Långsiktig positiv medlemstrend för MP

Har just kommenterat det faktum att MPs medlemsantal långsiktigt ökar i P4 Uppland. Det gäller att kunna tolka statistik rätt, och även om det är ett tapp från 2014 till 2016 är det samtidigt så att vi har fler medlemmar nu än 2012, dvs motsvarande tid efter förra valet. Medlemsantalet går i cykler, med tillskott under valår och tapp mellan valåren. Under åren 1989 till 2009 var förändringen dock liten. Efter det har MP haft en fantastisk medlemsökning. 1995 blev jag medlem i Miljöpartiet, då hade partiet runt 7000 medlemmar. Nu är antalet 13 689. De som nu talar i termer om att det var bättre förr gör det alltså inte för att det finns en negativ medlemsutveckling… Men med fler medlemmar förändras förstås samtidigt politiken, eftersom vi är ett demokratiskt parti!

Vinterväghållningen inte helt perfekt


Häromdagen öste bloggen på med lovord över Nyköpings kommuns sopsaltning och övrigt vinterväghållning på cykelbanorna. I stora drag gäller det fortfarande, men det finns trots allt lite detaljer, som kommunen skulle kunna putsa på (tyvärr har den bloggposten raderats).

Det gäller främst vanliga cykelbanor, sådana som bara plogas och sandas. När dessa cykelbanor korsar vägar bildar ibland vägplogningen vallar upp mot cykelbanan. Denna snövall brukar vara hyfsat lätt att forcera så länge det är kallt. Men om det börjar töa och sedan fryser på, omvandlas vallen ofelbart en isig och spårig passage. Den är klart läskig att passera, då cykeln kan fara iväg okontrollerat på det guppiga och hala underlaget. Klar vurprisk. 

Rimligen bör sådana vallar kunna undvikas, om den som utför plogningen är medveten om problemet....


Smala passager med snö i kanterna kan ge samma problem med hal svallis i kanterna. Som här på bilden vid cykelvägen som ansluter till Byfjärdsvägen på Arnö. Hade man plogat ordentligt från början hade in den hala och lutande isvallen (inringad). Och förresten, den där bommen som spärrar cykelbanan. Vad gör den för nytta? Fordon som vill kan passera. Bommens förtjänst nu är mest att den trycker ut cyklisterna i det hala området.

Medlemmar flyr MP – men Gustav Fridolin vill stärka greppet !


Medlemmar flyr Miljöpariet i stor rubrik i Dagens Industri

13.689 medlemmar i en ny sammanställning. På mp.se ses det inte som en katastrof då det är i paritet med vad MP hade 2012.

Grön Ungdom sägs ha 4,589 medlemmar (-587) och får skicka 11 ombud till kongressen, Gröna Studenter 3 samt Gröna Seniorer 1 ombud.
"- Förutom den naturliga fluktuationen över mandatperioden, vet vi att medlemmar lämnat partiet under 2016 bland annat på grund av missnöje med svåra politiska beslut. Men vi kan också se att många medlemmar har kommit tillbaka igen, och att nya medlemmar strömmar till. Nu går vi in i ett år där vi kommer att ta fram nya politiska förslag inför nästa val. Vi har ett starkt medlemsengagemang i både klimat- och miljö-, skol- och etableringsfrågor, men också inom andra politikområden, vilket vi ska ta tillvara. Ju närmare vi kommer valet desto mer ökar den politiska temperaturen och engagemanget generellt, och då brukar även människor i högre utsträckning gå med i politiska partier. Vi ska vara ett självklart val för dem som vill engagera sig politiskt för en hållbar, rättvis värld. (Amanda Lind partisekreterare)"

Om vi jämför gruppen Grön Omstart där många aktiva miljöpartister håller till är naturligtvis tappet stort.

Grön Omstart har ÖKAT från 0 till 1540 medlemmar motsvarar det inte det årliga tappet på 3000 medlemmar. Vi ska då komma ihåg att denna grupp bildades med uppgift att få mer öppenhet, delaktighet och transparens inom Miljöpartiet.

Gruppen har bojkottats av ledande inom skiktet i Miljöpartiet. Bland annat dess partistyrelse och av Grön Ungdom.

Konstgräs – sämre för både fotbollsfans och miljö

Konstgräsplan

Efter däckslitage är fotbollsplaner med konstgräs den största källan till utsläpp av mikroplast, vilket är farligt för havslevande djur som misstar plastkornen för mat. Det finns konstgräsalternativ som är bättre för miljön, men de är dyrare. 

Däckslitage gör att massor av mikroplast sprids i naturen. Det sprids även mikroplast via hygienprodukter och vid tvätt av syntetkläder, som fleece. Men visste du att den näst största utsläppskällan av mikroplast är fotbollsplaner med konstgräs?

Det är så kallat granulat, små plastkulor som läggs på fotbollsplanen för att få till rätt dämpning och för att plastgräset ska stå rakt, som försvinner ut i naturen. Från varje konstgräsplan försvinner mellan tre och fem ton granulat per år, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet.

