Moderaten som ber om ursäkt

"Som politiker ska man aldrig vara trogen en organisation utan sina värderingar - den dag de traditionella partierna började befolkas av organisationsgängare och partigängare utan personligt ansvar för sina egna värderingar tog den demokratiska parlamentarismens det första steget mot partidiktatur."

Det ovanstående skrev jag 1990. Det var inte något konstigt att skriva så för en som redan då gjort sin första vända som språkrör för partiet. Tvärtom.

Mikael Sandström. Känns han igen? Han var moderat statssekreterare under den tid då partiet talade om öppna hjärtan. Han ångar sig nu. Ber om ursäkt.

Frågan är om Sandström någonsin trott på det han hade i uppdrag att säga, skriva och tycka under sin tid som statssekreterare. Eller om han som andra bara följde med.

Av detta kan vi lära mycket.

För det första att moderater nog inte var så mycket för att öppna sina hjärtan, de var mer beordrade att hålla med sin partiledare.

För det andra att politiker bör stå för det man anser.  Man är inte i första hand riksdagsledamot eller statsråd eller statssekreterare. Man är människa. Och man har ansvar som sådan. Säger man något emot sin övertygelse är man inte bara falsk, man är köpt.

Det har inte varit ovanligt att generaldirektörer låtit meddela en sak som generaldirektör, en motsatt uppfattning när man gått i pension.

Jag tycker mycket illa om köpta politiker. Som passionerat tycker en sak före ett val, och lika passionerat en helt annan sak efter valet.

Före ett val kan man argumentera mot t ex ett värdlandavtal med Nato, efter ett val pläderar man istället för ett värdlandavtal med Nato. För att ta ett exempel. Man kan vara beordrad att göra det, beordrad att trycka på "rätt" knapp. Man belönas med social välvillighet.

"Att ikläda sig rollen som parlamentariker är inte riskfritt för individer ur en rörelse som försvarar civil olydnad. Gröna parlamentariker måste vara beredda att offra sin formella parlamentariska roll om den hotar möjligheterna att ta personligt, individuellt ansvar som människor och individer. 'Rollen' som människa måste alltid väga tyngre än alla andra roller."

Skrev jag 1990. En essä i Anarkistisk Tidskrift. Man fick skriva i den som språkrör.

Svårare än så borde det inte vara. Även om det blir obekvämt. Som politiker ska man vara trogen sina idéer. Inte sin organisation, inte sina ledare. Börjar man agera mot sin övertygelser så börjar det ena ge det andra. Och snart är man bara ett köpt mähä. Som bedrar både sig själv och andra.

Manliga krumbukter


Den senaste tiden har jag ägnat mig lite mer än vanligt åt personliga ämnen här på bloggen. Inser att det inte är särskilt spännande för utomstående. Men jag har i alla fall lyckats undvika ämnet Trump, visserligen bara under någon vecka men ändå. Säga vad man vill om Trump men han är duktig på att synas och väcka uppmärksamhet genom sitt twitterkonto, även om twittrandet sker på en osannolikt låg nivå. Rådgivare som tog ifrån Trump twitterkontot, gjorde klokare i det än i att ge det tillbaka till honom.

Igår tillkännagav han, Trump allstå, sitt val av ny försvarsminister, någon general, som enligt Trump kallas Mad dog, Galna hunden alltså. Secretary of defense, Mad dog Mattis. Många stjärnor på axelklaffarna. Galna hunden, som också har smeknamnet Krigsmunken, lär ha yttrat att det är roligt att strida och att det är kul att skjuta vissa människor. Trumps tillkännagivande gjordes på ett sätt och med en skämtsam ton, som om hela saken var del i en dokusåpa på tv. Jag tror att Trump i själva verket hanterar sin nya och för alla överraskande roll som just det, en roll i en dokusåpa. Hade det varit det, är det tveksamt men möjligt att han kunnat platsa i rollistan. Men det är ju inte det. Hugaligen! Det är många som har anledning att känna oro för, vad den nye presidenten ska hitta på. Även i delar av världen, som inte är särskilt beroende av amerikanerna, är vi många som känner oro för, hur den nya amerikanska regimen kommer att agera.

Sedan har vi ju Trumps kompis Putin att oroa oss för. Men Putins nervösa upprustning tyder antagligen mer på inrikes svaghet än på hemskare avsikter, som svenska militärer och rustningsivrare hela tiden påstår för att få mer pengar till den svenska krigsmakten. Det lär fortfarande vara så att Rysslands militära kostnader bara är en bråkdel av de amerikanska, typ en dryg tiondel (66 jämfört med 596 miljarder dollar under 2015 enligt SIPRI). Detta sagt utan att antyda minsta ursäkt för Rysslands agerande i Ukraina.

En annan halvfigur i världen, som just uppmärksammats p.g.a. sin död är förre diktatorn Castro, som numera är ersatt av brorsan, den nuvarande diktatorn. Hörde någon gammal svensk kommunist, som ondgjorde sig i tv över att Sverige inte representeras av tillräckligt högt uppsatta personer vid Castros begravning. Hå, hå, ja, ja. Samme person tyckte att Sverige hade representerats av alltför högt uppsatta personer vid begravning av någon saudiarabisk kung. Resonemanget är lika vasst som ett självmål i en korpmatch.

SMB:s julkalender – Hållbar klappjakt

a-christmas-gift

Lucka 3 - Hållbar klappjakt

3:e december och hög tid för klappjakt, åtminstone enligt reklambladens julprakt
Men särdeles rara gåvor att ge, det är lika sällsynt som fluffig sufflé
Att söka att finna att alla förse, det är ju ett uppdrag för en hel armé
En del kanske shoppar med långväga frakt, så länge klapphögen förblir intakt

Men en liten hemlis vi nu vill dela, läs den försiktigt (det är ej ägodela)
Den bästa presenten den hittar du här: I din närmaste vintage-affär!
En bok i läder och 70-talskläder, kanske till mormor en uppstoppad tjäder?
Så gå, bege dig i vinterkappa, i år blir det ingen slips till pappa.

