjukvård blir lägre, också "får poäng", synliggörs som en investering i den ekonomiska redovisningen.