Sammanlagt är det mellan 2 300-3 900 ton mikroplast per år som sprids till naturen från konstgräsplaner. Däckslitage står för runt 13 500 ton per år, tvätt av syntetplagg står för mellan 200-2 200 ton per år, och mikroplaster från hygienprodukter för 66 ton per år.

Det är dock skillnad på hur stor andel av mikroplasten som vi vet hamnar i havet. Från till exempel kosmetika och tvätt går det mesta av det som inte fångas upp av reningsverken direkt ut i havet, medan det är mer osäkert hur stor del av mikroplasten från bildäck och konstgräsplaner som hamnar i havet.

Kan suga åt sig och sprida miljögifter

Många havslevande djur får i sig mikroplast eftersom de tror att det är mat. De kan inte bryta ner plasten, den blir kvar i kroppen på dem och flyttar sedan högre och högre upp i näringskedjan.

Ett stort problem med mikroplast är att det troligen suger åt sig miljögifter från vattnet. Mikroplasten får då en hög koncentration av miljögift, utöver de kemikalier plasten redan innehåller.

Debatt om konstgräsets för- och nackdelar

Inom fotbollsvärlden debatteras det ständigt om för- och nackdelarna med konstgräs. Dock är det inte främst miljöaspekter de flesta då tänker på.

En fördel med konstgräs ur fotbollssynpunkt är att en kan spela på en konstgräsplan även på vintern, vilket inte går på en plan med naturligt gräs i vårt svenska klimat. Men många fotbollsspelare och fans är emot konstgräs och menar att det blir en helt annan typ av spel på konstgräsplaner. Malmö FF har till och med lämnat in en motion om att all elitfotboll ska spelas på naturligt gräs.

I Jönköping ska det byggas en ny arena, och det debatteras om vad det ska bli för underlag.

Vi har sagt att vi inte vill ha konstgräs på arenan. Det är vår bestämda uppfattning. Du får nog samma svar om du frågar de flesta fotbollsspelare också, säger J-Södras klubbchef Kjell Lundgren till Jönköpings-Posten.

Miljövänligt konstgräs dyrare

I Jönköping kommer granulatet på kommunens konstgräsplaner från återvunna bildäck. Enligt Martin Petterson-Dahl, avdelningschef för anläggningarna på Kultur- och Fritidsförvaltningen, är denna typ av granulat inte den bästa för miljön, men den är mycket billigare.

Blir det en eventuellt ny arena med konstgräs föreslår jag 100 procent miljövänligt granulat. Hade jag fått välja hade det varit så på alla konstgräsplaner, men det blir en större investeringskostnad, säger Martin Petterson-Dahl, avdelningschef för anläggningarna på Kultur- och Fritidsförvaltningen i Jönköping till Jönköpings-Posten.

Han berättar även att det går att använda kork, som är ett helt naturligt material, på konstgräsplaner. Det är ganska vanligt i varmare länder, men kan leda till problem eftersom det suger åt sig vatten. Det kan behövas en uppvärmd fotbollsplan för att det ska fungera i Sverige, tror Martin Petterson-Dahl.

Supermiljöpodden #23 – Otippad klimatpåverkan från molnet

Vera och Ellen

Det nya året har börjat och Supermiljöpodden är äntligen tillbaka! Idag pratar vi om en otippad klimatpåverkan, datainsamling och SMHI:s framtid. Dessutom hoppas vi att 2017 är året då transportflottan tar rejäla kliv mot fossilfrihet!

I dina öron, Vera Telemo och Ellen Palm.

[audio mp3="http://supermiljobloggen.se/wp-content/uploads/2017/01/SMP-23_mixdown.mp3"][/audio]


Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

Stöveltramp…


... hörs här och där i dessa tider. Det ropas om militär upprustning. Ropen ackompanjeras på många håll av högernationalistiska kretsar.

NPD är ett politiskt parti i Tyskland. Partiet fick 2013 1,3 % av rösterna till parlamentet. NPD är ett litet parti men inte vilket parti som helst. Det har till och från varit representerat i ett antal lokala parlament. Det är ett nynazistiskt parti. NPD står för Nationaldemokratische Partei Deutschlands. Partiet är ultranationalistiskt, revanschistiskt och rasistiskt. Man hyllar det gamla nazistpartiet, även om man hymlar lite om saken. Man vill inte ta i så att det strider mot tysk lag och så att man riskerar att förbjudas. Författningsdomstolen i Tyskland har just, i demokratins namn och efter en långdragen rättsprocess, beslutat att NPD inte förbjuds. Här är en bild av Udo Voigt, en tidigare NPD-ledare, som numera representerar NPD i Europaparlamentet. På bilden på väggen bakom honom syns Rudolf Hess.



Vilka uppfattningar Le Pen, Orbán, May, Wilders, Trump, Grillo, Duda, Åkesson m.fl. har om NPD, har jag inte hunnit kolla. Men att det blåser ogästvänliga, snåla, kalla, politiska vindar på många håll, särskilt i Europa, det känner vi alla. Vinden vänder alltid förr eller senare. Man får hoppas att den gör det, innan alltför många träd blåst omkull.