Lucka 2
Lucka 1

 

 

En studie i allvarsamma behov

Redan den 2 december utbröt julafton i Försvarssverige! Försvarsmakten har nämligen publicerat den första delen i perspektivstudien 2016-2018. I rapporten sammanfattas Försvarsmaktens omvärldsanalys fram till 2035 och inkluderar till delar genomförd militärstrategisk analys. Nästa delrapport kommer omfatta förslag till försvarskoncept och kostnadsberäknade försvarsmaktsstrukturer. Rapporterna utgör ett av flera underlag inför kommande försvarsinriktningsbeslut, det vill säga det som ska gälla perioden 2021-2025, men utgör även underlag mer i närtid för Försvarsmaktens strategiska inriktning, kravställning och planering.

Perspektivstudierna är det arbete Försvarsmakten gör för att analysera militärstrategiska trender, framtida konflikters karaktär och insatsmiljöer 20 år in i framtiden, eller med andra ord hur ÖB ser på omvärlden och framtiden i ett längre perspektiv. Studierna är läsvärda av flera skäl. Ett av dem är att de kan röra sig med lite friare ordval just på grund av att de är studier med längre tidsperspektiv och inte omedelbara svar på frågor om dagsläget – vilketså mycket lättare kidnappas av intressen för dagen. Rapporterna är därmed inte så tvättade på vad som för tillfället är laddade formuleringar.

Försvarsintresserade ser alltid fram emot PerP och det är en skatt för tankar framåt, men också för forskning bakåt i tiden när det gäller spårbarhet – eller brist på spårbarhet – mellan Försvarsmaktens framtidsbedömningar och politikens styrning. Det är alltid intressant att lägga föregående rapport bredvid den senaste.

I PerP från 2013 skriver Försvarsmakten att

den militärstrategiska situationen för Sverige förändras bland annat som ett resultat av närområdets växande betydelse och den ökande ryska militära förmågan i området. Medan det militära hotet mot Sverige bedöms vara lågt kvarstår i hög grad hotet från främmande makts underrättelseverksamhet.

Generellt i 2013-rapporten framhålls behovet av kvalitativt fokus (för mindre bevandrade i ”försvarspolitiska” ska man förstå det som att man inom ramen för en begränsad ekonomi hellre väljer kvalitativt fokus än kvantitet). Bland annat sägs att det är av största vikt att Försvarsmakten har ett antal kvalificerade högteknologiska förmågor som gör oss relevanta och attraktiva för samarbeten samt att våra förmågor passar in i ett större sammanhang. Det var också i denna rapport som Försvarsmakten lade fram behovet av att utveckla förmåga till offensiva cyberoperationer, vilket försvarsinriktningsbeslutet 2015 följde upp. Vidare framhölls behov av rymdbaserade förmågor (vilket även är ett tema i den nya rapporten), obemannade system, skydd mot ballistiska robotar och kryssningsrobotar samt att den nationella försvarsförmågan mot kryssningsrobotar bör stärkas. PerP:en 2013 tar även upp att förmågan att kunna bekämpa mål på stora avstånd med hög precision blir allt viktigare och att Försvarsmakten bör överväga att anskaffa en sådan förmåga (det finska köpet av JASSM nämns) samt att förmågan kan utvecklas med mark-, luft eller sjöburna system.

Jag tror de flesta känner igen hur dessa förmågor diskuteras nu tre år senare.

Detta om den förra studien.I den dagsaktuella versionen konstaterar Försvarsmakten att det inte genomförs några större strukturella förändringar i myndigheten utan att dessa har skjutits på framtiden. Behov av långsiktiga behov av större förändringar i förmågor aviseras med utgångspunkt i den framtida operationsmiljön samt Rysslands planerade fortsatta militära förmågeökning och säkerhetspolitiska utveckling.

Förändringar i den operativa miljön gör att Försvarsmakten redan nu, i innevarande försvarsinriktningsperiod, behöver förbereda och planera för den långsiktiga förmågeutveckling. Med de säkerhetspolitiska osäkerheterna som bakgrund behövs en översyn över vilken militär grundförsäkringspremie som krävs för att risktagningen i perioden efter 2025 ska förbli rimlig.

Försvarsmakten pekar på fyra centrala förhållanden som belyser att och varför Försvarsmakten behöver vidareutvecklas:

  • Ryssland planerar att fortsätta öka sin militära förmåga i perioden efter 2020 samtidigt som Försvarsmaktens förmåga nedgår med nuvarande försvarspolitiska och ekonomiska ambitionsnivå (detta pekades på redan 2013, min anm.). Det är en viktig bedömning och korrigerande signal, inte minst med tanke på uppgifter i medier om att de ryska försvarsutgifterna ska minska, och naturligtvis i linje med vad stf chef MUST sade vid Försvarsföretagsdagarna i veckan.
  • Operationsmiljön i Östersjöområdet bedöms i perioden 2025-2035 vara förändrad vad avser ett angrepps syfte, omfattning och karaktär.Försvarsmakten skriver att ett angrepp i första hand sannolikt syftar till att förneka annan part handlingsfrihet. Vidare antas att konfliktens karaktär förändras med rysk teknik- och strategiutveckling, vilken systematiskt riktas mot att utnyttja västvärldens svagheter och innefattar bland annat hybridkrigföring. Teknikutvecklingen medför, menar Försvarsmakten, vapensystem med allt längre räckvidder för fjärrbekämpning och avregling av strategiskt viktiga områden. Utvecklingen inom informationsteknologi, cyber, fjärrstyrda och autonoma system och telekrig tas upp som exempel på andra områden där teknikutvecklingen medför förändringar i den framtida operationsmiljön.
  • Försvarsmakten folkbildar i sin tredje punkt om att Sverige ”oundvikligen” kommer att påverkas om en konflikt i Östersjöområdet uppstår. Jag har en teori om att det finns en svensk ganska grundmurad inbillning om att vi alltid kan välja huruvida vi blir indragna i en militär konflikt eller ej, vilket i sin tur torde vara en underliggande förklaring till mycket märkligheter i svensk försvarspolitik över tid (det fick jag för övrigt tillfälle att nämna i dagens Studio Ett). Försvarsmakten konstaterar att Sveriges geostrategiska läge i grunden har förbättrats genom tidigare utvidgningar av EU och NATO, men att de geostrategiska förhållandena innebär att tillgång till svenskt territorium är en strategisk fördel för såväl Ryssland som NATO och USA. Försvarsmakten fortsätter i samma upplysningsanda med att det utan fördragsfästa säkerhetsgarantier finns en fortsatt osäkerhet om och när stöd kan påräknas.
  • Det ömsesidiga beroendet mellan den militära och civila delen av totalförsvaret har ökat, konstaterar myndigheten. Hybridkrigföring riktar sig mot samhället som helhet och samhällets sårbarhet vid påfrestningar ökar. I ett antal pedagogiska formuleringar beskriver Försvarsmakten vikten av ökad nationell situationsförståelse, en sammanhållen nationell strategisk kommunikation och en förmåga i samhället att snabbt och med god effekt kunna agera i gråzonen mellan fred och krig.

