Låt mig leverera två ståndpunkter om den muslimska "slöjan":
1. Självklart ska de muslimska kvinnor som vill ha rätt att bära huvudduk.
2. Självklart ska de muslimska kvinnor som inte vill bära huvudduk ha rätt att göra detta.
Även om liberalismen har åstadkommit mycket lidande i världen, så tycker jag att det bör finnas ett visst utrymme för att vara liberal i denna fråga.
Låt mig börja med den första ståndpunkten, rätten att bära hijab. Huvudduken bärs för att följa Koranens krav på anständig klädsel. Och visst kan utsläppt hår fungera som en sexuell frestelse, även i vår anglosaxiska kultur. Se bara på alla de moderna låttexter som innehåller rader som "Let your hair hang down", "Veronica, Veronica, släpp ner ditt långa hår" eller "Sloopy, let your hair down girl, let it hang down on me". Hår, bröst, magar, fötter, halsar - ja kom inte och påstå att de inte kan verka upphetsande. Nu tycker jag inte att det är en synd att vara sexuellt frestande, men den som tillfälligtvis vill avstå, bör naturligtvis ha rätt till det. Det ska inte vara ett tvång att visa upp de kroppsdelar som vi andra attraheras av!
De som ondgör sig över kvinnor som bär slöja, brukar också vara desamma som ondgör sig över att andra kvinnor visar naveln, genom att låta delar av magen visas upp i det vackra vårvädret.
Åtskilliga tjejer vill inte vara med om detta, därför att de inte vill gå oanständigt klädda. Om vi ska förbjuda huvudduk, borde vi då också förbjuda kvinnor att dölja sin navel med tyg? Eller påbjuda kjolar som slutar ovanför knäna. Kanske slitstvång? Eller går gränsen precis där; kvinnor ska klä sig enligt våra normer, punkt?
När ryska gummor klär sig med en schal över håret är det få som blir upprörda. Även blonda svenska tjejer med flätor kan gå i huckle och då är det mest sött. Kanske är det bara det främmande vi är rädda för?
Så till frågan om rätten att avstå från slöjan.
De företrädare för islam som anser att varje muslimsk kvinna ska ha huvudduk kan med visst fog hävda att de har stöd i Koranen. Andra brukar påstå att det bara är en tolkning.
Tillåt mig återge texten i svensk översättning (även om det finns imamer som anser att det bara är det arabiska originaltexten som är sann, detta för att ge sig själva makten att stå för tolkningen):
"Och säg till de troende kvinnorna att lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan vara synligt; de må kasta sin duk (khimâr) över sin barm..."Längre ner i stycket uppmanas kvinnorna också att dölja de smycken de bär på fotleden.
Kanske var det alltså urringningen snarare än håret som ansågs vara "behagen" vid tiden då Koranen skrevs. Men det kan också ha varit så att det tyg man ändå hade över håret också borde täcka barmen. Ändå kan knappast denna text tolkas som ett ovillkorligt förbud utan mera som en uppmaning, där huvudbudskapet är att inte visa mer än "det som anständigtvis kan vara synligt". Och vad som betraktas som anständigt skiljer sig mellan geografiska platser och tidsepoker. När jag 1988 färdades genom Sahara hade jag ett långt svart bomullstyg virat över hår och mun, för att skydda mig från sanden. Så hade också alla de tuareger, män som kvinnor, som vi mötte. Det var klokt att klä sig så.
Väl inne i nomadtältet när vi tar av oss dessa skyddande plagg för varandra, skapar det samma attraktion som när vinterytterplaggen hängs av och nyårsklänningarna visas upp.
Du som vill leva enligt Koranens påbud; klä dig anständigt, men bedöm själv vad som är anständigt i det samhälle du lever. Du behöver inte lyssna på din imam.
Det finns ingen religion som lika tydligt som islam poängterar att gud är en. I kristendomen är han treenig (Fadern, sonen och - efter en omröstning på kyrkomötet i Nicea - helige ande) och i katolska kretsar kan man be även till något av de talrika helgonen. I Islam finns det ingenting mellan dig och Gud. Gud uppenbarar sig direkt i ditt samvete. Inga helgon eller halvgudar eller kalifer eller imamer ska ställa sig mellan dem och Gud. Samtala gärna med din imam, bedöm om hans råd är kloka eller fördomsfulla och bestäm själv hur du ska handla.
Och glöm för all del inte att Profeten genom sina dekret stärkte kvinnornas ställning i ett samhälle som var starkt präglad av mannens dominans. Kvinnor fick arvsrätt i arabvärlden långt innan de fick det i Sverige - visserligen bara hälften så mycket som mannen fick, men Muhammed hade ändå visat vägen.
Så bry dig inte om dem som påstår att de sitter inne med den enda sanna tolkningen av sin religion. Ta själv reda på hur du vill leva ditt liv som muslim!
av åtminstone tillfälligt hemlösa föräldrar för 2000 år sedan. Och en sak till kan vi nog anta; Jesus åt aldrig skinka.
"Och säg till de troende kvinnorna att lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtvis kan vara synligt; de må kasta sin duk (khimâr) över sin barm..."