Kungliga Vetenskapsakademien om hur SD har fel

1024px-almedalsveckan-jimmie-akesson-tal-20130701-0569f

Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesperson Martin Kinnunen förklarade varför de vill minska anslagen till klimat- och miljö med åtta miljarder genom att bland annat referera till  ett uttalande från Kungliga Vetenskapsakademien. Nu förklarar KVA varför SD har fel.

SD har det senaste kommit med uttalande att SMHI bedriver opinionsbildning i rapporteringen om klimatförändringar och att stödet till myndigheten därför bör dras in, sedan också om hur partiet vill minska anslaget till klimat och miljö med 8 miljarder kronor.

I ett uttalande till Aftonbladet sa pressekreteraren Martin Kinnunen att:

Det låter väldigt annorlunda om man läser Kungliga Vetenskapsakademiens utlåtande, sa Kinnunen till Aftonbladet.

Han syftade till att det fans stor osäkerhet kring klimatprognoserna och menade att den rådande enigheten som finns i klimatfrågan, bland annat framförd av forskaren Johan Rockström, har blivit en ”smal korridor” av ”tyckande”.

I ett pressmeddelande svarar KVA att det snarare behövs mer klimatforskning- inte mindre.

En uppenbar konsekvens av akademiens uttalande är att det behövs en större satsning – inte mindre - på forskning inom klimatområdet. Att öka kunskapen om klimatets komplexitet och dess framtida utveckling är väsentligt för att skapa goda förutsättningar för de åtgärder som samhället måste vidta för att begränsa den framtida uppvärmningen.

Johan Rockström, som är ledamot i just Kungliga Vetenskapsakademien, menar att det är ”en mycket riskfylld strategi” att inte agera på grund av de osäkerheterna som finns. Om Kinnunens uttalande säger han till Svenska Dagbladet

Det är inte så förvånansvärt att de väljer att kliva in på den populistiska och icke-vetenskapliga vägen i miljö- och klimatfrågor. Men det är mycket olyckligt, med tanke på att de i dag är ett så stort och etablerat demokratiskt parti.

SvD feltolkar Oxfamrapport om rikaste

guldäggOxfam har i dagarna, lagom till det ekonomiska toppmötet i Davos, presenterat en rapport som visar att världens åtta rikaste personer tillsammans äger lika mycket som hela den fattigaste halvan av världens befolkning. Oxfam blåser i visselpipan och menar att så här kan vi inte ha det fortsättningsvis. Systemet medför hårdexploatering av arbetare, extremt olika livschanser, nerprioriterat klimatarbete och en genom lobbying farlig inblandning i demokratiers politiska styrning.

SvDs kommentar till rapporten är att”den som leker med tanken på att avskaffa de superrika, ifrågasätter också det ekonomiska system som på kort tid har lyft miljoner- nej, miljarder – ur svält och extrem fattigdom. Man ska vara försiktig med vad man önskar sig.”

Svenskans svart-vita grepp är lömskt genom att det riktar bort fokus fokus från den relevanta frågan om hur nuvarande system kan tämjas utan att den guldäggsläggande hönan nackas. Läser man rapporten lite noggrannare  ser man att det Oxfam är ute efter alls inte är  ett avskaffande av det ”kapitalistiska systemet” utan dess modifiering genom hyfsning av dess värsta uttryck.

De flesta i åtta-gänget torde också vara mycket väl medvetna om att saker och ting gått för långt.Vissa har därför, delvis i ren självbevarelsedrift som en föregripande taktik, delvis av personliga engagemang, skänkt bort stora delar av sina förmögenheter till välgörenhetsstiftelser som t.ex. Bill & Melinda Gates stiftelse. Jag förmodar att Gates paret dock behåller ett stort inflytande i stiftelsens styrelse. Även Buffett har skänkt större delen av sin förmögenhet till Gates stiftelsen. Om jag minns rätt har den nu 86-årige Buffett då och då dessutom uttalat sig för höjda inkomst- och förmögenhetsskatter på de rikaste.Giljotin

En brännande fråga är hur man skall kunna ena jordens största, USA, Kina, EU och Indien kring mekanismer, typ gemensamma globala förmögenhetsskatter, som tämjer ett globalt kapitalistiskt system som verkar ha lagt i en överväxel.

Som vanligt kommer system-intressenter/miljardärer med inbördes lojaliteter att spjärna emot, nyrika postkommunistiska eliter i Kina och Ryssland och i väst  kapitalistiska konserverare med fascistiska dragningar som mediemogulen Rupert Murdoch och fossillobbyisterna Koch i USA. Donald Trump är förvisso en joker och lär inte underlätta resan mot ett rättvisare globalt system.

Exakt hur ett vinnande koncept kommer att se ut blir spännande att.  Men man har ändå att räkna med att i dess tillskapande kommer marxistisk analys att spela roll medan den leninistiska praktiken hålls utanför.

Meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet

Har idag för första gången varit tjänstgörande i konstitutionsutskottet; och dagen till ära behandlades bland annat ett ärende Miljöpartiet drivit under lång tid: att bredda meddelarskyddet till att också gälla privatanställda i offentligt finansierad verksamhet.