Ett av de viktigaste konstateranden Försvarsmakten gör i rapporten, är följande:

de civila delarna i totalförsvaret behöver utvecklas för att reducera sårbarheter samt skydda kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet i syfte att utveckla en nationell tröskeleffekt. Samhällets motståndskraft och Försvarsmaktens uthållighet är i detta sammanhang viktiga faktorer.

Det hade varit mycket intressant och – tror jag – välgörande för utvecklingen av de civila delarna och förståelsen för det ömsesidiga beroendet om MSB fick uppdrag att göra en motsvarande långsiktig perspektivplanering för totalförsvaret. En klok vän har påpekat att ett sådant dokument kan kan befästa missförståndet att MSB är en direkt motsvarighet till Försvarsmakten som ansvarar för hela det civila försvaret, men det borde gå att förklara hur strukturerna ser ut och denna utmaning borde hursomhelst inte omöjliggöra ett sådant arbete.

Sammanfattningsvis är det tydliga budskap om att  Försvarsmakten är i behov av långsiktigt hållbara beslut om större förstärkning och förändring av Försvarsmaktens förmågor. Försvarsmakten tillägger att det är ”oavsett planeringsläge i innevarande period” och att ”långsiktigt hållbara beslut krävs för att kunna vidareutveckla förmågor för att möta den ryska förmågeutvecklingen och den framtida operationsmiljöns komplexitet.” Detta anger myndigheten som en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter 2025-2035.

När den förra perspektivstudien kom (2013) skrev jag att

Försvarsmakten gör helt enkelt kaos med halvkvävda försköningar eller tillrättalagda beskrivningar om problem (och utmaningar) och den övergripande slutsatsen är att hela dokumentet är ett rop på hjälp – eller i alla fall ett rop på vägval och definitioner som endast den politiska nivån kan och ska göra.

Möjligen står sig det omdömet. Jag skickade också med en lämplig låt. Den står sig nog den också.

Donald Trump agerar genomtänkt och förutsägbart

Den röda tråden i Donald Trumps beteende är konservativ moral. Precis som George W Bush är Donald Trump mer förutsägbar än han verkar. Både Bush och Trump ser på världen utifrån ett konservativt synsätt, med konservativ moral. The Conservative Agenda Conservative philosophy has three fundamental tenets: individual initiative, that is, government’s positive role in people’s lives outside … Fortsätt läsa Donald Trump agerar genomtänkt och förutsägbart

”Haven är i kris – nu vänder vi skutan”

boat-482675_1920

Globalt sett mår världshaven mycket dåligt. Överfisket, övergödningen, att korallreven håller på att försvinna och havet smutsas ner med plast och skräp, är ett faktum. På hemmaplan är det inte mycket bättre; Östersjön är ett av världens mest förorenade hav.

Just nu lägger Världsnaturfonden WWF i en hög växel för att vända trenden. Vi vill se friska, levande hav fulla med en rik mångfald av fiskbestånd och andra marina arter. Det är en förutsättning för jobb, mat, upplevelser och inte minst för vår välfärd.

Läget under ytan är betydligt värre än vad de flesta tror.

Hälften av världens korallrev har bleknat och dött under de senaste 30 åren. I havet kämpar marina djur för sin överlevnad mot hot som ett för hårt fiske, bottentrålning, dagliga utsläpp av farliga ämnen, oljespill, försurning, sjöfart, oljeborrning, plast, skräp och övergivna fiskenät, så kallade spöknät, som driver runt i haven.

Samtidigt är 850 miljoner människors ekonomiska försörjning beroende av våra hav. Fisk är ett av våra mest betydelsefulla livsmedel och utgör en proteinkälla för miljarder människor. 

Haven producerar varor och tjänster till ett värde av ofattbara 3 biljoner USD om året – och utöver det ovärderliga värden för hela planetens ekosystem. Liv skulle inte kunna existera på jorden utan våra hav.

Idag är cirka 90 procent av alla fiskebestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns. Det har skapats en negativ spiral där fiskeindustrin konkurrerar om att snabbt ta för sig av vad som finns kvar. Överfisket är utan tvekan ett av de största hoten mot haven och dess invånare.

Bara det illegala fisket omsätter mellan 10 och 24 miljarder USD om året, vilket innebär ungefär en fjärdedel av totalfångsten av fisk.

År 2050 kommer det att finnas mer plast än fisk i haven enligt en ny rapport. Samma år, om temperaturen fortsätter att stiga, väntas alla korallrev vara borta.

Korallreven utgör skydd och barnkammare för 25 procent av världens marina fiskarter varav många är viktiga för mänsklig matproduktion – därför är de livsnödvändiga för oss att bevara.

WWF jobbar globalt, och i Sverige, med ekosystembaserad havsförvaltning. Det handlar om att vi ska kunna använda oss av haven utan att förstöra dem. Vi försöker exempelvis öka skyddet för havet och stoppa illegalt fiske. Vi driver igenom en utveckling mot hållbara fiskemetoder, så att arter som delfiner, havssköldpaddor och andra oönskade djur inte ska behöva sluta som bifångster. Vi jobbar för att fiskebestånden i haven ska kunna återhämta sig igen.

Havet är lite av ett laglöst land, där många aktörer konkurrerar om att lägga beslag på rikedomarna. I dag är endast cirka fyra procent av haven skyddade. Men det räcker inte.

Vetenskaplig forskning visar att det behövs 30 procents skydd för att ge havet en chans att klara sig.

Skulle krisen under havsytan varit synligare för världens beslutsfattare hade statusen och skyddet av haven säkerligen varit mycket bättre. Det är djupt fel att privata aktörer ska kunna utarma och förstöra världens hav, för att tjäna pengar på det. Haven är ett arv vi måste förvalta bättre, inte minst för kommande generationer.

