Kött och fisk


En vacker sommarmorgon igen. Vi ska väl snart passa på att fiska lite igen, även om det är ganska varmt. Storsjön är en fiskrik sjö. Det finns abborre, gädda och gös, särskilt gös finns det gott om. Fina, lagom stora gösar får vi på nät hur lätt som helst. På fyra, fem nät blir det för det mesta ett tiotal fina gösar och någon gädda och någon abborre. Vi har haft gös i frysen hela vintern efter förra årets fiske. Gös anses vara en fin fisk. Det är den också men, ärligt talat, beror det väldigt mycket på, vad man gör med den, för den smakar inte så himla mycket. Gösen är fin, kritvit och mjäll i köttet men den är inte som gädda, makrill eller lax som har tydlig smak.

Det finns t.o.m. kräftor i Storsjön, signalkräftor förstås men ändå. Det går att fånga några, om man är ihärdig men grannen är duktigare på det än vad vi är. Vi skyller på att han faktisk är född här, nära sjön, så han vet var burarna ska läggas. När vi lägger våra nät nära ett ställe med lite stenig botten, får vi kräftor i näten också. Ett par gånger har vi fått sutare och en gång fick vi en lake. En lake, i Storsjön! Kräftorna, sutarna och laken fick återvända till sjön, till djupet, höll jag på att säga men det finns inga större djup i Storsjön. På en urgammal karta såg jag att på Storsjöns västra sidan någonstans är det lite djupt. Jag minns inte nu men jag tror det stod mellan 20 och 30 meter. I övrigt är det väl klart under 10 meter överallt och gott om grynnor.

Fiske är en sak, jakt en annan. Här nere på bondvischan är jakt en populär hobby. Under jaktsäsong är det tätt mellan puffrorna och folk i kamouflagekläder. Hustrun och jag har också jägarexamen och gevär men vi jagar inte. Vi har inga invändningar mot jakt i och för sig, så länge den sköts på ett vettigt sätt. Men den sortens verksamhet passar i storskogen, inte i områden med bebyggelse överallt inom synhåll. Att ha folk med skarpladdade bössor inpå husknutarna känns inget vidare. För min del gillar jag över huvud taget inte tanken på att skjuta ihjäl djuren därute men jag har inget principiellt emot att äta viltkött. Numera gäller det ju av andra skäl att hålla igen på konsumtionen av kött, särskilt nötkött och det industriellt producerade. Vi gillar trenden och det är numera sällan vi köper sådant kött.

WWF har sina fisk- och köttguider (de finns på nätet) för dem som vill veta detaljer om, vilken fisk och vilket kött man bör och inte bör köpa.

Demokraterna kör över Sanders och vill tysta Green Partys Jill Stein

Så har då Demokraternas konvent inletts i USA. Och medierna rapporterar utan att fundera på vad det är för demokrati det handlar om.

Vore det inte hög tid att SVT, SR och andra som rapporterar om det amerikanska presidentvalet att granska den amerikanska demokratin som i realiteten inskränks till två partier.

Kina må i realiteten ha ett part och är därmed klassat som diktatur. Är regelverk, stiftade av två partier för att upprätthålla just dessa två partiers makt, att se som demokrati?


Hjälp gärna organisationer och utsatta men inte utanför min mataffär tack !

När jag går till affären ja i huvudsak ICA Kvantum så går jag dit för att handla. Ofta sitter det någon tiggare vid entrén eller står för någon organisation utanför för något gott ändamål.


Eftersom jag vill ha det fritt när jag handlar och om någon vill framföra något så gärna ställ med broschyrer eller något. Men nu börjar det bli ganska mycket med detta tiggeri och organisationer som inte bara står utanför dagligvaruaffärer utan också finns innanför.

För att vara konstruktiv finns här nedan adresser för er som vill hjälpa konkret. Men låt mig slippa er stå utanför min mataffär. Tack !

Här är adress för er som vill hjälpa romer i Bulgarien och Rumänien :

Utsatta EU-medborgare

Hjälporganisationer

Barncancerfonden


Plan

Mer miljögifter i svenskt dricksvatten än vad man tidigare trott

water-290206_640

De flesta miljögifter som hittats i svenska dricksvatten har upptäckts av en slump. Nu vill Vattenmyndigheterna och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) se ett nationellt kontrollprogram för dricksvatten.

Förra året fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att undersöka spridningen av miljögiftet PFAS, högflourerande ämnen, i svenskt dricksvatten. Undersökningen har visat att PFAS förekom i tre av fyra undersökta vattentäkter.

Vi tror att det finns fler ämnen än de vi har bevakning på. Vi har ett kanske bristfälligt kontrollprogram i Sverige i dag, säger Klas Arnerdal, enhetschef på SGU till Sveriges Radio.

Idag är det upp till varje kommun att hålla koll på sitt dricksvatten, men det saknas en systematisk nationell kontroll, något som bland annat Vattenmyndigheterna och SGU menar på behövs.

Man har tagit det rena vattnet för givet. Och när vi nu börjar att undersöka så upptäcker vi att, nej det var inte så rent, säger Carolina Lindeberg från Vattenmyndigheten i södra Östersjön till Sveriges Radio.

Det som görs i kommunerna idag är ofta bara att punktchecka de gifter man redan känner till. Men de kan vara både fler och mer än vad man tidigare trott. Den undersökning som gjorts av Naturvårdsverket är en typ av undersökning som bara kan hitta de gifter som man specifikt letar efter, i det här fallet PFAS.

Det här räcker inte. Vi övervakar fel saker på fel ställen med fel metoder. Jag vill att man på ett nationellt plan tar större ansvar för en riskbedömning så att vi har koll på vårt vatten, säger Carola Lundberg till Sveriges Radio.

 

Mattias Svensson: Dumheten döljer framsteget

13446093_10153748040205292_1404242141_o

KRÖNIKA: När de amerikanska Republikanerna nominerade Donald Trump som sin presidentkandidat tog de också en valplattform. Där kallade de bland annat kol för en ren energikälla.

Det enda rena i detta sammanhang är dumheten.

Kol är, hur man än räknar, från utvinning till förbränning, en relativt smutsig energikälla. Det bidrar långtifrån bara till den globala uppvärmningen genom betydande koldioxidutsläpp, utan innebär också betydande utsläpp av svavel, kväve och tungmetaller.