Meddelarskyddet, dvs att du som offentligt anställd garanteras fullständig anonymitet om du till en nyhetsredaktion lämnar information om exempelvis brister i den verksamhet du arbetar inom, är en mycket viktig princip. Skyddet är starkt – det råder till och med förbud mot att efterfråga vilka källor en journalist har fått sin information ifrån.

Men Sveriges offentligt finansierade verksamhet ser inte ut som den gjorde en gång i tiden, med allt från privata skolor till privata aktörer inom vårdsektorn. Meddelarskyddet har därför kommit att träffa färre. Även om det kan finnas skäl till att ha privata utförare, finns inget skäl till att meddelarskyddet ska begränsas till den verksamhet som är i kommunernas egen regi. Det är därför en välkommen lagändring som Miljöpartiet och regeringen nu ser ut att kunna samla majoritet för i riksdagen. Från 1/7 är det rimligt att ha den nya lagen på plats, om den fortsatta utskottsbehandlingen går som den ska.

Vasaloppet tar krafttag mot nedskräpningen

Öppet spår.
Foto: Mikael Forslund, 1/3-2015
© Mikael Forslund Produktion AB
Manhemsvägen 34
791 31 Falun
Mobil: 070-663 26 14
E-post: mf.produktion@telia.com
Fax samt tel: 023-79 55 99
Hemsida: http://www.mikaelforslundproduktion.com
Org nr: 556675-0047
VAT: SE 556675004701
Bankgiro: 5748-7191
IBAN: SE76 8000 0816 6197 4078 9731
BIC/Swift code: SWEDSESS
Bank: Swedbank

Nu drar den snart igång, Vasaloppets vintervecka med skidåkning för både elit och motionär, ung som gammal. Arrangörerna meddelar att de kommer ta krafttag mot nedskräpningen för att värna miljön, något vi på SMB välkomnar med öppna armar. 

Det är förbjudet att skräpa ner, det skadar miljön och dessutom är vasaloppsspåret ett naturreservat. Trots detta ser arrangörerna en ökad nedskräpning under Vasaloppets olika sportveckor, något som nu får dem att ryta till.

Tyvärr har skräpet i spåret snarare ökat på senare år och som ett led i vårt hållbarhetsarbete där vi har miljöarbetet i fokus väljer vi nu att se till att det blir märkbara konsekvenser för den som bryter mot regeln, säger Eva-Lena Frick, vd för Vasaloppet.

För att underlätta för åkarna att slänga skräpet på rätt ställen införs fler skräpzoner längs spåren utöver de som tidigare funnits. Med bättre och tydligare skyltning hoppas de nu på en positiv effekt under årets arrangemang.

Vi är inte ute efter att sätta dit någon samtidigt som vi vill visa att vi tar hållbarhetsfrågorna på stort allvar. I dag återvinner vi cirka 15 ton pappersmuggar och arbetar för att få till 100 procent källsortering men här behöver vi våra deltagares hjälp, säger Eva-Lena Frick.

För de som ändå väljer att skräpa ner inför Vasaloppets arrangörer ett tidsstraff på 15 minuter, något som inte bara påverkar årets tider, utan kan ge konsekvenser till 2018 års lopp.

Vi kommer att ha personal på plats i de officiella langningszonerna som både informerar och bevakar att regeln följs. Vi har också varit i kontakt med andra arrangörer, bland annat En Svensk Klassiker, som också vill sprida budskapet om nolltolerans mot nedskräpning i de olika arenorna och förhoppningsvis är det här snart en självklarhet för deltagare i alla större svenska motionsarrangemang, säger Tommy Höglund, Vasaloppets sportchef.


Under Vasaloppets vintervecka 2017 är det tillåtet att slänga skräp på tre olika sätt: 

  • I soptunnorna vid Vasaloppskontrollerna
  • I de markerade skräpzonerna mellan varje Vasaloppskontroll
  • Där du som deltagare vet att en ledare eller anhörig plockar upp det som du slänger

 

Ett rikt växt- och djurliv – vad är rikedom?

rikt växt och djurliv

Det sextonde och sista svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Ett rikt växt- och djurliv. Det vävs in i många av de andra målen och knyter ihop säcken för den biologiska mångfalden.

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

– riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

Vad handlar målet om

Den biologiska mångfalden, det vill säga mångfalden bland växt- och djurarter, minskar på grund av människan. Med förändrade livsmiljöer, förändrat klimat, miljögifter och skräp hotas många arters överlevnad.

Den biologiska mångfalden är inte något som borde finnas kvar utan anledning. Den hjälper oss genom ett stort antal ekosystemtjänster, bland annat vattenrening, pollinering, kolinlagring och syreproduktion för att nämna några.

Vad görs? 

Nationellt: I Sverige handlar en stor del av arbetet om frågorna kring naturreservat, nationalparker och andra områdesskydd. Regionala planer och åtgärdsprogram har under de senaste året tagits fram för att förbättra den biologiska mångfalden inom skyddsvärda områden och för specifikt hotade arter. De statliga anslagen för 2016 höjdes till Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten vilket borde kunna öka på arbetstakten.