Mycket går fortfarande att återställa – men väntar vi för länge skulle havens ekosystem kunna kollapsa. Framför allt måste beslutsfattarna fatta beslut att skydda haven mer och bättre.

Att rädda våra hav är ingen kostnad, utan en investering. Vi har allt att vinna och inget att förlora på att skydda våra hav. I förlängningen hänger våra liv på det.

Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF

Mattias Rust, expert sjöfart och havsplanering WWF

Analys:: Miljöpartiet på väg att utplånas i Halland då MP:s riksdagsgrupp görs till ett annex till S !


En grön dimension i politiken

För många år sedan pratade Miljöpartiet om att föra in en ny grön dimension i politiken. De partier som stod närmast grönt tänkande var V och C trots allt. De andra partierna kallades "betongpartierna". V hade sitt kommunistiska förflutna som barlast och C hade bondeförbundet där det fanns en ganska konservativ syn i värderingsfrågor långt ifrån dagens "Stureplan".

OM inte SD hade funnits i dagens politik hade de med all säkerhet varit politiker aktiva i S och M. Nu bildar de eget och det är båda dessa partier tacksamma för. Men ändå är det inte åt det hållet de går om de vill röstmaximera. Allihop landar någonstans i "sjuklövern" där alla kan vara med på vilket humör man känner för. Enligt SD är det ju så. På så sätt har dessa partier blivit "grönare" då SD är motpolen.

Tillbaka till MP...

Miljöpartiet har enligt stapeln haft en kris sedan de bytte språkrör kring 2011. Peter Eriksson och Maria Wetterstrand sägs ju ändå vara de som lyfte och moderniserade MP för att passa in i en socialdemokratisk regering.

När Gustav Fridolin och Åsa Romson tog över var vägen utstakad. Miljöpartiet skulle in i regeringen och med 2010 års val var grunden lagd. Miljöpartiet var det ENDA av de rödgröna partierna som hade gått fram och det kunde bara gå framåt.

Vi som bor i de västliga delöarna och kanske bitar av Stockholm kanske inte ser det perfekta att orientera MP i rödgrönt. Det är till höger vi måste ta väljarna från i Halland främst centern.

Det är tack vare SD som MP har möjlighet till makttillträde i Halland och möjligen S att de släppt på frågor som kan stöta sig med socialdemokraterna....och alliansen samma sak.

2010 års val


2014 års val


Den som lurar sig på att Halland blivit rödare beror det på att SD knaprar väljare från blått och inte räknas med i alliansen.Det alliansen förlorar har de tagit igen i maktstyren ihop med Miljöpartiet i Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm.

Vad händer i Halland efter SCB november 2016?

Sannolikt kommer det gröna MP att bli gråare, mer utslätat och låta sig passeras av både V och C i nästa val. MP får en mycket jobbigare position idag i synnerhet om alliansen skulle få framåt samtidigt med SD.

MP:s roll förr har varit vågmästarpositionen. Men orienteringen av MP som ett "vänsterparti" gör detta allt svårare och samtidigt vara en tillgjord attraktiv partner till alliansen. Detta samtidigt som det är MP som tappar mest till S och V.

250-årig tryckfrihet under hot

Idag högtidlighåller riksdagen 250-årsjubileumet av tryckfriheten, den äldsta tryckfriheten i världen. Utan tryckfrihet finns ingen grund för demokratin, så det är i lika hög utsträckning ett högtidlighållande av att en av byggstenarna i demokratins fundament kom på plats. Men kanske viktigast att komma ihåg att vi inte har haft en obruten tryckfrihet i 250 år. Bl a avskaffades den efter Gustav den tredjes statskupp, i samband med återinförandet av enväldet. Gustav III förbjöd bl a nyhetsförmedling om franska revolutionen, vilket i praktiken blev förbud mot nyhetsförmedling om Frankrike. Att lära av historien är viktigt. I synnerhet som vi nu ser inskränkningar av det fria ordet i vår omvärld, och hör sådana tongångar från SD.

SMB:s julkalender – LED-lampan

15880634440-392e7cc89a-o

Lucka 2 - LED-lampan

Den andra december på förstubron krampa, ”oh, kära nån, kan du tända en lampa!?”
Kanske du längtar till sommar och mjöd, men visa för sjutton december ditt stöd!
Om du ska omsorgsfullt linda en slinga, som värmer upp själen för den som ska plinga
Välj då inte en lampa med glöd, för den kommer bli din elräknings död

Slinga med LED finns i mångt och mycket, ibland är den nästan ett riktigt konststycke
Att lyckas med rim på lysdiod, är en bedrift i behov av applåd
En LED-slinga tunn som den sköraste tråd, bara nåt litet, och inga stordåd.
Och om du ännu osäker är, tänk då gärna på miljön är du kär!

Lucka 1

Idag ska det ske: USA:s patriotförband bjuds in

Det ryktas om att det skall ske idag. Ett regeringsbeslut. Om att formellt bjuda in USA:s armé till Sverige för att öva med sitt Patriotförband - "patriot" är de luftvärnsrobotar som användes första gången i Gulfkriget på 1990-talet.

Det behövs ingen moderatledd regering för inbjudan. Det går så bra med en rödgrön också. Det är liksom bara en efterdyning av världlandavtalet med Nato. Man ska helt enkelt öva för "värdlandstöd".

Värdlandsavtalet innebär att regeringen - även en minoritetsregering - snabbt skall kunna ge Nato tillgång till svenska hamnar, flygfält och vägar samt lokaliteter med möjlighet att anfalla "tredje part" (läs: Ryssland).

Det hela skall gå av stapeln i september nästa år då 40 svenska myndigheter och 19000 soldater skall öva tillsammans med bland annat USA.

Det är en del av upptrappning i Östersjöområdet. Eller som svenska politiker väljer att säga: "ett svar på upptrappningen i Östersjöområdet". Att se bjälken i sitt eget öga är ju inte svenska politikers främsta gren. För övrigt brukar Putin också hävda att den ryska upprustningen är ett svar på Natos upptrappning.