Sådana utsläpp skadar inte bara på sikt utan redan idag. Beräkningar är osäkra och svåra, men enligt vissa skattningar dör i Indien sannolikt över 100 000 människor i förtid av utsläppen från kolkraftverk. I Europa dör drygt 22 000 människor i förtid.

Det innebär att i Polen, Rumänien, Ungern och Tjeckien dör fler av utsläpp från kolkraftverk än av trafikolyckor.

I Tyskland och Storbritannien dör ungefär lika många. 

Även i USA beräknas tusentals människor dö i förtid. USA:s Clean Air Task Force’s uppskattade 2004 att 24 000 amerikaner dog i förtid av hälsoproblem från kolkraftverkens utsläpp.

Här kommer det riktigt intressanta, som fick mig att skriva den här krönikan istället för den tänkta. Är ni med?

Dödligheten från amerikanska kolkraftverk har mer än halverats sedan 2004.

Tio år senare, 2014, var den nere på 7 500 personer per år. Detta beror på att giftiga ämnen från koleldning minskats. Svaveldioxidutsläpp från kolkraftverk minskade med 68 procent, och kvävedioxidutsläpp med 55 procent.

En viktig anledning till att utsläppen minskat är att USA är allt mindre beroende av kol för sitt energibehov. Naturgas, olja och förnybara energikällor har alla ökat på senare år. Men det är inte hela sanningen. Energiutvinningen från kol har minskat, men
långtifrån halverats, som utsläppen av svavel och kväve.

En studie visade nyligen på att det finns en stor diskrepans inte bara mellan energislag, utan mellan enskilda kraftverk. Med regleringar, prissättning eller skatter på utsläpp kan man stänga ner de största nedsmutsarna först. Potentialen är enligt studien mycket stor, och USA har redan till viss del visat vägen.

En väg som ger miljöförbättringar utan att ge avkall på ett växande energibehov.

Genom små, men ständiga förbättringar, snarare än stora omvälvningar, har dödligheten från kolkraftverk mer än halverats i USA på 2000-talet. Det är en nyhet du inte kommer att höra från Donald Trumps vetenskapsförnekande och kolkramande Republikaner. Men dessvärre inte heller från inbitna anhängare av förnybar energi, för vilka alla fossila bränslen är desamma och lika onda.

En sanning av många som fallit offer för politisk polarisering och fördumning, där båda sidor tycks ha glömt bort att det görs hoppfulla och viktiga framsteg också i vår tid.

Mattias Svensson


Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

Invasiva arter ska förbjudas i EU

Jättebjörnloka

De invasiva arterna, det vill säga främmande arter som kan skada inhemska ekosystem, ska förbjudas enligt ett förslag från EU. Detta gäller framförallt trädgårdsväxter, men även en del djur. 

EU lade i onsdags fram en lista på 37 arter som de anser ska förbjudas och bekämpas. Tanken är att listan ska byggas ut successivt och framöver innefatta ännu flera arter.

 I slutändan kan listan komma att omfatta flera hundra arter, säger Melanie Josefsson, handläggare på Naturvårdsverket till DN.

Antalet främmande arter har ökat kraftigt de senaste åren och är nu ett såpass stort problem enligt EU att listan har tagits fram, trots de hinder den kommer kunna utgöra för den ekonomiska rörligheten. Listans arter kommer inte att få säljas i EU och har arterna spritt sig till det vilda så ska de bekämpas enligt EU-förordningen.

Framförallt trädgårdsväxter kan ligga risigt till, då många invasiva arter kommer därifrån och trädgårdsnäringen historiskt sett har en stor del i spridningen av dessa arter.

Melanie Josefsson säger även att en helsvensk lista håller på att utarbetas, där invasiva arter för det nordiska klimatet ska kunna listas, däribland mördarsnigeln.

De invasiva arterna har kommit till EU och Sverige på grund av bland annat friare handelsavtal och större import.

Med förändrat klimat kan nya arter som i vanliga fall inte är anpassade för svenska och europeiska förhållanden etablera sig och slå ut inhemska arter. Det är dock skillnad på invasiva arter och främmande arter. Invasiva arter är främmande arter som skadar befintliga ekosystem och även slår mot ekonomin genom de skador de orsakar, medan de allra flesta främmande arter är ofarliga, enligt Naturvårdsverket.

”Plocka #ettskräpomdagen och var en förebild”

jr

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

– Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

_______________

I dag har turen kommit till Johanna Ragnartz.

Vad jobbar du som? 

- Jag är vd på Håll Sverige Rent.

Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

- Det är nästan omöjligt att välja bara ett mål. Men ett som knyter ihop all vår verksamhet är första delmålet under mål 14, hav och marina resurser;

14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

- Håll Sverige Rents uppdrag är att arbeta förebyggande mot nedskräpning och vi förknippas kanske mest med skräpplockardagar. Håll Sverige Rent startade sin verksamhet i början av 1960-talet och hette då Håll Naturen Ren. Fokus var att skräpet var fult och skadligt för framförallt landlevande djur. Sedan dess har mycket hänt. Vår konsumtion är förändrad, mängden förpackningar har ökat och plast som material är allmängods. Naturen kan som bekant inte bryta ner plast helt, utan den bryts ner till mindre och mindre bitar, så kallad mikroplast. Eftersom man bedömer att 80 procent av skräpet i haven kommer från land och merparten är plast så är ett fokus på marint skräp också ett fokus på skräp på land.

Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

- Ur vårt perspektiv så uppmanar vi alla att behandla sin omgivning varsamt. Det kanske inte upplevs som en stor handling, men nedskräpning är faktiskt något man kan påverka. Släng aldrig skräp på annan plats än i papperskorg eller återvinningsstation. Är papperskorgen full? Gå till nästa, eller ta hem skräpet. Låt  inte ballonger ”rymma”. Plocka #ettskräpomdagen och var en förebild. Människor gör som andra. 

_________

Läs mer:

Mål 14: Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling.

Tidigare artiklar i serien:

13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

16/6 Mattias Goldmann, Fores”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

5/7 Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF: ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

11/7 Charlotte Petri Gornitzka, Sida: ”Vi måste lägga in en extra växel”

13/7 Andreas Gyllenhammar, Sweco: ”Vi står och faller med städerna”

Introvert. Igen.