Tyvärr slår det nya landsbygdsprogrammet hårt mot många av miljömålen, enligt Naturvårdsverkets rapport.

Flera ersättningar inom natur- och kulturmiljöområdet tas bort i nya programmet, vilket sammantaget innebär försämrade möjligheter att nå målet Ett rikt växt och djurliv.

EU: En viss finansiering sker genom EU för genomförandet av de s.k. LIFE-projekten, som bland annat har till syfte att bevara och restaurera skyddsvärda områden. Arbetet kring den EU-förordning som tagits fram kring invasiva arter är också högst relevant i sammanhanget. Invasiva arter risker att slå ut inhemska och därigenom förändra hela ekosystem, något som förstärks när klimatet förändras.

Uppnås målet? 

Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp. Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. - Naturvårdsverkets senaste rapport om miljömålen. 

Trots de medel som tillsätts genom olika projekt och program fortsätter utvecklingen åt fel håll. Målet nås inte med befintliga styrmedel och enbart få ljusglimtar går att se här och var. Störst antal hotade arter finns i jordbrukslandskapen och marina miljöer, enligt Naturvårdsverket.

Direkta och konkreta åtgärder är en stor del av arbetet för att stärka den biologiska mångfalden, men de mer indirekta hoten blir allt allvarligare. Med en medeltemperatur som bara ökar och ett jordklot vars buffertzoner snart är borta krävs en biologisk mångfald som är stark och med god variation för att kunna klara av dagens och framtida klimatförändringar.

Bakgrund

Den biologiska mångfalden minskar i alltför snabb takt och kan komma att bli ett stort hot mot många av de samhällstjänster som vi idag tar för givet. Med homogena landskap, högre medeltemperatur, gifter och konkurrerande arter kan många av de arter vi idag ser som självklara snart vara borta.

Det finns några enkla tips på vad man själv kan göra för att hjälpa till:

1. Släng inte skräp i naturen och hjälp till att plocka upp det skräp du ser. Varför inte ta med en påse att samla skräpet i när du är ute på promenad?

2. Hjälp pollinerarna: Insektshotell, en variation i växtlighet och minskad användning av bekämpningsmedel i trädgården är enkla knep.

3. Närproducerat: Många gånger är svenska livsmedel bättre alternativ än utländska vad gäller att värna den biologiska mångfalden.


Läs tidigare artiklar i serien:

Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

Svinnet med mikroskräp från konstgräsplaner är omfattande !


Omfattande problem med gamla konstgräsplaner?

Ja i Halland där det är allianstyrt med Miljöpartiet i ledningen tycks det vara Naturskyddsföreningen som påtalar det här med gifter och miljöfaran med konstgräsplaner. Själv sitter jag somn oberoende ledamot kultur- och fritidsnämden i varberg som ska expediera alla de BEHOV som finns efter det att kommunfullmäktige beviljar anslag till dessa.

Problematiken lär vara liknande i alla hallandskommunerna att det finns ett BEHOV men vad gäller miljön talar man tyst om trots att alla kommuner säger sig värna om den. Noteras ska att i Kungsbacka har Miljöpartiet krävt stopp nu för utbyggnad av konstgräsplaner.

Vid ett möte i kultur och fritidsnämden i Varberg ang att utreda nya konstgräsplaner lade jag ner rösten just för att det kommer i konflikt med behov och miljö. Frågan har nu gått vidare till kommunstyrelsen.

Vart tar granulatet vägen?

"Ingen kan säkert förklara vart det tar vägen - men gummigranulatet av nermalda bildäck försvinner. På konstgräsplanen i Laholm måste man nu fylla på åtta ton för att kompensera för svinnet. Detta har fått naturskyddsföreningen att kritisera satsningen på nya konstgräsplaner."

Pågående svinnet ett omfattande problem

"Det är inte själva ”grässtråna” som är boven utan de små gummibitar som sprids ut på konstgräset för att det ska bli skönare att springa på planerna.

Det så kallade gummigranulatet består på merparten av Sveriges konstgräsplaner av nedmalda bilddäck och de kan sprida farliga tungmetaller till närliggande natur. Något som Kemikalieinspektionen har gått ut och varnat för.

Men det senaste året är det ett annat problem som man pratat allt mer om och det är det ständigt pågående svinnet."

Konstgräs näst största källan av mikroskräp


"När Svenska miljöinstitutet i fjol på Naturvårdsverkets uppdrag undersökte var allt mikroskräp som hamnar i havet an kommar ifrån, visade det sig att gummigranulat från konstgräsplaner är den näst största möjliga källan - bara slagen av däckslitage från vägbanor.

Sveriges drygt 1 300 konstgräsplaner bedöms, enligt den rapporten, stå för ett årligt svinn på mellan 2 000 och 4 000 ton"

Fakta gummigranulater

På majoriteten av de drygt 1300 konstgräsplanerna i Sverige ligger det normalt bildäcksgummi - på fackspråk kallat SBR.

