från mångfald till tvåpartistat

Jag har funderat en hel del på hur det gick till när vi i Sverige gick från att ha haft något mer än en handfull olika partier att rösta på till att bli en tvåpartistat... "De rödgröna" och "Alliansen".

Jag har också funderat över vem - eller kanske vilka - som driver på denna avveckling. Partierna, vårt politiska system, folket eller media?

Och så till sist; Är det bra för Sverige eller är det inte bra. Är det bra är det ju alldeles utmärkt. Är det inte bra bör vi nog fundera ett varv till, eller?

Vad jag tycker? Eftersom inget politiskt parti är stort nog att få en egen majoritet krävs ju någon form av samverkan för att kunna regera. Men jag vet faktiskt inte om jag tycker att detta - att bli en tvåpartistat innan valet - är bästa sättet. Fast det tvingar ju onekligen partierna att tänka till ordentligt innan valet och att samverka!

Nu är det som det är och vi får helt enkelt se vilket resultatet blir. Blir det dåligt lär det förändras... Spännande med politik!

Ekobloggen 2010-08-04 15:21:00

Att väl fungerande ekosystem i haven är viktiga för vår egen överlevnad på planeten funderar vi kanske inte så mycket på. Åtminstone märks det inte på hur vi agerar i våra hav.

Men att haven är oerhört viktiga koldioxidomhändertagare börjar mer och mer spridas i våra medvetanden. På så sätt får också de olika arterna i haven desto större betydelse för vår egen överlevnad.

Att livets väv är komplicerad och ett välsmort maskineri blir oerhört tydligt om man läser några av artiklarna från BBC som handlar om hur viktig kaskeloten är i processen att ta hand om koldioxiden i haven.

Eftersom inga andra skäl tycks fungera för att få stopp på valjakten, kanske just detta skäl att sluta jaga val kan vara den faktor som krävs för att sätta stopp för denna makabra slakt som pågår i haven.

Kolla denna länk

The process results in the absorption of about 400,000 tonnes of carbon - more than twice as much as the whales release by breathing, the study says.

Valrörelsens möjligheter för en politiker

Måste man vara klok som en uggla?

Valrörelsen börjar dra igång på allvar och inbjudningar kommer till många olika evenemang. Möjligheter för oss politiker att finnas med och försöka ge andra en bild av vad vi står för i vårt parti och med vår person. En spännande och upptagen tid verkar det som. Jag har aldrig varit med förut och det känns utmanande. Exempel:

  • Vad har vi för tankar om anhörigvård?
  • Vad anser vi om att våra gamla medborgare själva skall få välja var de vill bo och leva på ålderdomen?
  • Hur ser vi på de frågor som till vardags berör alla de människor som har någon form av funktionshinder, ex avsaknad av rullstolsramper?

Frågorna som ställs har helt olika inriktningar och självklart kan ingen människa - enbart för att man valt att engagera sig i det politiska arbetet - kunna allt om så vitt skilda frågor. Men här får jag en möjlighet att sätta mig in i vitt skilda ämnen som jag kanske inte ens hade funderat över tidigare. Visserligen har jag många gånger funderat på hur vi bygger våra samhällen för "mitt i livet människor", med den stora glädjen av att ha alla ben, armar, fingrar, tår och leder och skelett i aktivt behåll. Vi glömmer ofta både barn och gamla, för att inte tala om funktionshindrade.

Många gånger har jag också låtit mina tankar vandra runt min gamla pappa och hur jag skall bära mig åt för att få till det bästa måendet och funktionen för honom i hans liv. Det är stora och svåra frågor detta som vi så gott som alla någon gång i livet kommer i kontakt med och tvingas ta ställning till.

Spännande då att få göra det i en dialog med andra!