Sitter här med laptoppen i knäet och ska skriva något på bloggen. Det är en tidig julimorgon, en härlig, varm sommarmorgon. Jag har nästan alltid något ämne eller någon företeelse att skriva om. Eftersom jag skriver något inlägg nästan varje dag, när jag är, där nätkontakt finns, är det ibland tomt på idéer. När man inte har annat att komma med, har blicken en tendens att vändas inåt. Ja, ja, då får den väl göra det.

Det här bloggandet har pågått i många år nu. Varför det? Tja, det är väl uppriktigt sagt mest egenterapi. I början var det en fortsättning på mitt inhopp i lokalpolitiken. Numera är det mer fråga om en sorts dagboksfunktion. Det har blivit en vana att varje morgon skriva något på bloggen. Såg i någon statistik, som tillhandahålls hela tiden genom bloggverktyget, att jag snart är uppe i 2 000 inlägg. Tror att jag började för snart ett decennium sedan. Även för den mest tålmodiga av läsare måste det numera ha blivit rätt tjatigt. Jag inser då och då själv att jag måste ha skrivit om samma saker en eller flera gånger tidigare men orkar vanligen inte leta och kolla. Det är lite respektlöst men inte illa menat. Och ingen är ju tvingad att fortsätta att läsa, även om det är trevligt med dem som gör det.

Under ett par, tre års tid fanns bloggen både på denna adress och bland Sörmlands Nyheters bloggar. Men efter några nya reklamgrepp av tidningen, bestämde jag mig för att ha egen kontroll och bara använda den här adressen. Jag lägger aldrig in reklam på bloggen. Ibland baktalar jag i stället något företag, som jag råkat illa ut för eller av andra skäl inte gillar.

Jag har nästan aldrig några problem med kommentarer på bloggen, inte längre ens av rasister som retar sig på, om man är negativ mot deras värderingar eller mot SD eller andra extremrörelser. Tvärtom, vore det ganska kul med lite kommentarer då och då. Det är inget att stoltsera med att det är få kommentarer. Det talar snarare för en liten läsarkrets eller ett alltför slätstruket innehåll eller båda delarna. Att vara pc är inte en dygd i sig.

Läsekretsen tycks ha vuxit litegrann med åren men jag har dålig koll på den. Min gamle bästis, några bekanta, en god granne och någon gammal partikamrat säger att de läser bloggen någorlunda regelbundet. En del läser den, för att den är nämnd bland Gröna Bloggar. I övrigt vet jag inte, vilka som läser men, vill man, kan man se hur många som tittar, hur länge, vilka länder och städer de bor i o.s.v.

Hursomhelst, känns det privilegierat att fritt och öppet kunna framföra det man tycker till dem, som har lust att läsa. Att även en del, som man inte önskar, läser, typ robotar från NSA, FRA och sådana, får man väl stå ut med för egen del, även om det allmänt sett är ett problem av en helt annan dimension.

Thorbjörn Fälldin

Thorbjörn Fälldin är död. Han fick mig att aldrig kunna definiera mig som socialist. Han fick ord som decentralisering att bli en del av mig. Han fick mig att uppleva Olof Palme som inrikespolitisk konservativ, centralistisk och som företrädare för storskalighet och fulretorik.

Han kommer alltid att vara en sann förebild, säger Annie Lööf och tycks glömma att Thorbjörn Fälldins centerparti stod långt från de nyliberala tongångar som hon levererar.

Fälldin agerade perfekt i valrörelsen 1976, året då socialdemokratins hegemoni föll. Han har berättat att han lade sig till med en sävligare stil än vanligt för att kontrastera mer än vanligt mot Palmes snabba, intellektuella och, i teverutan, högdragna stil. 

Blundar man och lyssnar till den historiska debatten som hölls inför 10 000 jublande(!!!)  människor på Scandinaviun, så vinner Palme rent  tekniskt. Retoriken, engagemanget, briljansen, de ideologiska guldkornen.  Men han var alltför bra, alltför skicklig. Han var skrämmande effektiv, så effektiv att det slog tillbaka i teverutan. Dessutom var han högdragen, försökte förlöjliga Fälldin. Det var den sävlige bonden från enkla förhållanden mot den snabbe socialisten från överklassen i Stockholm. Jag gick med Fälldin-knapp på jackan.

Fälldin vann slaget i teve - på samma sätt som Kennedy vunnit debatten mot Nixon i teve, men förlorat den i radion. Fälldin vann valet, fick 25 procent av rösterna och bröt socialdemokraternas 44-åriga regeringsinnehav.

Centern blev den tidens stora borgerliga parti – efter det att man å ana sidan tagit avstånd från socialismen och å andra sidan snott fråga efter fråga från socialdemokraterna: Fälldin tog över frågan om arbetslösheten från Palme - precis som Reinfeldt gjorde med Persson - och talade lika varmt om glesbygden som om låginkomsttagarna. Centern lanserades som det nya arbetarpartiet. Centern  slog på många sätt sossarna från vänster.

Thorbjörn Fälldin var en del av, och förstärkte, den gröna vågen på 70-talet. Han drev också fram den debatt som mer än någon annan har engagerat väljare i Sverige: kärnkraftsfrågan. Den splittrade inte bara familjer, vänskap och partier utan blev också ett kraftfält för idén om decentralisering, "hela Sverige skall leva" och skapade debatt om materiell tillväxt v/s livskvalitet.

Den som röstade på Fälldin - för det var nog mer på Fälldin man röstade än på Centerpartiet -  röstade inte bara mot kärnkraft utan också mot betongsossar, mot bolagshögern, mot överklassfasoner,  mot tillväxtfanatiker och mot centralism.

Själv hade jag flyttat ut från Stockholm, läste Land och Arbetaren, var en del av gröna vågen, självförsörjning, höns och så småningom får. Jag besökte ett Centermöte i Vingåker, gick därifrån och undrade var jag kommit, det var något helt annat än det radikala Centerparti som fanns i Stockholm,  det var definitivt inte Fälldins center.

Fälldin var - trots att han var djupt kulturkonservativ - på många sätt mer radikal än både gårdagens och dagens socialdemokratiska elit.  Hur som helst: jag samtalar om Fälldin med Olle Svenning i serien En bok, en författare här.