Av Hallands 31 konstgräsplaner ligger det i dag SBR på 15 planer. Men det finns också gummigranulat med mindre mängd gifter och tungmetaller - PTE och EPDM.

Kungsbacka har i särklass flest konstgräsplaner i länet. Där har kommunen sedan 2006 satsat på på PTE, som anses vara det mest miljövänliga gummialternativet. Halmstad och Falkenberg har lagt EPDM på sina senaste planer.

SVT:s rundringning till kommunerna visar också att de senast anlagda anläggningarna ofta har filter eller andra metoder för att minimera svinnet av gummipartiklar.

Sjukvårdsplock


Sten Wingren heter en person, som tydligen haft lyckan att själv bli transplanterad. Han framförde i ett debattinlägg i SvD nyligen förslaget att vi i Sverige borde följa ett franskt exempel inom sjukvården. I Frankrike har just lagstiftats om att organdonationer ska bli tillåtna från alla avlidna, som inte uttryckligen förklarat att de motsätter sig det. Ett utmärkt förslag, tycker jag. Att det råder stor organbrist i Sverige är välkänt sedan länge. Visst lagstiftningsarbete pågår men det innehåller inte ett så pass långtgående förslag. Man kan fråga sig varför. Vad är politikerna rädda för? Finns religiösa undertoner? Ligger någon form av moralpanik bakom?

Det var "cancergala", ursäkta det förfärliga uttrycket, i TV4 nyligen. I samma kanal görs ständig reklam för insamlingar till cancerforskning. Ska jag snörpa på munnen, tycker jag att den där galan liknade ett väckelsemöte lite för mycket, åtminstone den lilla del av det som jag såg. Fast det kan jag faktiskt strunta i att tycka också. Folk får väl propagera hur de vill och det är lätt att inse att ändamålet i det här fallet berör många djupt. Sedan kan jag undra, varför det allmänna inte anses satsa tillräckligt på cancerforskning och varför det gängse sättet att ändra på saker och tings tillstånd inte skulle gälla just cancer. Cancersjukdomarna är naturligtvis ett allmänt intresse. Visst måste prioriteringar alltid göras men grundstrategin ska rimligen vara att allmänna intressen helst ska skötas av just det allmänna inte av genom tv-reklam och insamlingsjippon.

USAs president hotar/lovar att ersätta "Obamacare" med en sjukförsäkring för alla. Att riva ner det Obama låtit bygga upp, kanske den nya presidenten klarar men ett allmänt sjukförsäkringssystem, värt namnet, inser alla att han varken vill eller kan införa. Även om det ständigt klagas på den svenska sjukvården, är jag övertygad om att den har en mycket stark ställning i svenska folkets hjärtan och hjärnor. Den känslan blir inte svagare, när man ser amerikanernas efterblivenhet på det här området.

KK har fyllt 100 år…

Lokaltidningen fyllde hundra år häromveckan och utropade i rubrikform grattis till sig själva. 100 år... Så länge har Katrineholms Kuriren överlevt trots att man inte alltid är speciellt faktaresistenta - på ledarsidan är det riktigt illa på den fronten - och har viss fäbless för debattartiklar av klimatförnekare. Tidvis har man dessutom en språkbehandling som gör att lärare vill hålla tidningen borta från sina elever.

Ändå är det väl bara att gratulera hundraåringen. När jag, som en del av gröna vågen, flyttade från Stockholm till landet i början av 70-talet var förstås Kuriren ett sätt att lära känna Vingåker, som redan då förärades en egen sida i tidningen. Med journalister som Haldo och Lino. Snälla var dom.

När vi tio år senare bildade MP:s lokalavdelning så lärde vi oss snart hur vi skulle nyttja tidningen genom att skriva pressmeddelanden så att de togs in rakt av som nyhetsartiklar på den lokala sidan. Under några år satsade Folket stenhårt på att konkurrera. Då blev Kuriren mer alert.

Numera är tidningen ägd av bolag som äger alla regelrätta papperstidningar i Sörmland - den liberala tidningen är således ett utmärkt exempel på gamle Marx tes om att bolagen strävare efter monopol. Sånt som jag kallade kapitalistisk planekonomi såväl som språkrör som när jag skrev krönikor i tidningen efter det att jag slutat som politiker. Efter några år blev det slut på krönikeskrivandet i just denna tidning  - varför skulle man släppa in en grön krönikör på sina ledarsidor där frihandel, tillväxt, Nato, euro och kärnkraft förespråkas i akt och mening att stötta det parti som tidigare hette Folkpartiet. Ledarskribenter har under åren varit aktiva folkpartistiska kommunpolitiker... Ja, jisses!

Tidningen heter alltså Katrineholms Kuriren och förkortas allmänt KK. Vilket haft sina sidor. Således missade man i nätets barndom att lägga beslag på www.kk.se vilket innebar att den som söker sig dit kommer till en erotiksajt.

