Alliansen fortsätter sitt korståg mot de svagaste i samhället

Nu får det väl äntligen lov att vara nog! Regeringen reinfeldt har slängt på ytterligare ett vedträ i det bål som ska bränna arbetslösa, sjuka, elever och missbrukare. Jakten är redan över och nu pågår slakten och grillfesten. Ovan nämnda vedträ är en ny lag som träder i kraft den 1/9. Lagen säger att arbetslösa människor som har rätt till och därför redan erhåller a-kasseersättning skall bli av med denna ersättning om de inte regelbundet uppvisar i detalj vad de gjort under den senaste månaden för att skaffa ett nytt jobb. En del av företrädarna för regeringspartierna tror kanske att majoriteten av alla arbetslösa i möjligaste mån försöker undvika arbete och att de är lata jävlar som inte orkar jobba, men de flesta av högerpartisterna tror jag är fullt medvetna om att i princip alla arbetslösa vill ha ett arbete och vill göra rätt för sig. De flesta borgare vet mycket väl att hårdare a-kasse- och sjukförsäkringsregler inte kommer få fler i arbete, utan att det bara slår hårt mot de redan svaga och syftet är givetvis att få ett större utrymme för fler skattesänkningar.

Jag säger Höj skatterna! Höj a-kasseersättningen! Gör altruism/antiegoism till ett obligatoriskt skolämne som undervisas i från första klass till högskolenivå så att vi får bort sjukdomarna girighet och nyliberalism ur samhället. Det är olidligt att se på när samhället förfaller på det vis som pågår och har pågått framförallt under de senaste sju åren, men till viss del även innan det. Bit för bit monteras välfärden ner, nedskärningar följs av ytterligare nedskärningar då skattkistan som ska finansiera välfärden blir allt mindre välfylld till följd av ett skattesänkarrace utan dess like. Försäkringar (dock inte alla av någon anledning) har bytt namn och kallas numera för bidrag och omgärdas av fullkomligt absurda regelsystem som enbart har till syfte att frånta människor rätten till ersättningar som de har betalat för att få erhålla vid behov.

Arbetslöshetsförsäkringen är nämligen just en FÖRSÄKRING, en omställningsförsäkring som finns för att en ska klara vardagen då en befinner sig mellan jobb och står utan lönekuvert för tillfället. Om du har tecknat en hemförsäkring och ditt hem brinner upp så får du helt säkert ut pengar för detta såvida du inte med flit har bränt ner huset själv, kanske får du inte heller fullt så mycket som huset och dess innehåll egentligen var värt men åtminstone i närheten av det. Om du har en helförsäkrad bil och du krockar med den, eller bilen blir stulen får du också ut pengar för detta, såvida du inte har fifflat och själv arrangerat bilstölden. När du blir av med jobbet och är fullt arbetslöshetsförsäkrad är det av någon outgrundlig anledning en annan femma. Då är nämligen plötsligt din försäkring ett bidrag som du absolut inte automatiskt har rätt till trots att du har betalat in din avgift utan istället måste du bevisa för a-kassan att du inte alls är ute för att fiffla till dig pengar. Det räcker alltså inte med att en bevisligen har betalat in sin avgift under lång tid, och bevisligen har blivit av med jobbet av en eller annan anledning. Det konstiga är som sagt också att det inte är alla försäkringar som kallas bidrag utan endast vissa. Exempelvis så har inte regeringen krävt att Länsförsäkringar ska byta namn till Länsbidrag, inte heller har någon minister lämnat in ett önskemål till S.A.O.L (Svenska Akademiens ordlista) att ord som försäkringsbolag eller livförsäkring ska byta namn till bidragsbolag eller livbidrag. Förmodligen är anledningen till detta att försäkringar är och förblir vad de alltid har varit - nämligen just försäkringar och INTE bidrag - hur mycket reinfeldt & co. än försöker hävda motsatsen.

Tänk vad fantastiskt Sverige skulle kunna vara idag om vi återställde det andra, tredje och fjärde jobbskatteavdraget till exempel istället för att se oss om efter möjligheter att genomföra ett femte jobbskatteavdrag helt utan positiv verkan. Vi skulle genom detta få in ca 60 MILJARDER kronor årligen som kunde användas i välfärden och till att ställa om vårt samhälle i en miljövänlig riktning (80 miljarder om vi valde att återställa alla fyra jobbskatteavdrag). Den höjning av lärarlönerna på 10 000 kronor som önskades i senaste avtalsrörelsen skulle exempelvis kosta ca 2,8 miljarder. då har vi fortfarande över 57 miljarder kvar att stoppa in i välfärdshål som uppstått under de senaste åren, och då vi skulle dessutom kunna behålla det första jobbskatteavdraget. Sveriges landsting och kommuner kämpar hårt med att hålla sina budgetar och många har svårt att finansiera sina verksamheter såsom sjukvård, äldrevård, skolor, fritidsverksamheter, turismsatsningar, socialtjänst, energieffektiviseringar och klimatåtgärder etc. och i de fall där man lyckas driva verksamheterna inom budgetramarna så lämnas en hel del övrigt att önska när det gäller kvaliteten. Nu är alla kommuner och landsting olika befolkningstäta och därför kanske det inte är helt rättvist att ge alla lika mycket, men om vi ändå leker med tanken att man delade ut 30 miljarder till landstingen och lika mycket till kommunerna och att alla landsting och kommuner fick exakt lika mycket så skulle alltså varje landsting erhålla 1,5 miljarder extra och varje kommun erhålla nästan 103, 5 miljoner kronor. Även om man fördelade lite mer enligt befolkningsmängd, vilket vore mer rättvist naturligtvis, så skulle de allra flesta kommuner få stora möjligheter att förbättra verksamheterna. Exempelvis min hemkommun Örebro som utgör 1/69 av Sveriges befolkning. En sextioniondel av 30 miljarder kronor är strax under 435 miljoner kronor. Med 435 miljoner extra kronor i börsen så skulle man kunna göra underverk i Örebro kommun. Min barndomskommun Östra Göinge utgör 1/703 av Sveriges befolkning och skulle därför erhålla 42, 6 miljoner ungefär vilket också det skulle göra enorm skillnad, medan Stockholms kommun skulle erhålla hela 2,7 miljarder extra.