Sen har vi då det andra. Laddningen av Barsebäck. Som bidrog till skapandet av MP. Men det är en annan sak...

Torka på Öland och Gotland kommer att bli vanligare när klimatet förändras

Öland

Grundvattennivåerna på Öland, Gotland och södra Östersjökusten är "extremt låga och förväntas sjunka ytterligare", enligt Sveriges Geologiska Undersökning. På Gotland och Öland saknas det motsvarande ett helt års nederbörd.  Supermiljöbloggen har tittat närmare på orsakerna, framtiden och lösningar. 

Torkan på Öland drabbar jordbruket hårt. Bara i Mörbylånga kommun, en av två kommuner på Öland, finns det cirka 150-200 bönder och en bonde kan ha cirka 200 kor. En mjölkko dricker cirka 100 liter vatten om dagen. Det gör att en bonde kan behöva cirka en halv tankbil vatten per dag, skriver KIT. Torkan börjar nu även hota växt- och djurlivet i åarna i Kalmar län. Länsstyrelsen har därför uppmanat alla att inte använda åvatten för bevattning av fält och trädgårdar.

Nutida och framtida orsaker 

Öland är även vanligtvis ett av de torraste områdena i Sverige. De fuktiga vindarna från Atlanten som kommer in över södra Sverige tvingas uppåt när det möter det småländska höglandet. När luften stiger blir den kallare och avger mer nederbörd. Det gör att Öland hamnar i regnskugga och får endast cirka hälften så mycket regn som det småländska höglandet.

Ett annat problem är att relativt lite av det vatten som når Öland blir grundvatten. Det beror på att Öland inte har så mycket jord som grundvattnet kan samlas i. Ön har mycket kalkrik berggrund, vilket innebär små möjligheter att ta upp vatten. Även Gotland har en kalkrik berggrund som tillsammans med torrläggning av mark för jordbruk gör att vattnet rinner av ön.

Därför är Öland och Gotland särskilt sårbara när det, som under de senaste åren, varit extra torrt.

 Grunden till problemet är dålig grundvattenbildning. Det började redan under den varma sommaren 2014 och har förvärrats på grund av den torra hösten och vintern, säger Ingrid Gudmundsson, informatör vid Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning på SMHI, till forskning.se

Dessutom har växtsäsongen blivit längre vilket gör att det går åt mer vatten till växterna och det blir mindre vatten kvar som kan bli grundvatten. Längre växtsäsong är ett av de problem som kan bli värre med klimatförändringarna. Växtsäsongen kan komma att förlängas med en månad, säger Bo Olofsson, professor i miljögeologi, till Klotet.

Ökad avdunstning är en annan effekt av klimatförändringarna som minskar tillgången till vatten. Grundvattenbildningen i södra Sverige beräknas minska med 20 procent fram till sekelskiftet.

Enligt klimatmodeller ser vi att nederbörden i Sverige kommer att öka i framtiden, men det gäller framförallt för de norra delarna och under vintertid. Sydöstra Sverige kommer däremot att få ökade problem med torka i framtiden. Vi kanske inte kommer att få så stora problem som i exempelvis Kalifornien, men grundproblemet med klimatförändringen består, säger Ingrid Gudmundsson.

Lösningar

Förutom att begränsa klimatförändringarna finns det flera andra åtgärder.

Invånare på Gotland och Öland uppmanas att spara vatten och på stora delar av Gotland och nästan samtliga kommuner i Kalmar Län råder bevattningsförbud. Under våren har 1000 kubikmeter vatten per dag transporterats i tankbilar från Kalmar till Öland.

I juni invigdes en vattenledning som ska kunna transportera 1000 kubikmeter per dygn från fastlandet till Öland. Både Öland och Gotland har fattat beslut om att använda havsvatten som dricksvatten genom att avsalta havsvattnet.

Avsaltningsanläggningen på Öland ska vara klar till nästa sommar och ska då kunna pumpa ut 3000 kubikmeter renat vatten per dygn till vattenledningarna. Anläggningen kostar 113 miljoner kronor, vilket blir 10 500 kronor per kommuninvånare.

På Gotland är en avsaltningsanläggning klar och väntar endast på att vattenprover ska bli godkända. Vattnet från anläggningen ska räcka till 2000-3000 personer.  Det finns också diskussioner om att bygga ytterligare två avsaltningsanläggningar på Gotland.

Men tekniken att avsalta vatten har också fått kritik. Ingegerd Rosborg, forskare på KTH, varnar för att vattnet kan vara dåligt för hälsan eftersom det inte innehåller mineraler. Hon säger till Sveriges Radio att vi troligen inte kommer att klara oss utan avsaltningstekniken, men att tekniken måste utvecklas och att vi måste lära oss mineralisera vattnet.

Avsaltningsanläggningar kan ha en negativ miljöpåverkan eftersom en koncentrerad saltlösning kan släppas tillbaka till havet.

Saltlösningen är tyngre än vattnet och sjunker till bottnen och kan störa livet där. Runt Medelhavets och Persiska vikens avsaltningsverk finns kilometerlånga kuststräckor med förstört växt- och djurliv, säger Christian Baresel, vatten- och avloppsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet till Ny Teknik.

Anläggningen på Gotland är inte så stor och kommer troligen inte att påverka havsbotten. Men om flera anläggningar byggs kan havsbotten bli påverkad, skriver Ny Teknik.  Christian Baresel på Svenska Miljöinstitutet förespråkar istället att Gotland ska rena avloppsvatten och återföra det till grundvattnet. Det är dock en lösning som vatten- och avloppschefen för Region Gotland, Jonas Aaw, är tveksam till.

Andra lösningar som föreslagits av forskare är att skapa grundvattendammar i kalkbrott och att täppa igen diken för att behålla vatten i jorden. En annan åtgärd är att länka samman våtmarker.

 

 

Varberg bör ställa sig positiv till permanenta uteserveringar !


Permanenta uteserveringar i Varberg? Ja Harrys i Varberg vill ha sin uteservering permanentad.

Jag kom ihåg när jag blev kontaktad på 90-talet av krögare som ville ha uteservering hur de skulle gå till väga. Det var en fråga för dåvarande tekniska nämndens arbetsutskott att ta ställning till som de hade under delegation hur gatuutrymmet fick användas.