KK-elakhet mot partister som ställde upp i kommunvalet...?
Stora nyheter blandas med små nyheter i lokaltidningen, som sig bör. Således kunde vi häromdagen läsa att det skall bli skyddsjakt på talgoxar i trakten.. Ibland tar  man i så det står härliga till - vilket förstasidan här intill antyder, en bild som jag påmints om av en vänligt sinnad själ med en historia på tidningen. Tack, tack! Men, frågan är om inte rubriken kom till för att förringa miljöpartisterna som ställde upp i kommunvalet, jag gjorde inte det den gången eftersom jag var språkrör.

I Sörmland finns sedan några månader tillbaka en fristående nättidning som är baserad i Eskilstuna. Den heter eFolket, till minne av nedlagda Folket, som innan den las ner köptes upp av samma bolag som äger KK. Tja, ni vet hur det fungerar. Efolket skriver förresten här om vilka kommuninnevånare det är som tar ut mest bidrag i form av RUT. Kan ni gissa?

Solidarisk Ekonomi

Walter Mutt, Annika LIlllemets och Carl Schlyter har skrivit en riktigt bra motion till miljöpartiets förestående kongress. Här ett utdrag ur inledningen: Vi lever i en tid av sammanfallande kriser. Det ekonomiska systemet måste ändras i grunden om vi ska kunna hejda klimatförändringarna och därtill få stopp på den skenande ojämlikhet som hotar att spränga […]

Supermiljöbloggen är ”Årets bästa branschblogg”

SBBB_header_3045x1520_miljo-hallbarhet

En jury från PR-byrån Navigator Sverige har utsett de bästa branschbloggarna 2016, och Supermiljöbloggen vann i kategorin "Miljö och hållbarhet".

Juryns motivering: "Supermiljöbloggen är, som oberoende blogg, en stark förmedlare av relevant information inom miljö- och hållbarhetsområdet. Bloggen har flera duktiga skribenter, väl valda gästbloggare och är aktiv i många sociala kanaler för att dra trafik och skapa intresse för sitt innehåll. Inläggen innehåller nyttiga länkar till relaterade artiklar och under menyfliken ”Dumheter” finns samlad läsvärd aktuell galenskap inom miljöområdet från hela världen."

SUPERTACK! säger vi på Supermiljöbloggen! <3


 

Om tävlingen: "Varje år utser Navigator Sveriges Bästa Branschblogg inom tio utvalda branscher. Juryn består av byråns digitala strateger och copywriters med lång erfarenhet av vad som krävs för att skapa en riktigt intressant och framgångsrik blogg. Här hittar du vinnarna i respektive bransch 2016.

En lång rad bloggar inom respektive bransch gås igenom grundligt och 10 vinnare, en per bransch, utses genom en sammantagen bedömning av: tonalitet, design, funktionalitet, innehåll och sökmotoroptimering (SEO)."

Vad Putin egentligen vill?

Joseph S. Nye är en av de stora forskarkanonerna inom fältet internationella relationer. Han bekänner sig till den liberala teoribildningen inom ämnet och om jag inte missminner mig var det han som lanserade begreppet ”interdependens”. Vilket teoretiskt innebär att fri och ymnig handel stater emellan är en garant mot krig. Stater som handlar med varandra blir beroende ekonomiskt av varandra och blir också därför mindre benägna att kriga mot varandra, enkelt beskrivet.

För ett par år sedan gav han ut boken ”Is the American century over?”. Jag har inte läst boken själv men ser den anmälas i en understreckare i SvD, ”Slutet för det amerikanska århundradet?” av Peter Landelius. En av de mest intressanta huvudpoängerna i Nye:s bok som Landelius lyfter fram är ett resonemang av mer realpolitisk natur och handlar om Ryssland och Putin. Den är värd att återge i sin helhet (så som den beskrivs i SvD av Landelius):

”Vad Ryssland beträffar konstaterar Nye något som många vet men som sällan påpekas av Nato och dess svenska tillskyndare: Ryssland är ekonomiskt så svagt att det inte utgör något trovärdigt hot i annan mening än att landet sitter på kärnvapen (som dock är betydligt mindre effektiva än USA:s). Jag frestas tillägga att USA efter murens fall inte gjorde mycket för att underlätta Sovjetunionens svåra och med tiden misslyckade övergång till en demokratiskt förankrad marknads­ekonomi – snarare tvärtom. Putins revanschism finner här sin näring, men den syftar till medlemskap i stormaktsklubben och inflytande i närområdet, inte till världsherravälde”

Den sista meningen tror jag är nyckel till förståelse av Putin och Ryssland. Det ger också en vink om USA:s mål med sin säkerhetspolitik. De är naturligtvis medvetna om sin särställning militäriskt och överlägsenhet ekonomiskt i jämförelse med Ryssland. Och naturligtvis måna om att se till att det förblir på det viset. 


Den svenska debatten är på väg att gå helt överstyr och jag tror att det har att göra med att en stor del av mediejättarna och de svenska politikerna har haussat varandra till en överskattning av Rysslands militära styrka och ambitioner. Det skulle vara välgörande om fler svenska bedömare av läget studerar Nye:s analys. Det är en mer sansad bedömning och ingen bör väl komma på tanken att kalla Joseph S. Nye för Putin-troll. Eller vad säger Martin Kragh? Själv tar jag en tur till biblioteket. Nyfiken på resten av innehållet i ”Is the American century over?”