Vilket kom först: hönan eller ägget? Medan man bråkar om det så är Sverige gladeligen med i den upprustning och krigsretorik som fungerar som en spiral som kan sluta i förskräckelse.

Begreppet "gemensam säkerhet" myntades för att beskriva hur potentiella fiender skapade gemensam säkerhet genom att bland annat försöka se på sin egen verksamhet med den andres ögon. Begreppet har, inte minst under nuvarande försvarsminister, kommit att betyda dess motsats: gemensam säkerhet med de som redan är ens vänner.

Sverige gör sig självt till plats för kraftiga anfallsvapen som en annan part känner sig hotade av och kan få för sig att slå ut.Intressant.Det som kallas försvar i ett land, uppfattas som anfallsvapen i ett annat. Och vice versa.

Nog är det ironiskt att en rödgrön regering - med Miljöpartiet som har rötter i fredsrörelsen - är den regeringen som bjuder in USA:s Patriotförband att öva på svensk mark.

Jag undrar hur det hade låtit från MP om man suttit i opposition - ja, det vet vi förresten: den förre försvarspolitiske talespersonen Peter Rådberg gick till hårt angrepp på värdlandavtalet innan MP ingick i regeringen.

Den nuvarande försvarspolitiska talespersonen Anders Schröder röstade  för avtalet. Och språkrör hävdar plötsligt (10 juni 2015) från riksdagens talarstol att hen är stolt över värdlandavtalet... Politik när den är som sämst.

I en regering ges numera, efter ändring i grundlagen, rätt för ministrar att motsätta sig beslut. Vore inte det på sin plats att miljöpartisterna gör det? Eller blir det dålig stämning då?


Barnbarn


Såg just en filmsekvens från dotterns mobilkamera, där dotterdottern, 12, ägnade sig åt akrobatik på gymnastikmattan, rondat, flickflack och bakåtsalto. Fantastisk uppvisning! Barnbarnen blir stora fort. Ett av dem spelar fotboll och tränar regelbundet, ett annat spelar handboll. Duktiga bägge två, 10 och 15 år. Och så är det övningskörning med 17-åringen, som har ett instagramkonto med många tusen besökare och som gör snabba framsteg även bakom ratten. Lillasyster får börja övningsköra om några månader. Mina barnbarn! Hela gänget kusiner är de bästa vänner. Ovärderligt! De äldre är omtänksamma, de yngre beundrande. Alla fyra är dessutom otroligt duktiga i skolan, mycket duktigare än vad jag var.

Några har gjort något rätt här. Mallig och stolt kan man känna sig bara genom att faktiskt vara morfar åt dem. Vore jag en klokare morfar, skulle jag ägna mer tid åt dessa härliga barnbarn. Fast barnbarnen själva tycker nog att det är lagom som det är.

Jag hade tänkt lägga in foton här av dem för att riktigt visa, hur fina de är allihop. Men med tanke på vad som kan förekomma på nätet, är jag försiktig både med foton och personliga detaljer.

Låg flygskatt ger liten klimatvinst

Arlanda

Igår presenterades en statlig utredning som föreslår att det införs en flygskatt från och med den 1 januari 2018. Skatten gäller på resor från flygplatser i Sverige, är per passagerare och ska betalas av flygbolaget.

Flygskatten som föreslås ser ut så här:

  • 80 kronor för flyg till länder som ligger helt inom Europa,
  •  280 kronor för flyg till länder som ligger helt eller delvis i en annan världsdel än Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda,
  •  430 kronor för flyg till länder som ligger i en annan världsdel än Europa med ett avstånd längre än 6 000 kilometer från flygplatsen Stockholm/Arlanda.

Förslaget bedöms minska klimatutsläppen med motsvarande 0,08-0,2 miljoner ton koldioxid per år, enligt den statliga utredningen. Det kan jämföras med de totala utsläppen från inrikesflyget som är på 0,54 miljoner ton koldioxid eller de totala utsläppen från svenskarnas flygresande, om man räknar med alla flygresor någonstans i världen som görs av personer som bor i Sverige, som är 11 miljoner ton. Sveriges totala utsläpp av koldioxid är 53 miljoner ton.

En anledning till att den föreslagna skatten påverkar en så liten del av svenskarnas klimatutsläpp från flyg är att skatten bara gäller för resor från en flygplats i Sverige, inte flygresor till en flygplats i Sverige eller flygresor som svenskar gör mellan flygplatser utanför Sverige.

Det finns ett system för handel med utsläppsrätter i EU för flyget. Det gör att när folk flyger mindre i Sverige så blir det mer utsläppsrätter över som kan användas i andra delar av EU för att flyga mer.  En svensk koldioxidskatt skulle kunna innebära att utsläppsrätter för  0,03 och 0,09 miljoner ton koldioxid frigörs. Men i dagsläget finns det redan ett stort överskott av utsläppsrätter.

En nackdel med denna skatt är att den är per passagerare och inte en klimatskatt på flygplanets bränsle. En klimatskatt på flygplanets bränsle skulle skapa anledningar för flygbolagen att effektivisera och införa miljövänligare bränslen. Men enligt internationell lag är det förbjudet att beskatta bränslet på internationella flygresor, undantag om två EU-länder har kommit överens om att beskatta bränslet. Däremot är det tillåtet att beskatta bränslet för inrikesflyg.

Skatten bedöms ha en liten effekt på sysselsättningen och Sveriges konkurrenskraft. Förslaget ska nu gå ut på remiss där olika experter ska ge sina synpunkter på förslaget.

Klimatskatten på flyg till Thailand skulle vara 3000 kr om flyget betalade samma klimatskatt som andra trafikslag

Andra trafikslag betalar en koldioxidskatt på 1,12 kr per kilometer. Om flyget skulle betala samma klimatskatt som andra trafikslag skulle skatten vara mycket högre än vad som föreslås i denna utredning. Så här mycket skulle klimatskatten vara om flyget skulle betala samma klimatskatt som andra transportslag:

  • För en flygresa Stockholm-Göteborg skulle klimatskatten vara 175-94 kr
  • För en flygresa Göteborg-Luleå skulle klimatskatten vara 440-489 kr
  • För en flygresa Stockholm-New York skulle klimatskatten vara 2060-2670 kr
  • För en flygresa Stockholm-Bangkok skulle klimatskatten vara 2690-3480 kr
  • För en flygresa Stockholm-Sydney skulle klimatskatten vara 5030-6520 kr

Detta enligt den statliga utredningen, som i sin tur har hämtar beräkningarna från Trafikverket och Statens Väg och Transportforskningsinstitut.