Viktigt då var att räddningsfordon kunde komma fram på gatan , att handikappades intressen tillgodosågs, att grannar blev hörda då det befarades en större frekvens besökare med mer buller från näringsstället samt längre öppettider.

Uteserveringar då tillhörde den enkla varianten och inte på samma sätt som blivit fallet idag
. Ett trendbrott blev när Stadt fick bygga till en "bula" bort på Kungsgatan vilket i princip var en tillbyggnad. Det beslutet togs i byggnadsnämnden och bara folkpartiet och miljöpartiet gick emot då det var ett avsteg mot byggnadens karaktär.

Uteserveringar är populärt i Varberg inte minst på sommaren där man vill sitta ute fast skyddat. Mycket har anpassats för att så ska bli fallet öppettider har förlängts och tillhör en del av turiststaden Varberg.

Jag tycker det inte bör finnas hinder att förlänga säsongen med permanenta uteserveringar där det är möjligt och ställer mig positiv till begäran.

Varberg är och kommer att ha turismen som viktig näring i framtiden och vi som håller till i centrum och bor där ser därför ingen anledning att bråka såvida det inte handlar om förvanskning. Men det som är tillåtet på sommaren bör också tillåtas på vintern.

Sommar

Lyssnar då och då på det fina gamla programmet Sommar i radion eller Sommar i P 1, kanske det heter. Den signaturmelodin finns ingen som missar. Tage Danielsson var upphovsmannen till detta, ett av de äldsta radioprogrammen genom tiderna, kanske det allra äldsta bortsett från 12-slaget och Dagens dikt. Sedan över ett halvsekel är Sommar i P 1 för många ett trevligt inslag på semestern, på stranden eller i sommarstugan, bilen, hängmattan, tältet, parken eller bara i mobilen. Spännande människor gläntar på dörren till sina liv. Blandad kompott. Igår talade en schlagersångerska, i dag en fotbollsspelare. Just den här helgen blir det inget Sommarlyssnande för min del. Allt passar inte alla. För mig personligen är intresset också begränsat för företagsledare som berättar, hur de lyckats och för enskilda mänskliga tragedier. Det har blivit rätt mycket sådant på senare år, tycker jag eller så har jag haft otur. Men det fina i kråksången är att det bara är att stänga av och vänta till nästa dag och nästa sommarprogram. Den svenska sommaren är inte någon riktig sommar utan Sommar i P 1.

Grön dödspatrull?

Kära miljöpartister... höll jag på att skriva i plötslig högtidlighet.

Hur som helt, jag undrar hur många gröna vänner som anser att det som sägs under det här seminariet om miljöpartiets framtida ekonomiskpolitiska program är nåt att vara stolt över... något man man känner igen sig i. Hur många som anser att det som sägs av arbetsgruppens företrädare skall vara Miljöpartiets politik inför nästa val... Om den här attityden är Miljöpartiets? Och om den är det - vad fyller då MP för funktion?

Eller är det detta som ät MP:s framtid? Modernitet?

Själv uppfattar jag det som en dödspatrull som föreläser, en dödspatrull som kommer att ta död på Miljöpartiet. Är det någon som tror att det som sägs på seminariet skall få tillräckligt många hjärtan att brinna för att partiet skall klara sig in i riksdagen i nästa val?

Det var ju ungefär så här det lät inom delar av socialdemokratin under 80-talet. Jag undrar, var är den gröna dimensionen, den gröna ideologin, den gröna utmaningen? HÄR således.

Strålande tider att ansöka om skuldsanering !


Färre ansöker om skuldsanering? Ja den nya "folksjukdomen" har brett ut sig och framöver kommer det att finnas två betalningsfria månader juli och december för att lätta på trycket.

Hur man går till väga för skuldsanering se nedan (se Kronofogdens hemsida).

Skuldsanering

"En skuldsanering innebär att du som är svårt skuldsatt kan slippa betala hela eller delar av dina skulder. Ett av grundkraven är att du inte kan betala dina skulder på många år. Det ska också vara rimligt att du får skuldsanering.

En skuldsanering går i korthet till så här:

•Du ansöker om skuldsanering hos oss genom att fylla i blanketten "Ansökan Skuldsanering KFM 9150".
•Vi utreder om du uppfyller kraven för att få skuldsanering.
•Vi fattar ett beslut om att inleda skuldsanering och skickar därefter ett förslag till dina borgenärer, det vill säga dem du är skyldig pengar. I förslaget ingår alla skulder du har vid tiden för inledandet.
•Om du beviljas skuldsanering får du ett beslut av oss där det framgår hur mycket du ska betala.
•Du betalar av dina skulder enligt en betalningsplan, vanligtvis under fem års tid. Om du redan lever på existensminimum när skuldsaneringen börjar kan du få ett beslut utan betalningsplan. Då betalar du inte av något på dina skulder.
•När avbetalningstiden är slut är du inte längre skyldig att betala något på de skulder som ingick i skuldsaneringen.

Viktigt att veta

Om du behöver råd och hjälp före, under eller efter skuldsaneringsperioden kan du vända dig till en budget- och skuldrådgivare i din kommun. Du kan också ringa vår kundservice.

Om det sker en stor förändring av din ekonomi under skuldsaneringsåren är det viktigt att du kontaktar oss eftersom det finns en möjlighet att ändra beslutet.

Undvik att dra på dig nya skulder under tiden skuldsaneringen pågår. De nya skulderna ingår inte i skuldsaneringen och måste därför betalas helt och hållet. Vi kan till exempel besluta om löneutmätning för de skulderna, och då kan det vara svårt för dig att klara skuldsaneringen. Då riskerar du att borgenärerna kräver att skuldsaneringen upphör.

Skuldsaneringen avslutas fem år efter den dag som beslutet om skuldsanering fattades. Om din betalningsplan löper längre än så, avslutas skuldsaneringen samma dag som du gör den sista betalningen. Du får inget besked skickat till dig när skuldsaneringen är slut.

Det är nästan omöjligt att få skuldsanering mer än en gång."