Det är uselt, kvällspressen!

jorå

Trots att miljö- och klimatfrågor är det som svenskar oroar sig mest över rapporteras det förvånansvärt lite om det i media. Supermiljöbloggen har tittat på hur två av Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, lyfter miljöproblemen. Resultatet är deprimerande. 

SOM-institutets rapport från 2016 visar att "miljöförstöring" och "förändringar i klimatet" är de frågor svenskarna är mest bekymrade över. Och med ett smältande Arktisstigande havsnivåer och pågående massutrotning av djurarter borde det finnas en uppsjö av saker att rapportera om. Ändå verkar Aftonbladet och Expressen, landets överlägset största nyhetsförmedlare med nästinintill fem respektive tre miljoner läsare i veckan missa bollen totalt.

V75 och resetips går före

En genomgång av tidningarnas förstasidor under torsdagskvällen förra veckan visar inte en enda miljö- eller klimatrelaterad nyhet. Det som skulle kunna vara undantaget är en Expressenartikel om hur svenskarna absolut vill ha dubbdäck - men dubbdäckens miljöpåverkan nämns knappt i texten.

På ledarsidorna är det inte bättre. Av Expressens 20 senaste ledartexter är bara en klimatrelaterad, vilket ändå slår Aftonbladet där inte en enda av de 41 senast publicerade ledartexterna kan kopplas till miljö eller klimat.

Tidningarnas A till Ö-sidor bjuder också på mycket att önska. Expressen har 100 kategorier representerade, och Aftonbladet 120. Av dessa berör inte en enda klimatförändringar eller miljö. Däremot har Aftonbladet inte mindre än sex olika flikar som handlar om hästsport, och fyra som berör bilar. Expressen är inte sämre - de har fyra olika rubriker endast avsatta för resetips.

När Supermiljöbloggen söker på specifika ord som tidningarna använt under 2017 finner vi att Expressen har två artiklar där ordet "klimat" nämns, en artikel och en film med "miljö", och en artikel som innehåller "global uppvärmning". Aftonbladet har två artiklar med ordet "klimat", men de andra orden ger noll resultat.

Tidningarnas reklamfinansiering skapar också problem. Senast förra veckan skrev Supermiljöbloggen om hur Aftonbladet lyckats placera en reklamvideo för billiga shoppingresor med flyg mitt i en (unik) artikel om klimatförändringar.

Brister även hos övrig media

Kvällstidningarna är inte unika i medievärlden om att ge lite utrymme till miljö- och klimatfrågor. SvD har kritiserats för att låta den kontroversielle Björn Lomborg förringa klimatallvaret för tidningens räkning, och DN:s miljörapportering blev 2014 föremål för Supermiljöbloggens aprilskämt.

Visst nådde den totala klimatbevakningen en toppnotering under 2015 med 56 800 artiklar på grund av det stora klimattoppmötet i Paris, men i relation till andra ämnen är bevakningen fortfarande liten. Miljöjournalisten Jenny Stiernstedt på SvD poängterar i en läsvärd ledare att "klimatet, som är en ständigt pågående 'händelse', fick lika stor uppmärksamhet som fotbolls-EM (35 700 artiklar) och World cup (21 200 artiklar) tillsammans – två evenemang som pågick totalt 45 av fjolårets 366 dagar."

Men det finns vissa tecken på att trenden kanske håller på att vända. DN har numera en sektion helt ägnad åt "Global utveckling" och SvD satsar på att berätta om hållbara finanser. På radiosidan får Vetenskapsradions miljöprogram Klotet dubbelt så lång sändningstid. Dessutom har rapporteringen av Sverigedemokraternas senaste fadäser varit god hos flera olika medier

Varför är miljö- och klimatjournalistiken så dålig?

Problematiken uppstår när media misslyckas med att fånga upp långsamma skeenden som klimat och miljö, och istället låter enskilda sakfrågor styra bevakningen. Kvällspressen är beroende av att kränga lösnummer och klick, där en säljande nyhetspaketering är avgörande för att pengarna ska rulla in. Frågor som rör klimat och miljö kan lätt uppfattas som komplexa, och därmed svåra att koka ner till tydliga artiklar.

En rapport från VI-skogen visar att pressen dessutom misslyckas med att presentera konkreta förslag på lösningar. Om ingen lösning ges är risken att läsaren istället hanterar sin rädsla snarare än att agera för att hantera hotet. Det finns ingen anledning att förminska allvaret i klimathotet, men utan de positiva vinklarna försvinner läsarnas intresse.

Det är en utmaning att kommunicera klimat och miljö på ett tydligt sätt, men det är absolut nödvändigt att media tar frågan på allvar. Där har speciellt Sveriges två största tidningar ett ansvar att engagera och informera befolkningen om vår tids ödesfråga.


SMB:s första ledare: Nu börjar Supermiljöbloggens skribenter skriva ledare en gång i veckan. Först ut är Anna Ljungström, samhällsplaneringsstudent vid Uppsala Universitet och frilansande miljöjournalist.