Anledningen till att utredningen inte föreslår att flygskatten ska vara lika hög som för andra transportslag är att det skulle öka antalet flygresor från länder som inte har flygskatt och öka mellanlandningar för att undvika flygskatt. Detta skulle riskera att innebära längre flygvägar och ökad klimatpåverkan.

Det skulle vara mycket lättare att införa en flygskatt om andra länder också hade gjort det. Men genom att införa en flygskatt bidrar Sverige till att det kan bli mer effektiva internationella styrmedel på flyget i framtiden, enligt utredningen.

Stora barriärrevets största koralldöd hittills

4117345237-d91f9d5e35-b

Stora barriärrevet har länge varit drabbat av stigande vattentemperaturer, men årets korallblekning har varit den värsta hittills, enligt ny studie. Korallernas återhämtning förväntas ta upp till 15 år, om de över huvud taget får chansen.

Stora barriärrevet utsätts för många hot, men det absolut största är klimatförändringarna. En ny studie visar att årets förhöjda vattentemperaturer orsakat revets största korallblekning någonsin. Professor Terry Hughes, chef för korallrevsstudier vid James Cook University, förklarar blekningen som en reaktion på korallernas upplevda stress av försämrade levnadsförhållanden.

På revets värst drabbade sträcka har två tredjedelar av korallerna dött. Den sträckan utgör 700 km i revets norra del och kallas av forskarna för Röda zonen. Att de södra och mellersta delarna av revet klarat sig bättre förklarar Terry Hughes med att cyklonen Winston drog in och kylde ned vattentemperaturerna i de områdena.

Terry Hughes har i undersökningen flugit över Stora barriärrevet för att uppskatta omfattningen av korallblekningen. Dykare har sedan gått ner på hundratals platser och gjort stickprover för att kunna intyga resultaten.

Det är väldigt illa. Bland de sextio rev vi undersökte har i genomsnitt två tredjedelar av korallerna som var vid liv i mars förlorats, säger Hughes till SVT nyheter.

Korallerna utgör också habitat för andra djur och är därför inte ensamma om att drabbas. Hughes fortsätter:

Koralldöden kommer att påverka resten av ekosystemet. Blekningen i de norra delarna var så extrem den här gången att vi sett koraller blekna och dö som normalt inte gör det, de tuffare och långsamt växande korallerna som kan leva 50–100 år.

De snabbaste växande korallerna kan ersättas på 10–15 år men det kommer att ta lång tid för revets värst drabbade områden att återhämta sig. Terry Hughes frågar sig om de någonsin gör det.

Den brinnande frågan är hur sannolikt det är att vi får en sådan sammanhängade tidsperiod innan nästa korallblekningshändelse, med tanke på den globala uppvärmningen? Vi har redan sett tre på Stora barriärrevet, den första 1998, den andra 2002 och den tredje i år.

Klimatförändringarna utgör ett sådant hot mot Stora barriärrevet att Graeme Kelleher, tidigare chef för Great Barrier Reef Marine Park Authority, nu krävt ett förbud mot alla nya kolgruvor i Australien.

Australien kan inte ha ett hälsosamt Barriärrev och en fortsatt kolindustri. Jag älskar revet och jag har arbetat för att bevara det sedan 1979. Jag kommer att motsätta något som hotar att förstöra den, säger han till The Guardian.

SCB:s undersökning november 2016 bekräftar Miljöpartiets stora tapp sedan valet !


SCBs partisympatiundersökning november 2016

DI: Nordenskiöld: Regeringen har inget att fira

"För koalitionspartnern Miljöpartiet ser det samtidigt ännu dystrare ut. Partiet ligger på 4,5 procent, vilket är farligt nära riksdagsspärren. Traditionellt har partiets stöd, i motsats till SD, överskattats i opinionsmätningarna. Gäller den principen fortfarande kan miljöpartisterna, som brottas med stora interna motsättningar, inte ens vara säkra på att få behålla sin riksdagsplats. Att Vänsterpartiet går kraftigt framåt är nog heller ingen riktig tröst för regeringspartierna."

SVT: Mats Knutsson "Krisstämning i moderaterna"

"Även om Miljöpartiet går tillbaka något i dagens SCB-mätning drar nog ändå partiledningen något av en lättnadens suck. Det kunde ju varit så mycket värre. Bilden av partiet har sedan i våras präglats av politiska bakslag och öppna interna motsättningar. Inom Miljöpartiet fanns inför dagens mätning en oro att partiet skulle hamna under riksdagsspärren, något som skulle ha ökat pressen ytterligare på partiledningen.

Men det är för tidigt för Fridolin och Lövin att andas ut. Miljöpartiet ligger farligt nära spärren och det finns ännu inga tecken på någon vändpunkt i opinionen för partiet."

Expressen: K-G Bergström om siffrorna: En rysare


"Undersökningen bekräftar också att Miljöpartiets väljartapp och ras fortsätter.

– Det är ett uttryck för den kris Miljöpartiet har hamnat i, säger K-G – och tillägger:

– Väljarna har straffat dem. Sedan har det varit diverse interna kriser med statsråd som har tvingats avgå. Partiet har tappat den fräschör som det en gång hade."

Nya lagen: stora företag tvingas hållbarhetsrapportera

cloudrays-0764

Från och med den första december måste stora svenska företag redovisa sitt arbete med miljö, social rättvisa och antikorruption.

Den nya lagen beror på ett bakomliggande EU-direktiv och motiveras med att investerare och konsumenter ska få större inblick i hur företagen påverkar samhället, skriver SvD. Hållbarhetsexperten Ola Löhman på företagsnätverket CSR* Sweden menar att lagen är något av en mindre revolution:

Det här gör att hållbarhetsfrågan kommer att sluta vara en ren kommunikationsfråga och börja bli en strategifråga och hamnar på ledningsgruppens bord.

Lagen innefattar runt 1600 stora svenska företag. När omröstningen om lagen hölls i riksdagen var både Moderaterna och Sverigedemokraterna emot, eftersom de ansåg att antalet berörda företag var alltför hög. Även Svenskt Näringsliv har riktat stark kritik mot lagen.