En sorglig föreställning


Hörde på radion igår ett tankeväckande och och faktiskt alldeles avskyvärt inslag i nyhetsflödet. Vid ett politiskt möte anordnades någon sorts skenrättegång med åhörarna som domare och en ledande partifigur som åklagare. Den misstänkte var en politisk motståndare. Det hela var en ren häxjakt, där frågor om allehanda brott ropades till den alltmer upphetsade åhörarskaran, som skanderade sitt bifall allt högre och alltmer hysteriskt. Varje anklagelse ledde till bifall. Mobben övergick så småningom till att skandera påföljder. Föreställningen var från början till slut riktad mot en enskild, för det här auditoriet misshaglig och givetvis frånvarande person.

Så där ungefär gick det till på de amerikanska republikanernas konvent, när de gav sig på sin huvudmotståndare Hillary Clinton. Hon var verkligen inte vatten värd, ännu mindre sakliga eller rättvisa argument eller minsta tveksamhet, när det gällde massor av påstådda brott och oegentligheter inklusive vållande till många människors död. Åklagaren som ledde föreställningen hette Christie och regissören var den republikanske presidentkandidaten, no doubt. Turkiske Erdogans hantering av sina politiska motståndare framstår som rena barnleken jämfört med de amerikanska republikanernas osmakliga föreställning. Och föreställningen är ändå bara fortsättningen på framträdanden av privatpersoner, som släppts fram på konventet för att påstå att Hillary Clinton orsakat deras anhörigas död.

Spektaklet gav associationer till hemska förebilder. Den uppiskade och hatiska stämningen gav en obehaglig försmak av vad USA och världen har att vänta, om Trump skulle väljas till president. Det är meningslöst att tala om vett och sans, omdöme, etik, fair play, legala gränser och demokratiska spelregler, när det gäller den här typen av maktkamp. Den sker på liv och död, utan hämningar och med alla medel. Den hägrande makten motiverar vad som helst.

Aregawi illa behandlad

Det finns inget dopningsfall. Ändå utesluts Abeba Aregawi från OS. Förmodligen utan att Svenska Friidrottsförbundet vet hur fort hon springer. Jag trycker man bär sig illa åt. Enligt alla de reglers som finns var hon inte dopad. Wada anklagade henne för att vara dopad, men har fått ta tillbaka beslutet. Det är illa. Ett år kanske har gått till spillo för Aregawi, förutom all oro.

Jag delar Stefan Holms uppfattning: hon är ju frikänd och bör behandlas som en sådan. Jag ska inte skriva något på temat "hade en vit kvinna född i Sverige behandlats så?" Då blir bara en drös läsare förbannade på mig och än mer förbannade för att det inte finns något kommentarsfält att berätta hur förbannade de är...

Hur som helst: Wada och Friidrottsfrbundet har inte betett sig schysst. Aregawi har stoppat i sig tabletter utan att ha koll, litat för mycket på sina ledare, tränare och omgivning. Priset blev högt. Men hon har likt förbaskat följt reglerna, som det tycks.

För fjorton år sedan lämnade Abeba sin hemby Adigra i Etiopien - där det till var svårt att ens få mat på bordet. Hon hade vunnit en skoltävling, fått chans att spinga sig och sin familj bort från fattigdom, hon tränade hårt, tog chansen och litade förmodligen på sin omgivning och dömdes av oss - inklusive Kajsa Bergqvist - som sällan eller aldrig haft tomt i kylskåpet. Domen blev hård, dömd för ett brott som inte existerat.

Hon blev frikänd och bör behandlas som en sådan. Det tillhör rättssystemets principer. Eller är straffet utdömt för att hon, som följd av sin uppfostran och sitt liv, svarat fel på en fråga ställd på ett språk hon inte behärskade i en debatt som handlade om världspolitik....

Turkiet på efterkälken


Erdogan i Turkiet kliver på i ullstrumporna. Försöket till statskupp skylls på en gammal antagonist, som lämnat landet. Det sägs att 60 000 personer finkats eller skiljt från sina jobb i anledning av det misslyckade statskuppsförsöket. Tryckfriheten har sedan länge inskränkts och journalister fängslas och blir politiska fångar. Intellektuella får inte längre lämna landet. Undantagstillstånd har införts. Det ger regeringen “rätt att stifta nya lagar utan att gå via parlamentet och rätt att begränsa medborgarnas rättigheter” påstår Erdogan. En vice premiärminister säger att den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna tillfälligt kommer att upphävas, samtidigt som Erdogan påstår att undantagstillståndet inte strider mot författningen och inte inkräktar på rättsstaten eller medborgarnas grundläggande friheter. Logiken haltar men själva allvaret ligger i Erdogans agerande i största allmänhet.

Det senaste är ju att Turkiet startat en sorts angivarkampanj i Sverige, när det gäller anhängare av Erdigans politiska motståndare, den som Erdogan så ivrigt påstår ligger bakom den misslyckade statskuppen. Agerandet får en nästan men bara nästan att tro på konspirationsteorin att Erdogan själv iscensatt kuppförsöket för att öka sin makt och för att kunna inskränka mänskliga rättigheter i Turkiet, precis det, som han håller på med för fullt.

Turkiets status som demokrati och rättsstat kan allvarligt ifrågasättas. Utvecklingen i Turkiet visar med all önskvärd tydlighet att Turkiet med den nuvarande regimen inte på långa vägar når upp till kraven för att kunna bli del av EU.

Sociologer: Klimatrörelsens nästa steg borde bli att plocka isär fossilindustrin – handgripligt

1024px-Chipping_off_a_piece_of_the_Berlin_Wall

Vi befinner oss i en nödsituation där klimatförändringarna dödar 300 000 människor varje år, samtidigt som miljoner tvingas på flykt på grund av klimatförändringen. Det ställer oss som förstår nödläget i en situation där vi har ett moraliskt ansvar att agera nu - och med kraftfulla åtgärder.

Vi har enbart ett fåtal år på oss för en global omställning. Frågan är vad klimaträttviserörelsen ska göra nu. Vi vill med denna text initiera en debatt om vad som är möjligt och nödvändigt, skriver sociologerna Stellan och Li Vinthagen.

Efter 21 år med klimattoppmöten står idag två saker klara. För det första har vi äntligen en global klimaträttviserörelse med tusentals aktiva. Under COP i Paris samlades 10 000 människor som var beredda att göra civil olydnad, även i en situation där konsekvenserna var hårda på grund av undantagstillstånd.