Vi måste få ett regeringsskifte nästa år och de som tillträder efter valet måste då våga höja skatterna för att ha en chans att återställa den välfärd som vi en gång kunde stoltsera med och som gjorde Sverige till ett föregångarland.

Tack för mig :)

Intressant

Gustavs bästa

Jag har tidigare varit ovetande om hur det egentligen ser ut i Almedalen under politikerveckan. Vad händer där?  Varför händer någonting där? Vem är där? Vad är det hela för ett jippo, helt enkelt? Efter att nu ha gjort en snabbvisit i Almedalen på tisdagen så är jag lite klokare och har redan längtan efter att göra ett längre besök nästa år. Almedalen är verkligen politikens motsvarighet till Hultsfred/Arvika/Emmaboda/Peace&Love etc.

Seminarier, föreläsningar, diskussioner och debatter överallt hela tiden, den ena intressantare än den andra. Det är helt enkelt ett paradis för den som är politiknörd.
Det som man möjligtvis kan sakna är anordnade platser för fria debatter mellan människor. Det tycker jag är en tanke att ta upp i framtiden. Politikerveckan i Almedalen är trots allt en demokratimanifestation och då tycker jag att det vore klokt att manifestera på så många sätt det bara går.

Något som var mycket tragiskt att se, var att nazismen dessvärre var representerad i Almedalen i år. Det är skamligt att en så rutten och otäck ideologi utnyttjar demokratins öppenhet till sin egen fördel. Det var tvunget att nämnas, men jag tänker inte ge dem mer uppmärksamhet än så här.

Avslutningen på tisdagskvällen tycker jag var magnifik. Gustav Fridolin höll sitt absolut bästa tal hittills enligt mig. Det var ett idéburet och visionärt tal på många sätt. Det var ett modernt tal som lyfte in "Big Bang theory" till exempel. Moderniteten och tidsenligheten i talet var vida överlägset övriga tal som hållits under veckan, men framförallt så tycker jag att det var ett vackert tal. Vilken av partiledarna för de andra riksdagspartierna skulle få för sig att läsa 2 minuter från en dikt av Ellen Key i slutet av sina tal? Heja Gustav säger jag!
När det gäller konkreta besked och förslag så tycker jag att det har märkts på flera tal under veckan att det inte är valår. Det är få konkreta förslag som har lanserats (med undantag för Vänsterpartiets gamla Birger Schlaug-fråga om att grundlagsskydda gemensam egendom) och det är relativt trötta tal som hållits. Inte så värst hårda (med undantag för sluggern Björklund då) och inte så värst innovativa. Annat kommer vi nog se nästa år då vi precis har lämnat ett EU-val bakom oss. Partierna kommer säkerligen att använda EU-valet som slagpåse i debatten och det kommer att komma nya påhitt, vallöften och påhopp. Det blir ett riktigt spännande valår helt enkelt!


Intressant

En trovärdig utrikespolitik

441px-Coat_of_arms_of_Egypt_(Official).svgDen Egyptiska Armén gav idag 1/7 ett ultimatum till regeringen med krav på demokratiska reformer, kanske en ny militär övergångsregering väntar.

Kravet fick omgående stöd av USA:s president Barak Obama som menar att den egyptiska regeringen behöver samarbeta med oppositionen i syfte att driva igenom demokratiska reformer. Med det sagt framhöll Obama att ”USA: s stöd till landet grundas på sådana kriterier”.

Det är ett vädligt ironiskt uttalande med tanke på att Mobaraks Egypten stod USA mycket nära och då var bristande demokrati inte direkt ett problem, tvärt emot var det demokratiska rättigheter precis det man samarbetade med att inskränka.

Den bristande Egyptiska demokratin underlättade för utlämningar, förvar av terroristmisstänkta och och underrättelsesammarbeten, det passade USA mycket bra, tyvärr också även Sverige.

Hur kan det då komma sig att regeringar som USA:s i sällskap med andra som tillsammans kallas västvärlden först kan utnyttja frånvaron av demokratiska rättigheter i ett annat land för att sedan villkora sitt samarbete med dem när den politiska möjligheten att tillsammans bryta mot dessa demokratiska rättigheter försvinner utan att detta i tillräckligt hög grad uppmärksammas?

USA har kanske en allt för lång väg för att kunna kvalificera sig som en fri demokrati men för Sveriges del finns det hopp.

Det första steget i rätt riktning för Sverige är givet, att slopa terrorlagarna som går emot allt var rättssäkerhet är,

ett andra kunde vara regeringen villkorar Sveriges samarbete med Saudiarabien med krav på demokratiska reformer,

först då kan vi ha en ärlig debatt om framtiden för en trovärdig utrikespolitik