Fram tills nu har det inte funnits några lagstadgade krav på att företag måste berätta hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Syftet med den nya hållbarhetsrapporteringen är att dessa faktorer ska tas på lika stort allvar, vara lika formaliserade och användas internt på företagen på samma sätt som den finansiella rapporteringen.

 

*CSR står för Corporate Social Responsibility.

Unikt gotländskt skärgårdsområde skyddas

gotland

Länsstyrelsen har fattat beslut om att bilda naturreservatet Slite skärgård, som blir cirka 6 323 hektar stort.

Ett unikt gotländskt skärgårdsområde med höga naturvärden både på land och i vatten ska skyddas, det meddelade Länsstyrelsen Gotland i veckan.

Slite skärgård ligger vid Gotlands östra kust och området som nu skyddas är 6 323 hektar stort varav 5 959 hektar är vatten. Ett tiotal öar och skär ingår i naturreservatet, där bland annat många olika fågelarter håller till, framförallt häckande sjöfågel.

​– Det är oerhört glädjande att Länsstyrelsen fattat beslut om att bilda naturreservatet Slite skärgård. Vi har bara ett annat marint naturreservat på Gotland och nu skyddas en skärgårdsmiljö som är helt unik i sitt slag. Jag hoppas verkligen att många besökare ska utnyttja sin allemansrätt och upptäcka naturen och djurlivet som finns både på land och under vattenytan i naturreservatet, säger landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård, i ett pressmeddelande.

 

Dags för nya former av grön skatteväxling

Skriver i Aktuell Hållbarhet om nya former av grön skatteväxling och varför en skatteväxling är den kanske allra viktigaste frågan för regeringen 2017. Grön skatteväxling ses traditionellt som att höjda skatter på sådant som är skadligt för klimatet/miljön växlas mot sänkt skatt på arbete. Den gröna skatteväxlingen ger dubbla vinster. Dels att höjda miljöskatter ger ekonomiska incitament till minskad miljöbelastning, dels att sänkningen av skatt på arbete blir en stimulans som kan minska arbetslösheten. Den främsta kritiken mot en grön skatteväxling handlar om att skatteintäkterna minskar i takt med att incitamenten till minskad miljöbelastning ger resultat. Kritiken är dock bristfällig. Den önskade miljöstyrningseffekten har ju då uppnåtts och inget hindrar att ytterligare skattereformer genomförs, exempelvis i form av successiva höjningar av miljöskatterna.

Miljöpartiet har alltid varit pådrivande för en grön skatteväxling. Inför valet 2014 såg Miljöpartiet dock behov av att öka de totala skatteintäkterna för att finansiera reformer inom främst jobb, skola och klimat, efter alliansregeringens omfattande skattesänkningar. Fokus har därför under mandatperiodens första två år varit skattehöjningar snarare än grön skatteväxling.

Den rödgröna regeringen kan således sägas ha höjt miljöskatter, som exempelvis bensinskatt och dieselskatt, växlade mot alliansregeringens tidigare skattesänkningar. Men även sett enbart till innevarande mandatperiod är det inte så att den gröna skatteväxlingen helt har lyst med i sin frånvaro, som bland annat Centerpartiet försöker göra gällande i debatten. 2017 halveras bland annat momsen på reparation av kläder, cyklar och skor och ett reparationsavdrag för vitvaror i hemmet införs, vilket också är en form av grön skatteväxling.

Möjligheten att helt och fullt kompensera höjda miljöskatter med andra skattesänkningar finns dock först när de totala skatteintäkterna inte behöver öka för att finansiera angelägna samhällsfunktioner. Den nivån närmar vi oss nu. I dag utgör miljöskatter ungefär fem procent och skatter på arbete utgör omkring 60 procent av skattebasen i Sverige. Så utrymmet för grön skatteväxling är stort!

Miljöpartiet ser stort behov av att införa ett flertal miljöskatter. Om vi ska klara omställningen till ett hållbart samhälle måste såväl skatter på utsläpp av koldioxid som skatter på olika miljögifter öka. Hur skatteväxlingen ska genomföras är däremot inte lika självklart. I stället för att generellt minska skatter på arbete finns andra varianter av skatteväxling som på tydligare sätt visar att skattehöjningen går tillbaka helt och fullt till medborgarna, och som ur det perspektivet kan vara att föredra.

Ett sätt kan vara att införa en koldioxidskatt där intäkterna betalas tillbaka lika för alla medborgare. En sådan konstruktion skulle med fördel kunna införas på flyg, så att de totala intäkterna från en flygskatt betalas ut – lika för alla – till skattebetalarna. Den som då flyger mindre än genomsnittet får mer tillbaka i skatteåterbäring än vad hen först betalat i flygskatt. Och den som betalat mer i skatt än vad hen får tillbaka får ett tydligt ekonomiskt incitament att flyga mindre! Grundkonstruktionen är inte ny, utan har prövats i British Columbia i Kanada. Där infördes en skatt på växthusgaser med upptrappning under ett antal år och med löfte om att pengarna skulle återföras, vilket skedde både genom sänkt skatt och i form av direkt utbetalning.

En annan variant av grön skatteväxling kunde vara att överföra grundtanken i det bonus-malus-system som utretts, där bilar med låga utsläpp premieras med en bonus som betalas med höjd skatt på bilar med höga utsläpp, till livsmedelssektorns klimatpåverkan. Genom höjd moms på klimatpåverkande köttproduktion kompenserad fullt ut med sänkt moms på livsmedel som inte orsakar omfattande koldioxidutsläpp, ges tydliga ekonomiska incitament till att ställa om till en mer klimatsmart kosthållning.

Klimatfrågan är akut. Att vänta på att tekniska lösningar ska minska utsläppen är ansvarslöst. Ekonomiska incitament till utsläppsminskningar är nödvändiga för att stimulera såväl teknikutveckling som livsstilsförändringar. För att få acceptans för tillräckligt omfattande miljöskatter är det dock nödvändigt att det sker inom ramen för en grön skatteväxling.