För det andra kan vi konstatera att världens politiker inte är beredda att ta sitt ansvar för att förhindra klimatförändringen. Sedan 1992 har förhandlingar pågått och fortfarande finns inget bindande avtal med kraftfulla åtgärder mot dem som bryter avtalet.

Även Sverige, som länge betraktats som ett föregångsland på miljöområdet och idag har en grön-röd regering, har valt att hellre sälja en av Europas största kolgruvor till en riskkapitalist än att låta kolet ligga kvar i marken.

Vi måste konstatera att våra politiker har abdikerat, trots att FN:s klimatpanel varnar för att förändringen går snabbare än tidigare väntat.

Under 1900-talet har vi i Västvärlden kunnat utveckla aktionsformer som har det liberala demokratiska samhället som utgångspunkt. Men vi menar att den globala nyliberala marknadsfundamentalismen gått in i ett nytt stadie av naken girighet, och att de folkvalda politikerna allt mer har flyttat sin lojalitet till den ekonomiska makten.

Det förändrar spelplanen för politiska rörelsers påverkansmöjlighet.

Med stärkta band mellan företagens lobbykontor och det politiska toppskiktet behöver storföretagen inte längre vårda sina varumärken på samma sätt som under 1900-talets senare del, då folklig opinion lättare kunde påverka de politiskt uppsatta ramarna för näringslivets verksamhet. Samtidigt har konsumenterna allt mer vant sig vid skandalrapporteringar om korruption, astronomiska fallskärmar och skatteflykt hos samhällseliten. De har samtidigt blivit mindre och mindre påverkbara av budskap som har till syfte att minska efterfrågan från enskilda företag.

När hela det politiska etablissemanget från vänster till höger släpper förankringen med sina väljare gör de sig också mindre sårbara för folkligt missnöje, eftersom andra partier inte utgör bättre alternativ för väljarna på valdagen.

Det innebär att också den politiska makten blir mindre mottaglig för påverkan från utomparlamentariska rörelser.

De aktionsformer som mestadels används inom politiska rörelser utformas som symboliska draman inför en tänkt publik av folklig opinion, varumärkeskänsliga företag, lyhörda konsumenter och politiker känsliga för väljarflykt. Men när besluten över de verkligt stora frågorna om planetens framtid allt mer tas i skyddade styrelserum utanför den demokratiska sfären, bli den typen av aktioner allt mindre verkningsfulla.

Frågan för klimatrörelsen är därför hur de politiska kampstrategierna bör utformas i en samhällskontext där demokratins räckvidd hastigt krymper och den ekonomiska makten över vår planets framtid förstärks. För oss framstår svaret tydligt: vi måste trappa upp.

Att angripa varumärken och vädja till den politiska makten räcker inte. Vi behöver också inrikta oss på konkret materiell nedmontering av fossilindustrin – ett slags ”oskadliggörande” av det hittills största hotet mot mänsklighetens framtid.

Det skulle kunna kallas för ”sabotage”, men det är inte vanligt sabotage vi föreslår. Vi tror inte att klimatrörelsen kan vinna en kamp som är enbart ekonomisk. Företagen kan alltid försvara sig med ökad övervakning och få statens hjälp med repression och – vilket är det stora problemet – få folkmajoritetens stöd, om aktionerna uppfattas som ett större hot än fossilindustrin.

Vårt förslag är därför att kreativt utforma nedmonteringen så att vi åstadkommer en kombination av ekonomisk effekt och politisk kris.

Ett exempel på denna typ av massolydnad var när hundratals människor utrustade med släggor slog sönder Berlinmuren 1989. CIA-direktören Vernon Walters formulerar det 1992 så här: ”ultimately, it was not the Soviet Government which leveled the wall, it was the citizens of Berlin themselves – ordinary people, taking into their own hands hammers and chisels – battering the wall”.

För att vinna en allt större del av opinionen behöver nedmonteringen göras kreativt, fredligt och på ett välorganiserat sätt, med många deltagare som tar ett öppet ansvar för sina handlingar. När pensionärer och ungdomar, professorer och arbetare, studenter och föräldrar, tillsammans med andra samhällsgrupper konkret nedmonterar klimatförstörande fabriker och anläggningar, blir aktionerna svåra att karakterisera som ”extrema”.

Idealt framstår det som ett praktiserande av en alternativ demokrati, där folket lägger sitt tydliga veto.

Vi räknar med att denna aktionsform initialt leder till polarisering, ökad repression och avståndstaganden, men om en nedmontering uppfattas som legitim av många människor blir den svår att beteckna som extremistiskt eller ett hot mot samhället. Avgörande är därför att den inte hotar människors liv eller säkerhet, utan istället framstår som ett försvar av vårt samhälle, våra liv och vår framtid.

Nyckelproblemet är hur nedmonteringen kan göras så den uppfattas som legitim och nödvändig, åtminstone bland den del av befolkningen som uppfattar den nödsituation som klimathotet skapar.

Fördelen med en praktisk nedmontering av fossilindustrins infrastruktur är att det kan – liksom strejken eller konsumtionsbojkotten en gång i historien – direkt påverka den ekonomiska verksamheten och möjligheten till vinst.  

Ende Geländes kampanj i Tyskland i maj 2016 har pekat ut en hoppfull riktning för hela klimatrörelsen. 3 500 aktivister från många olika länder gjorde civil olydnad och stängde en av Europas största kolgruvor i två dagar genom att ockupera gruvan och järnvägsspåret.

Massaktionen hade en konkret materiell effekt, men en mycket begränsad sådan. Om aktivisterna nästa gång tar steget och utför en nedmontering av infrastrukturen för kolgruvan skulle deras materiella påverkan vara kraftfullare. Järnvägsspåren, elledningar och telefonledningar till kolfabriken är några av möjligheterna.

Precis som syftet med rivningen av Berlinmuren var att åstadkomma reella materiella effekter var också budskapet att visa att man var beredd att trappa upp och gå från ord till handling. På så sätt kan klimatrörelsen med tydlighet visa att vi är beredda att trappa upp och ta till nödvändiga åtgärder för att stoppa den klimatförstörelse som hotar mänsklighetens existens.


Li Vinthagen
sociolog och bildkonstnär
Stellan Vinthagen
professor i motståndsforskning, University of Massachusetts, Amherst

Länsstyrelsen i Halland vill utöka Natura 2000-områden i Varberg men kommunen vill begränsa utvidgningen !



Det är problematiskt att sitta i majoriteter. Det har Miljöpartiet i Varberg fått erfara som hänvisar vad partiet gick till val på och ser att kommunen läs alliansen och S kanske har andra intressen att bevaka. Nu senast är det utökningen av Natura2000- områden som Länsstyrelsen nu avser att öka i Varbergs kommun. Det är regeringen som kommer att avgöra och besluta i frågan.

Utökat marint skydd

I juni behandlade vi så väl remissvar angående utökade Natura 2000-områden som svar på motion om inrättande av marina reservat. I dag skriver Hallands Nyheter om det senare ärendet igen.

Bland annat tar HN upp att kommunen i sitt remissvar är avvaktande inställda till utvidgningen av Natura 2000-området då det kan förhindra eventuella exploatering i form av bebyggelse och hamnverksamhet. Det gäller främst området i närheten av västra Getterön.

När vi i Miljöpartiet de Gröna Varberg behandlade dessa två ärenden valde vi att främst stötta utvidgningen av Natura 2000-områdena så som Länsstyrelsen föreslår. I och med att det hela sammanföll med hanteringen av motionen om marina reservat så pekade vi på möjligheten att kompensera genom att inrätta dessa. Övriga partier utom Vänsterpartiet verkar ha gått på den negativa hållningen till dels utökat Natura 2000-område och dels inrättande av marina reservat. Vid omröstningen i kommunfullmäktige stöttades motionen endast av MP och V medan övriga röstade för avslag. Hänvisningen till avslaget mot kommunala marina reservat är kompetensbrist främst.

Det hävdar vi att kommunen kan lösa och skulle tjäna på i det längre loppet och större uppdraget med att värna vår närmiljö. Övriga partier, och det är vi i MP förstås inte emot per faktum, menar att Länsstyrelsen är en bättre instans för att ta hand om marina reservatsbildningar. I remissvaret runt Natura 2000-området syns således detta mellan all övriga negativ klang och rädsla med avsikt på tillväxt och exploatering. Vi arbetade för en kompromiss och vi önskade att Varbergs kommun tog sitt ansvar i fråga om att skydda vattenområdena men i det här fallet var motståndet för stort. Vi önskar och tror att Länsstyrelsen kan komma att inrätta marina reservat på sikt. Kanske bland annat genom att utöka Natura 2000-områdena så som är föreslaget.

Att inrätta marina reservat är en av de saker vi gick till val på 2014 och vi fortsätter att jobba för den möjligheten, huvudmannaskapet är inte det viktiga i det fallet.

Utökat skydd för marina miljöer av största vikt

Juni 2016 visade sig bli den stora månaden för skydd av havsområden i Varbergs kommun då kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hanterat inte bara ett utan två förslag på ämnet.

Utökat skydd för våra hav är ett krav. Miljöpartiet de Gröna Varberg föreslår att motionen om marint reservat bifalls på kommunfullmäktige i nästa vecka.

För oss i Miljöpartiet var det förhållandevis enkelt att komma fram till hur vi ville hantera frågorna. Dels så har vi i valet 2014 gjort klart att målet är att inrätta marint reservat och dels så går vi till våra måldokument.

I havsmiljödirektivet har Sverige åtagit sig att skydda 10% av havsarealen bland annat för ökad biologisk mångfald. Dessutom föreskriver vår överenskommelse inom den styrande majoriteten att vi ska vårda våra viktiga vatten i kommunen samt att havet är en av våra
stora tillgångar. Vidare anges att vi ska ha ett starkt och konkret hållbarhetsarbete. Det lokala miljömålsarbetet är mellan två perioder just nu, de tidigare målen pekade dock på att kommunen ska jobba med skyddsföreskrifterna för hav och vattendrag.

Utökade skyddsområden för Natura 2000

När det kommer till att skydda havsarealen i Halland så omfattas 6,5% av territorialvattnen av skydd via Natura 2000 eller reservatsbildning. Vi når alltså inte upp till målet om 10% år 2020 som det ser ut idag. Länsstyrelsen hanterar nu en utvidgning av Natura 2000-skyddet för områdena Balgö, Fladen och västra Getterön, förändringen innebär att ytterligare 3,6% av havsarealen i Halland får skydd. Totalt skulle vi alltså vara uppe vid målet om 10% med detta.

Miljöpartiet välkomnar det här förslaget och vid behandlingen i KSAU lämnade vi ett annat förslag än förvaltningens då förvaltningens skrivelse dels var för negativ och dela för restriktiv i sitt utslag. Utvidgningen av Natura 2000-områdena är inget marint reservat per definition.

“Det är med stor glädje och tillförsikt vi ser fram emot ett ökat skydd av dessa marina miljöer. De är ytterst viktiga för den ambition med ekologisk hållbarhet som vi håller högt i Varbergs kommun.
Havet är en av våra viktigaste resurser och attraktioner och vi ser att ett utvidgat skydd på sikt kraftigt ökar kommunens attraktionsvärde.

Troligen behöver Varbergs kommun öka sitt inslag av kompetens i frågorna och kanske också processerna, för att på så sätt underlätta hanteringen när exploateringar ska planeras och genomföras.

För att hushålla med gemensamma resurser vill vi dock önska hjälp med mer tydlighet i vilka restriktioner och åtgärder som ställs på kommunen då exploateringstrycket just nu är högt.

Motion om inrättande av marint reservat

Det andra ärendet som är av vikt är en motion om att inrätta marint reservat, formuleringen handlar om att inventera möjligheten till marint reservat och sedan initiera att det inrättas där det är lämpligt.

KSAU och Kommunstyrelsen föreslår avslag på motionen i sin helhet, Miljöpartiet föreslår att motionen bifalles precis som Hamn- och gatunämnden och Miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde i sina respektive remissyttrande. Samhällsutvecklingskontoret på Kommunstyrelsens förvaltning anser att det inte är kommunens uppgift att handha marina reservat. Främst för att det är kostsamt och processen är komplicerad. Motionen hanteras i Kommunfullmäktige på tisdag den 21 juni 2016.

Miljöpartiets fullmäktigegrupp kommer att yrka på bifall för motionen