På samma sätt som Sverige har unikt goda förutsättningar att ur ett tekniskt perspektiv leda omställningen till ett hållbart samhälle, kan en framgångsrik ekonomisk modell vara vägledande för andra länder. Då får vår omställning långt större effekt än bara våra egna utsläppsminskningar. Att Sverige bidrar mest av alla länder per capita till FN:s gröna fond är utmärkt. Men att exportera ett synsätt på klimatskatter som andra länder kan efterfölja har förutsättningar att i ännu större omfattning bidra till minskade utsläpp globalt. En omfattande grön skatteväxling bör därför vara regeringens högsta prioritet 2017!

BirdLife problematiserar biobränslen – vilket de gör rätt i…

Den europeiska fågelorganisationen BirdLife har presenterat en ny rapport om biobränslen. Den innehåller sådant som är obekvämt. Det handlar inte bara om hur palmolja - som vi formligen vräker i oss vare sig vi vill eller inte eftersom den finns överallt - utan om hur vi här i Europa beter oss.

BirdLife tar upp exempel från bland annat Tyskland och Finland som alla påverkar den biologiska mångfalden och dessutom skapar klimatpåverkande utsläpp när jordbruks- och skogsmark omvandlas till intensivodling av biobränsle.

I t ex Finland använder skogsbolagen extremt mycket död ved och stubbar. På tio år har antalet stubbar som tas ut ur skogsbruket gått från 0 till 1 miljon kubikmeter och nu är bristen på död ved det största hotet mot skogslevande djur i Finland.

Men vem i urbana samhällen har en aning om vad stubbar betyder i skogen? Skog, är ju enligt dem som aldrig gått i en riktig skog, allt där det växer träd.


- Vi måste också försöka se energiförsörjningen i ett helhetsperspektiv, säger Anders Wirdheim från svenska delen av BirdLife till Natursidan.se.

Jo, just det. Och det är ju det som är dilemmat. Som vi inte riktigt vill kännas vid. Därför att det ställer till det för politiker och ekonomer och oss alla. Jag är övertygad om att många skulle känna det befriande om någon ledande politiker vågade tala klartext, vågade ta väljare på allvar, vågade känna tillit till att också väljare kan begripa.

Att upprätthålla (den ekomodernistiska) modellen har sitt pris. Tanken att vi med ny teknik och t ex biobränslen skall kunna bevara vårt sätt att leva och verka är förstås förförande. Men bedräglig.

Häromdagen träffade jag en av alla dessa som ständigt talar om ny teknik och miljövänliga bränslen som lösning på klimatproblemen och fick så småningom veta att hen är väl medveten om att det inte stämmer men att "allt annat är att skrämma människor så att de inte gör någonting...".

Jag svarade lakoniskt att det i så fall är tur att svenskar är så dåliga på matte. Det är nämligen bara att sätta sig och räkna på vad som krävs av rovdrift på skogar och natur och/eller tekniska genombrott om vi skall ersätta fossila bränslen. Och dessutom fortsätta med nuvarande system, strukturer och normer.

Det är ju inte bara innehållet i dagens BNP som skall befrias från fossila bränslen -  också den fortsatta tillväxten, som man strävar efter, skall vara fri från fossila bränslen.

Debatten är, som jag ser det, nästan värre än miljösituationen i sig. Den är så ohyggligt bedräglig. Oavsett om den drivs av debattörer i röda, blåa eller gröna kläder.

"Jo, men har vi väl fått människors medvetande om att det är kris så växer ett krismedvetande fram och vi kan flytta fram debattpositionen", funderar min vän klimatdebattören.

Tja, det kanske är så många i den gröna politiska rörelsen - och i den mer allmänna miljörörelsen, inklusive forskare -  resonerar. Jag tror inte på den strategin. Jag tror att ärlighet varar längst och biter bäst.


Nu senast har vi hört politiker som hoppas att en flygskatt skall driva fram tekniska utveckling som gör att man kan använda mer biobränslen.

Att varsamt få fram den mängd biobränslen som det talas om -  för flyg, bilar, fartyg, husbyggen etc -  kommer inte att fungera. Biobränslen som drivs fram genom mer eller mindre ensidigt intensivodling får till följd att biologisk mångfald minskar.Det vi vinner med att ersätta stora mängder fossila bränslen med biobränslen förlorar vi på andra sätt.

Vi måste också ha klart för oss att solceller och vindkraft visserligen växer snabbt - och det är bra och önskvärt - men om man inbillar sig att vi, på den tid vi har på oss, skall kunna ta oss ur klimatkrisen med hjälp av sådana lösningar så beror det på att man inte kan räkna. Det som skall ersättas är av sådana enorma mängder att var och en som sätter sig ner och räknar inser hur läget är. Därför vill väldigt få sätta sig ner och räkna. Det blir så jobbigt...


Samtidigt som sagan om att ersätta fossila bränslen så snabbt att vi klarar 2-gradersmålet  strävar man efter mer frihandel, fler transporter och ökande antal resor till och från världens alla hörn. Bläddra i t ex Dagens Nyheter - det är en enda stor propagandabroschyr för ökande utsläpp av koldioxid. Res längre, köp mer - du är värd det. Det går inte ihop. Sorry!

Hur skulle de vara om vi vågade titta på oss själva i den skrattspegel som blivit vår vardag.

SMB:s hållbara julkalender – Lucka 1

snogubbar

Lucka 1 - Vit jul

Ännu en månad har börjat sin bana, och vad som oss väntar det vet vi av vana
Men nytt för i år under kylig december, är SMB:s hållbara julekalender
Så mitt under julstress och bockiga bränder, vill vi nu giva (om ingen invänder)
Tjugo och fyra tips och förslag, på hur man bäst fram till juledag
Bakar och fejar och griljerar sin skinka, utan att svenska miljömålen sinka

COP, klimat och brunkol till salu, plastfyllda hav och ett hotat Tuvalu
Solskatt, vind-watt och andrahands-kläder, och ständiga inslag om varmare väder
Var dag vi skildrar grönande trender, i Sverige i Danmark, i övriga länder
Men från och med nu tar vi en dag i sänder, och skickar ett budskap till SMB:s fränder
Att följa vår lista till punkt och pricka kanske ej hejdar polarisens spricka
Men för varje lykta, gubbe och grotta, som skapats av ivrige Anton, blott åtta
Häng med i kalendern bara en bit, så kanske vi får en jul, kall och vit.